9789147085071

TRÄARBETE

Träarbete

LIBER

Den här faktaboken riktar sig till alla som behöver grundläggande kunskaper i träarbete inom byggnation.

I boken beskrivs vilka förutsättningar och krav som ställs på utförandet vid träarbete. Här tar vi upp varför man ska utföra de olika arbetsmomenten på ett visst sätt och vilka konsekvenser det kan få om man gör fel.

Arbetsmiljön är ett genomgående tema i boken. Vi går igenom hur man jobbar säkert och ergonomiskt, och vilka arbetsmiljöproblem man kan träffa på i byggprocessen.

Träarbete

Följ anvisningarna i den här faktaboken så att det blir rätt från början, vilket är allas målsättning i detta hantverksyrke.

Serien BYGG omfattar faktaböcker och Bygg Plus. Bygg Plus är en betaltjänst som innehåller kontrolluppgifter, övningar, självtester och mötesplatser för elever, samtidigt som läraren ges möjligt att få en överblick över elevernas arbete och resultat.

Läs mer på: www.liber.se/elaromedel

Best.nr 47-08507-1

47-08507-1 Tryck.nr 47-08507-1-01

Carl Gyllenbäck

Tra arbete_Omslag_1.indd 1

11-01-26 09.19.23

ISBN 978-91-47-08507-1 © Liber AB Detta läromedel har tagits fram i samråd med Sveriges Byggindustrier.

Redaktör: Börje Pettersson Form och layout: Svante Ahlsén, Illustrator AB Bildredaktör: Svante Ahlsén Tecknare: Svante Ahlsén och Erik Sillanpää Bildleverantörer foto: Skogsindustrierna 13 ö, 24, Rentex/Eksands 131 ö/n, SSC Skellefteå AB 162. Övrigt foto: Svante Ahlsén.

Tack till Jenny Ullström som bistått författare och redaktör i deras arbete.

Noteringen ” Källa TräGuiden” anger att bilden med godkännande av Skogsindustrierna hämtats ur deras kunskapsmaterial. www.traguiden.se Omslag: Svante Ahlsén.

Repro: Resultat Grafisk Form & Produktion AB Första upplagan 2 Tryck: 1010 Printing Kina, 2011

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. T.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08 - 690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08 - 690 93 30, fax 08 - 690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Tra .indb 4

11-01-25 21.02.08

Tra .indb 5

11-01-25 21.02.13

6

Innehåll

37 Bjälklag Stommar Infästning, skarvning och förstärkning

8

Du träarbetare!

9

Träarbete

Stomkomplettering Bottenbjälklag Mellanbjälklag Vinds- eller takbjälklag

39 42 44 44 46 47

Konsekvenser av felaktigt utfört arbete 58 Arbetsmiljö

59

63 Väggar 11 Trä som byggnads­material Från skog till virke Trädets uppbyggnad Svamp- och insektsangrepp Avverkning Sågverkets förädlingskedja Formförändringar i virke Åtgärder mot form­förändringar

Ytterväggar 15 15 15 16 17 19 20

23 Hållfasthet och beständighet

Stommar Vindskydd och luftspalt Utvändig beklädnad Öka panelens livslängd Isolering i ytterväggar

Innerväggar och invändig beklädnad Stommar Isolering i innerväggar Beklädnadsskivor Beklädnadsskivor i våtrum Beklädnad av invändig träpanel

66 67 70 71 74 76 78 78 80 80 82 83

Brand

24

Svampangrepp

24

Hållfasthet och beständighet i väggar

Insektsangrepp

25

Konsekvenser av felaktigt utfört arbete 88

Virkesdimensioner och virkeskvalitet

25 27 28 29 30 30

Arbetsmiljö

Byggvirke Konstruktionsvirke Utomhuspanel Inomhuspanel Golvvirke

Sammansatta träbyggnadsmaterial Limträ Plywood och skivor

31 31 33

93

86 90

Tak

Takstommar Stommar till sadeltak Stommar till pulpettak

94 96 100

Infästning och förstärkning

103

Yttertak

106

Liber – Träarbete

Tra .indb 6

11-01-25 21.02.15

7 Underlagstak Bärande underlagstak Icke bärande underlagstak

Taktäckning

107 107 112

Takpannor Varianter av taktäckningar

114 116 117

Takkompletteringar av plåt

118

Takskyddsanordningar

121

Innertak

123 126

Ljudisolerande lister och beslag

Konsekvenser av felaktigt utfört arbete 128 Arbetsmiljö

129

133 Fönster och dörrar

163 Köksinredning och invändiga trappor

Köksinredningens delar Invändiga trappor Säkerhet Beräkning av en trappas mått

164 167 169 171

Konsekvenser av felaktigt utfört arbete 172 Arbetsmiljö

173

175 Invändiga och utvändiga lister Invändiga lister Infästning av invändiga lister

176 177

Utvändiga lister

185

Fönster

134

Dörrar

Konsekvenser av felaktigt utfört arbete

188

136

Arbetsmiljö

189

138 142 144

191 Fästdon och beslag

Infästning av dörr- och fönsterkarmar Isolering Personsäkerhet

Dimensionering

193

Konsekvenser av felaktigt utfört arbete 146

Korrosionsskydd

194

Arbetsmiljö

Infästning i virke

195 197 199 200 205

147

149 Altaner, staket och plank

Utvändig och invändig panel Yttertak Träskivor Gipsskivor

Altaner

150

Hållfasthet och beständighet

152

Staket och plank

Inredningsbeslag

207

154

Konsekvenser av felaktigt utfört arbete

Byggbeslag

210

160

Arbetsmiljö

161

Konsekvenser av felaktigt utfört arbete 211 Arbetsmiljö

212

214 Sakregister

Tra .indb 7

11-01-25 21.02.16

8

Du träarbetare!

Träarbetaren förväntas utföra sitt arbete tidseffektivt med hög kvalitet och god arbetsmiljö. Tiden är viktig ur kostnadssynpunkt, både för kunden och för arbetsgivaren. Att hålla en hög kvalitet är viktigt eftersom felaktig montering av konstruktioner innebär reparationer och merarbete, vilket kan orsaka höga kostnader.

Arbetsmiljön, som säkerhet och ergonomi, är viktig för att du och dina kollegor ska behålla er hälsa.

Genom praktisk erfarenhet och studier förbättrar du ditt arbete med arbetsmiljön, når en högre tidseffektivitet och kvalitetsstandard. I ditt fortsatta arbete blir några av dina viktigaste kunskapskällor byggnadsritningarna, monteringsanvisningar från materialleverantörer, AMA Hus och dina kollegor.

Vår förhoppning är att denna bok hjälper dig att utföra ditt arbete på bästa sätt!

Carl Gyllenbäck Lund 2010

Tra .indb 8

11-01-25 21.02.16

9

Träarbete Byggnadssnickaren, som fortsättningsvis kallas träarbetaren, förädlar många olika byggnadsmaterial till byggnadskonstruktioner. Här foku­ serar vi på de material och konstruktioner som träarbetaren vanligen stöter på i sitt arbetsliv. Som namnet säger arbetar träarbetaren främst med olika produkter av trä.

Syftet med denna bok är att den ska användas som vägledning för att förstå och utföra byggnadsritningarnas anvisningar.

När man bygger är det oftast byggnadsritningarna som specificerar de aktuella byggnadsmaterialen och hur materialen ska monteras. Att följa byggnadsritningarnas anvisningar är viktigt för att byggnaden ska hålla för alla de sorters belastningar den utsätts för.

Renoveringar av konstruktioner och mindre installationer kan oftast göras utan byggnadsritningar. Enklare skisser kan då användas istället.

För att hålla sig uppdaterad om de senaste riktlinjerna för skyddsarbe­ ten rekommenderas Arbetsmiljöverkets författningssamlingar, AFS. På byggarbetsplatser specificeras olika skyddsåtgärder i en arbetsmiljö­ plan.

Tra .indb 9

11-01-25 21.02.17

10

Liber – Träarbete

Tra .indb 10

11-01-25 21.02.22

11

Trä som byggnadsmaterial – historiskt Ett vanligt byggnadsmaterial är virke, det vill säga trä som bearbetas till olika dimensioner. Genom historien har sättet att framställa virke för­ ändrats, vilket har lett till att sättet att bygga också har förändrats.

I äldre tider användes trästockar som bearbetades med yxa till bilat tim­ mer. Byggnader som är konstruerade av bilat timmer kallas timmerhus.

Den äldsta formen av timmerhus är liggtimmerhus.

Hörnet av yttervägg av bilat timmer.

Liggtimmerhus

Så småningom följde andra sätt att konstruera timmerhus och de domi­ nerande typerna var restimmerhus, plankhus och korsvirkeshus. Man byggde också hus i skiftesverk.

Korsvirkeshus

Tra .indb 11

11-01-25 21.02.26

12 Under senare delen av 1800-talet byggdes ångsågverk, vilket ledde till att sågat virke blev vanligt i golv och tak. Under 1960-talet började virket sågas och hyvlas till standardiserade mått, och därmed infördes dimen­ sionshyvlat virke.

Trästomme av dimensionshyvlat virke.

Trämaterial som limmas ihop, exempelvis limträ, har ändrat konstruk­ tionssättet under det senaste århundradet. Limträ används vanligen för att bära upp ett tak.

Tak till idrottshall under uppförande. Bärande element är limträbalkar.

Liber – Träarbete

Tra .indb 12

11-01-25 21.02.29

13 På 1990-talet ändrades byggnormerna så att trä kunde användas i bygg­ nader högre än två våningar. Bostadshus med upp till åtta våningar pro­ duceras numera.

Flervåningshus av trä.

Byggnader konstruerade av massivt trä, det vill säga träblock, är ett modernt konstruktionssätt.

Träblocken används både i golv och i väggar. I dag är det dock främst lättbyggnadsteknik och massivträ­ teknik som används. Ett exempel på lättbyggnads­ teknik är en vägg som byggs upp av glest placerade reglar med täckande skivor. Massivträteknik är när delar av av en konstruktion byggs upp av massiva skikt av trä.

Väggkonstruktion av massivt trä.

Trä som byggnadsmaterial

Tra .indb 13

11-01-25 21.02.31

14

Trä som byggnadsmaterial – nutid Trä som byggmaterial har många fördelar jämfört med andra material.

Ofta är det både lättare och billigare att bygga i trä. Det har låg vikt och god hållfasthet, vilket gör det lättare att hantera än exempelvis betong.

Det är även relativt lätt att bearbeta och omarbeta vid exempelvis reno­ veringar.

Trä har också ett eget kretslopp. Kretsloppet börjar med råvaran – träd –­ som under sin tillväxt bidrar till en bättre miljö genom att ta upp kol­ dioxid, som uppstår på grund av förbränning. Den förädlade råvaran, exempelvis brädor och reglar, kan sen återvinnas och ge energi från våra värmeanläggningar.

Koldioxiden från återvinningen tas sen upp av andra träd. Att träden minskar koldioxidhalter minskar i sin tur växthuseffekten och därmed den globala uppvärmningen. Den förädlade råvaran kan också åter­ användas i nya konstruktioner.

Sammanfattningsvis är trä ett ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt byggnadsmaterial.

Koldioxid

Trävaror

Skog

Energi

Återanvändning Återvinning

Förbränning

Liber – Träarbete

Tra .indb 14

11-01-25 21.02.32

15

Från skog till virke Sverige är rikt på skogar. Svenska skogar består i dag av 42 procent gran, 39 procent tall, 11 procent björk samt övriga lövträd cirka 8 procent.

Skogen växer olika fort i olika delar av landet. I södra Sverige tar det upp till 80 år för en gran att bli en färdig råvara för tillverkning av virke, medan det i norr tar upp till 150 år. Det beror framför allt på jordens näringshalter, klimat samt hur röjning och gallring sköts. När man röjer och gallrar tar man bort icke önskad växtlighet för att ge mer näring till de träd som ska förädlas till virke.

Trädets uppbyggnad

Kambium Innerbark Ytterbark

Splint Kärna Märg Märgstråle

Näringslösning

Vatten med näringssalter

Trädet är som allt levande i vår natur uppbyggt av celler. Stammen hos barrträden består i tvärsnittet av märg, kärnved, splintved och bark.

Vätskeströmning Källa TräGuiden

Svamp- och insektsangrepp Virket kan vara angripet av svampar och insekter som påverkar kva­ liteten negativt. Orsaken kan vara olämplig hantering vid avverkning, sågning, torkning eller lagring.

Trä som byggnadsmaterial

Tra .indb 15

11-01-25 21.02.35

16 Svampar kan visa sig i form av mögel­, blånads­ eller rötsvampar.

Mögelsvampen växer endast på vedens yta och missfärgar ytan. Blånads­ svampen växer däremot inne i veden och missfärgar den samt ökar vir­ kets förmåga att dra åt sig fukt. Det gör virket olämpligt att använda till utvändig fasadbeklädnad. Rötsvampen bryter ner virket och minskar hållfastheten.

Avverkning

Energived

Massaved

Frisk kvist

Toppstock Torr kvist Mellanstock Rötskadad kvist Bottenstock Kvistfri Rot

Källa TräGuiden

Vid slutavverkning sågar man ner de flesta träd och stammen delas i olika delar. Vanligtvis får man 1– 3 timmerstockar och 1–3 massavedsstockar ur varje träd. Timmerstockarna används till att framställa produkter av trä. Massavedsstockarna används för att tillverka papper. Man brukar kalla stockarna bottenstock, mellanstock och toppstock.

Trädtoppen och grenarna flisas ibland till bränsle.

Ofta lämnas 75 – 150 fröträd per hektar kvar för att uppnå självföryngring, det vill säga att träden ger ifrån sig fröer som bildar nya träd. För att på­ skynda återväxten av skog planteras ofta nya träd.

I Sverige avverkas årligen cirka 1 procent av den totala skogsarealen. Ungefär lika stor areal åter­ planteras. Genom att det planteras nya träd får vi ny råvara för nya byggnader.

Rotstocken kan vara lämplig för en viss slutprodukt medan toppstocken är lämplig för en helt annan.

Sidobrädor från furans rot­ och mellanstock bru­ kar vara kvistfria. Ur dessa brädor kan man ta det bästa virket för snickeriändamål, möbler och lister.

Furans toppstock brukar däremot ha friska kvistar ända ut i sidobrädorna och virket används därför till golv och invändiga paneler.

Virkets hållfasthet påverkas av hur stora kvistarna är och var de sitter någonstans. Kvistar som kan lossna efter att virket torkats klassar ner virket till lägre sorteringsklass.

Liber – Träarbete

Tra .indb 16

11-01-25 21.02.37

17

Sågverkets förädlingskedja I sågverket sågas timmer upp till plank och brädor, som har varierande dimensioner och kvaliteter. Målet är att på bästa sätt ta tillvara råvaran.

Hela stocken tas tillvara genom att biprodukterna bark, spån och flis används som energiråvara eller till skiv­ och pappersmassaindustrin. Ett modernt medelstort sågverk innehåller följande delprocesser: timmer­ intag, barkning, sågning, råsortering, torkning, justering och sortering, paketering och lagring.

Inmätning och grovlekssortering

Barkning

Sågning Bark

Råsortering och ströläggning Flis Spån

Torkning

Avströning, justering och sortering

Utlastning

Emballering, paketering Lagring i magasin

En stocks väg i sågverket.

Källa TräGuiden

Trä som byggnadsmaterial

Tra .indb 17

11-01-25 21.02.41

18 Genom postning bestämmer man hur stocken ska sågas. Först sågas ett block och därefter plank och eventuellt brädor.

Bak

Sågblad

Block Sidobräda

Centrum utbyte

Sidobräda

Schematisk bild av blocksågning.

Källa TräGuiden

Exempel på postningar.

19 × 100

19 × 125

63 × 125

63 × 125

19 × 125

19 × 75

25 × 115

25 × 150

50 × 150

50 × 150

25 × 150

19 × 75

19 × 100

25 × 115 Källa TräGuiden

Liber – Träarbete

Tra .indb 18

11-01-25 21.02.43

19

Formförändringar i virke Virkets form förändras när det torkar, eftersom de krökta årsringarna alltid vill räta ut sig. För att en planka ska få rätt mått torkas och hyv­ las i stort sett allt byggvirke. Det levereras normalt med 18 % fuktkvot (vattnets vikt/träets vikt). När det byggs in i värmda byggnader kommer virket att torka ytterligare och därmed krympa och röra sig.

Kupighet

Skevhet

Kantkrokighet

Olika typer av formförändringar hos virke.

Flatböj Källa TräGuiden

Trästycken formförändras olika vid torkning beroende på var i stammen de är utsågade.

Källa TräGuiden

Trä som byggnadsmaterial

Tra .indb 19

11-01-25 21.02.44

20

Åtgärder mot formförändringar Formförändringar av träprodukter kan begränsas genom olika åtgärder som spårning, sammanlimning och ytbeläggning. Genom spårning av till exempel panelbräder minskas tendensen till att bräderna ska kupa sig.

Spårning

Torkning

Avspänningsspår på brädans baksida.

Källa TräGuiden

Virkets deformationer kan begränsas genom att man limmar samman olika skikt med olika fiberriktning. Plywood och lamellbräder rör sig mindre än massivt trä.

I träbaserade skivor, till exempel plywood, träfiberskivor, OSB och spån­ skivor, låser fibrer eller spån med olika riktning fast varandra.

Fuktkvot Mängden fukt i virke anges som fuktkvot. Det är kvoten av vattnets mas­ sa i en fuktig träbit och massan av den torra träbiten, uttryckt i viktpro­ cent. Vid torkningen i sågverket minskar fuktkvoten till 18 % eller lägre.

Virket börjar krympa först när fuktkvoten kommer under cirka 30 %.

Virket torkas I Sverige torkas allt sågat virke vid sågverket. Oftast använder man vir­ kestorkar, men i de mindre sågverken kan torkning ske i staplar på bräd­ gården.

Konditionering är en unge­ färlig anpassning av virkets temperatur och fukthalt genom torkning, till temperaturen och fukthalten i den omgivning där det troligen kommer att användas.

Virket torkas till cirka 18 % fuktkvot, och målet är att sänka fuktkvoten i virket utan att virket spricker. Efter torkningen behandlas virket så att fuktkvotsskillnader och spänningar utjämnas. Konditioneringen sker i virkestorken och tar 2 – 3 dygn.

Liber – Träarbete

Tra .indb 20

11-01-25 21.02.45

21 Cirkulationsfläkt Värmebatteri

Virke in Virke ut

Torkpaket Källa TräGuiden

Torkning av virke i kammartork.

Värmebatteri Cirkulationsfläkt

Torkpaket

Virke ut

Virke in

Torkning av virke i vandringstork.

Källa TräGuiden

Trä som byggnadsmaterial

Tra .indb 21

11-01-25 21.02.47

22

Tra .indb 22

11-01-25 21.02.52

23

Hållfasthet och beständighet I Boverkets konstruktionsregler, BKR, finns lagar och rekommendationer som gäller konstruktioners och materials hållfasthet och beständighet.

Byggnader och ingående byggmaterial så som träplank, spik och skruv, ska dimensioneras enligt brottgräns- och bruksgränstillståndet för att uppnå tillräcklig hållfasthet och beständighet.

Med dimensionering vid brottgränstillståndet menar man att bygg­ materialet och konstruktionen ska dimensioneras för att uppnå tillräck­ lig hållfasthet. Det får inte riskera att välta, lyfta, glida, knäckas eller vippa.

Med dimensionering vid bruksgränstillståndet menar man att byggma­ terialet och konstruktionen ska dimensioneras för att uppnå tillräcklig beständighet.

Partialkoefficientmetoden – kan delas upp i matematiska formler för laster respektive hållfasthet. Genom att jämföra resultatet från formlerna, av aktuella laster med resultatet av materialets bärförmåga avgörs om materialet är tillräckligt hållfast för de laster det utsätts för.

Dimensionering för hållfasthet och beständighet görs genom beräk­ ningsmetoder, som partialkoefficientmetoden, eller genom provning.

Vid beräkningsmetoder räknar man på den last som en konstruktion kan utsättas för samt på bärförmågan i konstruktionen. Lasten måste vara mindre eller lika med bärförmågan, eftersom konstruktionen annars riskerar att rasa samman i värsta fall. Hållfastheten hos trä påverkas av olika faktorer, exempelvis träslag, fuktkvot och kvistar. Träets placering påverkar också hållfastheten, som är störst längs med och lägst tvärs över fiberriktningen.

Hållfasthet tvärs fiberriktningen respektive längs med fiberriktningen.

Tra .indb 23

11-01-25 21.02.54

24

Brand Träets egenskaper vid brand beror på trästyckenas storlek. Tunna trä­ stycken antänds lätt och brinner snabbt. Trä i grövre dimensioner är svårare att antända och brinner långsamt. Några millimeter innanför brandzonen har träet i stort sett normal temperatur och de flesta egen­ skaper påverkas inte. Träkonstruktioner behåller därför sin bärförmåga under relativt lång tid. Rökutvecklingen från brinnande trä är måttlig och rökgaserna är sällan frätande.

Svampangrepp Olika träslag har olika naturlig beständighet mot nedbrytning genom svampangrepp. Angrepp av svamp på virke kan observeras med ögat.

Blånadssvamp syns som mörka ytor på träet, medan hussvamp kan synas som faktiska svampar. Andra svampar, som mögel- och rötsvampar, syns som färgade tillväxter på träet. För samtliga träslag gäller att kärnveden normalt har bättre beständighet än splintveden. När trä byggs in i hus och inte utsätts för fukt har det god beständighet. Trä kan också skyddas genom kemisk behandling.

För att undvika att virke angrips av svamp i lager och på bygge ska virket hållas torrt, skyddas mot nederbörd, smuts och markfukt. Virke som blivit fuktigt ska ges möjlighet att snabbt torka ut.

Borgund stavkyrka i Norge från cirka 1150 är ett exempel på att trä under rätt omständigheter kan ha mycket god beständighet mot nedbrytning genom svampangrepp.

Liber – Träarbete

Tra .indb 24

11-01-25 21.02.56

25

Insektsangrepp I vissa miljöer kan träboende insekter som husbock och trägnagare vara allvarliga skadegörare i träkonstruktioner. Vissa arter, till exempel hus­ bock, är beroende av hög temperatur och andra av fuktigt och rötskadat virke, till exempel den envisa trägnagaren. Skadorna uppstår vanligtvis när insektslarven gnager sig fram i virket.

Insektsangrepp kan undvikas genom konstruktionstekniskt eller kemiskt träskydd.

Konstruktionstekniskt träskydd:

• Insektsnät, som hindrar insekterna från att ta sig in i en byggnad.

• Ventilation av fukt, så att insekterna inte trivs i byggnaden.

• Inga oavsiktliga mellanrum i konstruktioner utomhus, så att insek­ terna inte tar sig in i byggnaden.

Kemiskt träskydd:

• Ytbehandling, som målarfärg, vilket ger ett ytligt skydd av träet.

• Industriell impregnering, vilket ger ett djupare skydd i träet.

Ytbehandling utförs med jämna mellanrum, medan impregnerat trä i princip är underhållsfritt. Nackdelen med tryckimpregnerat trä är att det innehåller högre halter av miljöfarliga ämnen.

Virkesdimensioner och virkeskvalitet Virket sorteras och kapas i exakta längder på sågverket. Virke som endast har sågats kallas sågat virke. Sågat virke har en grov yta. För byggända­ mål sågas plank och reglar vanligen i 50 mm tjocklek. Plankens bredd ligger mellan 150 och 250 mm. Reglarnas bredd varierar med 45–125 mm. Brädor sågas vanligen i 25 mm tjocklek eller tunnare. Virke som ska användas till bärande konstruktioner, konstruktionsvirke, sorteras antingen maskinellt eller genom bedömning visuellt med blotta ögat.

Maskinell sortering sker i klasserna C35, C30, C24, C18 och C14.

Hållfasthet och beständighet

Tra .indb 25

11-01-25 21.02.56

26 Vid justering, det vill säga avsyningen innan paketeringen, stämplas virket i änden med ett skeppningsmärke, där kvalitet och sågverk kan utläsas.

Karaktäristiska hållfastheten är virkets böjhållfasthet i MPa (Mega Pascal = 106 x Newton/area).

Visuell sortering görs av speciellt utbildad personal. Virket stämplas på flatsidan med T eller C följt av den karakteristiska hållfastheten som virkesstycket uppfyller, till exempel C24/ T2. Ju högre nummer, desto högre hållfasthet har virket.

T = Sorteringsklass. Ju lägre nummer efter T, desto sämre kvalitet och hållfasthet har virket.

Sorteringsklasserna med tillhörande hållfasthetsklass är T3-C30, T2-C24, T1-C18 och T0-C14.

C = Hållfasthetsklass, enligt europeisk standard.

Initialer till höger i symbolen = Initialer för virkessorteraren.

SS 230120 = Svensk standard för visuell sortering.

Symbol (T) = Symbol för T-virkesföreningen.

Beteckning till vänster i symbolen = Beteckning för tillverkare.

Liber – Träarbete

Tra .indb 26

11-01-25 21.02.57

27 Kvaliteten på virke specificeras genom handelssortering. Den är generell och oberoende av användning. Den kan göras enligt SS-EN 1611-1, euro­ peisk standard. I AMA Hus anges vilka virkeskvaliteter och träslag som är lämpliga för olika byggändamål.

Virke kapas oftast i standardiserade längder 1 800 mm, 2 100 mm, 2 400 mm och så vidare upp till 5 400 mm – i multiplar av 300 mm mellan 1 800 mm och 5 400 mm. Normalt lagerhålls längder upp till 5 400 mm.

Hyvlat virke kallas virke som har hyvlats på en eller flera sidor. Hyvlingen skapar en fin yta av den sågade grova ytan. När virke hyvlas minskas tvär­ snittsmåtten med 2–5 mm. Virkets måttnoggrannhet förbättras efter den första hyvlingen genom dimensionshyvling. Dimensioneringshyvlingen görs efter att virket har torkats. Reglar där alla fyra sidor hyvlas an­ vänds som väggreglar. Om tre sidor är hyvlade kallas det råhyvlat virke.

Exempel på det är glespanel eller råspont.

Hyvlat virke

Läkt

Bräda

Regel

Plank

Mått i mm (tjocklek × bredd)

15 till 34 × 21 till 45

9 till 28 × 70 till 220

33 till 45 × 45 till 120

33 till 45 × 145 till 220

Byggvirke Byggvirke står för mer än halva mängden trä i trähus. Dit hör framför allt hyvlade produkter av gran. Råspont räknas också till byggvirke och används till bland annat inbrädning av yttertak. Den sämre flatsidan hyvlas och kanterna spontas.

Vankant. Virke med vankant har virkeskanter med en böjd form, som ofta är brunfärgad av barkrester.

Till formsättning av betongkonstruktioner används ofta virke av lägre kvalitet än till inbyggnad. Virke som ska bilda formyta, till exempel formbräder, ska helst vara fritt från kvisthål, lösa kvistar och vankant på den sida som vänds mot betongen. Det är vanligt att den grövre sågade ytan vänds mot betongen.

Hållfasthet och beständighet

Tra .indb 27

11-01-25 21.02.58

28

Konstruktionsvirke Konstruktionsvirke används till bärande konstruktioner i byggnadsverk som hus, broar och byggnadsställningar. Material med kända och kon­ trollerade egenskaper krävs. I Sverige förekommer konstruktionsvirke i hållfasthetsklasserna C14, C18, C24, C30 och C35. Sifferbeteckningarna anger värdet på böjhållfastheten.

T = Sorteringsklass.

Ju lägre nummer efter T, desto sämre kvalitet och hållfasthet har virket. Sorteringsklasserna med till­hörande hållfasthets­ klasser är T3 - K30, T2- K24, T1- K18 och T0 - K12.

K = Hållfasthetsklass, enligt svensk standard.

Hållfasthetsklassen enligt svensk standard motsvarar europeisk standard, t.ex. ­K30 motsvarar C30.

Symbol (Treudd) = Boverkets gaffelmärke.

LL-TRÄ = Beteckning för tillverkare.

EN 529 = Svensk standard, SS-EN 519, för maskinsorterat virke.

W537 = Tillverkningsvecka och tillverkningsår.

Liber – Träarbete

Tra .indb 28

11-01-25 21.03.00

29

Utomhuspanel Till panelbrädor utomhus används oftast gran. Virkeskvaliteten bör vara lägst sort G4-1. G står för grading (engelska för sort/klass), siffran 4 anger att virket har kvalitetsgranskats på alla fyra sidorna och siffran 1 anger att virket är av näst högsta kvalitetsklass. Kvalitetsklassningen görs enligt detta system från 0 – 4, där 0 är den högsta och 4 den lägsta kvaliteten.

Panelbrädor med finsågad utsida kan målas med de flesta färgsystem.

För att utsidan ska bli fri från sprickor tas panelbrädorna fram genom torrklyvning. Klyvningen görs alltså efter det att virket har torkats. Den sker i bandsåg eller cirkelsåg i samband med att profilen hyvlas.

Brädor till ytterpanel tillverkas i många olika varianter. Till stående panel med lockläkt eller lockbrädor används råhyvlat virke, där den ena flatsi­ dan är ohyvlad. Därutöver tillverkas olika typer av panelbrädor med fals eller spontat med not och fjäder. De kan monteras stående, liggande eller eventuellt diagonalt.

Spontad panel

Falsad panel

Fjäder Not

Lockläktspanel

20 20

Lockpanel

20 20

Några olika typer av utvändiga träpaneler.

Lockläkt Bottenbräda Lockläkt Spikläkt Bottenbräda Spikläkt

Tra .indb 29

Källa TräGuiden

Hållfasthet och beständighet

11-01-25 21.03.03

TRÄARBETE

Träarbete

LIBER

Den här faktaboken riktar sig till alla som behöver grundläggande kunskaper i träarbete inom byggnation.

I boken beskrivs vilka förutsättningar och krav som ställs på utförandet vid träarbete. Här tar vi upp varför man ska utföra de olika arbetsmomenten på ett visst sätt och vilka konsekvenser det kan få om man gör fel.

Arbetsmiljön är ett genomgående tema i boken. Vi går igenom hur man jobbar säkert och ergonomiskt, och vilka arbetsmiljöproblem man kan träffa på i byggprocessen.

Träarbete

Följ anvisningarna i den här faktaboken så att det blir rätt från början, vilket är allas målsättning i detta hantverksyrke.

Serien BYGG omfattar faktaböcker och Bygg Plus. Bygg Plus är en betaltjänst som innehåller kontrolluppgifter, övningar, självtester och mötesplatser för elever, samtidigt som läraren ges möjligt att få en överblick över elevernas arbete och resultat.

Läs mer på: www.liber.se/elaromedel

Best.nr 47-08507-1

47-08507-1 Tryck.nr 47-08507-1-01

Carl Gyllenbäck

Tra arbete_Omslag_1.indd 1

11-01-26 09.19.23