11 mm
– en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans
Hur utvecklas barns estetiska förmåga i förskola och skola? Hur får man det estetiska att växa och bli ett pedagogiskt mål i sig, i stället för att bara använda det som ett medel för att förbättra andra förmågor?
Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnaåren vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Vid samma institution finns Niklas Pramling, docent, samt fil.dr och gästlärare Cecilia Wallerstedt. Maj Asplund Carlsson är professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst och Bengt Olsson är professor vid Högskolan för scen och musik.
Konsten att lära barn estetik ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna tredje upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den andra upplagan.
Maj Asplund Carlsson Bengt Olsson
Konsten att lära barn
Niklas Pramling
Cecilia Wallerstedt
| Konsten att lära barn estetik
Den här boken ger ett nytt perspektiv på arbetet med att utveckla barns förmågor inom de estetiska områdena musik, poesi och rörelse/dans. Barnen i boken är mellan två och åtta år. Författarna följer dem och deras lärare, utifrån en utvecklingspedagogisk ansats, i arbetet med att utveckla de estetiska förmågorna. Gestaltande dans, rim och orimmad poesi, att lära sig lyssna på ett musikaliskt vis och att skapa musik är några av de verksamheter som beskrivs. I och med att utvecklingspedagogik används för att analysera och diskutera konkreta exempel från pedagogisk verksamhet, är boken användbar för verksamma pedagoger, lärarstudenter och för forskarstuderande inom pedagogik och närliggande fält.
Pramling Samuelsson Asplund Carlsson Olsson Pramling Wallerstedtén
Konsten att lära barn estetik
Ingrid Pramling Samuelsson
Art.nr 38009 ISBN 978-91-44-10812-4
www.studentlitteratur.se
Konsten att lära barn estetik_ny.indd 1-3
9 789144 108124
2015-01-08 10:29
80906 Konsten att ... ORI.indd 2
08-03-26 07.54.51
Konsten Konsten att att lära lära barn barn estetik estetik en utvecklingspedagogisk studie e n u ta vv ebcakrlni ns gksup ne d k osmt u d i e n aa g n odge i si n a vm u b as irkn, sp ko ue n s in oa cnhd ed iannos m musik, poesi och dans Tredje upplagan
Ingrid Pramling Samuelsson, Maj Asplund Carlsson, IngridOlsson, Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Bengt Niklas PramlingMaj & Cecilia Wallerstedt Bengt Olsson, Niklas Pramling & Cecilia Wallerstedt
nor s tedts ak ademis k a fö r l a g nor s tedts ak ademis k a fö r l a g
80906 Konsten att ... ORI.indd 3 Titel och tryckort.indd 3
08-03-26 07.54.51 2015-01-08 10:38
Denna titel har tidigare getts ut av Norstedts och utges från och med denna tredje upplaga av Studentlitteratur AB. Denna upplaga innehåller inga innehållsmässiga förändringar jämfört med den andra upplagan.
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 38009 ISBN 978-91-44-10812-4 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 Omslag: John Persson (anpassat av Studentlitteratur vid 3:e upplagan) Omslagsillustration: Anna Karin Engberg www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Printed by Eurographic, Denmark 2015
Titel och tryckort.indd 4
2015-01-08 10:38
innehåll
Förord 1. Introduktion Små barn och estetiskt lärande En historisk bakgrund Barnpsykologins inträde Förskolan, skolan och estetiken Mål eller medel Leken, lärandet och estetiken Att lära om det för barn okända Att arbeta med ett tydligt innehåll Musik, poesi och dans som innehåll Bokens disposition
2. Litteratur inom fälten Estetik, kultur och kreativitet Musik Barnperspektiv i sång och sånglekar En begynnande barnkultur Barnmusikkultur och media Kommunikation och process Om musikalitet och transfer Utvecklingspsykologi och musikutveckling
80906 Konsten att ... ORI.indd 5
9 11 11 12 16 17 20 22 25 26 29 31 32 32 33 35 36 38 39 41 43
08-03-26 07.54.52
Rim, ramsor, vers, visa och poesi Dans och rörelse Sammanfattning
3. Utvecklingspedagogik Erfarande Metasamtal Riktadhet Lärandets objekt Urskiljning och variation Fler nödvändiga förutsättningar Hur vi har arbetat
4. Visuell representation och musikens arkitektur 5. ’Rim’ som lärandets objekt och progression i barns kunnande Utvecklingen av barns förståelse för rim Att arbeta med rim med eller utan bilder Att förutsätta och att kunna
6. Dansa som en banan och hoppa som en orm Dansa banan Dansens variationsrum Dansa orm
45 51 54 55 56 56 58 60 61 62 63 65
76 78 79 79 82 82 86 90
7. Att få syn på och utveckla de yngstas förståelse i rörelse 93 Lärandeobjekt också för de allra yngsta
8. Att lära sig lyssna på ett differentierat sätt Lyssna på, måla och prata om musik Lyssnande, kunskap och lärande
80906 Konsten att ... ORI.indd 6
97 100 103 108
08-03-26 07.54.52
9. Medvetenhet om rörelsekvaliteter
111 Lärarnas intention med denna lektion 111 Att bli medveten om olika sätt att hoppa 113 Att bli medveten om och gemensamt skapa symmetrier 113 Vad uppfattar barnen? 114 Expanderande och imploderande cirkelrörelser 116 Gestalta känslor i rörelse 117 Medvetenhet hos lärarna 118
10. Det poetiska språket – att arbeta med orimmad poesi 120 Metafor och liknelse ’Orim’ – en form av poesi Som om det vore eller hur det är Försök att utveckla förståelse på tre olika nivåer – exemplet orimmad poesi
11. Spela som pollen som faller Gestalta fenomen med instrument Fokus på musikaliska begrepp Att variera och hålla konstant
12. Att grundlägga estetiskt lärande Utvecklingspedagogik och estetiska förmågor och kunskaper Progression i barns lärande Frågors betydelse och lärarens delaktighet Skilda perspektiv på estetik och lärande Perceptuellt lärande
Referenser Sakregister Personregister
80906 Konsten att ... ORI.indd 7
121 122 124 125 126 127 131 134
136 136 138 139 142 143 146 158 159
08-03-26 07.54.52
80906 Konsten att ... ORI.indd 8
08-03-26 07.54.52
Förord
Denna bok har tillkommit som ett resultat av projektet Hur kan barns kunnande om det okända utvecklas med hjälp av metakognitiva dialoger – med fokus på poesi, rörelse och musik? Boken ska emellertid inte ses som en redovisning av projektet i stort, eftersom projektet inte var avslutat då den skrevs. Vi ger istället exempel på hur barns lärande kan ta form och förändras inom tre estetiska områden: poesi, dans och musik. Vi lyfter också fram lärarnas deltagande och konsten att lära barn estetik. Med lära menar vi här att urskilja aspekter av de estetiska ämnen som vi behandlar: poesi, dans och musik. Forskningsprojektet har gjorts möjligt genom att nio arbetslag, som arbetar med barn i åldrarna två till åtta år, släppt in oss i sina barngrupper och låtit oss videofilma deras arbete inom poesi, dans och musik. Vi arbetar också med alla lärarna i form av kompetensutveckling. Denna sker två till tre gånger per termin genom inspirationsföreläsningar och workshops, samt genom att litteratur läses och diskuteras. Boken Det lekande lärande barnet – i en utvecklingspedagogisk teori (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003) ligger som grund för fortbildningen. Ibland tittar vi också tillsammans på videoinspelningar från lärarnas arbete med barnen och diskuterar dessa. Lärarna får feedback på sitt eget arbete en gång per termin. Genom detta kort beskrivna förfaringssätt, vill vi iscensätta estetiken och de speciella dimensioner vi vill studera. Projektet finansieras av Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga Kommitté. Det är ett tvärvetenskapligt projekt där förord
80906 Konsten att ... ORI.indd 9
08-03-26 07.54.53
forskare från konstnärliga, humanistiska och utbildningsvetenskapliga fakulteter deltar. Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik med inriktning mot tidiga åldrar, Bengt Olsson är professor i musikpedagogik, Maj Asplund Carlsson är universitetslektor i litteraturvetenskap och docent i pedagogik, Niklas Pramling är forskare i pedagogik och Cecilia Wallerstedt är doktorand i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap och skriver sin avhandling inom projektets ram. Vi vill här passa på att tacka det trettiotalet lärare som vi arbetat med och utan vars generositet vare sig projektet eller denna bok hade varit möjliga att genomföra. Tack också till alla föräldrar som låtit sina barn delta och sist men inte minst tack till barnen själva. Göteborg, januari 2008 Ingrid Pramling Samuelsson, Maj Asplund Carlsson, Bengt Olsson, Niklas Pramling och Cecilia Wallerstedt
10
80906 Konsten att ... ORI.indd 10
förord
08-03-26 07.54.53
3. Utvecklingspedagogik
Det forskningsprojekt varifrån vi hämtat empirin till de kapitel som följer i denna bok, har utvecklingspedagogik som grund (Pramling, 1994). Utvecklingspedagogiken har utvecklats utifrån många års forskning om barns lärande inom ett stort antal olika fält (se vidare Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Den har fått sitt namn genom att den poängterar den pedagogiska ansatsen som förklaring till att barn utvecklar kunnande, det vill säga att lärarnas agerande och förutsättningsskapande spelar en central roll. I denna pedagogiska ansats blir lärandets objekt (det som barnet ska utveckla ett kunnande om) lika viktigt som lärandets akt (sättet på vilket barn lär sig). I en verksamhet byggd på utvecklingspedagogikens teoretiska grunder och karakteristiska drag framträder lekande lärande barn – barn som i sin vardag gör lek och lärande till ett sätt att förhålla sig till sin omvärld (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Att låta lek och lärande bilda en helhet lyckas lärare i praktiken bättre eller sämre med. Dessutom verkar lärare ha svårare för att låta lek och lärande bilda en helhet när de arbetar med ett lärande objekt som knyter an till skolans värld, som matematik och skriftspråk (Johansson & Pramling Samuelsson, 2007). Men hur förhåller det sig med de estetiska innehållsområdena? Utvecklingspedagogiken tar form genom ett antal centrala begrepp som vi i detta kapitel ska utveckla. Dessa är: erfarande, metasamtal, riktadhet, lärandets objekt, urskiljning och variation (för en mer utvecklad version, se Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). 3. utvecklingspedagogik
80906 Konsten att ... ORI.indd 55
55
08-03-26 07.55.01
e r fa r a nde Barns erfarande kan endast förstås utifrån den mening och innebörd som barn själva skapar. Barn är delaktiga i en mängd olika situationer och sammanhang. Vi skiljer på erfarenhet och er farande. Erfarenheten består av själva handlingen (vad man får vara med om), t.ex. att delta i en dans. Erfarandet är vad man »tar med sig« från vad man är med om (dvs. hur något framstår kognitivt för barnet). Erfarenheter kan ge barn många olika sätt att erfara något, beroende på barnens tidigare erfarenheter, situationen osv. Ett barn kan till exempel delta i en förskoleeller skolverksamhet där rörelse är ett ständigt återkommande inslag, utan att detta leder till att barnet utvecklar en kroppsuppfattning. För att rörelsen ska leda till detta krävs att barnet också blir medvetet om – ser, uppfattar eller förstår – något. Det är här barnets erfarande uppkommer. I detta perspektiv blir lärande en fråga om att erfara. Lärande är då att förändras, från ett sätt att erfara till ett annat. Att lära sig (erfara) poesi gör barn förvisso genom att lyssna på poesi, men för att lära sig något specifikt (erfara något visst), som till exempel rytm eller rim, krävs att detta kommer i förgrunden i barns medvetande.
m e t a s amtal En av de viktigaste faktorerna som har visat sig påverka barns lärande är den kommunikation och interaktion som barn blir delaktiga i (Klein, 1989; Nelson, 1996; Säljö, 2000). Denna uppfattning är mycket etablerad och språket lyfts också fram i våra läroplaner (Utbildningsdepartementet, 2006a, 2006b). Men kommunikation och interaktion kan se mycket olika ut och representera olika sätt att se på barn, på barns kunskapande samt på ens egen roll som lärare i barns lärandeprocess (Emilson, 2007; Johansson, 2003). Anette Emilson visar till exempel hur små barn har möjligheter eller inte att påverka och ta initiativ 56
80906 Konsten att ... ORI.indd 56
3. utvecklingspedagogik
08-03-26 07.55.02
beroende på lärarnas sätt att kontrollera i kommunikationen. Ska det finnas möjligheter för barn att gå in i en dialog och ett samspel där de känner sig bekväma, måste det finnas en öppenhet och en tillåtande attityd. Hur man som lärare kan utveckla kompetens för att få barn delaktiga i kommunikation och villiga att uttrycka sig och berätta har Doverborg och Pramling Samuelsson (2000) beskrivit i boken Att förstå barns tankar. Även om boken handlar om metodik för barnintervjuer är syftet primärt att bli kompetent i att få igång barns sätt att tala och tänka, eftersom den pedagogiska praktiken barn deltar i bidrar till att forma barns omvärldsuppfattning och meningsskapande. Vilka frågor man ställer och hur man som vuxen tolkar och förstår barns gensvar på detta blir avgörande för hur kommunikationen utvecklas (Pramling, 2006b). Ju större förmåga man som lärare har att ta barns perspektiv, desto större förutsättningar finns för att man förstår deras meningsskapande (Hundeide, Pramling Samuelsson & Sommer, manus). Ett metasamtal är ett samtal där barn tänker, funderar och kommunicerar om det som ofta tas för givet: hur och varför man tänker som man gör. En förutsättning för att kunna föra metasamtal är att man tar barnets perspektiv, vilket innebär att få barn att uttrycka sig och att deras utsagor tolkas. Det handlar här om att problematisera det osynliga, de antaganden som uttalanden vilar på. I de följande kapitlen möter vi många exempel på samtal där läraren använder sig av en frågande strategi för att få barn att erfara något inom det estetiska området. Det som skiljer metasamtal eller metakognitiva dialoger från ett allmänt samtalande (Dysthe, 1996, 2003) är framförallt fokuseringen på tänkande och lärande. Ett exempel på hur ett samtal blir till ett metasamtal är det följande. Vi har bett lärarna att genomföra en lektion där barnen får rita och måla ett musikstycke. Barnen får börja med att lyssna på musiken. Nästa gång de hör musikstycket har de tillgång till 3. utvecklingspedagogik
80906 Konsten att ... ORI.indd 57
57
08-03-26 07.55.02
papper, pennor och akvarellfärger. En del barn målar instrument, andra noter, några olika objekt som de tycker sig höra – elefanter, balettdansöser, fåglar – och några barn målar nonfigurativt – färger och mönster. I ett samtal med barnen får de förklara för lärarna hur de tänkte när de målade. Då blir det tydligt för barn vad det innebär att måla musik, och vad de själva tagit fasta på i uppgiften. De kommunicerar hur de själva tänkte om uppgiften de fått. Nästa steg blir att göra det tydligt för barn att man kan tänka på många olika sätt om att måla musik. Några barn får i uppgift att sortera teckningarna och de får själva välja hur de vill ordna dem för att de sedan ska kunna sättas upp på en vägg i korridoren. Ett sätt att ordna teckningar blir efter motiv, ett annat sätt efter färg, ett tredje sätt att ordna dem i »fina« eller »hemska« målningar, dvs. utifrån det klassiskt sköna eller det sublima. Till slut bestämmer sig barnen för att ordna dem på ett visst sätt. Läraren hade kunnat stanna där men hon väljer att gå vidare och frågar barnen hur de tänkte när de ordnade målningarna. De får förklara hur många olika sätt det finns att ordna teckningarna så att det blir tydligt för åskådaren att man kan lösa uppgiften att måla musik på olika sätt. I samtalet här blir följande tydligt för barnen: • det finns olika sätt att gestalta musiken som spelades • det finns också olika sätt att ordna gestaltningarna Läraren avslutar med att fråga barnen vad de varit med om på lektionen och vad de upptäckt i musiken som de inte hört förut.
r i k t a dhet Begreppet riktadhet står för att läraren på olika sätt och med olika medel ger barn förutsättningar att rikta sin uppmärksamhet mot något. Ellen Langer (1989) kallar detta för just upp58
80906 Konsten att ... ORI.indd 58
3. utvecklingspedagogik
08-03-26 07.55.02
märksamhetsfokusering. Barns uppmärksamhet är förvisso alltid riktad mot något, men i den pedagogiska praktiken handlar det om att rikta barns uppmärksamhet mot det som man vill att barn ska utveckla en kompetens i eller förståelse för. Det är här barns erfarande gestaltas genom det som barn gör och de metasamtal som läraren skapar. Vi ser till exempel i kapitel 6 (dansa orm) hur läraren genom att just påpeka vad barnen ska lyssna på för att komma i takt, fokuserar barns uppmärksamhet så att det blir ett kollektivt erfarande som gör att de kommer i harmoni i sin rörelse. Om man vill att barn ska börja producera poesi, måste man hjälpa dem att uppmärksamma sådana aspekter som är kritiska för att de ska erfara just denna estetiska genre. Inom poesi kan det vara att rikta barns uppmärksamhet mot de okonventionella sammansättningar av ord i form av metaforer och liknelser som är karakteristiska för denna estetiska form (se också nedan i kapitel 10). T.ex. berättar Heard (1997, s. 104) om ett barn som i sin vidareutveckling av sin dikt om isens knakningar diktat »Som fiskstim jagar bilarna varandra över isen«. Denna okonventionella koppling mellan bilar och fiskstim (för att dikta om en ljudlig aspekt av is) gör framställningen poetisk. Inom musik kan en kritisk aspekt att göra barn uppmärksamma på vara musikens form. Ett musikstyckes form kan beskrivas som delarna det är uppbyggt av, i en poplåt t.ex. vers och refräng. En lärare vi följt ville utveckla barnens lyssnande så att de skulle kunna urskilja formen i ett musikstycke, i detta fall ett stycke klassisk musik, som i huvudsak bestod av tre delar. Läraren uppmanade barnen att försöka höra när en ny del i musikstycket kom. Det visade sig att barnen uppfattade del som varje ny detalj de hörde. Det kunde vara att melodin gick upp eller ner, eller att det rytmiska motivet utvecklades något. Genom detta sätt att lyssna framträdde ingen övergripande struktur i musikstycket. Det som skiljde delarna åt i stycket de arbetade med var bland annat att olika instrument spelade i de olika de3. utvecklingspedagogik
80906 Konsten att ... ORI.indd 59
59
08-03-26 07.55.02
larna. Läraren bad barnen vid nästa tillfälle att lyssna efter just nya instrument. På detta sätt riktade läraren barnens uppmärksamhet mot det kritiska för att urskilja formen, i just denna lyssningssituation (Wallerstedt, manus; Wallerstedt & Pramling, manus).
l ä r a n dets objekt Lärandets objekt är den färdighet, förmåga eller förståelse som barnen förväntas utveckla i den pedagogiska praktiken, vilket vi tidigare varit inne på. Men låt oss här problematisera idén om lärandets objekt utifrån tre aspekter som Ference Marton, Amy Tsui med flera (2004) har definierat det. Det barn förväntas lära sig är nära relaterat till de förutsättningar som läraren skapar. Därför kan man se dessa förutsättningar som: mål, process och resultat. Målet finns formulerat i läroplanerna men måste också uttryckas av läraren, anpassat på ett sätt som är lämpligt för de barn man arbetar med. Vi har redan konstaterat att man i läroplanen för förskolan till exempel säger att barnet ska ges möjlighet att »utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter«. Som lärare kan man då kanske tänka att man vill att barn ska lära sig att skapa poesi, dans och musik och kunna berätta om detta. Som redskap i denna förmåga kan nämnas t.ex. att kunna rimma, att skapa metaforer, bli medveten om sin egen rörelse i tid, rum och riktning och att kunna urskilja musikaliska aspekter som rytm och tonhöjd. Nästa steg i att iscensätta lärandets objekt sker i den process som tar form i verksamheten genom det barn blir delaktiga i. Låt oss här välja dans och musik som exempel. Om barn ska få möjlighet att utveckla förmågan att röra sin kropp i takt till musik förutsätter det medvetenhet om (a) sin egen kropp och (b) en viss aspekt av musiken, nämligen rytmen. Kanske arbetar man då med att göra barn uppmärksamma på rytmen i musiken och 60
80906 Konsten att ... ORI.indd 60
3. utvecklingspedagogik
08-03-26 07.55.02
låter barnen med kroppen representera hur de uppfattar den. Denna rörelse kan bli utgångspunkt för ett samtal med barnen om hur musiken låter och hur man kan visa det med kroppen. I de aktiviteter och den kommunikation som pågår runt dans och musik skapar läraren situationer där lärarens intentionella budskap blir synligt för barn. I vardagliga aktiviteter använder sig läraren både av riktadhet (uppmärksammar barn på) och metasamtal, där barn och vuxna tillsammans reflekterar. När läraren planerar vad hon/han ska göra tillsammans med barnen är det viktigt att hon/han hela tiden i sitt medvetande har barns lärande av den estetiska dimension som hon/han vill att barn ska erfara. Här blir metasamtalen viktiga, dvs. hur läraren riktar barns medvetande mot det som hon/han vill att de ska erfara. När läraren har arbetat med det aktuella innehållet en tid, behöver den ta reda på: vad är resultatet av det man har gjort i form av barns färdigheter, förmågor eller förståelse. Man skapar då en aktivitet som har samma innebörd eller kräver samma förmåga att lösa som det man tränat på, men med ett för barnen nytt innehåll. För att fortsätta med exemplet med rörelse till musik ovan, skulle detta kunna vara att göra samma övning fast till en helt annan slags musik, eller genom att följa någon annan aspekt av musiken, t.ex. dynamiken.
u r s k i l j n ing och variation Variation är nödvändig för att barn ska kunna urskilja något och därmed erfara något som något specifikt. Om vi återigen tar exemplet med att kunna röra sig i takt till musiken, eller med andra ord följa musikens puls, måste puls erfaras som puls. Det hjälper då inte barn att man spelar samma marsch gång på gång, för att de ska lära sig att gå i takt efter denna. Medvetenheten om tempo kan man däremot utveckla hos barn genom att variera tempot. När tempot varierar framstår tempo som tempo. Det första steget när det gäller att hjälpa barn urskilja något är 3. utvecklingspedagogik
80906 Konsten att ... ORI.indd 61
61
08-03-26 07.55.03
genom att kontrastera – t.ex. spela en och samma melodi i olika tempi. Barn förstår inte heller vad poesi är eller hur man skapar det genom att lära sig ett poesistycke utantill, utan detta lär de sig genom att principerna för poesi görs synliga genom en variation av olika sätt att språka och ett varierat innehåll. Det är naturligtvis inte så att barn lär sig mer och bättre ju mer något varierar. Det som ska variera är just den dimension som man vill att barn ska urskilja och erfara. Om allt varierar framstår det som ett brus för barnen. Vill man lära barn att urskilja ljudet från olika instrument, t.ex. en fiol eller en trumpet, behöver något variera och något vara konstant. Man kan spela samma melodi på olika instrument (melodin är konstant, instrumenten varierar), olika melodier eller musikexempel från olika stilar med samma instrument (instrumentet konstant, melodierna varierar) och sedan urskilja instrumentet ur en helhet där flera olika instrument spelar samtidigt. Viktigt är också att läraren får barnen att uppmärksam- ma vad som är konstant och vad som varierar så att just denna aspekt blir synlig för barnen. Att bara variera räcker inte men är en början.
f l e r n ödvändiga förutsättningar Sammanfattningsvis vill vi framhålla att de dimensioner som ovan kort beskrivits utgör och bildar utvecklingspedagogiken, både teoretiskt och i det praktiska arbetet med barn i yngre åldrar. Vi vill dock peka på ytterligare några nödvändiga förutsättningar för att skapa en bra erfarenhetsvärld för barn. Redan tidigare har vi lyft fram barn som lekande lärande individer. Man måste se barn just som lekande lärande, och man måste som lärare sträva efter att integrera lek och lärande också inom de estetiska områdena. Att arbeta systematiskt med utgångspunkt i utvecklingspedagogiken innebär inte på något sätt någon mot 62
80906 Konsten att ... ORI.indd 62
3. utvecklingspedagogik
08-03-26 07.55.03
sägelse till att integrera lek och lärande (Johansson & Pramling Samuelsson, 2007). Barn är hela tiden på väg i sitt lärande, och mål och resultat får aldrig ses som absoluta. Läraren samt det samspel och den kommunikation som sker, är förutsättningar för barns framväxande estetiska kunnande.
h u r v i h ar arbetat Vi har hittills i den här boken skrivit mycket om barns lärande, om lärandets akt och objekt. I vårt projekt har vi även fokuserat mycket på lärarnas lärande. För de flesta lärare vi samarbetat med har tankar om lärande i termer av lärandeobjekt och metakognitiva dialoger varit helt nya. Deras tidigare erfarenheter av att själva utöva och undervisa om musik, poesi och dans har varit varierande. Utmaningarna för lärarna, och i viss mån för oss, har i huvudsak varit två: (1) att kunna se vad lärandeobjekt inom det estetiska området kan vara och (2) att kunna göra detta synligt för barnen. Under projektets gång har vi dels anordnat fortbildning för lärarna och dels följt arbetet i förskolorna genom att videofilma och träffa lärarna för att ge feedback. Ambitionen med fortbildningsträffarna har varit att presentera tankarna inom utvecklingspedagogik som en gemensam utgångspunkt för verksamheten, och att ge inspiration till innehållet i musik, poesi och rörelse. Som gästföreläsare har vi t.ex. haft en rytmikpedagog, en kompositör och en danspedagog. De har främst gjort praktiska övningar med lärarna. Som litteratur har vi haft Det lekande lärande barnet (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Några gånger per termin har vi besökt varje förskola för att videofilma deras verksamhet. Ibland har vi styrt så till vida att vi önskat att de skulle ägna sig åt något visst när vi kommit, och ibland har lärarna själva valt något som de varit intresserade av att få feedback på. I projektets första skede introducerade vi Lennart Hellsings Bananbok och tillhörande Bananskiva, med sånger tonsatta av Georg Riedel och framförda 3. utvecklingspedagogik
80906 Konsten att ... ORI.indd 63
63
08-03-26 07.55.03
11 mm
– en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans
Hur utvecklas barns estetiska förmåga i förskola och skola? Hur får man det estetiska att växa och bli ett pedagogiskt mål i sig, i stället för att bara använda det som ett medel för att förbättra andra förmågor?
Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnaåren vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Vid samma institution finns Niklas Pramling, docent, samt fil.dr och gästlärare Cecilia Wallerstedt. Maj Asplund Carlsson är professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst och Bengt Olsson är professor vid Högskolan för scen och musik.
Konsten att lära barn estetik ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna tredje upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den andra upplagan.
Maj Asplund Carlsson Bengt Olsson
Konsten att lära barn
Niklas Pramling
Cecilia Wallerstedt
| Konsten att lära barn estetik
Den här boken ger ett nytt perspektiv på arbetet med att utveckla barns förmågor inom de estetiska områdena musik, poesi och rörelse/dans. Barnen i boken är mellan två och åtta år. Författarna följer dem och deras lärare, utifrån en utvecklingspedagogisk ansats, i arbetet med att utveckla de estetiska förmågorna. Gestaltande dans, rim och orimmad poesi, att lära sig lyssna på ett musikaliskt vis och att skapa musik är några av de verksamheter som beskrivs. I och med att utvecklingspedagogik används för att analysera och diskutera konkreta exempel från pedagogisk verksamhet, är boken användbar för verksamma pedagoger, lärarstudenter och för forskarstuderande inom pedagogik och närliggande fält.
Pramling Samuelsson Asplund Carlsson Olsson Pramling Wallerstedtén
Konsten att lära barn estetik
Ingrid Pramling Samuelsson
Art.nr 38009 ISBN 978-91-44-10812-4
www.studentlitteratur.se
Konsten att lära barn estetik_ny.indd 1-3
9 789144 108124
2015-01-08 10:29