Christina Wahldén
FADIME SAHINDAL Ett liv
VILJA
Vilja förlag info@viljaforlag.se www.viljaforlag.se
TL
Ä ST
N E
X
.
.
I VÅ
Sidantal: 62 Lättlästnivå: X-Large Lix: 33
L ÄT
Titel: Fadime Sahindal – ett liv Författare: Christina Wahldén Omslag och layout: Eva Andreasson © 2018 Christina Wahldén och Vilja förlag Första upplagan 2018
LARG
ISBN 978-91-7723-445-6 På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken. Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg. Omslagsfoto: Eva Tedesjö/Aftonbladet/IBL Bildbyrå Övriga fotografier: s. 13: Hans G Engström/TT, s. 15: Jörgen Hagelqvist/Upsala Nya Tidning/TT, s. 23: Pelle Johansson/UNT/TT, s. 31: Peter Knopp/Aftonbladet/ IBL Bildbyrå, s. 33: Peter Knopp/Aftonbladet/IBL Bildbyrå, s. 36: Peter Knopp/ Aftonbladet/IBL Bildbyrå, s. 45: Staffan Claesson/TT, s. 47: Minnesmärke över Fadime Sahindal – Hanna Beling.jpg av Lokal_Profil (Eget arbete). Licensierad under CC-BY-SA-2.5 (creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5/) via Wikimedia Commons) s. 49, överst: Pontus Lundahl/TT, s. 49, nederst: Bertil Ericson/TT, s. 53: Peter Hoelstad/DN/TT
FADIME sAHINDAL Ett liv
Till minne av Fadime Sahindal 2 april 1975–21 januari 2002
FADIME sAHINDAL Ett liv Christina Wahldén
VILJA
INNEHÅLL VARFÖR ÄNNU EN BOK OM FADIME?.....................................................6 FADIME – VEM VAR HON?..................................10 MORDET PÅ FADIME..........................................20 POLISENS UTREDNING AV MORDET.....................24 SVERIGE VAKNAR.............................................28 MINNESGUDSTJÄNST.......................................30 RÄTTEGÅNGEN I UPPSALA TINGSRÄTT................34 RÄTTEGÅNGEN I SVEA HOVRÄTT........................40
4
VAD HÄNDE SEDAN?........................................44 FADIMES PLATS................................................46 TALET I RIKSDAGEN 2001...................................48 EFTERORD....................................................50 ORDLISTA.......................................................54 KÄLLOR I URVAL.............................................58 REGISTER......................................................60
5
VARFÖR ÄNNU EN B OK OM FADIME? Det här är en bok om hedersrelaterat våld. Den handlar om Fadime som blev mördad av sin pappa. Det är en sann historia. Fadime Sahindal mördades i Uppsala 2002. Det är många år sedan, så varför ska man skriva en bok om henne nu? Fadime var en modig, ung tjej som kämpade för alla människors lika värde och för att själv få bestämma hur hon skulle leva sitt liv. Många unga i dag vet inte vem Fadime var. Det vill den här boken ändra på. Hedersrelaterat våld är svårt att förstå. Hur kan man vilja döda någon i sin familj eller i sin släkt? Hur kan en förälder mörda sitt eget barn? 6
I den här boken finns en del förklaringar till varför det kan hända. Ökad kunskap kan leda till att färre unga människor drabbas. Det finns hjälp att få. Läs mer om det i slutet av boken. Boken skrivs inte för att smutskasta någon. Namnen på de flesta i Fadimes familj är därför inte med. Det är viktigt att prata om mänskliga rättigheter, och om barns och kvinnors rättigheter. Det saknas aktuell statistik i Sverige, men Ungdoms styrelsen (det som nu heter Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor) gjorde 2009 en studie som hette Gift mot sin vilja. Den visade att ungefär 70 000 unga personer i Sverige var oroliga för att inte själva få välja vem de skulle gifta sig med. De var rädda att bli tvingade att gifta sig med någon som familjen bestämt, för att följa familjens regler och för att bevara familjens heder. Det kallas för hedersförtryck. Att så många unga är rädda att tvingas gifta sig mot sin vilja gör att den här boken är viktig. Det är viktigt att sprida kunskap om vad hedersförtryck är och var man kan få hjälp. 7
Inte bara tjejer drabbas av hedersrelaterat våld, utan också killar. Både kvinnor och män har mördats i Sverige på grund av heder. Personer som inte är heterosexuella är ofta extra utsatta. Det kan till exempel vara homosexuella, bisexuella eller transsexuella personer.
8
Hedersvåld ökar, men myndigheterna vet inte hur många som drabbas Våren 2017 granskade två tidningar det hedersrelaterade våldet i Sverige: Aftonbladet och Göteborgs-Posten. Aftonbladet studerade 200 rättsfall under två års tid. Alla handlar om hedersrelaterat våld. Serien hette I stället för kärlek. • En forskare sa att kanske så många som 240 000 unga kan vara drabbade av hedersförtryck. • Av 150 anmälda fall av misstänkta tvångsäktenskap hade det endast blivit en fällande dom. (I oktober 2017 dömdes även två föräldrar till fängelse sedan de tvingat sin dotter att gifta sig.) • Av 200 granskade domar förekom misshandel i 157 fall. • I 115 fall förekom hot om tvångsäktenskap. • I 67 fall förekom dödshot. • Av de drabbade är 47 offer män. 225 är kvinnor. Slutsatsen av granskningen är att det hedersrelaterade våldet ökar i Sverige. Myndigheterna saknar en helhetsbild av våldet. Juno Blom på länsstyrelsen i Östergötland, som leder det nationella kompetensteamet mot hedersvåld, säger till Aftonbladet att mörkertalet är stort. Ingen vet hur många som drabbas. Båda tidningarna berättar om unga som upplever hemmet som ett fängelse, som blir inlåsta, som bränns med cigaretter, som misshandlas med bälten eller sladdar, som dödshotas och hotas med tvångsäktenskap. Pojkar känner sig ofta tvingade att kontrollera sina systrar. Läs mer på www.aftonbladet.se (Sök på: I stället för kärlek) och www.gp.se (sök på #hedersflickorna).
9
FADIME – VEM VAR HON? År 1975 föddes Fadime Sahindal i en by nära staden Elbistan i sydöstra Turkiet. Familjen var kurder. Det var en stor släkt. Många bodde i Turkiet men många hade också flyttat till Sverige. När Fadime dödades bestod släkten i Sverige av flera hundra personer. Fadimes föräldrar är kusiner. Pappans syster är dessutom gift med mammans bror. De är alltså också kusiner. Fadimes två äldsta systrar är gifta med män som är deras kusiner. Flera släktingar är på så vis tätt knutna till varandra. Det ökar deras närhet, men också den kontroll de kan ha över varandra. År 1984, när Fadime var nio år gammal, flyttade hon med sin mamma och sina syskon från Turkiet till Sverige. 10
Pappan bodde redan i Sverige. De bosatte sig i förorten Gränby i Uppsala, norr om Stockholm. Där bodde det många andra kurder. I familjen fanns det fem döttrar och en son. Både Fadime och hennes yngre syster Songül har berättat att de blev slagna som barn. Särskilt Fadime eftersom hennes familj tyckte att hon var besvärlig. Fadime gick det samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet. Hon hade höga betyg, särskilt i svenska. Hon läste mycket böcker och hade svenska vänner. Hon följde inte familjens regler, hon gjorde uppror. Ju äldre Fadime blev, desto mer ville familjen begränsa hennes liv. De försökte kontrollera henne. År 1996 träffade Fadime en man, Patrick, på en datakurs. Han hade svensk-iransk bakgrund. De blev ett par, men Fadime berättade inte det för sin familj. År 1997 upptäckte Fadimes familj och släkt att Fadime och Patrick var ett par. De gillade inte det. Fadime och Patrick misshandlades av Fadimes pappa när han fick se dem hålla varandra i handen på stan. Patrick anmälde inte pappan, men det gjorde Fadime. 11