9789144104706

REDOVISNING OCH BOKFÖRING – med utgångspunkt i BAS-planen

Eva Hedenström Hans Malmquist

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38823 ISBN 978-91-44-10470-6 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Dimograf, Poland 2015

INNEHÅLL

Förord 7 1 Vad är redovisning? 9

1.1 1.2 1.3 1.4

Ämnet redovisning 10 Lagstiftning om redovisning 13 God redovisningssed 20 Viktiga punkter i detta kapitel 23

2 Bokföring och bokslut 25

2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8

Resultaträkning och balansräkning 25 Inkomst och inbetalning, utgift och utbetalning 29 Dubbel bokföring 30 Utgifter som är tillgångar (anläggningstillgångar) 33 Att avsluta perioden – bokslut 34 Utgående balans blir ingående balans i nästa räkenskapsår 41 Uppställning av resultaträkning och balansräkning 41 Viktiga punkter i detta kapitel 48

© Författarna och Studentlitteratur

3

Innehåll

3 BAS-planen och dess uppbyggnad 49

3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6

Grundläggande principer 50 Årsredovisningslagen och BAS 51 Struktur och uppbyggnad 53 Löpande bokföring 56 Bokslut 58 Viktiga punkter i detta kapitel 60

4 Bokföringstillämpningar 61

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 4.10 4.11 4.12

4

Varuförsäljning, inköp av varor och kostnad för sålda varor 61 Försäljning av tjänster 67 Factoring 68 Inköp, försäljning och avskrivning på anläggningstillgångar 70 Leasing 74 Mervärdeskatt – moms 74 Utgifter och kostnader för arbetskraft – personal 79 Finansiella transaktioner 87 Övriga utgifter/kostnader och övriga inkomster/ intäkter 88 Inkomstskatt i aktiebolag 90 Betalning av moms, arbetsgivaravgifter och skatter 97 Viktiga punkter i detta kapitel 99

© Författarna och Studentlitteratur

Innehåll

5 Redovisning och värdering av tillgångar och skulder 101

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7

Värdering av tillgångar och skulder 102 Anläggningstillgångar 106 Omsättningstillgångar 116 Eget kapital i aktiebolag 122 Obeskattade reserver 124 Skulder och avsättningar 126 Viktiga punkter i detta kapitel 127

6 Resultat, likviditet och balans 129

6.1 6.2 6.3

Likviditet – kassaflöde 130 Resultat- och likviditetspåverkande poster 131 Viktiga punkter i detta kapitel 145

7 Sammanfattning 147

Kontoförteckning (BAS 2014) 151 Sakregister 157

© Författarna och Studentlitteratur

5

1 Vad är redovisning?

Behovet av bokföring, i vid bemärkelse, har funnits alltsedan människan började bedriva organiserad handel. Någon kommer kanske att tänka på franciskanermunken Luca Pacioli1 som sägs ha uppfunnit den dubbla bokföringen vid slutet av 1400-talet, men det lär ha funnits en lag om obligatorisk redovisning redan omkring år 2000 f.Kr. I Sverige känner vi framför allt till Gustav Vasas redovisningssystem, som användes vid förvaltningen av kronans egendom. En senare milstolpe i den svenska redovisningshistorien är den bruksbokföring som utvecklades sam­ tidigt med järnbrukens framväxt.

Allteftersom den industriella revolutionen fick fotfäste och företagen växte i storlek och allmän betydelse, ökade behovet av redovisningsinformation. Därmed också kravet på bokföring.

Införandet av inkomstbeskattning och bolagsskatt medförde också att kraven på redovisning ökade.

Huvudsyftet med det vi i dag kallar redovisning är att ge 1 Pacioli publicerade 1494 boken Summa de arithmetica, geometria, proportioni et proportionalita, ett uppslagsverk där bl.a. bokföring ingår. Boken brukar ses som den första beskrivningen av dubbel bokföring. Det Pacioli gjorde var förmodligen att han nedtecknade en sedvänja om hur bokföring tillämpades av handelshusen i Venedig under denna tid, snarare än att han uppfann bokföringen. Källa: Wikipedia. © Författarna och Studentlitteratur

9

1 Vad är redovisning?

ekonomisk information till företagets intressenter; ägare, skattemyndigheter, långivare m.fl. om resultatet av företagets verksamhet under en viss tidsperiod: alltid för ett år, men också oftare än så.

1.1 Ämnet

redovisning

En indelning av redovisningsämnet kan göras i: Bokföring • Registrering av affärshändelser

Övriga redovisningsfrågor t.ex.

• Värdering av tillgångar och skulder • Rapportuppställningar • Koncernredovisning.

Bokföring utgör grunden för redovisningsämnet, men också för hela ämnesområdet företagsekonomi. I takt med ämnets utveckling och samhällsutvecklingen i stort har intresset alltmer inriktats mot vad som kan kallas ”övriga redovisnings­ frågor”. Kvarstår gör emellertid att kunskaper i bokföring är en nödvändighet för att kunna förstå och hantera de frågeställningar som i dag är föremål för intresse, t.ex. hur olika rapporter från redovisningen ska ställas samman och hur olika tillgångar och skulder ska redovisas och värderas i samband med rapporteringen. Allt sker i syfte att ge en så rättvisande bild av företaget som möjligt.

En annan indelning av redovisningsämnet som kan göras 10

© Författarna och Studentlitteratur

1 Vad är redovisning?

är i extern- och internredovisning. Externredovisning eller affärsredovisning, som den också kallas, är den del av ämnet som är styrd av lagregler och innefattar frågor kring hur man ska redovisa ett företags verksamhet för externa intressenter.

Internredovisning eller kostnadsredovisning behandlar hur man internt i företaget väljer att bygga upp sin redovisning i termer av redovisningsmodeller, kalkyler, budgetar etc. för att kunna utöva den interna styrningen.

I många företag används i dag en så kallad flerdimensionell redovisning, där kontering inte bara omfattar konto, utan också kostnadsställe, projekt, produkt etc. I denna bok behandlas externredovisningen, vilket gör att framställningen koncentreras på de konton som används vid bokföring av affärshändelserna.

En vanligt förekommande definition på redovisning är: ett system vari man registrerar, bearbetar och rapporterar information som ska underlätta beslut i ekonomiska frågor.

Nyckelorden i definitionen är alltså registrering, bearbetning och rapportering.

Registrering och bearbetning sker enligt principerna för dubbel bokföring, vilket innebär att varje affärshändelse bokförs (registreras eller konteras) utifrån två aspekter. Till grund för detta ligger dualitetsprincipen som enkelt uttryckt innebär att allting har två sidor. Säljer ett företag en vara så får man in mer pengar, men samtidigt har man inte längre varan kvar.

Bokföringen av händelsen ska spegla detta byte.

Bokföring görs på konton. Ett traditionellt sätt att åskådliggöra detta är på s.k. T-konton, där varje konto har två sidor. © Författarna och Studentlitteratur

11

1 Vad är redovisning?

Vänstra sidan på ett T-konto är debetsidan och den högra sidan är kreditsidan. Vid all bokföring gäller att man ska kontera ett lika stort belopp i debet på ett eller flera konton som i kredit på ett eller flera andra konton. Summa debet är alltid lika med summa kredit för en och samma händelse.

T-konto Debet

Kredit

I dag sker merparten av bokföringen med hjälp av bokföringsprogram. På underlag för bokföringen anges konteringen i en konteringsstämpel eller en bokföringsorder. I dessa används inte T-konton, utan konteringen anges med kontonummer, belopp och uppgift om huruvida beloppet ska bokföras i debet eller kredit. Vi kommer dock i boken att använda T-konton som underlag för exempel, eftersom de är ett pedagogiskt sätt att beskriva redovisning på och tekniken är användbar när det gäller att beskriva och analysera frågeställningar kring bok­ föring. En metod som överlevt i mer än 500 år har förmodligen många förtjänster.

Bokföringen medför en viss garanti för att det är ordning och reda i en näringsidkares redovisningshandlingar. Det innebär i sin tur en viss säkerhet och trygghet för ägare och långivare. De vet att den redovisning som företaget har och som långivarna baserar beslut om utlåning på uppfyller vissa bestämda krav.

För Skatteverket är också bokföringsskyldig­heten av största betydelse vad gäller möjligheterna att kontrollera företag. Även för andra intressenter är bokföringsskyldigheten och vad den innebär väsentlig för att kunna göra bedömningar av olika företag. Ett annat sätt att diskutera det nödvändiga eller själv12

© Författarna och Studentlitteratur

1 Vad är redovisning?

klara i att någon är bokföringsskyldig är att utgå från begreppet ansvar. Om man anförtros medel för att genomdriva ett projekt av kortvarig karaktär eller för att driva ett företag, har man ett ansvar gentemot dem som satsat medlen. Med detta följer att man är skyldig (bokföringsskyldig) att tala om hur man förfogat över medlen. Om alla gör det på ett likartat sätt, ökar värdet för alla intressenter.

Innan innebörden av dubbel bokföring diskuteras närmare är det lämpligt att orientera sig i lagstiftningen på området.

1.2 Lagstiftning

om redovisning

För att säkerställa en korrekt redovisning regleras den av ett omfattande regelverk. I Sverige har detta tagit sig uttryck i lagstiftning. Lagar om bokföring och bokslut återfinns i bokföringslagen (BFL) och årsredovisningslagen (ÅRL).

BFL trädde i sin nuvarande form i kraft år 2000 och har därefter löpande modifierats. Den består av 9 kapitel: 1 kap. innehåller inledande definitioner, 2 kap. klargör vem som är bokföringsskyldig, 3 kap. innehåller regler kring räkenskapsår, och 4–5 kap. innehåller regler om vad det innebär att vara bokföringsskyldig och hur den löpande bokföringen ska utformas.

I 6 kap. finns regler för bokslut, medan 7 kap. innehåller regler om arkivering av räkenskapsmaterial m.m. 8 kap. innehåller lagregler om vem som har ansvar för att god redovisningssed utvecklas i Sverige, och 9 kap. regler för överklagande. ÅRL trädde i kraft 1996 och innehåller som namnet antyder regler kring årsbokslut och årsredovisning. Den består av 10 kapitel, där 1 kap. är en inledning till lagstiftningen, medan 2, 3 och 5 kap. behandlar årsredovisningens utformning. © Författarna och Studentlitteratur

13

1 Vad är redovisning?

4 kap. innehåller regler för värdering av tillgångar och skulder, och 6 kap. reglerna för förvaltningsberättelsen. Koncern­ redovisningsreglerna finns i 7 kap., bestämmelser om offentlig­ görande av årsredovisningen i 8 kap., och i 9 kap. finns reglerna för delårsrapport. Slutligen finns regler för överklagande av beslut baserade på denna lag i 10 kap. I bilaga finns också uppställningsformerna för balans- och resultaträkningarna.

Bokföringslagen I det följande avsnittet lämnas en kortfattad redogörelse av de viktigaste reglerna i bokföringslagen.

Bokföringsskyldighet 2 kap. anger vem som är bokföringsskyldig. Bokföringsskyldiga är juridiska personer och fysiska personer som utövar näringsverksamhet. Ideella föreningar, registrerade trossamfund, samfällighetsföreningar samt vilt- och fiskevårdsområdes­ föreningar ska dock vara bokföringsskyldiga endast om värdet av föreningens eller samfundets tillgångar överstiger 1,5 miljoner kronor (mkr). Detsamma gäller stiftelser.

Bokföringsskyldighetens innehåll (allmänt) I 4 kap. redogörs för bokföringsskyldighetens innehåll. Lagen slår fast att ett företag som är bokföringsskyldigt löpande ska bokföra alla affärshändelser, se till att det finns verifikationer för samtliga bokföringsposter, att det finns systemdokumentation och behandlingshistorik samt att räkenskapsinformation 14

© Författarna och Studentlitteratur

1 Vad är redovisning?

bevaras så att den kan presenteras i den form och med den historik som lagen föreskriver. Till detta kommer: Bokföringsskyldighet skall fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

Med ovanstående menas att en näringsidkares sätt att fullgöra bokföringsskyldigheten inte får avvika från vad man inom näringsidkarens bransch kan anse vara normal standard. Om man i jämförelse med andra har en undermålig kvalitet på bokföringen, kan man säga att näringsidkarens sätt att fullgöra bokföringsskyldigheten inte överensstämmer med god redovisningssed.

Lagen fastslår också att bokföringsskyldigheten dessutom innebär krav på att avsluta den löpande bokföringen för ett räkenskapsår med ett årsbokslut eller en årsredovisning.

Räkenskapsår Ett räkenskapsår ska enligt 3 kap. omfatta tolv månader.

Samman­faller inte räkenskapsåret med kalenderår utan med annan tolvmånadersperiod, som bestäms av bokföringslagen, talar man om brutet räkenskapsår. Ett räkenskapsår kan under vissa omständigheter vara såväl kortare som längre än tolv månader, men aldrig längre än arton månader.

© Författarna och Studentlitteratur

15

1 Vad är redovisning?

Affärshändelse BFL föreskriver att bokföringsskyldigheten innebär att alla affärshändelser ska bokföras. Vad är då en affärshändelse?

Bland definitionerna i 1 kap. får vi veta att affärshändelser är: alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet som beror på företagets relationer med omvärlden […].

Som affärshändelser räknas också de bokslutstransaktioner som skapas för en riktig periodisering i bokslutet. Företag som inte behöver göra årsredovisning och som normalt om­sätter högst 3 mkr får vänta med att bokföra affärshändelser tills betalning sker: kontantmetoden. Uppkomna fordringar och skulder behöver alltså inte löpande bokföras under året i dessa företag.

Verifikationer Det ska finnas underlag för alla bokföringsposter. Ett sådant underlag kallas verifikation. Exempel på verifikationer är fakturor, kvitton och räntebesked från bank. Reglerna kring vad som får vara verifikation och hur en sådan ska se ut framgår av 5 kap. BFL. Löpande bokföring – grundbokföring och huvudbokföring Den löpande bokföringen ska utformas så att affärshändelserna kan presenteras i registreringsordning – grundbokföring – och i systematisk ordning – huvudbokföring. Det ska ske på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i bokföringsposterna och att överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat.

16

© Författarna och Studentlitteratur

1 Vad är redovisning?

Kontanta inbetalningar och utbetalningar ska normalt bokföras senast följande arbetsdag. Övriga poster ska enligt lagen bokföras så snart det kan ske.

Systemdokumentation och behandlingshistorik Företaget ska upprätta beskrivningar över bokföringssystemets organisation och uppbyggnad, så att man lätt kan få överblick över systemet. Använder företaget ett ekonomisystem med många moduler, t.ex. reskontror, anläggningsregister och faktureringssystem, ska sambanden mellan komponenterna beskrivas tydligt.

Företaget ska också upprätta sådana beskrivningar över genomförda bearbetningar i systemet, t.ex. automatisk bok­ föring av sociala avgifter, som gör det möjligt att utan svårighet följa och förstå hur de olika beloppen har beräknats och bokförts: behandlingshistorik.

Det räcker vanligtvis inte från kontrollsynpunkt att endast bokföra uppkomna kundfordringar på ett konto i bokföringen.

Man bör dessutom notera varje uppkommen fordran och betalning i särskild rutin. I 5 kap. BFL framgår kravet på sidoordnad bokföring. Det vanligaste i dag är att företaget har en kundreskontra knuten till sitt redovisningssystem där varje faktura registreras och där bevakning av förfallna fakturor sker, men det kan också ha ett manuellt system med t.ex. en pärm för obetalda kundfakturor. Det ökar då möjligheterna att i tid driva in kundfordringarna. På samma sätt bör man ha en rutin för leverantörsskulder.

De systembeskrivningar och den dokumentation som upprättas är enligt BFL räkenskapsmaterial, vilket betyder att doku© Författarna och Studentlitteratur

17

1 Vad är redovisning?

mentationen tillsammans med verifikationer och bok­föring ska bevaras i ordnat skick under minst sju år.

Årsredovisning, årsbokslut eller förenklat årsbokslut Aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag som ägs av minst en juridisk person, kreditinstitut och liknande, försäkringsbolag och bokföringsskyldiga stiftelser ska för varje räkenskapsår upprätta årsredovisning enligt reglerna i ÅRL. För mindre företag inom denna kategori är kraven på inne­hållet i årsredovisningen förenklat, t.ex. är kravet på tilläggsupplysningar mindre omfattande. Även andra större företag och moderföretag i större koncerner ska upprätta årsredovisning.

Ett företag definieras som större om minst två av följande kriterier är uppfyllda: a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 mkr, c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 mkr.

Börsnoterade företag tillhör alltid kategorin större.

Beslutsgången för att avgöra om årsredovisning eller årsbokslut krävs sammanfattas i nedanstående figur. Årsredovisningen ska revideras av en godkänd eller auktoriserad revisor och offentliggöras, vanligtvis genom Bolagsverket.

18

© Författarna och Studentlitteratur

1 Vad är redovisning? Årsredovisning, årsbokslut eller förenklat årsbokslut?

Aktiebolag Ekonomisk förening HB som ägs av minst en juridisk person Kreditinstitut och liknande Försäkringsbolag Bokföringsskyldig stiftelse

Ja

Större företag?

Nej

Nej

Annat företag

Ja

Ja

Större företag?

Ja

Årsredovisning

Förenklad årsredovisning

Årsredovisning

Nej

< än 3 miljoner i omsättning Ja

Nej

Årsbokslut

Förenklat årsbokslut

Större företag: Medeltal anställda fler än 50 Redovisade tillgångar (balansomslutning) på mer än 40 mkr Nettoomsättning på mer än 80 mkr Börsbolag betraktas alltid som större företag Minst två kriterier ska vara uppfyllda de två senaste åren

Företag som inte uppfyller kraven för större företag tillhör kategorin mindre företag. Mindre företag ska i stället för en årsredovisning göra ett årsbokslut. Ett årsbokslut är mindre omfattande än en årsredovisning, men utformas efter i stort sett samma regler i ÅRL. Om företaget har en nettoomsättning som normalt uppgår till högst 3 mkr får dessutom ett förenklat årsbokslut upprättas. Årsbokslutet behöver inte revideras av en revisor och inte heller offentliggöras. Även revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen är numera borttagen.

© Författarna och Studentlitteratur

19

1 Vad är redovisning?

Arkivering av räkenskapsmaterial m.m.

Räkenskapsmaterial kan bevaras i vanlig läsbar form, i mikroskrift eller på maskinläsbart medium och ska bevaras i den form det hade när det nådde företaget. Det ska arkiveras varaktigt och lätt åtkomligt i Sverige under sju år efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. I de fall arkivering sker i form av mikroskrift eller på maskinläsbart medium måste dels maskinutrustningen finnas tillgänglig under sju år, dels måste medierna hålla sådan kvalitet att de är läsbara i sju år.

Verifikationer får tillfälligt föras ut ur Sverige för t.ex. bokföring utomlands. Det finns också regler som möjliggör att slutlig förvaring kan ske utanför Sverige, efter anmälan och godkännande av Skatteverket.

1.3 God

redovisningssed

Begreppet god redovisningssed (GRS) omnämns i såväl BFL som ÅRL. Där anges även att Bokföringsnämnden (BFN) har ansvar för att GRS utvecklas. BFN är numera en statlig myndighet som tilldelats detta ansvar.

I förarbetena till bokföringslagen står det att GRS är en faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga. Med andra ord innebär GRS den allmänna praxis som företagen tillämpar i sin löpande bokföring, när man upprättar sina bokslut och årsredovisningar. Att denna redovisningspraxis ska vara ”allmän” innebär att den ska ­tillämpas av merparten seriösa företag inom en viss bransch.

Hur ska t.ex. ett byggföretag redovisa sina intäkter, eller hur ska ett verkstadsföretag redovisa sitt varulager?

BFN har under åren tolkat och nedtecknat hur praxis bör 20

© Författarna och Studentlitteratur

1 Vad är redovisning?

vara. Denna normgivning har publicerats som rekommendationer och uttalanden i specifika redovisningsfrågor. Som exempel kan svaren på frågorna ovan sökas i de allmänna råden BFNAR 2001:3 – Redovisning av intäkter – och i BFNAR 2000:3 – Redovisning av varulager.

Numera har BFN ändrat inriktning på sin normering. I stället för att publicera normeringen per redovisningsfråga har BFN sammanställt den per företagskategori. BFN:s normgivning bygger numera på BFL:s och ÅRL:s gränsvärden för större och mindre företag. Dessutom ger BFL de allra minsta företagen möjlighet att upprätta förenklat årsbokslut. Normeringen i dag består därför av de fyra kategorierna (K): 1 Mindre företag med förenklat årsbokslut (K1) 2 Mindre företag (K2) 3 Större företag (K3) 4 Företag som tillämpar IFRS2, t.ex. börsnoterade företag (K4).

Normeringen som BFN nu för tiden publicerar benämns Bok­ föringsnämndens Allmänna Råd, förkortade BFNAR. I dagsläget finns allmänna råd avseende K-projekten publicerade för: • Bokföring, BFNAR 2013:2 – Samtliga bokföringsskyldiga • Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut,

BFNAR 2006:1 (K1) • Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut, BFNAR 2010:1 (K1) 2 IFRS betyder International Financial Reporting Standards och är av EU beslutade redovisningsnormer, som ”börsnoterade” företag inom EU ska följa. © Författarna och Studentlitteratur

21

1 Vad är redovisning?

• Årsredovisning i mindre aktiebolag, BFNAR 2008:1 (K2) • Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar, BFNAR

2009:1 (K2) • Årsredovisning och koncernredovisning, BFNAR 2012:1 (K3).

Som framgår av ovanstående uppställning, täcker K-regel­ verken ännu inte in samtliga företag. Ett företag som ännu inte passar in kan därför fortsätta att tillämpa gammal normering tills lämpligt K-regelverk finns. Alternativet är i annat fall att ­tillämpa K3-regelverket, vilket får anses utgöra huvudregel­ verket för samtliga onoterade företag. Ett sådant val är föga troligt för de minsta företagen.

BFN är enligt lag det organ som ansvarar för att redovisningsnormer kring GRS utvecklas. Innebär det då att allt som BFN uttalar och publicerar utgör GRS och därmed måste följas av alla bokföringsskyldiga? I princip är svaret ja på denna fråga.

Dock gäller att BFN:s normering och uttalanden måste ligga inom lagens ramar. I de fall BFN:s uttalanden går i strid med lagen, måste antingen lagen först ändras eller så är uttalandet ogiltigt.

Mycket av arbetet med K-regelverken har föranlett lagändringar.

Enligt svensk rättspraxis måste lag följas. BFL och ÅRL är lagar och kan därför inte frångås. Det innebär slutligen att rangordningen mellan lag och praxis blir som följer: Lag

BFN:s Allmänna Råd

Praxis

22

© Författarna och Studentlitteratur

1 Vad är redovisning?

1.4 Viktiga

punkter i detta kapitel

• Hur begreppet redovisning kan definieras och delas in • Distinktionen mellan begreppen redovisning och

bokföring • De viktigaste lagarna som reglerar redovisningsområdet • Begreppen bokföringsskyldighet, räkenskapsår och affärs-

händelse • Innebörden av grundbokföring och huvudbokföring • Skillnaden mellan större och mindre företag • Vad som avses med begreppet god redovisningssed • De fyra kategorierna K1, K2, K3 och K4 – i stora drag.

© Författarna och Studentlitteratur

23

Eva Hedenström har under större delen av sitt arbetsliv arbetat som managementkonsult i gränslandet mellan ekonomi, redovisning och IT. Hon har också en mångårig undervisningserfarenhet, både som konsult och för olika utbildningsföretag.

Hans Malmquist har arbetat professionellt med ämnet redovisning i mer än 40 år. Han har undervisat i alltifrån grundläggande bokföring till fördjupningsnivå i redovisning, bland annat vid Handelshögskolan i Göteborg och i utbildningar för yrkesverksamma inom redovisningsprofessionen runt om i Sverige. Vid sidan av utbildningsuppdragen har han arbetat som CFO på ett större utbildningsföretag.

REDOVISNING OCH BOKFÖRING – med utgångspunkt i BAS-planen Redovisning och bokföring – med utgångspunkt i BAS-planen är ett läromedelspaket i grundläggande redovisning för högskolestudier eller annan eftergymnasial utbildning. Det består av en teoribok och en övningsbok med lösningar.

Avsikten med paketet är dels att utgöra ett användbart utbildnings­ material i bokföring där BAS­planen är den tillämpade kontoplanen, dels att presentera ämnet redovisning på ett mer koncentrerat sätt än vanligt. Stor vikt har lagts vid att förklara och diskutera termerna inkomst/utgift, intäkt/kostnad och inbetalning/utbetalning. Bokens text och övningar behandlar resultaträkningen, balansräkningen och kassaflödesanalysen samt de inbördes sambanden mellan dessa rapporter. I boken tas även begreppet god redovisningssed upp, liksom Bokföringsnämndens påverkan genom K­projekten.

Redovisning och bokföring lär man sig genom att öva, öva och åter öva. Arbeta därför med teoriboken och övningsboken parallellt.

Teoriboken ger en orientering och utgör ett stöd för arbetet med övningsuppgifterna.

Art.nr 38823

www.studentlitteratur.se