ARBETSLIVET
Redaktรถrer
Mattias Bengtsson Tomas Berglund
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 31003 ISBN 978-91-44-11332-6 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2002, 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: -strizh-/Shutterstock.com Printed by Interak, Poland 2017
INNEHÅLL
Författarpresentation 9 Förord 13
1 Introduktion till Arbetslivet 15 M at t i a s Be ngt s s on o c h T om a s Be rglu n d En svensk arbetslivsmodell 17 Ett arbetsliv på flera nivåer och i olika dimensioner 23 Bokens innehåll 24 Litteratur 32 2 Arbetsbegreppet 33 Ja n C h . K a r l s s on Klassiska sociologiska perspektiv på arbete 33 Arbetsbegreppet taget för givet, i sträckbänk och negligerat 42 Vad är arbete? 48 Arbetsformer 52 Avslutning 57 Litteratur 58 3 Arbetsmarknaden 61 Be ngt F u r å k e r Centrala begrepp 61 Aktörer och strategier på arbetsmarknaden 66 Arbetsmarknadens differentiering 70 Arbetsmarknad och arbetsliv i Sverige 73 En internationell utblick 78 Litteratur 81 © F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
3
Innehåll
4 Arbete och utbildning 85 L e n na rt G. Sv e ns s on Inledning 85 En kort utbildningshistoria 88 Några centrala begrepp 94 Utbildningars utbredning, expansion och fördelning 100 Utbildningars resultat i relation till arbetslivet 106 Arbete och utbildning 114 Avslutning 116 Litteratur 119 5 Arbete och teknik 125 L a r s H a nse n o c h Be rt i l Rol a n d s s on Teknologiska paradigm 127 Teknik och arbete – ett industriellt paradigm 133 Teknik och arbete i IT-paradigmet 137 Sammanfattande avslutning 142 Litteratur 143 6 Arbetsorganisation 147 P- O B ör n f e lt Formell och informell organisation 148 Arbetsorganisation 149 Motivation 153 Klassisk arbetsorganisationsteori 154 Organisering för förändring och lärande 162 Processorganisering 167 Avslutning 171 Litteratur 174 7 Välfärdstjänstearbetet – mellan professionslogik och managementlogik 181 T i na For sbe rg K a n k k u n e n o c h Eva Bej e ro t Välfärdstjänstearbetets teknologier 181 Välfärdstjänstearbetets yrken och anställda 183 4
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
Innehåll
Professionslogik organiserar välfärdstjänstearbetet 185 Managementlogik organiserar välfärdstjänstearbetet 189 Logiken i praktiken 194 Avslutning 197 Litteratur 198 8 Flexibilitet och nya bemanningsstrategier 203 K r ist i na H å k a ns s on o c h T om m y Isi d or s s on Flexibilitet ur ett teoretiskt perspektiv 203 Regleringen av tidsbegränsade anställningar och inhyrd arbetskraft 205 Tillfällig personal ur ett arbetsmarknadsperspektiv 209 Tillfällig personal ur ett organisationsperspektiv 213 Tillfällig personal ur ett individperspektiv 218 Avslutning 222 Litteratur 224 9 Fack, arbetsgivare och industrial relations 229 A n de r s K j e l l be rg Såväl löntagare som arbetsgivare är välorganiserade i Sverige 230 En internationellt mycket hög facklig organisationsgrad i Sverige 232 Internationellt starkt varierande IR-system 234 Varierande kollektivavtalstäckning och partsrelationer: Storbritannien, Tyskland och Sverige 244 Klassbaserade fackföreningar i de nordiska länderna 248 Tjänstemännens långtgående särorganisering i Sverige 249 Ett starkt förändrat fackligt landskap 250 Industri och tjänstenäringar integreras samtidigt som arbetskraften splittras upp 253 Rekordstor facklig nedgång bland unga 256 Facklig organisering och free riders 258 Dyrare a-kassa – fackligt medlemsras 260 Avslutning 264 Förkortningslista 265 Litteratur 266
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
5
Innehåll
10 Arbetsmarknadspolitik 269 M at t i a s Be ngt s s on Arbetsmarknadspolitik – några centrala begrepp 270 Arbetslöshetsförsäkringen 276 Arbetsförmedlingen 280 Den aktiva arbetsmarknadspolitikens genomslag 281 Arbetsmarknadspolitik i övergången till ett massarbetslöshetssamhälle 283 Arbetsmarknadspolitisk nyordning i ett nytt århundrade 285 Den nya arbetslinjen – principer och utfall 286 I riktning mot en ”möjliggörande stat”? 291 Litteratur 293 11 Europeiska arbetsmarknader – institutioner, aktörer, politik 297 M at t i a s Be ngt s s on, Be ngt L a r s s on o c h K r ist i na L ov é n Se l dé n Villkoren på europeiska arbetsmarknader varierar stort 298 Arbetsmarknadsregimer i Europa 300 EU:s arbetsmarknadspolitiska styrmedel 304 Den sociala dialogen – utveckling och utfall 307 Ökad negativ integration i finanskrisens spår 311 Hinder för europafacklig samverkan 312 Avslutning 314 Litteratur 316 12 Klass och arbete 319 T om a s Be rglu n d o c h St e fa n S c h e di n Klassanalysens grundare: Marx och Weber 321 Efterkrigstidens klassanalys 323 Klass och social mobilitet 325 Klass och exploatering 330 Den svenska klasstrukturen 335 Klasshandling 344 Avslutning 347 Litteratur 348 6
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
Innehåll
13 Kön och arbete 353 H e l e n Pet e r s on Den horisontella könssegregationen 353 Den vertikala könssegregationen 355 Den primära könssegregationen 357 Ett relativt jämställt paradis 359 Könssegregationens konsekvenser 361 Förändring och stabilitet 362 Ett könsintegrerat och jämställt arbetsliv? 364 Jämställt eller mångfalt? 366 Avslutning 368 Litteratur 369 14 Arbetslivet, etnicitet och ”dom andra” 373 A l i r e z a Be h t ou i o c h A n de r s N e e rg a a r d Överblick – arbetslivet för dem med utländsk bakgrund 374 Den otrygga arbetsmarknaden 378 Förklaringsmodeller i relation till utrikes föddas situation i arbetslivet 384 Avslutning 394 Litteratur 395 15 Ålder och arbete 401 Gu n na r Gi l l be rg o c h Da n i e l Se l dé n Inledning 401 Att etablera sig på arbetsmarknaden 406 Äldre på arbetsmarknaden 412 Avslutning 418 Litteratur 419 16 Våra arbetsmiljöer 423 Bi rgi t ta E r i k s s on o c h Pat r i k L a r s s on Att fånga arbetsmiljö 425 Fysiska faktorer i arbetsmiljön 428 Psykosociala faktorer i arbetsmiljön 432 © F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
7
Innehåll
Hur ser den psykosociala arbetsmiljön ut? 436 Besvär, olyckor och sjukdomar orsakade av arbetsmiljön 444 Den svenska arbetsmiljön i ett europeiskt perspektiv 446 Avslutande diskussion 449 Litteratur 451 17 Attityder till arbete 455 T om a s Be rglu n d Arbetstillfredsställelse 455 Engagemang och lojalitet mot organisationen 459 Arbetets värde – psykologiska och sociologiska perspektiv 466 Avslutning 475 Litteratur 475 18 Yrke: status, erkännande och identitet 479 Y lva U l fsd o t t e r E r i k s s on Yrkesklassificering 480 Status och erkännande 487 Yrkesidentitet 491 Avslutning 495 Litteratur 496 19 Konstnärligt arbete – entreprenörer eller prekariat? 501 M a r i ta F l isbäck Svenska konstnärers arbetsvillkor 502 Föregångare för en kreativ klass i ett individualiserat arbetsliv? 508 Ett yrkesutövande som kräver ”riskkapital” 510 Ett kreativt entreprenörskap 511 Ett passionerat prekariat? 513 Avslutning 515 Litteratur 516 Person- och sakregister 521
8
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
Introduktion till Arbetslivet M at t i a s Be ngts s on o ch Tom a s Be rglu n d
1
D
enna bok heter Arbetslivet och rör, såsom titeln antyder, den del av våra liv när vi utför arbete. Boken handlar dock inte om allt som kan rymmas under begreppet, utan vi koncentrerar oss på förvärvsarbetet – dvs. det arbete som vi får betalt för och som därmed ger oss ekonomiska medel att ägna oss åt allt annat som livet kan erbjuda, såsom att skaffa bostad, bilda familj, resa, volontärarbeta eller fördjupa oss i personliga intressen. I boken kommer det att ägnas en del kraft åt att försöka ringa in olika perspektiv på och aspekter av just förvärvsarbete. Av denna inledande bestämning kan det verka som att förvärvsarbete endast är ett nödvändigt ont för att få de medel vi behöver för livet i övrigt. Med titeln vill vi dock betona att det är något mycket mer. En tydlig majoritet av den vuxna befolkningen lägger en stor del av sin tid på förvärvsarbete – människor går till sitt arbete under de flesta dagar på året och många tillbringar en ansenlig tid av dygnet med att utföra olika arbetsuppgifter (såväl på arbetsplatsen som på resande fot, eller från hemmet). Förvärvsarbete är därför en viktig del av de allra flestas liv, och ur den synvinkeln är namnet på boken väl valt. Vi vill med Arbetslivet således betona att det som sker när människor förvärvsarbetar – i arbetsprocessen och i de sociala interaktionerna på arbetsplatsen – påverkar dem i både stort och smått. Olika typer av arbetsuppgifter och skilda former av organisationer påverkar individernas mer övergripande livsvillkor – deras fysiska och psykiska hälsa, livskvalitet, arbetsglädje, engagemang, lojalitet, motivation, tillit, värderingar m.m. Om personen har en arbetsledande befattning eller inte, arbetar del‑ eller heltid, arbetar dag eller natt, har en tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning eller är nyanställd eller veteran på arbetsplatsen är andra faktorer som spelar roll. Människors möjligheter i arbetslivet påverkas emellertid © F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
15
Mattias Bengtsson och Tomas Berglund
också av strukturella villkor, såsom om personen är kvinna eller man, vilken ålder personen har och vilken livsfas hen befinner sig i samt om hen är född i Sverige eller har utomeuropeisk härkomst. Då vi tillbringar en sådan stor del av våra liv i förvärvsarbete är de sociala relationer som uppkommer där av stor vikt för många människor. För vissa kan yrket utgöra en viktig social identitet och tillhörighet. Andra identifierar sig i stället främst med den organisation som de arbetar för – de känner sig som medarbetare snarare än anställda. Arbetet kan även på andra sätt utgöra grogrund för kollektiva identiteter, såsom att människor känner samhörighet genom att vara arbetare, tjänstemän eller företagare. Med sådana kollektiva identiteter som grund har det skapats såväl sociala rörelser som särskilda organisationer. Vissa av dessa har tillskansat sig avsevärda maktresurser och mer allmänt påverkar arbetsmarknadens institutioner och samhällspolitiken. I Sverige har detta inte minst gällt fackföreningsrörelsen, vilken haft stort inflytande över utformningen av arbetslivsvillkor, såsom löner, anställningstrygghet och medbestämmande. Arbetsmarknadens parter (arbetsgivarorganisationer och fackföreningar) har också påverkat utformningen av många välfärdsstatliga institutioner, t.ex. sjukförsäkrings‑ och pensionssystemen. De förvärvsarbetande och de organisationer som representerar dem är alltså en självklar del av arbetslivet. Det ska dock även betonas att andra kategorier också är relaterade till arbetslivet på olika sätt. Det gäller exempelvis de som står till arbetsmarknadens förfogande men som inte erbjudits något arbete: de arbetslösa som avviker från samhällets starka norm om att alla i den arbetsföra befolkningen ska erhålla sin utkomst via förvärvsarbete. Att inte ha ett arbete i ett samhälle uppbyggt kring en sådan arbetsnorm – som i Sverige ofta benämns arbetslinjen – och där få alternativa försörjnings källor finns, är i sig en pressande erfarenhet. Men också de som går i pension definieras i relation till att de träder ut ur arbetslivet – efter att ha dragit sitt strå till stacken under ett yrkesliv har personerna arbetsbefriats via pensioneringen. För vissa innebär det möjligheter till vila och självutveckling, för andra uppstår saknad och förlust av ett meningsfullt arbete. Arbetslivet är, som vi gett flera exempel på, därför ett mycket intressant, viktigt och komplext studieområde, där vetenskapliga resultat kan förändra människors villkor, organisationers utformning och skapa politisk debatt om hur arbetslivet ska regleras på olika sätt. Med denna heta och komplexa 16
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
1 Introduktion till Arbetslivet
materia i brännpunkten, krävs det att arbetslivsforskningen ställer de relevanta forskningsfrågorna och använder vetenskapliga teorier och metoder på ett stringent och fruktbart sätt. I denna bok har vi samlat framträdande arbetslivsforskare i Sverige, som sammanfattat centrala begrepp, teorier och resultat inom sina respektive expertområden. Innan vi beskriver bokens innehåll och tydliggör bokens struktur, vill vi emellertid i detta inledningskapitel sätta bokens följande kapitel i en kontext av de viktiga frågor kring arbetsliv och samhälle som de berör. Vi tar avstamp i den svenska modellen.
En svensk arbetslivsmodell I denna bok ges återkommande internationella utblickar med syfte att kontextualisera svenska arbetslivsförhållanden, men boken fokuserar till stor del på det svenska arbetslivet. Förutom att ge kunskap om det samhälle som de flesta av läsarna verkar inom, är Sveriges arbetsliv intressant av flera andra skäl. Under lång tid väckte dess institutioner och relationer forskares intresse långt utanför Sveriges gränser. Det beskrevs som ”den svenska modellen”, vilken hade flera kännetecken (Berglund & Esser 2014). Ett viktigt särdrag – och en förutsättning för många av de andra särdrag som diskuteras nedan – är att Sverige haft starka parter på arbetsmarknaden, som har förhandlat om lönenivåer och andra arbetsvillkor utan statlig inblandning (se kapitel 9). Framför allt ska både den höga organisationsgrad som funnits på såväl löntagarsidan som arbetsgivarsidan betonas, vilket skiljer Sverige, och övriga nordiska länder, från många andra länder i världen. Den höga graden av kollektiv organisering har gett svenska löntagare stora maktresurser, vilket innebär att de har kunnat påverka såväl arbetsgivare som staten på olika sätt (Korpi 1978). På ett politiskt plan har styrkepositionen historiskt backats upp av ett nära samarbete mellan Landsorganisationen (LO) – centralorganisationen för arbetare – och Socialdemokratiska Arbetarepartiet (vilket innehade regeringsmakten oavbrutet från 1932 till 1976). Genom denna nära relation antogs, framför allt under 1970-talet, lagstiftning som ökade löntagarnas inflytande över arbetet och dess organisering (medbestämmandelagen, MBL, 1976), stärkte arbetsmiljöarbetet (arbetsmiljölagen 1977), och reglerade arbetsgivarnas rätt att avskeda personal (lagen om anställningsskydd, LAS, 1974). Alliansen mellan LO och Socialdemokratiska Arbetarepartiet har också synts i utbyggnaden av olika © F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
17
Mattias Bengtsson och Tomas Berglund
sociala trygghetssystem för att tillförsäkra anställda skydd mot arbetslivets och marknadsekonomins konsekvenser. Exempel på detta är tämligen generösa och omfattande socialförsäkringar med ersättningar som faller ut vid arbetslöshet, sjukdom, arbetsskador och pension. Ett andra särdrag i denna arbetslivsmodell – starkt sammanhängande med det förstnämnda – är att löneskillnader är tämligen små i Sverige jämfört med många andra länder (Berglund & Esser 2014). I gruppen heltids arbetande på svensk arbetsmarknad hade år 2011 den högst betalda tiondelen 2,3 gånger så hög lön som den lägst betalda tiondelen. Motsvarande skillnad var samma år t.ex. 2,8 i Danmark, 3,3 i Tyskland och 3,6 i Storbritannien. En förklaring till att Sverige har lägre löneskillnader än jämförbara europeiska länder brukar för det första tillskrivas de centrala förhandlingar mellan arbetsgivare och fackföreningar som kännetecknat en stor del av efterkrigstiden. Detta är dock en ordning som förändrats under senare årtionden (se kapitel 9). För det andra har också den s.k. solidariska lönepolitiken spelat en viktig roll på svensk arbetsmarknad. Denna innebär i korthet att det inte är den enskilda arbetsgivarens lönsamhet som ska bestämma löne nivåerna, utan arbetsgivaren måste anpassa sig till den rådande lönenorm som sätts på nationell nivå. Denna princip har haft stor betydelse för svensk ekonomi, bl.a. genom att skapa goda villkor för den exportinriktade industrin (Katzenstein 1985). Däremot har den varit mindre fördelaktig för små företag som tvingats anpassa sig till tämligen höga lönenivåer. I ett historiskt perspektiv har den solidariska lönepolitiken beskrivits som en viktig faktor bakom ett stort omvandlingstryck i svensk ekonomi, där jobb både ”förstörs” och skapas i hög takt (se faktaruta 10.2). Staten har varit med och under lättat denna ”strukturomvandling”, men också försökt mildra dess effekter genom en s.k. aktiv arbetsmarknadspolitik i syfte att underlätta tillfälligt arbetslösas yrkesmässiga och geografiska rörlighet, t.ex. via åtgärder såsom omskolning och flyttbidrag (Korpi 1978; Elvander 1988; Pontusson 2005; se kapitel 10). En omfattande aktiv arbetsmarknadspolitik har därigenom också varit en grundpelare i den svenska arbetslivsmodellen, och Sverige har ofta setts som den aktiva arbetsmarknadspolitikens ”vagga”. Ett tredje särdrag är relationerna mellan ledning och anställda på arbetsplatsnivå. Enligt sociologerna Fredrik Movitz och Åke Sandberg (2013: 53 ff.) har dessa relationer flera kännetecken. För det första finns det ofta en inriktning och samsyn mellan ledning och anställda kring betydelsen av innova18
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
1 Introduktion till Arbetslivet
tion och förändring. Framför allt fackföreningarna har understött en sådan inriktning, vilket skiljer dem från fackföreningar i många andra länder där dessa snarare varit motståndare mot t.ex. ny teknologi. Fackföreningarna har därför tillsammans med företagens ledningar haft en stor samsyn om att bejaka den tekniska utvecklingen som ett sätt att värna om jobben. För det andra har de anställda genom sina fackföreningar haft inflytande på företagens ledning. Sådant inflytande finns formaliserat i MBL, men också mer informella processer pågår på företagen, där fack och anställda många gånger ses som självklara samarbetspartner av arbetsgivaren. För det tredje, vilket sammanhänger med föregående, finns en allmän kultur i svenskt arbetsliv som betonar öppenhet och konsensus och som tonar ned statusskillnader mellan medarbetare. Flera förklaringar till dessa särdrag i svenskt arbetsliv har lyfts fram, däribland en specifik svensk kultur med rötter långt tillbaka i historien. Denna förklaringsmodell vänder sig dock Mowitz och Sandberg (2013: 68 ff.) emot och lyfter i stället fram den starka svenska arbetarrörelsen som den viktigaste faktorn. Eftersom löntagarna har en stark förhandlingspart genom fackföreningarna har helt enkelt företagens ledningar tvingats söka mer av samförståndslösningar och ge löntagarna inblick och inflytande i verksamheten. Ett fjärde särdrag i den svenska modellen har historiskt sett varit låg arbetslöshet och hög sysselsättning (se kapitel 3). Arbetslösheten i Sverige var under lång tid mycket låg – mellan 1965 och 1989 var den i medeltal 2,3 procent (med ett maximum på 3,9 procent år 1983) (Berglund & Esser 2014). En av förklaringarna till den låga arbetslösheten är att Sveriges exportindustri gynnades av att vara intakt efter det andra världskriget och kunde därmed exportera till ett Europa i omfattande behov av återuppbyggnad. Sverige byggde också kraftfullt ut sin offentliga sektor, vilket skapade arbeten, men framför allt höjdes sysselsättningsgraden genom att en större andel kvinnor blev förvärvsarbetande (de los Reyes 2000; Lundh 2010; Schön 2014). Det fanns också en politisk övertygelse om att låg arbetslöshet var ett av de mest prioriterade målen (Korpi 2002; Lindvall 2010). Detta har bl.a. kunnat ses i omfattande satsningar på aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, såsom arbetsmarknadsutbildningar, även i situationer med tämligen låg arbetslöshet (Bengtsson & Berglund 2012; se kapitel 10). Som sociologen Walter Korpi (2002) påtalat, är en effekt av låg arbetslöshet en stärkt förhandlingsposition för löntagarsidan (och speciellt i kombination med hög facklig organisa© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
19
Mattias Bengtsson och Tomas Berglund
tionsgrad), eftersom brist på arbetskraft gör arbetsgivaren mer benägen att acceptera olika krav, såsom förbättrad arbetsmiljö och ett mer kvalificerat och utvecklande arbetsinnehåll, för att kunna behålla sin arbetskraft (jfr Mowitz & Sandberg 2013: 55).
En förändrad modell och ett förändrat arbetsliv? Den arbetslivsmodell som tecknats ovan består av institutioner och villkor som utvecklats under lång tid. Vissa kännetecken, såsom betydande statliga ingrepp i regleringen av arbets‑ och anställningsvillkor under 1970talet, ses av många forskare som avsteg från en tidigare svensk modell där arbetsmarknadens parter via kollektivavtal reglerade villkoren för löntagare och företag. Vi har i det föregående velat visa på centrala kännetecken i det svenska arbetslivet fram till 1980-talet. Villkoren för den svenska arbetslivsmodellen har dock förändrats avsevärt de senaste årtiondena, en förändringsprocess som tog ordentlig fart i samband med 1990-talets ekonomiska recession i Sverige. Till följd av den ekonomiska krisen steg arbetslösheten till nivåer som inte förekommit sedan 1930-talets depression. Det fanns ett flertal samverkande orsaker till krisen, men framför allt var den en effekt av en valuta‑ och bankkris. Det sistnämnda ledde bl.a. till ett kreditstopp på lånemarknaden, vilket fick aktiviteten i ekonomin att stanna av (Berglund & Esser 2014: 47 ff.). Även de offentliga finanserna försämrades av krisen (bl.a. som en följd av kostnader för en snabbt stigande arbetslöshet och bankstöd för att rädda svenska storbanker från konkurs) med tilltagande budgetunderskott och skenande statsskuld. För att sanera den offentliga ekonomin skedde också försämringar i de sociala transfereringssystemen (t.ex. sänkt ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen) och omfattande uppsägningar inom den offentliga sektorn (le Grand m.fl. 2001; se kapitel 3). Under 1990-talet genomfördes radikala förändringar av den ekonomiska politik som tidigare utmärkt den svenska modellen. Årtiondet var – med några begrepp lånade från institutionell teori – en ”kritisk korsväg” då ett ”möjlighetsfönster” öppnades för att förändra politiken (Thelen 1999). I stället för att full sysselsättning skulle vara huvudmålet blev nu inflations bekämpning ett prioriterat mål för den ekonomiska politiken (Lindvall 2010). Riksbanken fick då ett prisstabilitetsmål som innebär att inflationen ska ligga runt 2 procent. Dessutom, som en förändring i samband med EU20
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
1 Introduktion till Arbetslivet
medlemskapet 1995, är Riksbanken i dag en självständig institution (vilket fastställdes i lag år 1999). Det innebär att myndigheter och regering inte får instruera Riksbanken i hur den ska föra sin räntepolitik (dess viktigaste verktyg för att påverka inflationen). Staten införde också nya regler för sin budget (Berglund & Esser 2014: 32 ff.). År 1997 infördes ett budgettak och en ny process för hur statens budget skulle bestämmas – allt för att förhindra ökande kostnader. Därutöver bestämdes ett överskottsmål som i skrivande stund fortfarande gäller. Det innebär att staten måste spara 1 procent av BNP under en konjunkturcykel. Dessutom infördes år 2000 ett krav på balans i kommunernas budget. Tillsammans har dessa åtgärder begränsat reformutrymmet i socialförsäkringssystemen och möjligheterna till expansion i den offentliga sektorn.
Inflation Observed Inverse
1980 1981
12,50 1990
10,00
1976
1977 1978
1991 1974 1983 1982 1984 1979 1971 7,50 1970 1985 1973 1989 1966 1972 1965 1988 1993 5,00 1962 1966 1987 1958 1986 2008 1967 1963 1964 1969 2011 1995 2001 2007 2,50 1961 1968 1992 2002 1994 2010 2006 1959 2003 2000 1996 1999 2012 1997 2004 2005 1975
0,00 0,00
2,00
4,00
6,00
Arbetslöshet
8,00
10,00
12,00
Figur 1.1 Den svenska Phillipskurvan 1956–2012 (R2 = 0,70). Procent. Källa: OECD och SCB.
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
21
Mattias Bengtsson och Tomas Berglund
En slutsats av ovan beskrivna förändringar i den ekonomiska politiken är att svenska politiker sedan 1990-talets början prioriterat låg inflation och reducering av statsskulden, medan åtgärder för att sänka arbetslösheten därefter har fått spela andrafiolen. Detta framgår tydligt om vi i ett längre tidsperspektiv ser på sambandet mellan inflations‑ och arbetslöshetsnivå, vilket enligt den s.k. Phillipskurvan antar ett negativt samband. Studerar vi tidsperioden 1956–2012 kan vi tydligt se att den låga inflationen sedan början av 1990-talet verkar fås till priset av betydligt högre arbetslöshet än årtiondet innan (se figur 1.1). Om vi tar utgångspunkt i Korpis (1978) maktresursteori, vilket är ett klassteoretiskt bidrag för att förstå sociala konflikter på arbetsmarknaden, menar han att en hög arbetslöshet minskar löntagarnas förhandlingsstyrka. Variationer i arbetslöshet, och medföljande skiften i utbud och efterfrågan, inverkar stort på maktrelationerna i det svenska arbetslivet. Exempelvis innebär den större ”reservarmé” av arbetskraft som finns tillgänglig vid hög arbetslöshet en mer fördelaktig förhandlingssituation för arbetsgivare än för arbetstagare. Enligt Korpi (2002) visar forskning att löntagare på arbetsmarknader med en lägre arbetslöshet tenderar att ha högre löner än på arbetsmarknader med en högre arbetslöshet. Att arbetslösheten kvarstått på mycket höga nivåer sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet (jämfört med de tre föregående decenniernas mycket låga nivåer) innebär, med Korpis perspektiv, att arbetsgivarsidan fått ökad makt i relation till arbetstagarsidan. Mot bakgrund av den förändrade jämvikt som finns i Sverige mellan löntagare och arbetsgivare kan vi fundera över om de centrala dragen i den svenska modellen består eller om de har förändrats på något fundamentalt sätt. Består de tämligen goda arbetsmiljöer och det ambitiösa arbetsmiljöarbete som kännetecknat Sverige? Och hur inverkar faktorer som klass, kön, etnicitet och ålder på de förvärvsarbetandes villkor? Vad betyder expansionen av tidsbegränsade anställningar för anställdas anställningstrygghet och för deras skydd vid arbetslöshet? Och relaterat till detta, vad betyder expansionen av korta kontrakt för det fackliga arbetet med att organisera löntagare? Fler centrala frågor rör även digitalisering och spridning av marknadsbaserade lösningar: Vad betyder den nya digitala teknologin för arbetsorganisationer och arbetsvillkor? Och vad innebär införandet av former av organisering och styrtekniker från det privata näringslivet för den offentliga sektorns välfärdstjänstearbete? 22
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
1 Introduktion till Arbetslivet
Denna bok publicerades första gången år 2002. Många av de kapitel som då författades tog avstamp i den arbetslöshetskris som Sverige genomgått under 1990-talet. Sedan dess har analyserna uppdaterats, och i denna upplaga, den tredje, belyses även fler aspekter av arbetslivet genom att nya kapitel inkluderats. Boken ger genom sin kontinuitet, sitt historiska perspektiv och genom sina internationella jämförelser en unik bild av hur det svenska arbetslivet utvecklats under de senaste årtiondena. Härigenom kan den utgöra ett viktigt bidrag till att förstå och förklara de utmaningar som svenskt arbetsliv har och står inför.
Ett arbetsliv på flera nivåer och i olika dimensioner Inom samhällsvetenskaplig forskning används olika perspektiv, eller nivåer, för att förstå och förklara de fenomen som är i fokus. Ett sådant tänkande ligger också bakom kapitelordningen i denna bok. I de fyra första kapitlen (2–5) har vi samlat bidrag som definierar och ger grundläggande perspektiv på arbetslivet. Det handlar om begreppet arbete, vad en arbetsmarknad är, och de grundförutsättningar som krävs vid ett arbetes utförande i form av teknologi och kunskap (utbildning). Allt arbete innebär interaktion och samarbete med andra varigenom olika arbetsorganisationer uppkommer. Vi behöver således också ett organisationsperspektiv för att förstå arbetslivet. Tre av kapitlen (6–8) beskriver därför hur arbete organiseras i företag, i den offentliga sektorns välfärdstjänstearbete och genom tillfälliga anställningar och inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag. Organisationer verkar emellertid inom institutionella ramar där parterna på arbetsmarknaden, tillsammans med staten, i stor utsträckning bestämmer villkoren. Ett sådant makroperspektiv på svensk arbetsmarknad finns i kapitel 9–11. Vi får här lära oss mer om arbetsmarknadens parter och institutioner i det s.k. industrial relations-systemet, svensk arbetsmarknadspolitik samt olika institutioner och villkor på europeiska arbetsmarknader och arbetsmarknadspolitiska styrmedel på EU-nivå. De processer som företag, organisationer och de enskilda aktörerna (arbetskraften) sätter i rullning inom de institutionella ramarna visar sig även i strukturella utfall och villkor för olika kategorier. I nästföljande del (kapitel 12–15) fokuseras därför de centrala sociala kategorierna klass, kön, © F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
23
Mattias Bengtsson och Tomas Berglund
etnicitet och ålder. Bokens avslutande del samlar fyra kapitel (16–19) som framför allt betonar erfarenheter av arbete. Det första ämnet är arbetsmiljö, och särskilt den psykosociala aspekten, vilket åtföljs av ett kapitel om attityder till arbete. Därefter fokuseras på status, erkännande och identitet i förhållande till det yrke individen har. Slutligen behandlas en vanligen underforskad sektor av arbetslivet: villkor och erfarenheter hos konstnärliga yrkesgrupper.
Bokens innehåll Bokens kapitel spänner över många aspekter av arbetslivet som belyses empiriskt och ofta i ett historiskt och/eller internationellt jämförande perspektiv. Vi startar dock i kapitel 2 med en i huvudsak teoretisk genomgång av ”Arbetsbegreppet”. Jan Ch. Karlsson utgår inledningsvis från tre klassiker inom sociologin – Karl Marx, Max Weber och Émile Durkheim. Det visar sig att det främst är Marx som bidragit med en genomarbetad analys av arbetsbegreppet och som även fått genomslag i modern arbetslivsforskning. Diskussionen om arbetsbegreppet inom nutida arbetssociologi, menar Karlsson, följer tre huvudlinjer. Enligt den första likställs arbete med lönearbete, medan den andra ser lönearbetet som viktigt, men tillfogar också annat arbete, framför allt i hemmen. Den tredje linjen innebär att arbete har blivit allt mindre viktigt för såväl enskilda människor som samhället i sin helhet, vilket innebär att arbetsbegreppet med tiden mister sin betydelse för sociologin. Karlsson delar inte den senare uppfattningen, men riktar också kritik mot de andra resonemangen. Kapitlet avslutas med ett förslag till en samhällsvetenskaplig definition av arbetsbegreppet. I kapitel 3, ”Arbetsmarknaden”, diskuterar Bengt Furåker arbetsmarknadens funktionssätt med utgångspunkt i en definition av begreppet arbetskraft. Denna fungerar som en vara på arbetsmarknaden, men arbetskraften är en mycket speciell ”vara”, vilket innebär att arbetsmarknaden skiljer sig från andra varumarknader. När det gäller den del av arbetskraften som utgörs av anställda, använder den sig av olika strategier för att höja sitt värde (lönen), t.ex. genom att organisera sig i fackföreningar. Strategierna – liksom anställnings‑ och arbetsvillkor – skiljer sig dock mellan olika delar av arbetsmarknaden, som är differentierad i en rad viktiga avseenden. En del arbetslivsforskare talar om en segmentering av arbetsmarknaden i en 24
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
1 Introduktion till Arbetslivet
sekundär del med lågt betalda och otrygga arbeten och en primär del känne tecknad av goda villkor för arbetskraften. Kapitlet avslutas med fakta om den svenska arbetsmarknaden och en internationell jämförelse. Av denna framgår bl.a. att sysselsättningsgraden är relativt hög i Sverige – beroende på den höga förvärvsfrekvensen bland kvinnor – och att arbetslösheten har ökat under senare decennier, vilket gjort Sverige mer likt andra europeiska länder i detta avseende. I kapitel 4, ”Arbete och utbildning”, diskuterar Lennart G. Svensson betydelsen av kunskap och kompetens för att förvärvsarbeta. Ofta anses kunskap och kompetens få allt större betydelse för arbetslivets och hela samhällets utveckling. Svensson gör viktiga klargöranden när det gäller vad som avses med begreppen och hur de förhåller sig till närliggande begrepp, såsom humankapital och kvalifikationer. Kapitlet ger en översikt över utbildningssektorns utveckling och hur olika reformer har avsett att stärka kopplingen till arbetsmarknaden. Ett viktigt begrepp som använts under de senaste två årtiondena är ”anställningsbarhet”, vilket betonar individens eget ansvar att skaffa sig kompetenser som är eftertraktade på arbetsmarknaden. Svensson betonar dock att utbildningssystemet fortfarande är en viktig sorteringsmekanism för de yrken och positioner som människor erhåller på arbetsmarknaden. I kapitel 5, ”Arbete och teknik”, behandlar Lars H. Hansen och Bertil Rolandsson relationen mellan arbete och teknik. I princip allt arbete implicerar någon form av användning av teknik, och författarna ansluter sig till ett synsätt som både betonar maskiner och kunskaper som avgörande för teknikens betydelse i arbetslivet. Utifrån begreppen teknologiska paradigm och teknologiska revolutioner beskriver författarna hur olika teknologier varit dominerande under olika tidsperioder och hur dessa paradigm kan förändras – s.k. paradigmskiften. Det sista skiftet, som vi alla lever mitt i, är IT-revolutionen. Hansen och Rolandsson avslutar med att betona att teknologi och arbete är varandras förutsättningar och att konsekvenserna av nya teknologier avgörs av hur människor bestämmer sig för att använda dem – inte av teknologin i sig själv. Kapitel 6, ”Arbetsorganisation”, är författat av P-O Börnfelt. Arbetsorganisationer handlar om fördelningen och samordningen av arbetsuppgifter. Ett klassiskt exempel på detta är bilfabrikernas löpande band som organiserades utifrån teorier om scientific management, en teori formulerad © F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
25
Mattias Bengtsson och Tomas Berglund
av den amerikanske ingenjören Frederick Winslow Taylor. Detta sätt att organisera arbete ledde ofta till produktivitetsvinster, men till priset av ett utarmat arbetsinnehåll. I olika varianter var denna teori länge styrande för organiserandet av fabriksarbete och den har också haft inflytande på andra arbetsorganisationer. Med utgångspunkt i Webers teori om den byråkratiska organisationen diskuterar Börnfelt även arbetsorganisationer inom byråkratier, där arbetet samordnas av detaljerade regelverk och noggrant fastställda arbetsroller. Även här handlar det om att skapa en stabil och förutsägbar rutinverksamhet. Bägge principerna har mötts av stor kritik, vilket resulterat i försök att organisera arbetet på sätt som berikar arbetsinnehållet och ökar den anställdas autonomi, som t.ex. den sociotekniska organisationen. Sedan början på 1990-talet verkar det dock ske en återgång till arbetsorganisationer med hög grad av arbetsdelning och styrning. I kapitel 7, ”Välfärdstjänstearbetet – mellan professionslogik och managementlogik”, fokuserar Tina Forsberg Kankkunen och Eva Bejerot på olika sätt att styra och organisera s.k. välfärdstjänstearbete och på hur styrningen förändras över tid. Inledningsvis diskuterar de skillnaderna mellan tjänstearbete och varuproducerande arbete. Därefter presenteras två grundläggande styrideal, eller logiker, för att organisera välfärdstjänste arbetet: professionslogiken och managementlogiken. När arbetet organiseras utifrån professionslogiken betonas tjänstearbetarens diskretion, dvs. en tillit till att tjänstearbetaren är bäst lämpad att planera och utföra arbetet. Vad gäller managementlogiken, drivs den i stället av ett antagande om att välfärdstjänstearbetaren behöver kontrolleras genom generella styrmodeller för att såväl kvalitet som effektivitet i arbetet ska kunna garanteras. Med stöd i tidigare studier menar författarna att detta leder till en särskild problematik – när diskretionen försvinner upplever välfärdstjänstearbetarna en brist på mening i arbetet och den professionella självkänslan hotas. Kapitel 8, ”Flexibilitet och nya bemanningsstrategier” av Kristina Håkansson och Tommy Isidorsson, diskuterar flexibilitet och användningen av tillfällig arbetskraft. En allt större andel av arbetskraften, och framför allt yngre arbetskraft, anställs på tidsbegränsade kontrakt eller anlitas som inhyrd personal från bemanningsföretag. Håkansson och Isidorsson konstaterar att allt fler arbetsgivare använder sig av slimmade organisationer med litet utrymme att hantera efterfrågeökningar eller frånvaro bland personalen. Därför ökar behovet av tillfälliga anställningar och inhyrd arbetskraft. 26
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
1 Introduktion till Arbetslivet
Undersökningar visar att tillfälligt anställda upplever relativt stor osäkerhet och press i jobbet. Olika typer av tidsbegränsade anställningar ger större eller mindre chans till en tillsvidareanställning. Provanställningar leder t.ex. ofta till tillsvidareanställning, medan motsatsen gäller för behovs anställningar. Kapitel 9, ”Fack, arbetsgivare och industrial relations”, fokuserar på arbetsgivar‑ och löntagarorganisationer på arbetsmarknaden. Efter en genomgång av olika s.k. industrial relations-system och utvecklingen i olika länder ger Anders Kjellberg en bild av hur organisationsstrukturen och medlemssammansättningen i svenska fackföreningar har förändrats under de senaste decennierna. Även om Sverige ur ett internationellt perspektiv fortfarande har hög facklig anslutningsgrad, har den minskat avsevärt sedan 1990-talets mitt. Framför allt har LO och dess förbund tappat mark medan TCO och Saco gått framåt. Särskilt prekär har situationen blivit vad gäller organiseringen av unga löntagare. För att förstå utvecklingen betonas begreppet strukturell individualism. Även om den fackliga nedgången delvis förstås som en spridning av individualistiska värderingar bland unga är det av större vikt, enligt Kjellberg, att betona strukturella villkor. Det är arbets‑ och arbetsmarknadsvillkor, t.ex. utbredningen av tidsbegränsade anställningar, som bidrar till att unga vuxna inte ansluter sig till en kollektiv samhörighet som facket och därmed verkar individualiserande. I kapitel 10, ”Arbetsmarknadspolitik”, behandlar Mattias Bengtsson den arbetsmarknadspolitik som avser statliga ingripanden i syfte att motverka både arbetslöshet och arbetskraftsbrist. Inledningsvis diskuteras begrepp relaterade till arbetsmarknadspolitik, såsom passiva och aktiva åtgärder, aktivering och arbetslinjen. Därefter presenteras två centrala institutioner i arbetsmarknadspolitiken: arbetslöshetsförsäkringen och arbetsförmedlingen. Tonvikten i kapitlet ligger på att beskriva den aktiva arbetsmarknadspolitiken i ett historiskt perspektiv. Läsaren får följa med på en resa från den aktiva arbetsmarknadspolitikens genomslag till dess förändrade roll. Slutstationen i denna berättelse är ”den nya arbetslinjen” och dess principer och utfall. Bengtsson ställer avslutningsvis frågan om arbetsmarknadspolitikens utveckling kan anses utgöra ett skifte från en ”välfärdsstat” som tillhandahåller inkomsttrygghet till en ”möjliggörande stat” som är en mer coachande stat där alltmer ansvar läggs över på individen och privata aktörer. © F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r
27
Redaktörerna för denna bok, Mattias Bengtsson och Tomas Berglund, är båda verksamma vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Övriga författare är Alireza Behtoui, Eva Bejerot, P-O Börnfelt, Birgitta Eriksson, Marita Flisbäck, Tina Forsberg Kankkunen, Bengt Furåker, Gunnar Gillberg, Lars Hansen, Kristina Håkansson, Tommy Isidorsson, Jan Ch. Karlsson, Anders Kjellberg, Bengt Larsson, Patrik Larsson, Kristina Lovén Seldén, Anders Neergaard, Helen Peterson, Bertil Rolandsson, Stefan Schedin, Daniel Seldén, Lennart G. Svensson och Ylva Ulfsdotter Eriksson.
ARBETSLIVET De flesta människor tillbringar en stor del av sina liv med att förvärvsarbeta. Arbetet och dess egenskaper påverkar den fysiska och psykiska hälsan, människors livskvalité och arbetsglädje. Men personens klassposition, ålder och livsfas, kön och härkomst spelar också en roll för olika utfall av arbete. I Arbetslivet belyses och besvaras en mängd av de olika frågeställningar som dagens arbetsliv ger upphov till. Den ger en unik översikt över de förhållanden som råder på den svenska arbetsmarknaden, kombinerat med internationella utblickar. Boken ger också teoretiska perspektiv på hur olika förhållanden i arbetslivet kan förstås och förklaras. Sedan den senaste upplagan har kapitlen uppdaterats, viktiga perspektiv har breddats och antalet teman utökats för att ge en ännu mer sammansatt bild av arbetslivet. Härigenom har kapitel om välfärdstjänstearbete, konstnärligt arbete, attityder till arbete, yrkesstatus, erkännande och identitet samt europeiska arbetsmarknader tillkommit. Boken vänder sig till alla som vill få kunskaper om arbetslivet. Den lämpar sig väl som litteratur på introducerande kurser om arbetsliv och arbetsmarknad vid universitet och högskolor. Boken är också intressant läsning för alla som vill skaffa sig perspektiv på frågeställningar och konfliktpunkter inom arbetslivsområdet.
Tredje upplagan
studentlitteratur.se
Art.nr 31003