9789140692382

Linda Gustafsson Uno Wivast

SPRÅKET OCH BERÄTTELSEN 2

Språket och berättelsen 2 är ett läromedel för kursen Svenska 2 på gymnasiet. Boken går igenom epoker och författare genom litteraturhistorien, kronologiskt från antiken till 1900-talet. Epokerna beskrivs med faktatexter som behandlar relationen mellan litteraturen och samhällsutvecklingen. Efter varje epok finns ett urval av skönlitterära texter med tillhörande uppgifter som både tränar elevens generella analysförmåga och förmåga att urskilja specifika drag från en viss epok.

Språket och berättelsen 2 innehåller också de språkliga momenten som ingår i kursen, till exempel argumenterande muntlig framställning, utredande text och svenska språkets uppbyggnad. De många konkreta övningarna och exempeltexterna hjälper inlärningen.

Språket och berättelsen fungerar både för lärare som vill välja och vraka ur läroboken, och för dem som vill följa ett genomtänkt upplägg från start till mål.

SPRÅKET OCH BERÄTTELSEN 2 Svenska 2

Linda Gustafsson Uno Wivast

Svenska 2

Linda Gustafsson arbetar som gymnasielärare i engelska, svenska och italienska på Malmö Latinskola.

Uno Wivast är gymnasielärare i engelska och svenska på Malmö Borgarskola.

ISBN: 978-91-40-69238-2

9 789140 692382

40692382_omslag.indd 2-3

2016-04-15 14:10

Innehåll Antiken .....................................................................................7 Samhället i det antika Grekland ................................. 7 Litteraturen i det antika Grekland ..........................11 Det antika Rom ...................................................................24 Tolka och diskutera .........................................................28

Robinson Crusoe, Defoe .............................................................128 Fruentimrets försvar, Nordenflycht...................................132 Porträtterne, Lenngren ...............................................................134

Gudars like, Sapfo ................................................................................38

Romantiken ..................................................................137 Samhället under romantiken ..................................137 Litteraturen under romantiken ..........................140 Tolka och diskutera ....................................................... 157

Låt oss, Catullus ...................................................................................39

Den unge Werthers lidanden, Goethe .............................157

Odysséen, Homeros.........................................................................28 Medea, Euripides .................................................................................33

Kubla Khan, Coleridge .................................................................... 161

Medeltiden .......................................................................41 Det medeltida samhället ..............................................41 Litteraturen under medeltiden .............................42 Tolka och diskutera ..........................................................61 Estat ai en greu cossirier, Grevinnan av Dia ..................61 Massetto och nunnorna, Boccaccio .............................62 De hängdas ballad, Villon ....................................................68 Njals saga ...................................................................................70 Renässansen ................................................................. 75 Samhället under renässansen..................................75 Litteraturen under renässansen ...........................78 Tolka och diskutera .........................................................87 Sonett, Petrarca ...................................................................................87

Farväl, Byron .........................................................................................163 Frankenstein, Shelley ....................................................................166 Prinsessen på aerten, Andersen ...........................................172

Realismen och naturalismen ....................175 Samhället under senare delen av 1800-talet .......................................................................175 Litteraturen under realismen ................................179 Naturalism – radikal realism ...................................184 Tolka och diskutera ......................................................188 Lysande utsikter, Dickens ..........................................................188 Hertha, Bremer ..................................................................................195 Thérèse Raquin, Zola .....................................................................199 Brott och straff, Dostojevskij ................................................. 203

Sonett nr 130, Shakespeare ....................................................... 88 Don Quijote, Cervantes ................................................................89 Hamlet, Shakespeare .......................................................................95 Herkules, Stiernhielm.....................................................................101

Upplysningen............................................................. 105 Samhället under upplysningen ........................... 105 Upplysningens litteratur ..........................................108 Svensk upplysning och 1700-talslitteratur ...113 Tolka och diskutera .......................................................124

Modernismen ...........................................................209 En ny tid ................................................................................209 Några modernistiska författare..........................214 Tolka och diskutera ......................................................229 Mot fyren, Woolf ..............................................................................229 Dagen svalnar, Södergran ........................................................ 234 Far och jag, Lagerkvist ..................................................................236 Blommorna sover, Ekelöf ......................................................... 240 Nattens djupa violoncell, Boye .............................................. 241

Candide eller optimismen, Voltaire.....................................124

4

40692382.indb 4

2016-04-19 08:30

Det moderna genombrottet i Norden..................................243 Samhälle och litteratur under förändring .. 243 Nittiotalisterna .................................................................257 Tolka och diskutera ......................................................264 Et dukkehjem, Ibsen ....................................................................... 264 Pengar, Benedictsson .................................................................. 269 För att bli gift, Strindberg ..........................................................274 Medborgarsång, Heidenstam ..............................................280 En ghasel, Fröding ............................................................................281

Argumentera och utreda ............................. 333 Den skrivande människan ........................................333 Att referera..........................................................................333 Den argumenterande texten.................................341 Debattartikel .....................................................................341 Exempel: debattartikel .............................................. 345 Den utredande texten ...............................................349 Utredande uppsats .....................................................349 Exempel: utredande uppsats .................................351

Sång efter skördeanden, Karlfeldt .....................................282 Gravskriften, Lagerlöf ..................................................................283 Kyssen, Söderberg ......................................................................... 289

Arbetarlitteraturen ...........................................293 Samhället och litteraturen ..................................... 293 Arbetarlitteraturens författare .........................294 Tolka och diskutera ....................................................300 Mor gifter sig, Martinson .........................................................300 Hårt åskväder, Martinson ........................................................ 303 Sigfrids klocka, Moberg .............................................................304

Litteraturen efter 1950 ................................. 310 Läsa och tolka ............................................................313 Handling och atmosfär i epik .................................313 Dramats särdrag .............................................................315 Lyrikens verkningsmedel .........................................316 Tala och övertyga...................................................321 Etos, logos och patos................................................... 321 Partesmodellen/Den retoriska arbetsmodellen ............................................................... 321 Exempel på argumenterande tal ....................... 329

Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden ...............................................357 Dialekt eller språk? .........................................................357 Språklagar ............................................................................357 Språksituationen i övriga Norden ...................360 Språkets struktur .................................................367 Syntax – hur språkets delar fungerar tillsammans .........................................................................367 Huvudsatser och bisatser ........................................372 Fraser .......................................................................................375 Satsförkortningar .........................................................381 Ordbildning ........................................................................ 382 Litterära termer och begrepp ................388 Register ................................................................................390 Textförteckning.............................................................. 392 Bildförteckning ............................................................... 392

5

40692382.indb 5

2016-04-19 08:30

40692382.indb 6

2016-04-19 08:30

En skådespelare håller sin mask. Målning på vas från 400-talet f.v.t.

ANTIKEN Samhället i det antika Grekland Den minoiska kulturen och Mykene Omkring 2000 f.v.t. växte den tidigaste grekiska kulturen fram på ön Kreta i Medelhavet, och den kallas för den minoiska kulturen. Under flera århundraden existerade här välmående samhällen, men runt 1450 f.v.t. gick dessa under och makt och dominans flyttades till Mykene som låg på Peloponnesos.

Någon gång på 1200-talet f.v.t. anföll Mykenes kung Agamemnon staden Troja som låg i nuvarande Turkiet, och detta krig återges i Homeros Iliaden. Mykenes storhetstid var dock över efter det trojanska kriget, och det berodde troligen på att dorerna, ett krigiskt folk, invandrade och svepte bort den mykenska kulturen. Under lång tid, cirka 1050–700 f.v.t., blev kultur och hantverk eftersatt, skrivkonsten glömdes bort och handelsförbindelser upphörde, och den här perioden brukar kallas Greklands mörka århundraden. Under den här tiden utvecklades den grekiska stadsstaten polis eftersom byar och samhällen blev isolerade och fick klara sig själva. En stadsstat bestod av en stad med landsbygd runt omkring, och med tiden växte det fram hundratals grekiska stadsstater.

Den arkaiska tiden Århundradena mellan 700 och 490 f.v.t. benämns i grekisk historia som den arkaiska tiden, och det var en tid då många greker utvandrade och etablerade kolonier vid Medelhavets och Svarta havets kuster. Koloniseringen bidrog till att grekisk kultur spreds till ett förhållandevis stort område utanför själva Grekland.

På 700-talet kom också skrivkonsten i bruk igen, och grekerna utvecklade feniciernas bokstavsalfabet genom att lägga till tecken för vokalerna.

Nu kunde alfabetets olika symboler sättas samman i ett till synes oändligt antal kombinationer för att beteckna alla de ord människan skapat.

Under 700-talet ägde också det första olympiska spelet rum, närmare bestämt 776 f.v.t. Spelen hölls till guden Zeus ära och spelade stor roll

ANTIKEN

40692382.indb 7

7

2016-04-19 08:30

Invigning av de olympiska spelen i Aten 2004.

när det gällde att ena grekerna och få dem att känna att de var ett folk trots stridigheter mellan olika stadsstater.

Den klassiska tiden Under den klassiska tiden som löpte mellan 490 och 340 f.v.t. utkristalliserades två tongivande och starka stadsstater, nämligen Aten och Sparta.

Både i Sparta och Aten fanns det en stor grupp människor som var slavar, och det var dessa slavar som gjorde det möjligt för de fria medborgarna att ägna sig åt annat än kroppsarbete. Sparta styrdes av kungar och ett råd av cirka 30 män över 60 år, och de fria medborgarna var krigare som redan från tonåren tränades till att bli hårda och skickliga soldater, vars primära uppgift var att försvara Sparta och hålla alla slavar i schack.

Kvinnorna i Sparta var i jämförelse med andra stadsstater förhållandevis fria. De kunde äga jordegendomar, delta i idrottstävlingar och förvalta egendom. Men om vi i dag skulle åka tillbaks till Sparta i en tidsmaskin skulle vi nog tycka att kvinnornas frihet, makt och inflytande var ganska begränsade.

I Aten såg samhällslivet annorlunda ut än i Sparta. I slutet av 500talet infördes en folkförsamling där alla fria män över 18 år ingick.

Folkförsamlingen fattade beslut genom omröstningar som skedde ett

8

40692382.indb 8

ANTIKEN

2016-04-19 08:30

visst antal gånger per år, och det var folkförsamlingen som hade den absoluta makten. Atenarna kallade detta styrelseskick för demokrati vilket betyder folkmakt. Men det var bara de fria männen som hade inflytande. Kvinnor, invandrare och slavar hade ingen rösträtt, så det var en minoritet som styrde Aten i alla fall.

Kvinnorna i Aten var i princip hänvisade till hemmet och hemmets arbetsuppgifter. De giftes för det mesta bort redan i 15-årsåldern och kunde inte leva självständigt på något sätt.

Männen styrde samhället, och kvinnorna skulle hålla samman familjen och föda barn. Att endast män fick ägna sig åt politik berodde på att grekerna ansåg att män var självbehärskade, förnuftiga och kallsinniga medan kvinnorna var irrationella och inte kunde behärska sina känslor. Därför kunde heller inte kvinnor vara ledare eller fatta viktiga politiska beslut.

Under 400-talet växte Atens inflytande, och genom att få andra stadsstater till att betala skatt för att i gengäld få beskydd av Atens armé fick Aten värdefulla inkomster. En del av dessa pengar gick till att bygga templet Parthenon som Ammande mor, väggmålning i Pompeji. än idag blickar ner på staden Aten från klippan Akropolis. Aten dominerade även den litterära arenan. Dramat tog form, och författare som Sofokles och Euripides skrev litterära verk som lever än idag. Dessutom verkade stora tänkare och filosofer som Platon och Aristoteles under den klassiska tiden.

Atens dominans blev dock en grogrund för konflikter med andra stadsstater och på 430-talet utbröt det peloponnesiska kriget mellan Aten och Sparta som varade ända fram till 404 f.v.t. då en spartansk armé besegrade atenarna. Den som sedan tog över Atens ledarroll var Filip II som kom från Makedonien i norra Grekland. Han lyckades på 330-talet besegra viktiga stadsstater och dominerade därefter Grekland. När Filip II dog tog hans son Alexander den store över, och 333 f.v.t. besegrade Alexander tillsammans med allierade grekiska stadsstater perserna vid slaget vid Issos. Alexander marscherade sedan med sin armé så långt österut som floden Indus innan han återvände till Grekland igen.

Alexander den stores krig och fälttåg ledde till att handeln mellan öst och väst ökade, och många köpmän och soldater bosatte sig i erövrade områden. Detta bidrog till att skapa en blandkultur som kallas hellenism där grekisk kultur och det grekiska språket blev betydelsefulla komponenter.

ANTIKEN

40692382.indb 9

9

2016-04-19 08:30

Sammanfatta 1. Vem tog över dominansen i Grekland efter den minoiska kulturens undergång? Hur gick det för den kulturen?

2. Vilka viktiga förändringar skedde under de så kallade Greklands mörka århundraden?

3. Varför utvandrade många greker under den arkaiska tiden?

4. Hur utvecklade Grekerna det feniciska alfabetet?

5. Hur var det spartanska samhället organiserat under den klassiska tiden?

6. Hur var det atenska samhället organiserat under den klassiska tiden?

7. Hur utvecklades Aten under 400-talet?

8. Vad var hellenism?

Reflektera 1. Varför tror du att kvinnor i det antika grekiska samhället betraktades som irrationella och känslosamma och män rationella och känslomässigt balanserade?

2. Hur betraktas män och kvinnor i dagens samhälle när det gäller rationalitet och irrationalitet?

3. Lever vi fortfarande i ett samhälle som präglas av patriarkal dominans?

Kan vi se detta i modern litteratur och film?

10

40692382.indb 10

ANTIKEN

2016-04-19 08:30

Litteraturen i det antika Grekland Epiken Epik är en fiktiv berättelse på vers eller prosa. Prosa är enkelt förklarat texter som inte är dikter. När en längre text är skriven på ett regelbundet versmått kallas den för ett epos. De två stora epos som finns i äldre grekisk litteratur är Iliaden och Odysséen, och den diktare som anses vara författare till dessa verk hette Homeros och levde någon gång på 700-talet f.v.t.

Innan de här eposen skrevs ner framfördes de av kringvandrande sångare som kallades för rapsoder vilka var tränade att sjunga eller recitera (läsa upp) långa versberättelser.

Hexameter

Stoffet i Iliaden och Odysséen är hämtat från det trojanska kriget som utspelade sig på 1200-talet f.v.t. Båda verken har gemensamma stildrag (typiska drag) som är kopplade till det muntliga berättandet, stildrag som gjorde det lättare att komma ihåg berättelserna och att framföra dem direkt ur minnet. Versmåttet i Iliaden och Odysséen är hexameter vilket är en sexfotad orimmad vers där varje versrad består av sex betonade stavelser med en eller två obetonade emellan. En stavelse är en vokal med omgivande konsonanter, och i exemplet nedan är det vokalerna u, i, e a, i, och i som betonas.

Sjung, o gudinna, om vreden, som brann hos Peliden Akilles

Serien Age of Bronze av Eric Shanower berättar om upptakten till Illiaden.

ANTIKEN

40692382.indb 11

11

2016-04-19 08:30

Episk bredd och stående epitet

Rytmen som ett versmått ger en text gör att den är lättare att komma ihåg, och versmåttet hexameter gör att texten böljar fram på ett behagligt sätt. Ett annat drag i berättelserna är det vi kallar episk bredd, och det innebär att utförliga beskrivningar, utvikningar från temat och utförliga liknelser (även kallade Homeriska liknelser) används. Detta medför att handlingsförloppet bromsas vilket blir spänningshöjande. Här har också den som reciterar möjlighet att variera innehållet eftersom den episka bredden ligger utanför själva huvudhandlingen. I exemplet nedan från Odysséen används en utförlig liknelse. Odjuret Skylla snappar åt sig flera av Odysseus män när de passerar genom sundet där Skylla och Kharybdis har sin hemvist.

De skrek och ropade på mig, nämnande mig vid mitt namn med förtvivlan i hjärtat – för sista gången!

Som när en fiskande man med sitt spö från en udde kastar ut det förrädiska betet till havsdjupets fiskar och låter reven löpa över ett oxhorn i vattnet – för att därefter rycka dem, sprattlande, till sig ur djupet. Översättning av Tord Bæckström

Ytterligare ett stildrag som bidrar till att en berättare lättare kan minnas handlingen är de så kallade stående epiteten. Ett stående epitet står alltid före ett visst namn och betecknar en egenskap eller ett utseendedrag hos en person, t.ex. ”den snabbfotade Akilles”, ”den vitarmade Andromache” eller ”den uggleögda Atena”. De stående epiteten gör också att den som lyssnar känner igen och minns olika karaktärer lättare.

Gudar

Gudarna, som bodde i Olympen, har en central roll i eposen, särskilt i Iliaden, och liksom människorna bråkar de, går bakom ryggen på varandra, är svartsjuka, fåfänga och ibland otrogna. De är ofullkomliga som människorna, och det som gör dem till gudar är det faktum att de är odödliga och har krafter att bestämma över just människorna. I Iliaden driver gudarna handlingen framåt många gånger genom att lägga sig i människornas angelägenheter. Zeus favoriserar till exempel Akilles som är grekernas främste krigare, och Afrodite hjälper trojanerna. Gudarna både hjälper och straffar och samspelar med karaktärerna i eposet.

12

40692382.indb 12

ANTIKEN

2016-04-19 08:30

Några grekiska gudar Zeus: gudarnas kung Hera: gift med Zeus och äktenskapets beskyddarinna Hades: dödens gud och underjordens härskare Apollon: son till Zeus, musikens och diktningens gud och även solens gud Hermes: son till Zeus, gudarnas budbärare Afrodite: dotter till Zeus, kärlekens och skönhetens gudinna Pallas Atena: dotter till Zeus (föddes ur Zeus huvud), stridens och hantverkets gudinna Poseidon: bror till Zeus, havets gud Dionysos: son till Zeus, vinets och extasens gud

iliaden

Eposet Iliaden utspelar sig under 51 dagar under slutskedet av den 10-åriga belägringen av staden Troja. Temat i den här berättelsen är Akilles vrede, och han är arg för att Mykenes kung Agamemnon har tagit hans kvinna. Det har gått så långt att Akilles vägrar att slåss, och han vädjar till och med till sin mor havsgudinnan Tetis att hon ska låta trojanerna vara framgångsrika på slagfältet. Men allt förändras när Akilles vän Patroklos dödas av trojanernas bäste krigare Hektor. Då förlåter Akilles Agamemnon, ger sig in i striden igen och dödar Hektor i en hård och blodig tvekamp. När Hektor är död skändar Akilles hans kropp genom att släpa den efter sin stridsvagn som hämnd för Patroklos. Till slut överlämnar dock Akilles Hektors kropp till kung Priamos som är Hektors far, och här slutar Iliaden.

Iliaden återger endast en kort episod av det trojanska kriget, men alla greker kände med all säkerhet till hela berättelsen och myterna om belägringen av Troja. Det hela börjar i Olympen som är gudarnas boning. De tre gudinnorna Hera, Pallas Atena och Afrodite grälar om vem som är vackrast och lyckas övertala prins Paris från Troja att överlämna ett äpple till den han tycker är snyggast. Paris ger äpplet till Afrodite eftersom hon lovat honom den vackra drottning Helena från Sparta. Problemet är att Helena är gift med kung Menelaos, och när Afrodite hjälper Paris att röva bort Helena till Troja griper Menelaos bror kung Agamemnon in,

ANTIKEN

40692382.indb 13

13

2016-04-19 08:30

Grekerna har intagit Troja och plundrar staden mot gudarnas vilja. Ur filmen Troja från 2004.

samlar en här och seglar till Troja och belägrar staden. Efter tio år faller Troja, och det är den listige Odysseus som bidrar till segern genom att föreslå planen att grekerna ska låtsas ge upp och segla iväg. Men de har ställt upp en stor trähäst utanför staden och inuti hästen gömmer sig en mängd skickliga krigare. Trojanerna drar in hästen i staden och sätter igång med ett dryckeslag för att fira att de vunnit kriget. Vad de inte vet är att grekiska krigare gömmer sig i trähästen, och när trojanerna fallit i sömn smyger de sig ut, öppnar stadsporten och släpper in sina kamrater som återvänt, och så jämnar de Troja med marken. Misstaget som grekerna gör är dock att de drabbas av övermod, hybris. Gudarna har nämligen inte gett grekerna tillåtelse att förstöra Troja, och när de så plundrar och dödar i ett seger- och våldsrus drabbas de av gudarnas hämnd.

Agamemnon mördas av sin fru och hennes älskare när han kommer hem, och havsguden Poseidon ser till att Odysseus får tillbringa tio år i irrfärder på havet innan han får komma hem till Itakha som är hans hemö.

Kvinnosyn i Iliaden

Litteratur speglar ofta den tid den skrivs i, och det gäller även för Iliaden.

Som nämnts tidigare ansåg grekerna att kvinnor var irrationella och alldeles för känslosamma för att kunna vara ledare och fatta politiska beslut.

Det här kommer fram i Iliaden. När Hektor ska ut i striden beskrivs hans fru Andromache så här:

14

40692382.indb 14

ANTIKEN

2016-04-19 08:30

Fadern där leende stod och såg på sin son under tystnad; tätt intill hans sida steg Andromache, gjutande tårar, ömt hon tryckte hans hand och talte till honom och sade: ”Älskade man, ditt mod blir din död, och du ömkar dig inte över ditt jollrande barn eller mig, som skall vara din änka snart, jag arma, ty dig skola säkert akajerna [grekerna] döda, stormande mot dig. Översättning av Tord Bæckström

Andromache gråter och kan inte behärska sig eller hålla tillbaka sina känslor. Hektor däremot uppfyller mansidealet genom att visa självbehärskning och kallsinnighet: Reslige Hektor i glimmande hjälm då svarade henne: ”Hustru, i sanning ock mig allt detta bekymrar, men gruvligt skall jag för troernas [trojanerna] folk och dess mantelsläpande kvinnor skämmas, ifall som en feg jag håller mig undan från kampen.

Ej är det heller min lust. Jag har lärt mig att jämt bland de tappre finnas i striden och svinga min lans bland troernas främste, mån om mitt eget beröm och min faders lysande rykte. Översättning av Tord Bæckström

Här visar Hektor rationalitet och kallsinnighet och låter inte känslorna styra honom. Han ger uttryck för att pliktmedvetenhet och ära står över rädsla och personliga känslor. I Iliaden ser vi också kvinnans position och sociala roll i samhället. Innan Hektor ska ut i strid mot Akilles säger han till Andromache: Men gå tillbaka nu till hemmet och sysslorna dina, vävens och sländans bestyr, och befall tjänarinnornas skara göra sin gärning med flit; ty striden må männen besörja, Översättning av Tord Bæckström

Kvinnans roll var i hemmet, och hon skulle sköta det som var hennes plikter och inte lägga sig i det männen sysslade med. Det antika grekiska samhällets syn på kvinnor och män speglas i Iliaden.

ANTIKEN

40692382.indb 15

15

2016-04-19 08:30

odysséen

Odysséen utspelar sig de sista fyrtio dagarna av de tio år som Odysseus tvingas irra omkring i den grekiska övärlden på grund av gudarnas vrede och missnöje. De äventyr han gått igenom får läsaren ta del av genom tillbakablickar när Odysseus berättar för andra karaktärer vad han varit med om. Under lång tid är Odysseus den vackra nymfen (kvinnlig grekisk naturgudomlighet) Kalypsos fånge och älskare, men det enda han drömmer om är att åka hem till Ithaka och förenas med sin hustru Penelope och sin son Telemakos. Både i Iliaden och Odysséen griper gudar in för att hjälpa eller stjälpa människor, och i Odysséen är det Pallas Atena som ser till att Odysseus får lämna Kalypsos ö.

Tyvärr är havsguden Poseidon fortfarande arg på Odysseus för att han gjorde cyklopen Polyfemos blind (en enögd jätte som är Poseidons son), och därför ser Poseidon till att han strandsätts på fajakernas ö. Efter att ha berättat om många av sina äventyr för fajakernas kung får Odysseus tillåtelse att segla hem till Ithaka. Odysseus har nu varit borta i 20 år, och Penelope har under tiden uppvaktats av många friare eftersom alla tror att hennes make är död. Penelope klargör för alla friare att den som kan spänna Odysseus pilbåge ska få gifta sig med henne, men ingen lyckas med detta. När Odysseus kommer hem får han hjälp av Pallas Atena ännu en gång, och hon ger honom en tiggares utseende så att ingen ska känna igen honom. Odysseus kan naturligtvis spänna bågen, och då förvandlas han igen av Pallas Atena till sitt normala jag och alla känner igen

16

40692382.indb 16

2016-04-19 08:30

honom. Tillsammans med sonen Telemakos dödar Odysseus sedan alla friare och återförenas slutligen med sin fru Penelope.

Både Iliaden och Odysséen är skildringar där äventyr och våld spelar stor roll i handlingen, och det är ingen tvekan om att eposen var till för att underhålla och roa. Eposen har många drag som vi möter i dagens actionfilmer t.ex. hårda och blodiga bataljer, sanna hjältar, vackra kvinnor och erotik.

Sammanfatta 1. Vad betyder orden epik respektive epos?

2. Vad var en rapsod?

3. Vad är hexameter?

4. Förklara begreppet episk bredd! Vilken inverkan har det på en berättelse?

5. Hur kan man se att det grekiska samhället speglas i Iliaden?

6. På vilket sätt spelar gudarna en viktig roll i Iliaden och Odysséen?

Reflektera 1. Fiktiva berättelser var viktiga för antikens greker, och så är det än idag.

Varför är fiktiva berättelser så viktiga för oss människor? Vad kan vi lära oss genom påhittade historier?

2. Berätta om en bok, film eller tv-serie som gjort ett starkt intryck på dig!

ANTIKEN

40692382.indb 17

17

2016-04-19 08:30

Lyriken Lyrik skildrar ofta känslor eller stämningar till skillnad från det episka berättandet där en sammanhållen handling presenteras. Under antiken i Grekland läste man inte dikter utan man sjöng dem, och ordet lyrik refererar till stränginstrumentet lyra som man spelade på när man ”sjöng” dikten. Det fanns körlyrik och sololyrik, och körlyriken presenterades vid offentliga ceremonier som t.ex. idrottstävlingar. Sololyriken däremot framfördes vid mer privata tillställningar.

Den grekiska lyriker som gjort störst intryck på eftervärlden är Sapfo som föddes ungefär 610 f.v.t. Vi vet inte så mycket om det liv Sapfo levde, men hennes lyrik är fortfarande läsvärd. Vad vi vet om Sapfo är att hon föddes på ön Lesbos och levde större delen av sitt liv där. Hon undervisade unga kvinnor ur aristokratin i dans, musik och poesi, och hennes dikter handlar också om kvinnor eller är riktade till kvinnor. De motiv och teman som finns i Sapfos lyrik är kärlek, kvinnlig skönhet, svartsjuka, obesvarad kärlek men också lidelse och längtan. I ett av Sapfos bevarade diktfragment uttrycker hon följande: Uppfyll önskningen enligt mitt hjärta plötsligt allt du begär att kämpa mot mig att ge efter för den vällustiga för du känner mycket väl till Översättning av Vasilis Papageorgiou och Magnus William-Olsson

I Sapfo – Dikter och fragment skriver Vasilis Papageorgiou och Magnus William-Olsson att det i Sapfos poesi uttrycks ”en stark kvinnomedvetenhet och frihet”, och att Sapfo inte på något sätt är en kuvad kvinnas röst i lyriken. Grekland och ön Lesbos var vid den här tiden samhällen som styrdes av män i en patriarkalisk anda, men trots detta var Sapfo en kvinna som i sin poesi gav kvinnorna en röst.

18

40692382.indb 18

ANTIKEN

2016-04-19 08:30

Sammanfatta 1. Vad kommer ordet lyrik från och vilken typ av lyrik fanns det i antikens Grekland?

2. Hur framfördes dikter under den grekiska antiken?

Reflektera 1. Vad kan vara fördelen med att uttrycka sig i en dikt i stället för en längre berättelse på prosa?

2. Brukar du läsa dikter? I så fall, vilken poet/poeter läser du?

Dramat dramats uppkomst

Under 400- och 300-talet f.v.t. (den klassiska tiden) hade Aten blivit den grekiska litteraturens centrum, och den genre som utvecklades och blev oerhört viktig för både dåtidens greker och för sentida västerländsk litteratur var dramat. Hur dramat föddes vet vi inte exakt, men det troliga är att det uppstod ur körlyriken under de fester som hölls till guden Dionysos ära.

Den dramagenre som först föddes i Aten på 400-talet f.v.t. var tragedin, d.v.s. ett skådespel med ett allvarligt innehåll. På de festdagar då körer sjöng hyllningssånger till Dionysos ära började någon vid något tillfälle att föra en dialog med körledaren. Plötsligt hade skådespelaren fötts. Märkligt nog hade tragedin egentligen inte något med Dionysos att göra, och de dramer som började spelas hade ingen innehållslig koppling till guden.

Med tiden blev skådespelarna fler och dialogerna fick en större plats än körens sånger, och det moderna dramat som vi känner det i dag utkristalliserades. Filmen bygger ju också på de här principerna med individuellt gestaltade roller/karaktärer som interagerar med varandra, och man kan säga att filmen är en förlängning av det tidiga grekiska dramat. Så småningom föddes också komedin och framfördes på Dionysosfesterna.

Komedin var satirisk och inte alls allvarlig som tragedin.

ANTIKEN

40692382.indb 19

19

2016-04-19 08:30

Ruiner efter en amfiteater i Aten.

spelplats och spelstil

Teatrarna som skådespelen framfördes på var så kallade amfiteatrar.

Den plats som under antiken var själva scenen kallades för orchestra, och det var en rund spelplats som både kören och skådespelarna vistades på.

Bakom orchestra fanns en byggnad som kallades skene och den användes som omklädningsrum av skådespelarna. Skene kunde också föreställa en viss byggnad i ett skådespel. Vårt ord scen kommer från ordet skene.

Från skene kunde också gudar och gudinnor hissas ner om nu någon gud skulle ingripa i handlingen. Detta att en gud hissades ner på spelplatsen med en teatermaskin kallades deus ex machina. Guden löste knutarna i handlingen. Uttrycket används fortfarande inom teater och film, om en osannolik och plötslig lösning av en omöjlig situation. Den plats där publiken satt kallades för theatron. Theatron var konstruerad i en halvcirkelformad sluttning, och sittplatserna var stenbänkar.

Det fanns aldrig mer än tre skådespelare, och det var bara män som spelade alla roller, även kvinnoroller. Därför bar skådespelarna masker så att alla skulle se vilka olika karaktärer som agerade i dramat. Munnen på maskerna var också formad som en liten megafon för att skådespelarnas röster skulle förstärkas. Ibland kunde också skådespelarna ha koturner, vilket var höga stövlar, och man kan anta att det var för att de skulle dominera spelplatsen mer. Kostymerna som de använde var för det mesta mantlar med långa ärmar, och huvudbonader markerade om någon t.ex.

20

40692382.indb 20

ANTIKEN

2016-04-19 08:30

var kung eller drottning. Skådespelarna använde sig säkerligen också av stora gester för att alla skulle se och uppfatta dramats händelser.

Körens uppgift i skådespelen var att föreställa en grupp människor i samhället där det fiktiva dramat utspelade sig, t.ex. invånarna i Troja.

Genom sånger kunde kören framföra känslor och berätta handlingar som skådespelarna inte kunde gestalta.

Det fanns, förutom en hissmaskin och skene, ingen rekvisita som kunde ändra själva dramats plats i rum och tid. Om något nödvändigt för handlingen utspelade sig på annat håll använde man sig av en budbärare som kom in och berättade vad som skett, t.ex. att en armé förlorat ett slag. tragediförfattarna

Det finns tre kända tragediförfattare som verkade under den klassiska tiden, och det är Aiskylos (525–456 f.v.t.), Sofokles (496–406 f.v.t.) och Euripides (480–406 f.v.t.). De flesta av de 80 tragedier som Aiskylos skrev finns inte kvar, men av dem som finns kvar är trilogin Orestien en av de mest kända. Orestien handlar om våld, mord, hämnd och skuld i två släktled, och till slut tvingas gudarna ingripa för att få stopp på familjens vålds- och hämndspiral. De tre dramerna i trilogin heter Agmemnon, Gravoffret och Erinnyerna.

Författaren Sofokles mest berömda drama är Kung Oidipus. Huvudpersonen i dramat är Oidipus som är kung i Tebe och gift med Iokaste.

Förhistorien till tragedin, och som inte spelades upp, var historien om kung Laios i Tebe som blev spådd att han skulle få en son som sedan skulle döda honom. När så Iokaste födde en son beslutade kungaparet att sätta ut barnet i skogen för att undvika att förutsägelsen besannades.

Men pojken hittades av en herde som lämnade honom till kungaparet i Korinth som själva inte kunde få barn, och de döpte barnet till Oidipus.

När Oidipus blev vuxen träffade han sin far utan att veta om det och dödade honom i en dispyt. Oidipus flydde till Tebe och gifte sig med sin mamma utan att veta om det. När dramat börjar har Oidipus varit kung i femton år och pesten härjar i Tebe. Oraklet i Delfi säger till Oidipus att pesten är ett straff av gudarna för att man inte hittat och straffat kung Laios mördare. Nu inleds en process som slutar med att Oidipus tvingas konfronteras med sanningen att han mördat sin far och gift sig med sin mor. Iokaste tar sitt liv, och Oidipus river ut sina ögon och lämnar Tebe.

Den tredje av tragediförfattarna är Euripides. Hans mest kända verk är Medea som tar upp svartsjuka och hämndbegär ur en försmådd kvinnas synvinkel. Medea har i princip offrat allt för att få gifta sig med Jason. Hon har förrått sin far, dödat sin bror och flytt från sitt land. När så Jason förskjuter Medea för att gifta sig med kung Kreons dotter tar Medea en fruktansvärd hämnd. Först dödar hon Jasons tilltänkta fru

ANTIKEN

40692382.indb 21

21

2016-04-19 08:30

Föreställningen Medeas barn på Örebro länsteater. En pjäs som fokuserar på skilsmässa ur barnens perspektiv, där karaktärer ur den gamla historien används.

med en förgiftad slöja, och sedan dödar hon sina och Jasons två barn, allt för att tillfoga Jason så stor skada som möjligt. Medea sägs vara det första sammansatta kvinnoporträttet i världslitteraturen. Medea slits hela tiden mellan sin goda och onda sida, och ena stunden är hon full av kärlek till sina barn och vill inte tänka på att döda dem för att i andra stunden överväldigas av hat och svartsjuka till sin man Jason, och då är hon beredd att göra allt för att få sin hämnd, även döda sina barn. Medea har en komplex personlighet och uppvisar en styrka och integritet som antagligen inte var det kvinnoideal som det patriarkala antikens Grekland hyllade. Vad Euripides ville förmedla med dramat är svårt att veta. Ville han visa på att kvinnor var förtryckta och hade få valmöjligheter i samhället eller ville han visa hur kvinnor, som enligt grekerna inte kunde tygla sina känslor och handla rationellt, inte klarar av att hantera självständighet? Detta får vi aldrig veta. komedin

Det finns bara en komediförfattare vars verk bevarats till eftervärlden, och han hette Aristofanes (cirka 445–385 f.v.t.). Det drama som är mest känt är Lysistrate, och det handlar om kvinnor som under det

22

40692382.indb 22

ANTIKEN

2016-04-19 08:30

peloponnesiska kriget tröttnat på det elände som krig för med sig. För att få männen att sluta kriga föreslår Lysistrate att kvinnorna i Aten ska sexstrejka. Den här avhållssamheten plågar både kvinnor och män, och Aristofanes skildrar detta både med komik och allvar. filosofi och retorik

Under den klassiska tiden utvecklades även filosofin till att bli en viktig del av litteraturen och samhället. Sokrates (469–399 f.v.t.) var en av dessa filosofer, och han menade att en människas samvete kan lära henne att följa det sanna och det rätta och att samvetet är den viktigaste ledstjärnan. Man kan säga att det Sokrates hävdade var en tidig variant av civilkurage, d.v.s. att varje människa vet när något är fel och då bör hon ingripa. År 399 f.v.t. dömdes Sokrates till döden eftersom det påstods att han förlett ungdomen och skymfat gudarna, och inför vänner och elever tömde han den giftbägare som var sättet att verkställa dödsstraffet på.

Sokrates hade en lärjunge som hette Platon (427–348 f.v.t.), och han betraktas som en av antikens största filosofer. Han grundade den så kallade Akademien på 380-talet f.v.t. där bland annat politiker gick för att studera filosofi. Platon hävdade att den värld vi upplever med våra sinnen, d.v.s. den konkreta världen, bara är en spegling eller kopia av den verkliga och ideala världen. Den ideala världen kan människan endast förstå och uppleva genom förnuftet.

Den av Platons elever som blev mest framgångsrik var Aristoteles (384–322 f.v.t.). Aristoteles har spelat en stor roll för bland annat naturvetenskapen, och han studerade och kommenterade bland annat statsskick, biologi, fysik, astronomi, retorik och litteratur. I sitt verk Om diktkonsten drar han upp riktlinjer för hur ett bra drama ska vara konstruerat, och det har haft stor påverkan på litteratur och författare genom historien.

Aristoteles menar att karaktärerna i ett drama ska vara runda, d.v.s. ha både bra och dåliga sidor, och inte vara ensidiga t.ex. antingen onda eller goda. Handlingen bör också röra sig mot en peripeti, d.v.s. handlingen ska röra sig framåt mot en vändpunkt där ingen återvändo finns och där vi som betraktare förstår vart handlingen är på väg. Aristoteles myntade också begreppet katharsis som innebär att en åskådare som lever sig in i ett drama och känner medlidande och sorg med huvudkaraktärens öde genomgår ett själsligt reningsbad.

I det antika Grekland blev också talekonsten viktig eftersom det i politiken och i domstolarna gällde att kunna tala för sin sak. Därför växte retoriken fram där konsten att argumentera spelade en central roll.

Aristoteles studerade och utvecklade retoriken och skrev verket Retorik där han förklarar hur ett tal ska läggas upp för att bli slagkraftigt och kunna påverka publiken.

ANTIKEN

40692382.indb 23

23

2016-04-19 08:30

Sammanfatta 1. Beskriv hur det antika dramat uppstod.

2. Hur såg själva teatern ut i det antika Grekland?

3. I Sofokles drama Kung Oidipus dödar Oidipus sin far och gifter sig med sin mor. Hur kommer det sig att detta inträffar?

4. Vad handlar Euripides Medea om?

5. Vilka riktlinjer för ett bra drama drar Aristoteles upp i sitt verk Om diktkonsten?

Reflektera 1. I de flesta berättelser finns en peripeti. Fundera på var peripetin finns i den film du såg senast! Berätta för klassen!

2. Vad betyder ordet "oidipuskomplex"? Leta reda på detta på internet!

Det antika Rom Samhället och litteraturen Under århundradena före vår tideräkning växte sig Rom allt starkare, och romarna erövrade stora landområden i den då kända världen. Även Grekland fick till sist ge upp inför den övermakt som de romerska arméerna uppvisade, och år 146 f.v.t. besegrades den sista grekiska stadsstaten Korinth. Man skulle kunna tro att romarna ville påtvinga grekerna sin kultur, men så var inte fallet. I stället inspirerades romerska författare av den litteratur som grekerna producerat, och myter och sagor togs över och fick sina romerska motsvarigheter.

Kejsar Augustus som levde 63 f.v.t. till 14 e.v.t. hade stor betydelse för litteraturen i Rom, och han försökte också styra litteraturen i olika riktningar för att den skulle passa de ideal som Augustus ansåg viktiga för Rom. Det viktigaste var att få medborgarna att inse att lojalitet mot staten var en dygd som varje romare måste ta hänsyn till.

24

40692382.indb 24

ANTIKEN

2016-04-19 08:30

vergilius

En av Roms stora författare var Vergilius (70-19 f.v.t.), och han skrev Eneiden som är starkt påverkad av Iliaden och Odysséen. Eposet handlar om Afrodites son Eneas som efter det trojanska kriget flyr (han är trojanare) till Italien och där grundar Rom. Eneiden handlar alltså om hur Rom som stat byggdes och hur Rom blev en världsmakt med enorm makt och styrka. Eneiden hyllades av kejsar Augustus och blev Roms nationalepos. catullus

Catullus (84–54 f.v.t.) var en framstående lyriker i Rom. Den lyrik som romarna författade skrevs för att läsas och inte sjungas som den grekiska.

Catullus skrev kärleksdikter till en kvinna som kallas Lesbia, och karaktären i dikterna är en koppling och hyllning till den grekiska lyrikern Sapfo som bodde och levde på ön Lesbos under 600-talet f.v.t. horatius

Fånga dagen, carpe diem, är ett Horatiuscitat som nog alla känner till.

Med det menade Horatius att vi inte ska grubbla på och bekymra oss för det som kommer att hända i morgon utan i stället njuta av det vi upplever och genomgår just i dag. I många av sina dikter hyllar Horatius det enkla lantlivet och förkastar stressens och intrigernas Rom. Men Horatius skrev också kärleksdikter och tar upp både erotikens fysiska njutning och den abstrakta djupgående kärleken. ovidius

Kärlek är också temat som diktaren Ovidius (43 f.v.t.–18 e.v.t.) berör i sina alster. I ett av verken, Ars amatoria (Konsten att älska), beskriver Ovidius hur en man ska bära sig åt för att bli en skicklig förförare och skaffa sig älskarinnor. Han ger också råd till kvinnor hur de ska gå tillväga för att återfå gnistan i ett förhållande. Så här skriver han om hur en man kan göra för att charma en kvinna, och ger goda råd när det gäller utseendet.

Tårar är bra att ta till, man kan uppmjuka stålet med tårar.

Låt henne se din kind fuktad av gråt, om det går.

Kan du ej gråta – det händer att tårar ej jämt finns att tillgå – fukta då handen och gnid i dina ögon med den.

Låt inte snagga håret, sånt vanpryder män så förskräckligt, nej, låt en duglig frisör klippa ditt hår och ditt skägg.

Naglarna får inte bli för långa och bör hållas rena, och ur din näsa får ej några små hår sticka ut. Översättning John W Köhler

ANTIKEN

40692382.indb 25

25

2016-04-19 08:30

Färglagd antik skulptur. Kanske var det så här de antika skulpturerna såg ut på den tiden, innan väder, vind och tid tagit bort färgerna?

Kejsar Augustus gillade dock inte innehållet i Ars amatoria eftersom han tyckte att dikten var osedlig och stred mot den moral han propagerade för. Därför landsförvisade han Ovidius till en obetydlig ort vid Svarta havet där poeten tvingades bo till sin död.

Innan Ovidius landsförvisades hann han skriva Metamorfoser (Förvandlingar) som består av sagor ur den grekiska och romerska mytologin. Eposet är skrivet på hexameter, och sagorna handlar om hur kärlek styr både gudar och människor.

Sammanfatta 1. Vilken inställning till litteratur hade kejsar Augustus?

2. Vad handlar Eneiden om och vilket verk liknar den?

3. Vilken diktare hyllar Catullus i många dikter?

4. Varför blev poeten Ovidius landsförvisad?

Reflektera 1. Läs utdraget ur Ars amatoria igen på sidan 25. Låter inte detta som nutida utseendefixering? Motivera ditt svar!

26

40692382.indb 26

ANTIKEN

2016-04-19 08:30

Undersök och redovisa – antiken Under den klassiska tiden i antikens Grekland rådde stor aktivitet inom många intellektuella områden och filosofer, matematiker och andra tänkare satte sin prägel på den tidens samhälle, och i förlängningen även vår egen tid. Aristoteles riktlinjer för hur ett drama ska byggas upp är exempel på detta.

Uppgifter a) Utgå från Språket och berättelsen 2 och minst två andra källor och skriv en redogörelse av följande definitioner: runda och flata karaktärer, peripeti, de tre enheterna och den klassiska dramaturgiska modellen. Det är viktigt att alla som läser din redogörelse förstår vad du menar, och därför måste du förklara begreppen noggrant. Förklara varje begrepp med 30–50 ord. Glöm inte att redovisa dina källor! b) Arbeta i grupp och se en film som ni tycker om. Analysera filmen efter den klassiska dramaturgiska modellen. Är karaktärerna i första hand flata eller runda? Var finns peripetin? Redovisa ert arbete inför klassen. c) Medea är en stark kvinna som inte väjer för något, och hon är ett av litteraturens starkaste kvinnoporträtt. Men hur var det för kvinnor i verkligheten i antikens Grekland och Rom. Vilka rättigheter hade kvinnor? Hade de några rättigheter överhuvudtaget? Kunde kvinnor äga något? Vad hände vid skilsmässa? Vilka skillnader fanns när det gäller kvinnors villkor mellan antikens Grekland och Rom? d) Leta reda på minst tre källor och skriv en utredande text där du undersöker kvinnornas ställning i det antika Grekland och Rom utifrån några av frågorna ovan. Din frågeställning i din utredande text ska vara följande: Hur var kvinnornas ställning i antikens Grekland och Rom? Texten ska vara cirka 600–800 ord lång. Se avsnittet ”Argumentera och utreda” för instruktioner om hur man skriver en utredande text. Där finns också instruktioner om hur du källhänvisar och använder andra texter i din egen text.

ANTIKEN

40692382.indb 27

27

2016-04-19 08:30

Tolka och diskutera Odysséen homeros

När Odysseus kommit hem till Ithaka efter att varit borta i 20 år, först det tioåriga trojanska kriget och sedan 10 år med irrfärder på havet, får han hjälp av gudinnan Pallas Atena som ger honom en tiggares utseende. Detta för att ingen ska känna igen honom. Friarna som våldgästat Penelopes och Odysseus hem får nu möta vreden från den hemvändande krigaren.

förslagne påhittige, fräcke

Foibos guden Apollon Antínoos en av friarna

anskri häftigt skri

lans spjut

28

40692382.indb 28

Men den förslagne Odysseus, som kastat trasmanteln av sig, stod med ett språng på tröskeln med bågen i handen, och kogret, späckat med pilar. Han hällde ut dem alla på golvet framför fötterna, i det han sade till friarehopen: ”Denna vår obönhörliga tävlan är framme vid slutet!

Nu är dock målet ett annat – ett mål som ingen har träffat någonsin förr. Må jag lyckas, och Foibos unna mig ära!”

Därmed siktade han med en pil på Antínoos, just som denne stod i begrepp att lyfta det gyllene, vackra, dubbelörade dryckeskärl som han fattat med handen för att dricka av vinet. Han hade ju inte den minsta tanke på döden. Och vem skulle också ha trott att en ensam man i ett festligt lag av många människor – även om han var aldrig så stark – skulle våga att drabba en annan med den förfärliga dödens nattsvarta öde? Odysseus träffade honom i strupen, och rätt igenom den veka halsen gick pilen. Antínoos sjönk åt sidan, pokalen föll från den sårades hand, och ur hans näsborrar sköt en stråle av människoblod. Han stötte bordet ifrån sig med en spark av sin fot, så att maten vräktes i golvet i en blandning av stek och brödstycken. Friarna hävde upp ett anskri, när plötsligt de såg en människa stupa mitt i salen. De sprang förfärade från sina stolar medan de sneglade upp emot salens timrade väggar utan att finna vare sig lans eller sköld i beredskap.

Och med rasande ord for männen ut mot Odysseus: ”Främling! Att skjuta på folk är ett brott! Nu kommer du aldrig att få ta del i tävlingar mer, för nu är du dödens!

ANTIKEN

2016-04-19 08:30

Du har ju dräpt en man som är bland de allra förnämsta av de unga på Ithaka! Dig skall gamarna äta!”

Alla tänkte detsamma: de tog för givet att gästen utan avsikt dödat en mänska. De fattade inte – dårarna – att de redan var snärjda i undergångsnätet.

Blickande mörkt under lugg tog Odysseus till orda och sade: ”Hundar! Ni trodde väl aldrig att jag skulle komma tillbaka från trojanernas land – så som ni har härjat i huset!

Ni har ju tagit kvinnor och tjänsteflickor med våld, och friat i lönn till min maka – och det fast jag själv var i livet – utan att känna den minsta fruktan för Himmelens gudar eller för domen, som eftervärlden kommer att fälla!

Nu är ni allesamman snärjda i undergångsnätet!”

Sade Odysseus, och friarna greps av den likbleka skräcken.

Alla såg sig omkring för att finna en väg ur fördärvet.

Endast Eurýmakhos upplät sin röst och svarade honom: ”Är det Odysseus av Ithaka själv som har kommit tillbaka, då är allt du har sagt om akhajernas framfart befogat!

Många skamliga ting har ju faktiskt skett här i huset, liksom ute på landet. Men vet: den man som bär skulden till det hela har stupat – Antínoos. Han var ju den som satte alltsammans i verket – och inte så mycket av längtan eller begär att äkta Penelope, utan med andra planer, som Zeus Kronion nu inte låter besannas: han ville själv bli konung här över Ithakas rike, sedan han mördat din son i ett bakhåll. Men nu har han fallit på sin gärning, och nu bör du visa dig skonsam mot folket!

Vi skall gottgöra dig offentligt för allt vad vi druckit och ätit upp i palatset, och var och en skall betala tjugo oxars värde i guld eller brons för att blidka dig, Odysseus, som hittills haft fullgoda skäl för din vrede.”

Men Odysseus svarade honom med hotande uppsyn: ”Nej, Eurýmakhos! Inte ens om ni skänkte mig hela fädernearvet – alltsammans ni äger – och gav mig på köpet ännu mera därtill! Ni kunde i alla fall inte hindra mig från att dräpa, så länge som friarna inte sonat allt vad de brutit. Nu står det er fritt att försöka antingen fly eller kämpa, om ni vill bli frälsta från döden.

Dock tror jag knappast en enda av er undgår fördärvet!”

Sade Odysseus. Då domnade männens lemmar och hjärtan. Ännu en gång tog Eurýmakhos ordet och talade till dem:

ANTIKEN

40692382.indb 29

dräpt dödat

snärjda fast

i lönn i hemlighet

fördärvet eländet

akhajernas grekernas

Zeus Kronion gudarnas kung

blidka göra mindre arg

29

2016-04-19 08:30