__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Tänk historia Hükan danielsson & Marcus Karlsson


TÄNK HISTORIA HÅKAN DANIELSSON & MARCUS KARLSSON NA FÖRLAG


Utgiven av NA Förlag AB, Lund www.naforlag.se © NA förlag AB Produktion: NA Förlag AB Språkgranskning: Susanne Blomkvist Faktagranskning: Björn Lundberg Grafisk form & layout: Kolossal.se ISBN: 978-91-88229-06-9 Tryck: OZGraf, Polen 2016 Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk, är förbjuden.


20. Från stalinism till uppror – Östeuropa från 1940-tal till 1960-tal 

 140

 10

Kungar, riddare och bönder – det medeltida samhället i förändring 

21. Varför gick inte Sverige med i Nato? – den svenska neutraliteten under det kalla kriget 

 150

 14

22. Atomvapen – efterkrigstidens största hot? 

 168

4.

Mordet på Thomas Becket – medeltidens strid mellan kyrka och kung 

 20

23. Vietnamkriget – vattendelare under efterkrigstiden 

 182

5.

Hur ska samhället organiseras? – från tidigmodern tid till upplysning 

 26

24. Hemmafrun försvinner på 1960-talet – att förklara en historisk process 

 192

 32

25. Vad kan vi lära oss av historien? – kalla krigets slut 

 198

1.

När människan tog över – historien före forntiden 

2.

Skönhet då och nu – antika och moderna ideal 

3.

6. Häxprocesserna – en blodig period

 6

7.

Hur tänkte människor förr? – synen på den industriella revolutionen 

 44

8.

Dido Belle – slaveriets avskaffande 

 50

9.

Vulkanutbrott och bakelser – orsaker till den franska revolutionen 

 58

10. Att tolka bilder – bilden av Napoleon 

 64

11. ”Gud har kallat oss att kolonisera världen” – röster om imperialismens drivkrafter 

 70

12. Imperialismen och dess arv – kolonialism och postkolonialism 

 76

13. Slaget vid Somme – första världskrigets skyttegravshelvete 

 82

14. Minnet av västfronten – historiebruk om första världskriget 

 88

15. Fanns det någon annan väg? – freden i Versailles 1919 

 98

16. ”Kvinnlighetens stora lifsuppgift” – rösträtt i Sverige 

 108

17. Nazisternas maktövertagande – hur kunde Hitler ta makten i Tyskland? 

 114

18. Att skildra det fasansfulla – bilden av Förintelsen 

 122

19. Varför blev vännerna fiender? – kalla krigets uppkomst 

 128


FÖRORD Vi har skrivit elevboken Tänk historia med utgångspunkt i historiekursernas centrala innehåll och kunskapskrav. Boken består av en mängd övningar som behandlar betydelsefulla historiska processer och händelser. Genom att arbeta med övningarna får eleverna både faktakunskaper och träning i historiska färdigheter. Elevboken Tänk historia kan användas som övningsbok inför prov och examinationer, men det går även utmärkt att använda övningarna i boken som delexaminationer i gymnasieskolans historiekurser. Marcus och Håkan, Lund den 25e november 2016

4

Förord


Fรถrord

5


Kapitel ett När människan tog över – historien före forntiden


När arten Homo sapiens – dagens människa – uppstod fanns det redan andra människoarter på jorden. I dag har alla försvunnit utom vi. I det här kapitlet kommer du att få fundera över hur det gick till när homo sapiens blev den enda arten och vad det betyder för förståelsen av oss själva. Du får lära dig: historiska teorier, förändringsprocesser och att knyta samman det förflutna med nutiden.

En tand från denisovan-människan. © Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology

För 50 000–70 000 år sedan fanns det fyra sorters människor på jorden. För 40 000 år sedan hade tre av dem försvunnit. Kvar fanns bara vår egen art: Homo sapiens.

Homo erectus och Homo denisova levde i huvudsak i östra Asien medan neanderthalmänniskan bodde i Europa och västra Asien. När den moderna människan framträdde levde under en period fyra arter samtidigt på jorden. Hur gick det till när den moderna människan – Homo sapiens – blev den enda art som blev kvar? Länge saknades konkreta bevis som kunde hjälpa forskarna att förklara denna gåta. I stället utvecklades två huvudteorier. Den första teorin brukar kallas korsningsteorin. Enligt den stötte Homo sapiens på grupper av andra människor när de utvandrade från Afrika. Sapiensmänniskorna parade sig ibland med individer av en annan människoart. Dagens eurasier skulle då vara en blandning av sapiens och neanderthalare och dagens kineser och koreaner släktingar till både Homo sapiens och Homo erectus.

Homo erectus, en utdöd människoart.

När människan tog över – historien före forntiden

7


Den andra huvudteorin kallas undanträngningsteorin. Enligt den parade sig inte olika arter med varandra och de olika grupperna levde avskilt. Sapiensmänniskorna var avsiktligt eller oavsiktligt aggressiva mot övriga människor. Sapiensmänniskorna skulle då, avsiktligt eller oavsiktligt, ha trängt ut övriga arter. Kanske var de så bra på att skaffa föda att det inte blev mycket kvar för övriga att livnära sig på. En del forskare menar till och med att konkurrensen om föda ledde till att Homo Sapiens utrotade andra arter. Om undanträngningsteorin stämmer så har alla människor ungefär samma genetiska bagage, men om korsningsteorin stämmer så finns det genetiska skillnader mellan afrikaner, asiater och européer som är tiotusentals år gamla. Det har därför förts en hård debatt mellan anhängarna av de båda teorierna. De arkeologiska fynd som hittats har hittills i huvudsak gett stöd för undanträngningsteorin.

FUNDERA PÅ! Hur har människan förhållit sig till djur genom tiderna?

År 2010 kom dock resultatet av en stor studie av neanderthalarnas DNA. Det visade sig att människor från Mellanöstern och Europa har mellan 1 och 4 procent av sitt DNA gemensamt med neanderthalarna. Något år senare visade forskningsresultat att melanesier och aboriginer (ursprungsbefolkningen i Stilla havet respektive Australien) har runt 6 procent av sitt DNA gemensamt med Homo denisova. I dag lutar därför allt fler forskare åt korsningsteorin.

8

När människan tog över – historien före forntiden

UPPGIFT 1 Besvara nedanstående frågor. 1. Vilken teori tycker du verkar vara rimligast? Motivera ditt svar. 2. Är människans benägenhet att ta till våld och att kriga så stor att den gör undanträngningsteorin mer trovärdig? 3. På vilket sätt påverkas vårt sätt att se på oss själva om vi ger den ena eller den andra teorin rätt?


Den här bilden ska representera människans utveckling från apa till dagens människa. Längst till höger finns dagens moderna människa. Tvåa från höger finns neanderthalmänniskan och i mitten Homo erectus. Skulle bilden ha sett likadan ut om det var en kvinna som hade ritat den? Om det var en färgad människa som hade ritat den?

När människan tog över – historien före forntiden

9


Kapitel två Skönhet då och nu – antika och moderna ideal


SYNSÄTT 2 Vad är skönhet? Vad påverkar vår bild av vem som är vacker? I det här kapitlet ska du undersöka om det antika skönhetsidealet lever kvar i vår tid. Du får lära dig: att knyta samman det förflutna och nutiden och att se förändringsprocesser.

Det finns olika sätt att se på vad som ska betraktas som en vacker kropp. Du ska få jämföra två olika synsätt med hjälp av bilder på kroppar från olika tidsepoker.

SYNSÄTT 1

ANTIKENS IDEAL PÅVERKAR OSS FORTFARANDE

KROPPSIDEALEN ÄNDRAS HELA TIDEN Det andra synsättet betonar att idealen har förändrats över tid. Man menar bland annat att tillgång på föda påverkar hur en ”ideal” mans- och kvinnokropp ska se ut. Är det ont om mat ska man se fylligare ut och om det finns rikligt med mat ska man vara slank. För det kvinnliga kroppsidealet gäller också tanken att när kvinnans ställning är god och när relativ jämställdhet råder blir kroppsidealet hos kvinnor mindre erotiserat och slankare. När kvinnans ställning försämras exponeras kvinnans kropp mer och blir fylligare. Modet påverkar också hur man vill att kvinnokroppen ska se ut. Klädesplagg kan lyfta fram eller förminska delar av kroppen. Ett exempel kan vara korsetter under det sena 1800-talet som tvingade fram en kurvig kroppsform, så kallad timglaskropp.

Det första synsättet betonar likheterna när det gäller hur man under olika tider sett på den ideala kroppen. Under antiken betraktade man mannen som normen. Kvinnan ansågs inte vara fullkomlig. För både män och kvinnor gällde dock harmoni mellan kropp och själ, och man strävade efter en proportionerlig kropp. Under renässansen lyftes åter de antika idealen fram och har alltsedan dess – med små variationer – präglat vår syn på skönhet.

Skönhet då och nu – antika skönhetsideal och moderna

11


UPPGIFT 1 Jämför bilden på den antika kvinnan med en modern ”skönhetsdrottning”. Vilket synsätt verkar stämma?

Marmorstaty från Capua i Italien. Statyn är en kopia från ca år 100 e.Kr. Originalet är från Grekland och är flera hundra år äldre. Paulina Brodd representerade Sverige i 2015 års Miss Universum-tävling.

12

Skönhet då och nu – antika skönhetsideal och moderna


UPPGIFT 2 Leta reda på bilder från perioder då kvinnans ställning förbättrades respektive försämrades. Stämmer tesen i synsätt 2? Exempel på perioder då jämställdheten förbättrades är 1920-talet, när kvinnans ekonomiska och politiska ställning blev bättre, och 1960- och 1970-talet, när jämställdheten åter var i fokus. Exempel på perioder då jämställdheten hamnade i skymundan är 1930-talet, särskilt i diktaturerna Italien och Tyskland, när kvinnans roll som moder lyftes fram, och 1950-talet, när hemmafrun var idealet.

ÅRTIONDE

HUR SER KVINNOIDEALET UT?

EXEMPEL

Skönhet då och nu – antika skönhetsideal och moderna

13


Kapitel tre Kungar, riddare och bönder – det medeltida samhället i förändring


Under medeltiden ansågs människor ha olika värde beroende på om de var födda till kungar, adelsmän eller bönder. Vilken grupp som hade mer eller mindre makt varierade dock över tid. Vad gjorde denna förändring av maktförhållandena möjlig? I det här kapitlet får du leva dig in i hur det var att vara en mäktig person under medeltiden. I slutet av kapitlet ska du analysera det medeltida samhällets utveckling. Du får lära dig: förändringsprocesser och händelser, att värdera historiska fakta och att dra slutsatser.

Medeltiden kallas den tid som varade från 500-talet fram till 1500-talet. Det var en lång och föränderlig period i Europas historia. Du ska studera händelser och förändringar under denna period genom att leva dig in i tiden och fatta ett antal viktiga beslut.

DEN TIDIGA MEDELTIDEN (500–1000)

Den tidiga medeltiden i Europa började med Romarrikets fall. Tidigare hade romerska mynt använts som betalningsmedel i hela Europa, men nu tvingades man byta varor mot varor. Det blev därför betydligt svårare att bedriva handel, vilket ledde till en ekonomisk nedgång i Europa. Romarrikets fall innebar också en militär förändring. Den starka romerska militärmakten hade tidigare försvarat rikets medborgare och de som ville alliera sig med Rom. I och med Romarrikets fall fick Europas folk förlita sig på sin egen försvarsförmåga.

UPPGIFT 1 Föreställ dig att du är en lokal ledare någonstans i västra Europa. För att behålla din maktställning måste du organisera ett starkt försvar och se till att produktionen av mat garanteras. Duktiga krigare kräver hög lön. Det gör dock inte bönder. Problemet är att du inte har några pengar överhuvudtaget. Hur gör du för att betala krigarna och garantera matproduktionen? Skriv ner ett kortfattat svar.

Kungar, riddare och bönder – det medeltida samhället i förändring

15


FEODALISM Det samhällsskick som utvecklades under tidig medeltid kallas för feodalism. Feodalism innebar att kungen enbart kunde upprätthålla makten med hjälp av löften mellan honom och hans underlydande (som kallades vasaller). Kungarna hade ont om pengar men gott om land. För att få militärt skydd betalade kungar och vasaller därför sina riddare med jordegendomar. Vasaller och riddare utgjorde adeln och bönderna brukade deras jordar. Bönderna var livegna och hade därför inte rätt att lämna gårdarna. De tvingades även göra dagsverken åt adelsmännen. Kyrkan garanterade systemets fortlevnad genom att predika för befolkningen att Gud hade skapat den sociala uppdelningen.

KYRKAN UNDER MEDELTIDEN Kyrkan var mycket betydelsefull under medeltiden. Den katolska kyrkan var en välfungerande organisation som förmedlade lärdom och kunskap till Europas länder och folk. Kyrkan skapade även gemenskap i Europa. Präster och munkar behärskade latin och kunde därför kommunicera med varandra över språkgränserna. För kungarna och adeln blev kyrkan viktig, eftersom prästerna ofta kunde förklara för folket att kungens makt var given av Gud. Samtidigt gjorde kyrkans män ofta anspråk på den makt som de världsliga kungarna ansåg sig ha rätt till. Detta skapade konflikter.

16

Kungar, riddare och bönder – det medeltida samhället i förändring

Vid sidan om att ha världslig och andlig makt var kyrkan en viktig kunskapsinstitution. På bilden syns två dominikanermunkar i färd med att skriva och läsa.

UPPGIFT 2 Du är fortfarande en lokal ledare i det medeltida Europa. Fundera över om du vill ansluta dig till kyrkan eller inte. Fyll i tabellen:

Vad jag har att vinna på

Vad jag har att förlora på

att ansluta mig till den

att ansluta mig till den

katolska kyrkan:

katolska kyrkan:

Mitt beslut:


HÖGMEDELTIDEN (1000–1300) Under högmedeltiden blomstrade ekonomin i Europa. Genom klimatförändringar och nya sätt att bruka jorden producerades ett överskott som gjorde att befolkningen ökade. Under denna period började man åter använda pengar i Europa. Handeln ökade och städerna blev större. De växande städerna kunde ibland köpa sig fria från den lokala adelns inflytande, vilket gav dem långtgående politisk självständighet. Under högmedeltiden pågick också en strid mellan den kyrkliga och den världsliga makten. Stundtals verkade det som om kyrkan hade övertaget, men ibland lyckades kungarna och adeln stärka sin makt.

UPPGIFT 3 Handelsmän vill köpa den bit land som utgör handelsplatsen på dina ägor. De vill utöka handelsplatsen och göra om den till stad. De är beredda att ge dig en betydande summa pengar – i princip vad du begär. Du är i stort behov av pengar, men om du säljer kommer du inte längre att ha makt över staden och de som bor där. Säljer du marken? Sätt ett kryss och motivera ditt svar:

Ja:

Nej:

Motivering:

Kungar, riddare och bönder – det medeltida samhället i förändring

17


SENMEDELTIDEN (1300–1500) Under senmedeltiden drabbades Europa av omfattande svältkatastrofer och epidemier. Digerdöden kom i omgångar och beräknas ha tagit livet av nästan en tredjedel av Europas befolkning.

UPPGIFT 4 Digerdöden har lett till att en tredjedel av dina bönder har dött. Det finns inte tillräckligt med bönder kvar och du måste verkligen ha arbetskraft till dina jordar. Men bönderna kräver nu bättre villkor och tänker lämna gårdarna. Du måste göra någonting, annars riskerar du att svälta. Ringa in ett alternativ:

Senmedeltidens katastrofer i form av svält och sjukdomar ledde till att det feodala samhällsskicket förändrades. Eftersom det var ont om arbetskraft kunde bönderna ställa nya krav, och det förekom flera stora bondeuppror under perioden. En del livegna bönder lyckades frigöra sig från livegenskapen och bli lönearbetare. Även om lönen ofta var låg betraktades de inte längre som adelsmännens egendom. Bristen på bönder gjorde också att många adelsmän själva fick bruka sin jord. I Norditalien, i Flandern och i norra Europa växte handeln. Denna utveckling gjorde många handelsmän rika. Fler och fler började ifrågasätta kung, adel och prästerskap, som trots sin överhet hade visat sig vara oförmögna att rädda Europas folk från svält och sjukdomar.

1. Du ändrar inte böndernas villkor. 2. Du ger bönderna bättre villkor.

SLUTUPPGIFT Nu ska du lämna rollen som makthavare under medeltiden

Du kan även välja att ringa in meningen nedan och ta

och analysera hela den medeltida epoken utifrån ett makt-

följande beslut:

perspektiv. Fyll i ett tal mellan 1 och 5 i de tomma rutorna i

3. Du ser till att dina vasaller och riddare lär sig jordbruk

tabellen. 1 står för lite makt och 5 står för mycket makt.

och själva börjar bruka jorden. Adel Vilka långsiktiga konsekvenser kan dina beslut få?

Tidig medeltid Högmedeltid (1000–1300) Senmedeltid (1300–1500)

Kungar, riddare och bönder – det medeltida samhället i förändring

Handelsmän (borgare)

(500–1000)

18

Präster

Bönder


Bilden visar Wat Tylers avrättning utanför London år 1381. Tyler var ledare för ett av de största bondeupproren under medeltiden.

Kungar, riddare och bönder – det medeltida samhället i förändring

19


Kapitel fyra Mordet pü Thomas Becket – medeltidens strid mellan kyrka och kung


I december 1170 mördades en av Englands mäktigaste män. Den engelske ärkebiskopen Thomas Becket höggs ner i sin egen katedral. Händelsen gav eko över hela Europa, och underströk hur hård och hänsynslös maktkampen mellan kungen och den katolska kyrkan var. I det här kapitlet kommer du att få studera olika källor till mordet på den engelske ärkebiskopen Thomas Becket. Du får lära dig: att värdera källors relevans och att använda källkritik.

Under medeltiden var det ofta strid mellan den världsliga och den andliga makten. I det här fallet stod striden mellan kungen och ärkebiskopen i England. Kung Henrik II (Henry) och Thomas Becket hade varit goda vänner och under kungens första år vid makten var Becket hans främsta rådgivare. Men när Becket blev ärkebiskop upphörde deras vänskap och de stred med varandra om vilka som skulle få döma biskopar och präster – världsliga eller kyrkliga domstolar.

Mordet på Thomas Becket – medeltidens strid mellan kyrka och kung

21


UPPGIFT 1

KÄLLA D – TECKNING AV ÄRKEBISKOP BECKET OCH KUNG HENRIK II, CIRKA ÅR 1235

Studera alla källor och fundera över vilka som är mest

På medeltiden betydde ”att räcka finger” åt någon att man var väldigt arg, oavsett vilket finger det var. Vem är Becket och vem är Henrik? Och vilka är deras respektive supportrar?

pålitliga. Svara sedan på frågorna i slutet av kapitlet.

KÄLLA A – RALPH AV DICETO Ralph av Diceto var präst vid katedralen i Canterbury och skrev ner sina iakttagelser i krönikan Ymagines Historiarum omkring år 1180. Ralph stödde ärkebiskop Becket vid ett kyrkomöte 1164, men kritiserade senare Beckets beteende mot de biskopar som han bannlyste. Den 29 december [år 1170] vilade Becket i ett rum nära katedralen. I vredesmod stormade fyra riddare in i rummet. De krävde, i kungen Henrik II:s namn, att ärkebiskopen skulle tillåta att de biskopar han tidigare hade bannlyst skulle få återvända till sina ämbeten. Becket svarade att han endast skulle förlåta biskoparna om de svor att lyda honom. Riddarna lämnade rummet i vredesmod och fortsatte med sin illasinnade plan.

KÄLLA B – ENGELSK GRAVYR OMKRING ÅR 1850 Se bild på högersidan.

KÄLLA C – TEXT UR EN LÄROBOK I HISTORIA FRÅN 1800-TALET Boken försöker förklara varför ärkebiskopen och kungen bråkade om huruvida präster skulle kunna dömas i vanliga domstolar. Becket ville bli lika mäktig som kungen, och försökte sätta stopp för domare som bestraffade präster. Av denna anledning förekom det trista gräl mellan kungen och Becket.

22

Mordet på Thomas Becket – medeltidens strid mellan kyrka och kung

KÄLLA E – BREV FRÅN BECKET TILL KUNG HENRIK II ETT PAR ÅR FÖRE HANS DÖD Det är bestämt att kungar får sin makt av kyrkan. Du har inte rätten att ge order till biskopar, eller att släpa präster till dina domstolar.


Mordet pü Thomas Becket – medeltidens strid mellan kyrka och kung

23


KÄLLA F – MUNKEN EDWARD GRIMS KRÖNIKA VITA S. THOMAE (UNGEFÄR THOMAS BECKETS LIV) SKRIVEN OMKRING 1180

KÄLLA G – DOPFUNT I LYNGSJÖ KYRKA UTANFÖR EVERÖD I SKÅNE. DOPFUNTEN ÄR GJORD AV TOVE STENMÄSTARE OMKRING ÅR 1200

Grim befann sig i kyrkan och hans krönika innehåller en ögonvittnesskildring av vad som hände.

Lyngsjö är inte den enda svenska kyrka som vittnar om mordet på Becket. I Trönö kyrka i Hälsingland finns ett relikskrin med en avbildning av mordet.

Munkarna försökte att regla dörrarna för att skydda Becket, men han beordrade dem att öppna dörrarna. Han sade: ”Det är fel att göra ett bönehus till en fästning”. Riddarna ropade ut, ”Var är ärkebiskop Thomas Becket, en förrädare av sin konung och sitt land?”. Becket svarade, ”Jag är här. Jag är Guds präst, inte en förrädare. Jag är redo att dö i tron. Jag flyr icke från era svärd”. Riddarna tillsade Becket att förlåta de människor han bannlyst ur kyrkan. Becket vägrade. De försökte dra honom ut ur katedralen, men han kunde inte tvingas bort från pelaren. Så lyfte han sina händer i bön. En av riddarna höjde sitt svärd och sårade Becket i huvudet. Samma hugg skar nästan av min arm då jag höll ärkebiskopen. Sedan fick Becket ett andra hugg, men han lyckades ändå hålla sig upprätt. Vid det tredje hugget föll han. Han sade: ”I Jesu namn och till kyrkans värn är jag beredd att dö”. Då slog den tredje riddaren Becket så hårt att hans svärd bröts. Överdelen av ärkebiskopens huvud höggs av och blod fläckade katedralens golv. Ytterligare en man satte sin fot på Beckets nacke och tryckte ut hans hjärna över hela golvet. Han utropade: ”Riddare, låt oss lämna platsen. Han kommer inte att bekymra oss mer”.

24

Mordet på Thomas Becket – medeltidens strid mellan kyrka och kung

Vem är den fallne och vem håller i korset? Foto: Sven Rosborn

KÄLLA H – BREV FRÅN KUNG HENRIK II TILL BECKET STRAX FÖRE BECKETS DÖD Ers nåd ärkebiskop. Låt oss återvända till vår gamla vänskap, och bistå varandra med hjälp av bästa förmåga, och helt förglömma vår fiendskap.


KÄLLA I – NUTIDA ENGELSK GYMNASIELÄROBOK Henry asked his barons and knights how Becket should be punished. Some said that Becket should be arrested; others said that he should be killed. On Christmas Day Henry made a fateful speech. It is difficult to be sure exactly what he said, but one version stated he said the following word to his advisors: ”You are lazy traitors for letting me be so badly treated by this low-born priest”.

KÄLLA J – TIDEBOK FRÅN TIDIGT 1500-TAL I tideboken, en bok med böner, har man försökt radera alla referenser till Thomas Becket. Beslutet att radera Thomas Becket ur böneboken togs av av Henrik VIII, som var den engelske kung som först bröt med den katolska kyrkan. Kungen förstörde även Beckets kvarlevor.

KÄLLA K – NUTIDA ENGELSK LÄROBOK FÖR GRUNDSKOLAN After a while Henry calmed down. When he heard that the knights had crossed the channel to England, he guessed what they were going to do. He sent messengers to stop them. But it was too late. The knights were soon at the cathedral and were searching for the archbishop.

KÄLLA L – KRÖNIKA AV GERALD AV WALES (GERALLT GYMRO) PÅ 1180-TALET Henrik var en man med ett stort runt huvud och grå ögon som glödde genomträngande och blev blodsprängda när han blev arg. Hans vredesutbrott var välkända, och vid ett tillfälle sågs han rulla runt på golvet i sitt palats och tugga på halmen som täckte golvet och slå med sina knytnävar i vredesmod.

UPPGIFT 2 1. Varför mördades Becket? 2. Skulle du beskriva Becket främst som envis eller främst som strängt religiös? 3. Varför tror du att berättelserna om Thomas Becket spred sig så långt som till Lyngsjö kyrka och till många andra platser? 4. Vilket ansvar för mordet tycker du att kungen har, utifrån de källor du har läst?

SLUTUPPGIFT Du ska nu skriva en kort text till en svensk lärobok om mordet på Becket. Ditt förlag säger att du inte får skriva mer än 80 ord. Du ska också välja ut en bild till din text.

Mordet på Thomas Becket – medeltidens strid mellan kyrka och kung

25


Kapitel FEM Hur ska samhället organiseras? – från tidigmodern tid till upplysning


Under den tidigmoderna tiden (1500–1700) fick Europas kungar och furstar mer makt än de tidigare hade haft. Samtidigt kritiserades den rådande ordningen av filosofer som krävde att vanliga människor skulle få mer frihet. Frågan som ställdes var hur samhället skulle organiseras. Vid 1700-talets början, under upplysningstiden, kom man fram till ett antal lösningar som lade grunden för de moderna statsskicken. I det här kapitlet får du lära dig om några viktiga filosofer under den tidigmoderna tiden och upplysningstiden. Du ska försöka lösa ett av de dilemman som uppstod i samband med att nya idéer och nya typer av stater växte fram i Europa. I övningen kommer du att analysera korta texter och argumentera för en ståndpunkt. Du får lära dig: förändringsprocesser och händelser, att värdera historiska fakta, enskilda personers betydelse, att knyta samman det förflutna med nutiden och att dra slutsatser.

Under 1400-talets slut och 1500-talets början uppkom nya idéer om hur man skulle se på människan och samhället. Det var främst i norra Italien som denna idémässiga utveckling tog fart. Två filosofer som var verksamma i den italienska stadsstaten Florens var Giovanni Pico della Mirandola (1463–1494) och Niccolò Machiavelli (1469–1527). Nedan presenteras några av deras tankar om människan och samhället.

UPPGIFT 1 Texten nedan är skriven av Giovanni Pico della Mirandola. Läs den och beskriv hans människosyn.

Mitt i världen har jag ställt dig, för att du därifrån så mycket lättare ska kunna skåda runt omkring dig allt som finns i världen. Varken himmelsk eller jordisk, varken dödlig eller odödlig har vi gjort dig, på det att du liksom din egen skulptör och formare fritt och ärofyllt må kunna ge dig den gestalt du helst vill ha. Du skall ha makt att degenerera till lägre former som är djuriska, du skall ha makt enligt din själs beslut att regenereras till de högre former som är gudomliga.

Hur ska samhället organiseras? – från tidigmodern tid till upplysning

27


DEN TIDIGMODERNA STATEN

UPPGIFT 2 Texten nedan är skriven av Niccolò Machiavelli. Läs den och svara på följande frågor: 1. Anser du att Machiavelli hade en ljus eller en mörk människosyn? Motivera ditt svar. 2. Hur menade Machiavelli att ett land skulle styras?

Människor i allmänhet dömer mer med blicken än med händerna, för alla kan se men det är få förunnat att själva känna efter. Fursten bör följaktligen göra vad som än krävs för att erövra och behålla makten. Medlen kommer alltid att anses hedervärda och berömmas av alla, eftersom folkmassan vinns med det skenbara, och med slutresultatet.

28

Hur ska samhället organiseras? – från tidigmodern tid till upplysning

Under 1500-talet och 1600-talet blev många av Europas kungadömen mer centralstyrda. Detta innebar att adelns makt minskade och furstarnas och kungarnas makt ökade. Samtidigt effektiviserades byråkratin i staterna och man skaffade sig modernare vapen. Den nya ”centralstaten” var en ny typ av stat, som både var mer toppstyrd och mäktigare än de medeltida kungadömena. Kungarna ansåg att de hade fått sin makt av Gud och att de därför hade rätt att härska precis som de ville. Machiavellis tankar rimmade väl med utvecklingen mot en starkare kungamakt. Samtidigt som kungar och furstar fick mer makt ökade handeln i Europa, vilket gjorde många handelsmän rika. De nyrika handelsmännen var sällan adliga och bland dem var det många som ansåg att människovärde inte borde hänga samman med börd och efternamn. De tog därför ofta fasta på Mirandolas friare människosyn och menade att stater och kungar inte hade rätt att kränka den mänskliga naturen.


UPPGIFT 3

När du ritar din skiss ska du fundera över följande: Anser

I kapitlet står beskrivet att Europas kungadömen blev

Varför anser du i så fall det? Ska kungen ha gudomlig

mäktigare under tidigmodern tid och att Machiavellis

rättighet att styra sitt land, eller ska rättigheterna vila på

tankar därför låg rätt i tiden. Många kungar såg sig ha

andra principer? Bredvid pilen du ritar ska du skriva ner

gudomlig rätt att styra. Så här kan en skiss över den

varför kungen eller staten ska ha rätt att härska över folket

tidigmoderna statens styrelseskick se ut:

(om du anser att det bör vara så). Fundera även på vilka

du att kungen eller staten ska ha rätt att styra över folket?

rättigheter folket ska ha. Färdigställ din skiss genom att skriva ner dessa rättigheter.

STATEN/KUNGEN GUDOMLIG RÄTTIGHET ATT STYRA

FOLKET

Föreställ dig att du lever runt sekelskiftet 1700. Följande gäller: • Europas kungar är mycket mäktiga, men strävar ändå efter mer makt. • Idéerna om människovärde, som Mirandola formulerade, börjar få stor betydelse i Europa. • De flesta människor i Europa är inte läskunniga. Utbildningsnivån är därför väldigt låg. Ett av tidens stora filosofiska dilemman är frågan om hur samhället ska organiseras så att en stark statsmakt inte ska kunna kränka människans frihet. Du ska nu försöka lösa dilemmat. Presentera din lösning med en skiss liknande den ovan.

Hur ska samhället organiseras? – från tidigmodern tid till upplysning

29


FYRA LÖSNINGAR Vid 1700-talets början inleddes upplysningstiden. Under denna tid blev förnuftet ett ideal. Genom att tänka, resonera och värdera skulle man finna en ny samhällsmodell som kunde kombinera den starka centralstyrda staten med idéerna om människans värde. Nedan följer tre lösningar på vårt dilemma:

Charles-Louis de Secondat Montesquieus (1689–1755) lösning:

STATEN LAGSTIFTANDE DÖMANDE VERKSTÄLLANDE

John Lockes (1632–1704) lösning:

FOLKET STATEN STYRE I ENLIGHET

RÄTT ATT

MED FOLKETS

GÖRA UPPROR

RÄTTIGHETER

FOLKET John Locke menade att människans värde kan formuleras genom fyra rättigheter. Dessa är rätten till liv, rätten till frihet, rätten till privat ägande och rätten till uppror. Om staten inte skyddar och garanterar folkets rättigheter, så har den ingen rätt att styra. Folket har då rätt att göra uppror.

30

Hur ska samhället organiseras? – från tidigmodern tid till upplysning

Montesquieu menade att man måste dela upp statens styre i tre delar om människans rättigheter inte ska kränkas. När de olika delarna kontrollerar varandra och låter sig styras av upplysningens ideal kommer ingen att bli för mäktig. Exempelvis kontrollerar den lagstiftande delen av statens styrelse de andra delarna genom att stifta lagar som den dömande och den verkställande makten måste lyda. Det är när någon får för mycket okontrollerad makt som övergrepp sker, menade Montesquieu.


François de Voltaires (1694-1778) lösning:

STATEN/KUNGEN

Jean-Jacques Rousseaus (1712–1778) lösning:

STATEN

UPPLYST DESPOTI

FOLKET Voltaire tyckte att kungarna kunde styra sina länder utan att behöva ta hänsyn till några lagar. Detta styrelseskick kallas för despoti. Enligt Voltaire skulle dock kungarna styra i enlighet med upplysningens förnuftsideal och tidens idéer om människovärde. På så sätt ska den starka staten ta hänsyn till folkets rättigheter.

”ALLMÄNVILJAN”

FOLKET Jean-Jacques Rousseau tyckte att staten borde styras av folket. Det är det enda sättet att se till att människans värde och rättigheter garanteras. När folket gemensamt styr staten så styrs den i allas intresse. Detta kallade Rousseau för ”allmänviljan”.

SLUTUPPGIFT SLUTUPPGIFT Bläddra Bläddra tillbakatillbaka till din till skiss dinav skiss din av egen dinlösning egen lösning av av dilemmat dilemmat och jämför och jämför med upplysningsfilosofernas med upplysningsfilosofernas lösningar. lösningar. TyckerTycker du att någon du att någon av demavliknar dem din liknar lösning? din lösning? Finns det Finns någon det någon som ärsom bättre är bättre eller sämre eller sämre än din?än Fundera din? Fundera på detta påoch detta ritaoch omrita dittom samhälle ditt samhälle ifall detifall behövs. det behövs.

Hur ska samhället organiseras? – från tidigmodern tid till upplysning

31


Tänk historia är en elevbok som är skriven utifrån kursplanen för Historia 1b. Den fungerar även utmärkt på kurserna Historia 2 och Historia 3. Tänk historia bygger upp kunskap genom övningar på ett alldeles nytt vis. Du som läsare får leva dig in i historien, värdera fakta och göra egna reflektioner. På så sätt blir undervisningen varierad och ger dig nya perspektiv. Boken erbjuder ett stort utbud av övningar genom vilka du tränar dina färdigheter samtidigt som du lär dig centrala historiska fakta. Övningarna fungerar också som avstamp för samtal kring historien. Inför varje kapitel finns beskrivet vilka betygskriterier som övas, vilket gör det lätt att knyta an till kursmålen.

www.naforlag.se

Profile for Smakprov Media AB

9789188229069  

9789188229069  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded