Geografi 7
n ne t m ke e ä pa d l ls an de de er e
afi gr eo G
rg n be so hl ks se i A Isa Å iw id rik W av -E D ars L
7 P R IO PRIO
7
9 7891 52 305737 (523-4094-3)
2016-03-21 15:49 PRIO GEO 7 Cover.indd 1
e nt ar afi om ie en IO gr lär lsor ns s t l R P eo i et hä ola G r m k
s ,9 gå sa nd in ed ru ,8 9 , 7 m rg fi , 8 , 9 9 a 7 8 , fö gr ia 7, ,8 r eo G isto ion le 7 H lig häl e m Sa R
978-91-523-0573-7
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Projektledare: Redaktör: Grafisk form: Omslag: Illustrationer: Bildredaktör:
Ingela Bengtsson Ingela Bengtsson Axel Henriksson/Pussel, Soya Axel Henriksson/Pussel Tomas Lindell/Rithuset, Anders Wikberg Lena Nistell
PRIO Geografi 7 isbn 978-91-523-0573-7 © 2011 Wiwi Ahlberg, David Isaksson, Lars-Erik Åse och Sanoma Utbildning AB. Första upplagan Tredje tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellanupphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2016
PRIO GEO 7 Title+Content.indd 2
2016-03-08 15:44
afi gr eo G
P R IO
rg n be so hl ks se i A Isa Ã… iw id rik W av -E D ars L
7
Innehåll
Jorden – tredje klotet från solen
Jordskorpan formas – yttre krafter
Jorden – centrum eller prick i universum?
7
Mayafolket visste mer än vi
9
Jorden – en lagom planet
12
Upsala smälter 14
Jordens bägge rörelser
15
Jordens bägge rörelser 16–17
Isen 52 Björnarna behöver isen 54
Erosion, transport och lagring
58
Det geologiska kretsloppet 62–63 Räddad på skelettkusten 64 Kortfattat 68
Så firar vi vårdagjämningen 18
Rymdfarkoster, satelliter och teleskop
19
Var hittar jag bästa sushin? 20
Upptäckare och kartor
Kortfattat 24
Jordskorpan formas – inre krafter Jordens inre?
28
Plattor på glid
32
Plattektonik 34–35 Mellan kontinentplattorna 36 Varför drabbas fattiga hårdast? 40
Sårbarhet och förebyggande arbete
46
Kortfattat 49
En tillplattad apelsin – kartprojektioner
72
Att orientera sig på jorden – gradnätet
73
Resenärer och kartritare
75
Kartans gradnät 80–81
Kartor och politik
82
Att göra kartor
85
Kortfattat 89
Innehåll
Jordens befolkning
v
Jordens klimat
Sveriges befolkning
92
Väder och klimat
130
Världens befolkning
95
Vad bestämmer klimatet?
133
Unga mammor straffas 96
Byn som spolades bort
137
Befolkning 98–99
Världens klimatzoner
138
Människor har alltid rört på sig
Grönland – människornas land 140
100
Kortfattat 103
Snö och bad i New York
143
I utkanten av Gobiöknen 145 Altiplano i Bolivia 147 Olika platser – olika klimat 148–149
Jordens vatten
Vegetationszoner 150 Kortfattat 154
Vatten – en förutsättning för liv
105
Dricksvatten 106 Vi har fått vatten 107 Vattnets kretslopp 108–109
Haven 114 Havsbotten 116 När försvinner Maldiverna 117
Havet rör sig: strömmar, vågor, tidvatten
118
Parkera rätt vid Mont-saint-Michel 121
Insjöar och innanhav
122
Östersjön 124 Kortfattat 128
Jo rd en
Va rf ör Va fin d ns h Va än de rf de tl ö ri Vi r fi iv l a nn oc ke på t m h n s jo o te ny ol rd sf ik le tt ä en a sk a re ? år op ha n? st ? r id vi er av ? sa te lli te r
et ot kl n je ole ed s Tr ån fr
Jorden – tredje klotet från solen
”Du inser att på den lilla fläcken, den lilla blå och vita tingesten, finns allt som betyder något för dig – all historia och musik och poesi och konst och liv och död och kärlek, tårar, glädje, lekar … allt detta på den lilla fläcken där ute … Du förstår att du är en del av hela detta totala liv … och när du kommer tillbaka har det skett en förändring i denna värld. Det har skett en förändring i förhållandet mellan dig och planeten och mellan dig och alla andra livsformer på denna planet, tack vare att du har haft en sådan upplevelse” stronauten Russell Schweickert berättar i A boken En uppvaknande värld av Peter Russell om sina upplevelser av jorden utifrån.
Jorden – centrum eller prick i universum? Jorden är en av nio planeter som rör sig runt stjärnan solen. Vår sol är bara en av miljarder stjärnor i galaxen (stjärnhopen) Vintergatan. Och i universum finns det oändligt många galaxer. Universum är helt enkelt så stort att det inte går att föreställa sig. Idag vet vi att jorden snurrar runt sin egen axel. Därför får vi dag och natt. Dessutom rör sig jorden i en bana runt solen. Därför får vi årstider.
Vår världsbild växer fram Länge var det vanligt att tänka att jorden låg stilla i universums mitt. Jorden uppfattades som universums medelpunkt, för så verkade det ju. Solen och månen gick upp i öster och ner i väster. På himlavalvet lyste stjärnor och planeter. Planet betyder ”vandrare” eftersom planeterna skiljer sig från stjärnorna som står stilla. Man trodde alltså att planeterna rörde sig kring jorden.
Ptolemaios världsbild.
Ptolemaios världsbild Ptolemaios levde i staden Alexandria (i nuvarande Egypten) på 100-talet före vår tideräkning. Han var astronom och geograf och beskrev jorden som universums centrum. Solen, månen och planeterna rör sig i banor runt jorden och är omgivna av himlavalvet, där de så kallade fixstjärnorna är fästade. Ptolemaios byggde i sin tur sina upptäckter på iakttagelser som gjorts under tidigare perioder, bland annat i Babylonien (nuvarande Irak).
7
Jo va rd e tt n en s
K va an tt m en an H ? dr ur ic s ka ka H ur v 10 at se 00 Va t rd ne år d et tr hä ga äc ut nd m k p a er m å til al ha m la t ed ve lla ts Ö ? st bo er t te sjö n? n?
Jordens vatten
105
Du vrider på kranen och vattnet kommer. Det är bara att hålla fram glaset, fylla och dricka! Det är väl inget konstigt men den saken, tänker du kanske. Men det är faktiskt bara en liten del av jordens befolkning som har ett så bra vatten i ledningsnätet att de utan problem kan dricka det. I många länder är kranvattnet så smutsigt eller klorerat att det inte går att dricka utan att man först kokar det. För många miljoner andra människor är situationen ännu sämre. För att få vatten måste de gå långa sträckor eller också tvingas de hämta smutsigt vatten i diken och floder.
Vatten – en förutsättning för liv
Vattenreningsanläggning på Sri Lanka. På Sri Lanka (21,6 miljoner invånare) saknar ungefär en femtedel tillgång till rent vatten.
PRIO GEO 7-6.indd 105
Livet på jorden startade i havet. Vatten är en förutsättning för allt liv. Vi kan klara oss utan mat i några veckor, men vi kan bara överleva några dagar utan vatten. En människa klarar sig på cirka sju deciliter vatten per dag, men för att må bra behöver man dricka mellan en och tre liter vatten varje dag. Tillgången på rent vatten är därför något av det viktigaste för alla levande varelser. Jorden är den enda planeten i vårt solsystem som är blå. De stora haven täcker över två tredjedelar av jordens yta. Det mesta vattnet på jorden, nästan 98 procent, är salt havsvatten. Ungefär två procent är alltså sötvatten. Vi har inte tillgång till allt sötvatten eftersom större delen är lagrat som snö och is. Det sötvatten som finns tillgängligt för oss i floder, sjöar och som grundvatten utgör bara cirka 0,5 procent av jordens vatten.
2016-03-08 15:50
106
Jordens vatten
Vattnet på jorden Salt havsvatten
Vattnet på jorden
Sötvatten Salt havsvatten Sötvatten
Sötvatten är uppdelat på:
Sötvatten är uppdelat på:
Inlandsis och glaciärer Grundvatten Sjöar, floder, atmosfären Inlandsis och glaciärer Grundvatten Sjöar, floder, atmosfären
Utsläpp och föroreningar kan snabbt göra sjövatten eller grundvatten oanvändbart.
Vattnet är ojämnt fördelat på jorden. På många platser råder vattenbrist. Man räknar med att närmare en miljard människor – fler än som bor i Europa och USA tillsammans – saknar tillgång till rent vatten. I Sverige finns det gott om rent vatten. Vi tänker knappast på att vatten kostar pengar, men för fattiga familjer i många länder är vatten en stor utgift. Allra dyrast blir vattnet för den som inte har rinnande vatten i en kran eller pump utan måste köpa vatten från en tankbil. Det vattnet kostar många gånger mer per liter än vad en svensk familj behöver betala för sitt vatten! I Sverige finns det gott om rent vatten. Vi behöver ju bara vrida på en kran! Varje svensk gör av med omkring 200 liter vatten per dag. Det är mindre än i många andra utvecklade länder, men mycket mer än i många utvecklingsländer.
Dricksvatten Havsvatten har en salthalt på i medeltal 3,5 procent. Det är för salt att dricka eller använda för bevattning inom jordbruket. Det går att avsalta havsvatten, men det går åt stora mängder energi. Vatten med en salthalt mellan 0,5 och 30 promille (tusendelar) brukar kallas bräckt vatten eller brackvatten och går att dricka. Under markytan, i jorden och i sprickor och hålrum i berg, finns grundvatten. Grundvatten är i ständig rörelse både på djupet och i sidled. Ju djupare man borrar eller gräver desto äldre är vattnet. På 10 till 100 meters djup kan vattnet vara 1000 år gammalt. Grundvattnet är bättre som dricksvatten än vad vatten i sjöar och floder (ytvatten) är, eftersom grundvattnet har filtrerats genom marken. I rullstensåsar, som är vanliga i Sverige, finns det gott om grundvatten att använda som
107
Geografi
Reportage
Vi har fått vatten! För den som sommartid ”lyxar till det lite” genom att leva enkelt med brunn och utedass är det svårt att föreställa sig hur det är att leva så hela tiden, särskilt i ett klimat där man blir genomsvettig så snart man rör sig ute i solen. Tillgången till rent vatten är därför en av de viktigaste frågorna för många fattiga människor i länder som Colombia. En kö har bildats utanför grinden till den lokala högstadieskolan. I byn Bayunca inte långt från staden Cartagena i Colombia finns inget rinnande vatten, utan allt måste köpas från lastbilar för att sedan fyllas på tillfälliga dunkar och fat. Eftersom de ofta återanvänds från annat får vattnet lätt bismak. – Vi bor åtta personer i huset. Fram tills nu har vi använt olika dunkar och hinkar för att förvara det vatten vi köper, men nu har vi äntligen fått en tunna som vi vet är ren och där vi kan ha det vatten vi ska dricka, berättar Enelda Miranda Altamar. Varje månad betalar hon motsvarande ca 60 kronor för vattnet. Det är en tung utgiftspost, mycket mer än vad familjen egentligen har råd med. Att köpa 250 liter kostar motsvarande nästan tio kronor. Det är åtta–tio gånger så mycket som en vanlig svensk familj betalar för vatten och avlopp. För Enelda och hennes familj måste tunnan med vatten räcka åtminstone två–tre dagar. Sedan gäller det att hushålla, inte minst därför att man inte kan vara helt säker på när tankbilen kommer
förbi nästa gång. Kanske dröjer det ytterligare flera dagar. I det lilla samhället Puerto Rey en bit bort händer magiska saker. Teresa Rey står på verandan till huset. Fram tills nu har hon alltid behövt köpa det vatten som ska användas från tankbilarna. Men nu har något hänt. – Vet ni, vi har fått vatten, riktigt rinnande vatten! utbrister hon. För första gången i sitt drygt sextioåriga liv kan Teresa vrida på kranen – och vattnet bara finns där! Det har gått tre dagar sedan allt blev klart och fortfarande är det som ett mirakel. Just nu är det femåriga barnbarnet Juliete Ortega som tappar upp vattnet. Vilken skillnad, nu kommer alla att hålla sig renare, risken för sjukdomar minskar och kläderna kan tvättas oftare. Vilken otrolig känsla!
108
Geografi
Grafik
Vattnets kretslopp förnyar vattenförråden Isar
Glaciärer och inlandsisar innehåller sötvatten. Inlandsisen över Antarktis är världens största sötvattenförråd.
nederbörd Ytvatten
Vattnet kan samlas i bäckar, åar och floder. Det kan också samlas i grundvattnet. Vattnet befinner sig i ständig rörelse i ett evigt kretslopp, och den totala mängden vatten på jorden är konstant, alltså alltid densamma.
Insjöar
Sänkor (förkastningar, gravsänkor) fylls med vatten från åar och floder.
Markvatten och grundvatten
Vattnet letar sig ner i marken i sprickor och hålrum. Där de är helt vattenfyllda (mättade med vatten) finns grundvattenzonen.
Källsjöar
Hålrum fylls med grundvatten.
Å, underjordiskt flöde Vatten från sjö till hav.
109
Mängden vatten på jorden är konstant. Det betyder att vatten varken nybildas eller försvinner. Vattnet du tvättade händerna i senast har kanske släckt törsten hos en dinosaurie, runnit i en romersk akvedukt eller använts som badvatten under vikingatiden! Vattnet befinner sig i ett evigt kretslopp.
Avdunstning
Vatten avdunstar från hav, sjöar eller land och bildar vattenånga. Vattenångan stiger uppåt, avkyls och faller ner som nederbörd. Väl på jorden igen kan vattnet avdunsta direkt, eller så kan det tas upp av växter. Då byggs det antingen in i växten eller avdunstar från växten. Eftersom världshaven täcker nästan tre fjärdedelar av jordens yta sker den mesta avdunstningen, noga räknat 86 procent, från världshaven. Resten av avdunstningen sker från landytan med sjöar och olika typer av mark.
Vatten tas upp av levande organismer.
Hav
Jo kl rd vä im en xt at s lig o he ch t
Va rä rv Ä äd kl r de im t re tl at nå Ä ag ? go r fr kl om n åg im sk ? a? a ill te n tj ad or på de ns vä de vi kt ro ig ch as te
130
Jordens klimat
”Vad lyckliga ni är som har årstider!” ”Menar du att det är mörkt hela dagen, hur kan ni då se någonting?” Barnen i klassrummet i den lilla staden på Sri Lanka vet inte riktigt vad de ska tro. Ett land där det ibland är mörkt både dag och natt, där måste det ju vara förfärligt att bo! Och hur är det när det är sommar, när solen aldrig går ner? Hur orkar man vara uppe hela tiden och aldrig sova? Av jordens befolkning är vi bara en liten del som lever så långt norrut eller söderut att skillnaden mellan dag och natt blir så stor under olika delar av året. Nära ekvatorn finns det bara två årstider: Torrperiod och regnperiod. Skillnaden i temperatur är inte heller stor.
Väder och klimat
Vädret påverkar vår vardag och är ett vanligt samtalsämne.
Efter en lång kall vinter med snö, slask, blåst och ishalka längtar de flesta efter våren och sommaren. Här i norra Europa skiljer vi mellan olika årstider, de kallare vintrarna och de varmare somrarna och mellan dem vår och höst – sådant är klimatet här. Klimatet är det typiska mönster man ser när man undersöker vädret under en längre tid. Om man talar om hur det är just nu eller den närmaste tiden, använder man ordet väder. En väderobservation eller väderprognos innehåller uppgifter om temperatur, vind, nederbörd, moln, sol och lufttryck. Den som arbetar med väder och klimat är oftast meteorolog. Vädret ändrar sig ofta i Norden och det är svårt att göra säkra väderprognoser. Det beror på att Sverige ligger precis där två luftmassor ofta möts. Mild fuktig luft blåser från Atlanten samtidigt som torr luft kan komma österifrån. I andra delar av världen är vädret lättare att förutsäga. Vid ekvatorn växlar temperaturen mindre
Jordens klimat
Grönland
Kiruna 67,50° N
Malmö
55° N
0°
Ushuaia
55° S
Orsaken till att människor kan leva så långt norrut som vi gör i Sverige är att Golfströmmen värmer upp havet. Staden Kiruna ligger på samma breddgrad som mellersta Grönland, men medeltemperaturen är bara 5 grader lägre än i Stockholm (Kiruna 1,6 °C, Stockholm 6,6° C.) På det södra halvklotet finns det ingen stad som ligger lika långt söderut som Kiruna ligger norrut. Världens sydligaste stad, Ushuaia, ligger i Argentina på 55:e breddgraden. På samma breddgrad, fast på norra halvklotet, ligger Malmö som är en av Sveriges sydligaste städer.
än här i norr. Men det är stora skillnader i mängden nederbörd från en månad till en annan. I stället för årstider talar man om regntider och torrtider. Men det händer ibland att det inte faller en droppe regn under en regnperiod.
Klimatet i framtiden Under jordens historia har vi haft både istider och varmare perioder på mellan 20 000 och 100 000 år. Sådana förändringar i klimatet är naturliga. De kan förklaras med att solens strålning varierar och att jordens läge och jordens bana runt solen förändras. På lång sikt är vi antagligen på väg mot en ny istid.
Men de senaste hundra åren verkar jorden i stället ha blivit allt varmare – medeltemperaturen har ökat med 0,7 grader. Halten av koldioxid och andra gaser i luften har också ökat – med 37 procent sedan mitten av 1800-talet. För att kunna jämföra med klimatet längre tillbaka i tiden, kan forskare studera trädens årsringar och glaciärernas is. I isen finns små luftbubblor så det går att mäta atmosfär från äldre tid. När koldioxidhalten ökar blir jordens medeltemperatur högre. Isar och glaciärer smälter och havsnivån stiger. Klimatet påverkas både på lång sikt och på kort sikt. Vi talar om global uppvärmning.
131
132
Jordens klimat
Den klimatförändring som blir följden av den ökande halten av koldioxid i atmosfären, påverkar i sin tur människan. Olika områden i världen är olika sårbara.
Vad vet vi?
Arktis is spelar en nyckelroll i klimatforskningen. Mätningar av isens tillväxt och avsmältning kan användas för att förutsäga framtida klimat. Satellitbilderna är tagna i september månad med 30 års mellanrum – glaciärerna smälter!
PRIO GEO 7-7.indd 132
Förklaringen till att medeltemperaturen på jorden stiger är både de naturliga växlingarna i klimatet och människans påverkan. Även om osäkerheten är stor om framtidens klimat, vet vi att utsläppen av växthusgaser pågår för fullt. Utsläppen kan vi påverka. Eftersom det tar tid att hejda verkningarna av alla utsläpp som redan gjorts, måste världens länder anpassa sig till ett förändrat klimat, samtidigt som utsläppen begränsas. Om temperaturen på jorden ökar, förändras mönstret för nederbörden, både var och hur den faller. Då påverkas också vattnets kretslopp och växtligheten. Både översvämningar och torka kan leda till svåra problem i de områden som drabbas.
Klimatforskning
Vad gör vi?
Klimatet på jorden varierar om man ser över en lång tidsperiod, med omväxlande istider och varmare perioder. Sådana variationer kan förklaras med avståndet mellan solen och jorden och solens aktivitet. Sedan några årtionden samarbetar flera hundra av världens klimatforskare i FN:s klimatpanel, IPCC. De har diskuterat hur man ska tolka data från klimatforskningen, som visar att jordens medeltemperatur ökar. Påverkas koldioxidhalten i atmosfären av utsläpp från människan? IPCC:s forskare svarar ja på den frågan – människan påverkar koldioxidhalten. Speciellt genom förbränning av olja, kol och naturgas.
Det går att minska utsläppen, både genom överenskommelser mellan världens länder och genom små vardagliga handlingar. FN ordnar möten för miljöministrar och andra politiker från hela världen. Vanliga människor kan välja hållbara varor och hållbara resor samt minska energiförbrukningen på olika sätt. Under de närmsta femtio åren måste utsläppen av växthusgaser på jorden minskas till hälften om temperaturökningen ska hejdas. Därför gäller det att hitta ersättningar för de fossila bränslena kol, olja och gas. I genomsnitt orsakar jordens rika invånare betydligt större utsläpp än jordens fattiga, eftersom
2016-03-09 16:33
Jordens klimat
133
rika konsumerar mer livsmedel, varor och transporter. I Sverige har utsläppen sjunkit sedan år 2000. Solens strålar träffar jordytan – ju längre från ekvatorn, desto mindre värme.
Vad bestämmer klimatet? Temperatur Solens strålar träffar jordytan rakt uppifrån kring ekvatorn. Ju längre från ekvatorn en ort ligger, desto snedare träffar solstrålarna jordytan och desto mindre värmemängd får platsen ta emot. Men det finns andra faktorer som påverkar temperaturen. I genomsnitt avtar temperaturen med 6° C per 1 000 meters höjdskillnad, så ju högre upp man kommer desto kallare blir det. Är det + 16° C vid foten av ett 1 000 meter högt berg, så är det inte mer än + 10°C på toppen av berget. Vindar och havsströmmar kan också ge en plats varmare eller kallare klimat jämfört med andra platser som ligger på samma avstånd från ekvatorn.
Ju högre höjd, desto kallare – i medeltal blir det drygt 0,6° kallare för varje 100 meter.
Lågtryck
Lufttryck Varm luft är lättare än kall och därför stiger den. När den varma luften stiger bildas ett lågtryck i det lägre luftskiktet. När luftmassor kyls av sjunker luften och det bildas istället ett högtryck. Ofta bildas nederbörd vid lågtryck medan ett högtryck oftast innebär vackert väder. På norra halvklotet rör sig luften moturs (tvärt om mot klockan) in mot ett lågtryck (L) och medurs (som klockan) ut från ett högtryck (H).
PRIO GEO 7-7.indd 133
Högtryck
2016-03-08 16:28
134
Jordens klimat
Moln bildas Luften avkyls
regnskur
Varm luft stiger
Regnmoln bildas när luften stiger över berget.
Regnmoln bildas när varmluften ”glider upp” på kalluften.
varmluft
Nederbörd Varm luft kan innehålla vattenånga som avdunstat vid jordytan. När luften stiger avkyls den och vattenångan kondenseras, alltså omvandlas till små vattendroppar och moln bildas. Allt eftersom luften fortsätter stiga kondenseras allt mer vattenånga. Till slut kommer de små vattendropparna att bilda större droppar som faller ner mot jordytan som regn. Här i Sverige är juli och augusti ofta regnrika månader. Då har marken hunnit bli uppvärmd, vilket gör att luften stiger tillräckligt högt för att det ska börja regna. Nederbörd som bildas genom att varm luft stiger, kyls av och släpper ifrån sig sin fukt kallas för konvektiv nederbörd. Konvektion betyder ”värmeströmning”. Det kan också falla nederbörd på grund av att vinden tvingar en varm luftmassa att stiga uppför en hög bergssida. När luftmassan pressas uppåt så avkyls den och släpper ifrån sig sin nederbörd. Den här typen av nederbörd kallas för orografisk nederbörd. Områden som ligger på andra sidan av berget får nästan ingen nederbörd alls eftersom luften redan tömt sin fuktighet. Man säger att dessa områden ligger i regnskugga. När en varm luftmassa möter en kall, stiger den lättare varma luftmassan upp över den kalla. Det gör att den varma luften avkyls, och ger ifrån sig en typ av nederbörd som kallas för frontnederbörd.
Vindar och vindsystem t ron mf r a v kalluft
Olika delar av klotet får olika mycket energi från solen, vilket gör att luftens temperatur varierar från en plats till en annan. Vindarna bildas för att jämna ut de skillnader i lufttryck som uppstår när luftmassor värms eller kyls av. Man kan säga att det fattas luft i områden med lågtryck, medan
Jordens klimat
västvindar nordostpassad
nordostpassad
monsun
ekvatorn
sydostpassad sydostpassad
sydostpassad västvindar
Eftersom vindarna följer årstidsväxlingarna är de regelbundna. De röda pilarna visar vindriktningen som gäller sommartid på norra halvklotet.
områden med högtryck har för mycket luft. Så för att utjämna förhållandena rör sig luften från ett område med högtryck mot ett område med lågtryck. Men vindarna tar inte raka spåret. Jordens rotation kring sin egen axel gör nämligen att vindarna vrids, precis som havsströmmarna.
sjöbris
Sjö-och landbris Havsytan och landytan har olika egenskaper när det gäller att reflektera eller lagra värmen från solen. På sommaren märks detta tydligt vid en havsstrand. Stranden värms fortare upp än vattnet Eftersom den varma luften ovanför land är lättare än den kalla luften över havet, stiger den uppåt. Vid marken bildas då ett lågtryck och det blir ett högre lufttryck över vattnet. Luftmassorna i lufthavet strävar efter att utjämna lufttryckskillnader. Luften strömmar därför från ett område med högt tryck in mot ett område med lägre tryck. Under dagtid rör sig luften därför från sjön eller
landbris
135
136
Jordens klimat
H
L
Vintermonsun: Kalla torra vindar blåser från Asien ut över havet. L
med sig mycket fuktig luft med stora regnmängder. Sommarmonsunen är förutsättningen för allt jordbruk i både Kina och Indien. På vintern bildas istället ett mäktigt högtryck över den kalla asiatiska kontinenten. Vindarna får en motsatt riktning jämfört med på sommaren. Över Indien blåser då en nordostlig vind och över Kina en nordvästlig. Vintermonsunerna är kalla och torra vindar. Sommarmonsunerna är varma och fuktiga.
Passadvindar
H
Sommarmonsun: Varm luft över land stiger. Fuktig luft från havet blåser in med stora regnmängder.
havet in mot land. Denna sjöbris brukar bli starkast på eftermiddagen när lufttrycksskillnaderna är som störst. På natten blir stranden kallare än havet eftersom vattnet behåller värmen även sedan solen gått ned. Då blåser istället en landbris, som brukar vara starkast på morgonen strax efter soluppgången.
Monsunvindar Jättelika motsvarigheter till land- och sjöbrisen är monsunvindarna. Under sommaren värms den väldiga asiatiska landmassan upp mer än havet i söder. Över land bildas då lågtryck, mot vilket den fuktiga luften från havet sugs in. När sommarmonsunen blåser in från havet mot land, för vindarna
Passadvindarna uppkommer genom skillnader i lufttryck mellan ekvatorn och vändkretsarna. Vid ekvatorn värms luften kraftigt och stiger uppåt. Där bildas året om ett kraftigt lågtryck. Mot detta lågtryck blåser vinden från högtrycken vid vändkretsarna. På grund av jordrotationen blir vindarna norr om ekvatorn nordostliga. På södra halvklotet vrids i stället vindarna mot väster och blir sydostliga. I motsats till monsunvindarna, som ändrar riktning beroende på årstiden, blåser passadvindarna med samma riktning hela året.
Tropiska cykloner I haven kring ekvatorn bildas lågtryck som kan utvecklas till kraftiga oväder med orkanstyrka, havsvågor och kraftiga regn. Orkanerna i västra Atlanten och Mexikanska golfen drabbar sydöstra USA, Mellanamerika och Västindien. I Stilla Havet kallas samma typ av oväder för tyfoner och de blåser bland annat in över Filippinerna. Cykloner drabbar även länderna vid Indiska Oceanen. I Australien kallas cyklonen Willy-willy. Gemensamt är att ytvattnets temperatur i haven där de bildas måste vara minst 27 grader varmt.
Geografi 7
n ne t m ke e ä pa d l ls an de de er e
afi gr eo G
rg n be so hl ks se i A Isa Å iw id rik W av -E D ars L
7 P R IO PRIO
7
9 7891 52 305737 (523-4094-3)
2016-03-21 15:49 PRIO GEO 7 Cover.indd 1
e nt ar afi om ie en IO gr lär lsor ns s t l R P eo i et hä ola G r m k
s ,9 gå sa nd in ed ru ,8 9 , 7 m rg fi , 8 , 9 9 a 7 8 , fö gr ia 7, ,8 r eo G isto ion le 7 H lig häl e m Sa R
978-91-523-0573-7