9789140674791

Page 1

ññ

'R¢NTôô,JUS Grönt Ljus årskurs 6 består av två arbetsböcker, en för läsning och för skrivande. Innehållet utgår från Lgr 11. Det centrala innehållet och kunskapskraven i svenska är uppdelade i tydliga mål och delmål och kopplade till konkreta övningar. Varje delmål avslutas med en enkel utvärdering. Det blir tydligt var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling, vad de kan och vad de behöver träna mer på.

Grönt Ljus Läsa årskurs 6 I Grönt Ljus Läsa årskurs 6 finns mål, delmål och övningar som tränar och befäster kunskaper inom följande områden: Ţ Kunna läsa texter för barn och ungdomar med flyt, förstå textens innehåll och kunna återberätta innehållet. Ţ Kunna argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser och framföra muntliga presentationer för olika mottagare. Ţ Kunna läsa olika texter och som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor samt se texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad. Ţ Kunna läsa och förstå texter som kombinerar ord, bild och ljud samt se innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Ţ Kunna ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om regionala skillnader inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och de nordiska grannspråken. Ţ Kunna läsa poetiska texter. Ţ Kunna läsa och förstå instruktioner.

,GRô

'R¢NTôô,JUS

LÄSA Ï23+523

ô

Grönt Ljus Skriva årskurs 6 I Grönt Ljus Skriva årskurs 6 finns mål, delmål och övningar som tränar och befäster kunskaper inom följande områden: Ţ Kunna skriva tydligt sammanhängande texter. Ţ Kunna de vanligaste reglerna för stavning, skiljetecken och språkriktighet. Ţ Kunna använda en ordlista och förstå alfabetisk ordning. Ţ Kunna granska källor kritiskt. Ţ Känna till vissa likheter och skillnader mellan de nordiska språken. Ţ Kunna redovisa muntligt inför en person eller grupp. Grönt Ljus finns även för årskurs 3.

ÌP>ñ'>KPPLK

67479-1_GL_LASA6_O_orig.indd 1

12-01-18 11.10.17


Innehåll

4

Mål 1: Kunna läsa texter för barn och ungdomar med flyt, förstå textens innehåll och kunna återberätta innehållet. Delmål 1: Kunna svara på frågor om innehållet i en text och muntligt återberätta textens handling. Delmål 2: Kunna svara på frågor om budskapet i en text. Delmål 3: Kunna göra sammanfattningar av textens innehåll och kommentera centrala delar. Delmål 4: Kunna ta hjälp av textens innehåll och bilder för att förstå svåra ord. Delmål 5: Kunna öva in en text och läsa den med flyt.

11 14 17 18 19

Mål 2: Kunna argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser och framföra muntliga presentationer för olika mottagare. Delmål 1: Kunna argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Delmål 2: Känna till några betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk. Delmål 3: Kunna framföra muntliga presentationer och berättande med inledning, innehåll och avslutning för olika mottagare.

20

21 23 23

24

Mål 3: Kunna läsa olika texter som belyser människors villkor och identitetsoch livsfrågor samt se texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad. Delmål 1: Kunna läsa olika texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. 29 Delmål 2: Kunna se texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad. 31

37

Mål 4: Kunna läsa och förstå texter som kombinerar ord, bild och ljud samt se innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Delmål 1: Kunna se ett textat tv-program och förstå innehållet. Delmål 2: Kunna jämföra ett verk i bokversion och filmversion. Se innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

38 39

Mål 5: Kunna ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om regionala skillnader inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och de nordiska grannspråken. Delmål 1: Kunna ge exempel på nationella minoritetsspråk. Delmål 2: Kunna ge exempel på några regionala skillnader inom svenska språket. Delmål 3: Kunna ge exempel på språkliga likheter och skillnader mellan svenska, norska och danska.

41 45 49

Mål 6: Kunna läsa poetiska texter. Delmål 1: Kunna läsa dikter med inlevelse och flyt. Delmål 2: Kunna utläsa budskap, känslor och åsikter i dikter.

40

52 55

51 56

Mål 7: Kunna läsa och förstå instruktioner. Centralt innehåll i årskurs 4–6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Vilka mål har du nått?

62 63 64

3

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 3

11-12-27 14.41.08


MÅL 1

DELMÅL

1

Kunna svara på frågor om innehållet i en text och muntligt återberätta textens handling.

DELMÅL

2

Kunna svara på frågor om budskapet i en text.

DELMÅL

3

Kunna göra sammanfattningar av textens innehåll och kommentera centrala delar.

DELMÅL

4

Kunna ta hjälp av textens innehåll och bilder för att förstå svåra ord.

DELMÅL

5

Kunna öva in en text och läsa den med flyt.

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

Kunna läsa texter för barn och ungdomar med flyt, förstå textens innehåll och kunna återberätta innehållet.

4

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 4

11-12-27 14.41.10


Kejsarens nya kläder

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

H.C. Andersen För många år sedan fanns en kejsare som var så vansinnigt förtjust i vackra nya kläder, att han gav ut alla sina pengar för att bli riktigt fint klädd. Han brydde sig inte om sina soldater, inte om teaterpjäser, inte om lustturer i skogarna, om de inte gav honom en möjlighet att visa sina nya kläder. Han hade en rock för varje timme på dagen, och liksom det sägs om en kung att han sitter i rådet så sade man om den här: ”Kejsaren är i sin garderob!” I den stora stad där han hade sitt slott, gick det lustigt till. Varje dag kom många främlingar dit, och en dag kom två bedragare. De påstod att de var vävare och att de kunde väva det allra vackraste tyg man kunde tänka sig. Inte bara färgerna och mönstret var något så enastående vackra, utan det var också så att de kläder man sydde av detta tyg hade den förunderliga egenskapen att bli osynliga för varje människa som inte dög för sitt ämbete, eller som var mer än lovligt dum. ”Vilka utmärkta kläder!” tänkte kejsaren. ”Om jag har dem på mig så ser jag ju genast vilka ämbetsmän i mitt land som inte duger, och jag kan skilja de kloka från de dumma! Ja, det tyget måste genast vävas för min räkning!” Och han gav de två bedragarna mycket pengar för att de skulle börja väva. Och de satte upp två vävstolar och låtsades arbeta. Men de hade inte en tråd i väven! I ett kör krävde de att få det finaste silke och den bästa guldtråd, men alltsammans gömde de för egen räkning; och så satt de och låtsades väva i de tomma vävstolarna, och det långt in på nätterna. ”Nu skulle jag gärna vilja veta hur långt de har kommit med tyget”, tänkte kejsaren. Men han kände sig litet nervös om hjärtat vid tanken på att den som var dum eller inte passade för sitt ämbete, den skulle inte kunna se tyget; naturligtvis var han inte orolig för egen del men i 5 ñ 67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 5

11-12-27 14.41.12


alla fall tyckte han att det var bäst att skicka en representant först, för att se hur saker och ting förhöll sig. Alla människor i hela staden visste vilken förunderlig kraft tyget hade, och var och en var nyfiken på att se hur oduglig eller dum hans granne var. ”Jag skickar min gamle hederlige minister till vävarna!” tänkte kejsaren. ”Han ser nog bäst hur det där tyget tar sig ut, för han är en klok människa, och ingen sköter sitt ämbete bättre än han!” Nu gick den gamle duglige ministern in i salen där de två vävarna satt och arbetade i sina tomma vävstolar. ”Bevare mig väl!” tänkte den gamle ministern och spärrade upp ögonen. ”Jag ser ju inget!” Men det sade han inte. De två bedragarna bad honom vara så god att komma närmare, och de frågade honom om det inte var ett vackert mönster och härliga färger? Så pekade de på de tomma vävstolarna, och den stackars gamle ministern fortsatte att spärra upp ögonen, men han kunde inte se något eftersom där inget var att se. ”Herre Gud!” tänkte han. ”Skulle jag vara dum? Det har jag då aldrig trott, och det får ingen människa veta! Skulle jag inte duga till mitt ämbete? Nej jag får inte på villkors vis tala om att jag inte kan se tyget!” ”Nå, herrn säger inget om arbetet?”sade den ene vävaren. ”Ö, det är förtjusande, alldeles underbart!” sade den gamle ministern och kikade genom sina glasögon. ”Vilket mönster! Vilka färger! – ja, jag skall framföra till kejsaren att detta arbete faller mig utomordentligt i smaken!” ”Det gläder oss, det gläder oss!” sade de två vävarna. Och nu nämnde de färgernas namn och angav beteckningar för det märkvärdiga mönstret. Den gamle ministern hörde noga på, så att han skulle kunna upprepa alltsammans när han kom tillbaka till kejsaren. Och det gjorde han. Men bedragarna krävde mera pengar, mera silke och guldtråd, det skulle gå åt till väven. Alltsammans stoppade de i egen ficka, i väven kom inte en tråd, de fortsatte bara som förut att väva i de tomma vävstolarna. Kejsaren sände snart ut en annan duglig ämbetsman för att se hur det gick med vävandet och om tyget snart var färdigt. Det gick för honom som för den förste, han såg och såg men eftersom det inte fanns något annat än de tomma vävstolarna så kunde han inget se. ”Ja, är det inte ett härligt stycke textil!” sade de två bedragarna, i det de visade och förklarade det vackra mönstret som inte fanns.

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

Kejsarens nya kläder

6 ñ 67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 6

11-12-27 14.41.12


+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

Kejsarens nya kläder

”Dum är jag inte”, tänkte mannen. ”Alltså duger jag inte till mitt goda ämbete! Det var då en överraskning! Men det måste jag dölja!” Och så gick han på och prisade tyget som han inte såg och bedyrade vävarna sin fröjd över de sköna färgerna och det stiliga mönstret. ”Det är verkligen förtjusande!” sade han till kejsaren. Alla människor i hela staden talade om det underbara tyget. Nu ville kejsaren själv se det, medan det ännu satt i vävstolarna. Omgiven av en hel skara utvalda män, bland vilka också befann sig de två gamla dugliga ämbetsmännen, som hade besökt vävarna tidigare, begav han sig till dessa listiga bedragare som satt och vävde av alla krafter, men utan en tråd på skytteln. ”Ja, är det inte magnifikt!” sade de två dugliga ämbetsmännen. ”Behagade Ers majestät se, vilket mönster, vilka färger!” Och så pekade de på den tomma vävstolen, ty de trodde att de andra helt säkert kunde se tyget. ”Vad är detta!” tänkte kejsaren. ”jag ser ju ingenting! Det är ju förfärligt! Är jag dum? Duger jag inte till att vara kejsare? Det var den värsta incident som kunde ha påkommit mig!” Och högt sade han: ”O, det var utomordentligt vackert! Det har mitt aller högsta bifall!” Och han nickade belåtet och betraktade den tomma vävstolen, ty han kunde ju inte säga att han inget såg. Hela hans följe såg och såg men ingen fick mera ut av detta än någon annan, men alla sade som kejsaren: ”O, så vackert!” Och de rådde kejsaren att låta sy en dräkt av tyget och ha den på vid den stora procession som skulle äga rum inom kort. ”Det är magnifikt! Bedåriskt! Excellent!” lät det från mun till mun och alla var så innerligt nöjda och förtjusta. Kejsaren gav bedragarna var sitt riddarkors att hänga i knapphålet, samt titeln Vävjunkare. Hela natten före den dag den stora processionen skulle äga rum, satt bedragarna uppe och hade mer än sexton ljus tända i kammaren. Folk kunde se att de hade brått med att få kejsarens kläder färdiga. De låtsades ta tyget från vävstolarna, de klippte i luften med stora saxar, de sydde med nålar utan tråd, och till slut förklarade de: ”Nu är kläderna färdiga!” Nu kom kejsaren med sina förnämsta kavaljerer. Bedragarna låtsades hålla upp någonting i luften och sade: ”Ja, här har vi benkläderna! Här är rocken! Här är manteln! ”Och så vidare. ”Det är så lätt som spindelväv! Man skulle tro att man rakt inte hade någonting på sig, och det är just själva finessen!” 7

ñ 67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 7

11-12-27 14.41.12


”Visst!” sade alla kavaljererna, men de kunde ingenting se, ty där fanns ingenting. ”Vill nu Eders kejserliga majestät allernådigast behaga avta sina kläder” sade bedragarna, ”så skall vi påtaga majestätet de nya, här framför den stora spegeln!” Kejsaren tog av sig alla sina kläder, och bedragarna låtsades nu ge honom plagg för plagg av de nya som de skulle ha sytt. Kejsaren vände sig och svängde sig framför spegeln. ”Gud så klädsamt! Vilken passform!” sade alla närvarande. ”Vilket mönster, vilka färger! En oskattbar dräkt!” ”De står och väntar därute med tronhimlen som skall bäras över Ers majestät”, sade överceremonimästaren. ”Ja, jag är klar nu” sade kejsaren. ”Sitter det inte bra?” och han vände sig än en gång framför spegeln, ty det skulle ju se ut som om han verkligen granskade sin stass. Kammarherrarna som skulle bära släpet, trevade med händerna längs golvet som om de tog upp släpet, och så gick de och höll i tomma luften eftersom de inte tordes visa att de inget kunde se. Så gick kejsaren i processionen under den stiliga tronhimlen, och alla människor på gatan och i fönstren sade: ”Kors vad kejsarens nya kläder är makalöst fina! Vilket härligt släp han har på rocken, och så välsignat den sitter!” Ingen ville erkänna att han inget såg, ty då hade han ju inte dugt till sitt ämbete eller också hade han varit mycket dum. Aldrig hade kejsarens kläder gjort sådan lycka. ”Men han har ju ingenting på sig”, sade ett litet barn. ”Herre Gud, hör den oskyldigas röst”, sade dess far. Och det började viskas från man till man vad barnet hade sagt. ”Men han har ju ingenting på sig!” ropade till sist hela folkskaran. Det kröp i kejsaren, ty han kände på sig att de hade rätt. Men han tänkte som så: ”Nu får jag hålla god min tills processionen är slut.” Och kammarherrarna gick och bar på släpet som inte fanns.

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

Kejsarens nya kläder

8

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 8

11-12-27 14.41.14


Notis En notis är en kortare nyhetstext, ibland bara några få meningar. Den beskriver en aktuell händelse och är skriven i dåtid.

Läs tidningsnotisen.

4V²ôPERSONERôALLVARLIGTô SKADADEôEFTERôSLAGSM²L STOCKHOLM. Det var strax före klockan !" på tisdagskvällen som polisen fick larm om ett slagsmål i korsningen Kungsgatan/Sveavägen. Ett !#-tal fotbollssupportrar hade hamnat i slagsmål efter en match mellan AIK och Djurgården på Råsunda fotbollsstadion tidigare under kvällen.

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

Ambulans tillkallades då två personer var allvarligt knivskadade. Personerna, en !$-årig kvinna och en !%-årig man, fördes till Karolinska sjukhuset där deras tillstånd bedömdes som allvarligt men inte livshotande. De båda offren är tidigare kända av polisen och under natten pågick ett intensivt arbete med att reda ut händelseförloppet.

9

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 9

11-12-27 14.41.23


Artikel En artikel är en typ av text som finns i en tidning. Den beskriver en händelse och innehåller inga ord eller uttryck som förmedlar känslor eller åsikter. En artikel är skriven i dåtid. Artiklar brukar finnas i tidningar.

Läs artikeln.

Generationen som växte upp med Nintendo och Commodore 64 på 80-talet har växt upp och flera av dem har nu egna barn. Många har fortsatt att spela även i vuxen ålder. I takt med att branschen växer har utbudet av spel ökat och idag finns många spel för alla åldrar och smaker.

aktivera pensionärerna. Spelandet som hobby har krupit upp i åldrarna och hela "" procent i åldersgruppen )#-*+ år spelar dataspel enligt TNS Gallup. Det är även digitala varianter av Sudoku och Patiens samt hjärngympa som attraherar de äldre spelarna.

I en undersökning av Reflect januari !0$0 svarade '$ procent att de spelar dataspel. Undersökningen visar att de som börjar att spela som unga fortsätter med det också i vuxen ålder. Hela (! procent har spelat i mer än tio år. Nya speltyper som musikspel och fitness har utökat målgruppen med folk som inte tidigare spelade dataspel. Traditionellt är den stora marknaden för spel de som säljs i butik. Men spelen har blivit mer tillgängliga tack vare nya kanaler såsom spel direkt i webbläsaren, på nätet och spel på mobiltelefonen.

Enligt Medierådets rapport Unga & Medier !##' spelar 8" procent av barn och unga (%-$( år). Bland pojkarna spelar 96 procent och de uppger att CounterStrike och World of Warcraft är favoritspelen. Hos flickorna är det *$ procent som spelar och favoritspelen heter The Sims och Singstar. Lika många pojkar som flickor väljer Guitar Hero som favoritspel. Som en jämförelse är medelåldern på en spelare i USA "( år och en fjärdedel av alla spelare är över (# år, visar en undersökning av ESA. Vidare spelar %* procent av alla amerikanska tonåringar spel.

Det är numera en vanlig syn med Wii på svenska ålderdomshem som ett sätt att

Källa: ”Dags att spela dataspel”, dataspelsbranschen.se

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

6ILKAôSPELARôDATASPEL ô

10

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 10

11-12-27 14.41.32


EL MÅ

L

Kunna svara på frågor om innehållet i en text och muntligt återberätta textens handling.

1

D

En skönlitterär text är ett samlingsnamn för fiktiva (påhittade) berättelser. Innehållet kan vara påhittat utan att vara lögn. En saga är en skönlitterär text.

Läs sagan Kejsarens nya kläder på sidorna (-'. Svara på frågorna. Varför sa man ”Kejsaren är i sin garderob!” om kejsaren i berättelsen? ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________

Vad hade de två bedragarna för ärende till kejsaren? ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

______________________________________________________________________________________________

Vilken nytta såg kejsaren med det som bedragarna erbjöd honom? ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________

Varför skickade kejsaren en representant för att inspektera tyget? ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________

11

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 11

11-12-27 14.41.32


Vad hände när ministern skulle inspektera tyget? ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________

Vad hände när kejsaren sände nästa ämbetsman till bedragarna? ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________

Kejsaren inspekterade själv tyget. Vad hände då? ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________

Berätta om när kejsaren till slut tog på sig kläderna och gick i procession genom staden. ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

Återberätta innehållet i texten för en kompis.

12

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 12

11-12-27 14.41.34


Läs artikeln ”Vilka spelar dataspel?” på sidan $#. Svara på frågorna. Hur har spelen blivit mer tillgängliga? ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________

Hur många procent av flickor i åldern 9-15 år spelar spel? Vilka favoritspel har de? ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________

Vilka typer av spel har utökat målgruppen av spelare? ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________

Vilka sorters spel attraherar äldre spelare? ______________________________________________________________________________________________

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

______________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________

Jag kan svara på frågor om innehållet i en text och muntligt återberätta textens handling.

13

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 13

11-12-27 14.41.34


EL MÅ

L

2

Kunna svara på frågor om budskapet i en text.

D

Läs texten ”Kejsarens nya kläder” på sidorna (-'. Svara på frågorna. Vilket budskap tror du att texten vill förmedla? _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

Kan du komma på något i din omgivning som påminner om budskapet i texten, dvs. något som rör samma typ av problem? _______________________________________________________________________________________________________

_______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

_______________________________________________________________________________________________________

14

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 14

11-12-27 14.41.34


Läs notisen om slagsmålet på sidan %. Svara på frågorna. Varför var de båda offren kända av polisen sedan tidigare, tror du? _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

Vad tror du att bråket mellan supportrarna handlade om? _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

Återberätta artikelns innehåll. Skriv stödord och renskriv din text på dator.

Ţ __________________________________________________________________________ Ţ __________________________________________________________________________ Ţ __________________________________________________________________________ Ţ __________________________________________________________________________ Ţ __________________________________________________________________________ Ţ __________________________________________________________________________ Ţ __________________________________________________________________________ Ţ __________________________________________________________________________ Ţ __________________________________________________________________________ Ţ __________________________________________________________________________

15

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 15

11-12-27 14.41.34


Läs artikeln ”Vilka spelar dataspel?” på sidan $#. Svara på frågorna. Varför tror du fler och fler spelar spel? _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

Varför tror du att det är fler killar än tjejer som spelar spel? _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

Sätt er i grupper om "-+ personer och diskutera positiva och negativa konsekvenser av spelande. Försök att enas i gruppen. negativa

1.

_____________________________________________

1.

_____________________________________________

2.

_____________________________________________

2.

_____________________________________________

3.

_____________________________________________

3.

_____________________________________________

Jag kan svara på frågor om budskapet i en text.

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

positiva

16

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 16

11-12-27 14.41.35


EL MÅ

L

3

Kunna göra sammanfattningar av textens innehåll och kommentera centrala delar.

D

Läs texten ”Vilka spelar dataspel?” på sidan $#. Välj ut det viktigaste i texten och sammanfatta det. _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

Varför har du valt just detta som det viktigaste i texten? _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ ______________________________________________________ ______________________________________________________ ______________________________________________________

Jag kan göra sammanfattningar av textens innehåll och kommentera centrala delar.

17

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 17

11-12-27 14.41.35


EL MÅ

L

4

Kunna ta hjälp av textens innehåll och bilder för att förstå svåra ord.

D

Läs ”Kejsarens nya kläder” på sidorna (-'. Använd en ordlista om du behöver. Förklara orden: bedragare _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

förunderlig _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

duglig _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

förnämsta

_______________________________________________________________________________________________________

incident _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

bedåriskt ___________________________________________________________ ___________________________________________________________

Jag kan ta hjälp av textens innehåll och bilder för att förstå svåra ord.

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

_______________________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________

18

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 18

11-12-27 14.41.36


EL MÅ

L

5

Kunna öva in en text och läsa den med flyt.

D

Läs texten ”Kejsarens nya kläder” på sidorna (-' både tyst och högt för dig själv tills du känner att du har ett bra flyt. Läs en del av texten för din lärare eller en klasskamrat. Jag läste för: _________________________________________________________________________________________ kommentar:

_________________________________________________________________________________________

_______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

Läs artikeln ” Vilka spelar dataspel?” på sidan $# både tyst och högt för dig själv tills du känner att du har bra flyt. Läs upp artikeln för din lärare eller en klasskamrat. Jag läste för: _________________________________________________________________________________________ kommentar:

_________________________________________________________________________________________

_______________________________________________________________________________________________________ +OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

_______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

Jag kan öva in en text och läsa den med flyt.

19

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 19

11-12-27 14.41.36


MÅL 5

DELMÅL

1

Kunna ge exempel på nationella minoritetsspråk.

DELMÅL

2

Kunna ge exempel på några regionala skillnader inom svenska språket.

DELMÅL

3

Kunna ge exempel på språkliga likheter och skillnader mellan svenska, norska och danska.

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

Kunna ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om regionala skillnader inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och de nordiska grannspråken.

40

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 40

11-12-27 14.41.47


EL MÅ

L

1

Kunna ge exempel på nationella minoritetsspråk.

D

meänkieli

Minoritetsspråk i Sverige I Sverige talar och använder majoriteten av invånarna det svenska språket. Det finns också fem officiella minoritetsspråk: romani chib, samiska, meänkieli, finska, och jiddisch.

samiska

De som talar dessa minoritetsspråk har rätt att använda sitt språk i kontakten med kommunen och myndigheter, rätt till förskolor där barnen kan tala sitt språk samt skolor där de får hemspråksundervisning. Varför just dessa fem språk? Man har valt dessa fem språk därför att de talats länge i Sverige, åtminstone sedan 1700-talet. Därför är inte språk som arabiska och turkiska erkända som officiella minoritetsspråk eftersom de kom med invandringen på 1900-talet och senare.

finska Romani chib och jiddisch finns i hela landet.

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

Romerna och romani chib Romani chib talas av romer. Romerna har sitt ursprung i Indien men kom på 1500talet till Sverige och kallades då zigenare och tartarer. Folkgruppen har förföljts och behandlats illa i många länder. Även i Sverige har de fått utstå mycket förtryck. Sedan år 2000 är romerna en nationell minoritet i Sverige och romani chib ett officiellt minoritetsspråk. Några ord på romani chib hej välkommen godis farfar, morfar

tack

tsihdo diives saste aven gulipi papo

mobiltelefon

bargavav palikerav mobiltelefono

41

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 41

11-12-27 14.41.49


Samerna och samiska Samerna bor i ett område som idag kallas Sápmi, som sträcker sig över norra Norge, Sverige och Finland samt Kolahalvön i Ryssland. Här har de bott mycket länge, och de är ett av världens ursprungsfolk. Eftersom renskötsel är samernas främsta försörjning flyttade de tidigare dit betesmarken var bäst. De bodde därför i tältkåtor som gick lätt att flytta med. Det har under hundratals år varit mycket bråk om var samernas renar ska få beta. Men idag har samerna rätt att använda de betesmarker de tidigare har använt. Sedan år 2000 är samerna en nationell minoritet i Sverige och samiskan är ett officiellt minoritetsspråk. Några ord på samiska hej välkommen godis farfar

morfar tack mobiltelefon

buerie biejjie buerie båeteme gåahtah aehtjhajja

tjidtjhajja gäjhtoe mobijleteelefone

Kring Torneälv, på gränsen mellan Sverige och Finland, har det alltid funnits människor som talat tornedalsfinska, meänkieli. Sedan år 2000 är tornedalingen en nationell minoritet och språket, meänkieli, ett officiellt minoritetsspråk. Några ord på meänkieli hej välkommen godis farfar

morfar tack mobiltelefon

hei tervetuloa komppia farfaari

murfaari kiitos mupiili

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

Tornedalingar och meänkieli

42

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 42

11-12-27 14.41.49


Sverigefinnar och finska Samma finska som talas i Finland talas även i Sverige, förutom att finsktalande i Sverige ibland får skapa finska ord för ord som bara finns i svenska språket. Finskan har använts i Sverige i minst 800 år. Efter andra världskriget har stora finska befolkningsgrupper bildats i storstäder och på industriorter i södra och mellersta Sverige. Även Norrbotten har en finskspråkig befolkning. Ungefär 300 000 personer i Sverige talar finska. Några ord på finska hej välkommen godis farfar

morfar tack mobiltelefon

hei tervetuloa karkki isoisä

ukki kiitos matkapuhelin

Judar och jiddisch svenska transkription Ungefär 4000 svenskar förstår idag jiddisch. Språket är starkt förknippatjiddisch med svenska transkription jiddisch judisk tradition och är för många inte deras modersmål. Språket har talats i Sverige svenska transkription jiddisch ! hej Shulem aleichem! svenska transkription jiddisch sedan 1700-talet transkription då judar bosatte sig här. Jiddisch läses från höger ! till vänster. hej Shulem aleichem! svenska jiddisch ! hej Shulem aleichem! svenska transkription jiddisch hej Shulem aleichem! ! ! välkommen Brochim haboim!plur. svenska transkription jiddisch +OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

Några ord på jiddisch välkommen Brochim haboim!plur. hej Shulem aleichem! hej Shulem aleichem! välkommen Brochim haboim!plur. hej Shulem aleichem! hej Shulem aleichem! välkommen Brochim haboim! sing. plur. Borch habe! sing. plur. Borch habe! välkommen Brochim haboim! Brochim haboim! välkommenvälkommen Borch Brochim haboim! sing.plur.plur. habe! välkommen Brochim haboim! sing. plur. Borch habe! zisvarg godis Borchhabe! habe! sing. zisvarg godis sing. Borch Borch habe! sing. zisvarg godis godis zisvarghabe! sing. Borch zisvarg godis morfar zejde farfar, zejde farfar, zisvarg godis morfar farfar, morfar zejde zejde zisvarg godis morfar farfar, zisvarg godis farfar, morfar azejde dank tack tack a dank azejde dank tack farfar, morfar farfar, morfar azejde dank tack mobiltelefon a tselke zejde farfar, morfar dank tack tselke mobiltelefon mobiltelefon atselke dank tack atselke dank tack mobiltelefon atselke dank tack mobiltelefon tselke mobiltelefon tselke mobiltelefon tselke mobiltelefon

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

43

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 43

11-12-27 14.41.49


Jämför de sju orden hej, välkommen, godis, farfar, morfar, tack och mobiltelefon på de olika språken. Hur påminner orden på något av språken om orden på svenska? _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

Vilka likheter ser du mellan orden i språken samiska, finska, meänkieli och romani chib? _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

Vilken av de fem folkgrupperna kände du till minst om? _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

Jag kan ge exempel på nationella minoritetsspråk.

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

_______________________________________________________________________________________________________

44

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 44

11-12-27 14.41.49


EL MÅ

L

Kunna ge exempel på några regionala skillnader inom svenska språket.

2

D

DIALEKTER i Sverige

No rrl än ds ka

m ål

Svenska dialekter är varianter av det svenska språket som inte blivit så påverkade av standardspråket. Dialekter kan ofta härledas ända tillbaka till fornnordiskan. I Sverige finns sex stora dialektområden.

Dalmål

TIPS! Lyssna på dialekter på www.sofi.se/dialekter/lyssna

Norrländska mål

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

Talas i områdena östra Norrland från norra Hälsingland till Kalixområdet i Norrbotten, Jämtland, Härjedalen och nordligaste Dalarna.

Ţ Ţ Ţ Ţ

Dem ä int dum. Han drick. myjin taji

De är inte dumma. Han dricker. myggen tagit

uppmjukning av g, k och sk

Dalmål Talas i samhällena Mora, Sollerön, Venjan, Våmhus, Orsa, Ore och i Älvdalen i Dalarna. Många gamla ord lever fortfarande kvar.

Ţ Ţ Ţ Ţ

gard tä lat ån est

gård att låta han häst

h-ljudet saknas

45

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 45

11-12-27 14.41.50


Sveamål Talas i områdena Uppland, Västmanland, södra Dalarna, Gästrikland, södra Hälsingland, Södermanland och östra Värmland. Sveamål finns även i områdena Närke, norra och östra Östergötland, nordöstra Småland och Öland. I området ’ar ’an ’andlat i ’andelbon? Har han handlat i handelsboden? Ţ vid Roslagen bortfaller h.

Ţ Ţ Ţ Ţ Ţ

borde

bordet

träde

trädet

haran

haren

annät

annat

fyrä

fyra

t faller bort a i slutet slutvokalen i en del ord blir ä

Götamål Talas i områdena Dalsland, Västergötland, norra Halland, delar av Småland, sydvästra Östergötland, Bohuslän och västra Värmland. flecka

flicka

metten

mitten

togga

tugga

böxera

byxorna

e och ö istället för i och y

Sv

eam

Götamål

ål

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

Ţ Ţ Ţ Ţ

46

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 46

11-12-27 14.41.51


Gutamål Talas endast på Gotland.

Ţ Ţ Ţ Ţ

skug

skog

heit

het

väit

vit

garte

gråta

o blir ofta u

Gutamål

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

Sydsvenska mål

Sydsvenska mål Talas i områdena Skåne, Blekinge, södra Småland och Halland. Det sydsvenska målet har påverkats mycket av danskan på grund av närheten till Danmark.

Ţ Ţ Ţ Ţ

köba

köpa

prada

prata

fau

maula

måla

p, t och k har övergått till b, d och g skorrande bakre r

47

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 47

11-12-27 14.41.52


Markera på kartan var du bor.

Vilken dialekt talas där? ___________________________________________________ ___________________________________________________

Känner du personer som talar någon av dialekterna du har läst om? Berätta vem och vilken dialekt. _______________________________________________________________________________________________________

_______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________

Jag kan ge exempel på några regionala skillnader inom svenska språket.

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

_______________________________________________________________________________________________________

48

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 48

11-12-27 14.41.52


EL MÅ

L

3

Kunna ge exempel på språkliga likheter och skillnader mellan svenska, norska och danska.

D

Gå in på sidan www.edu.fi/laromedel/kopenhamn och gör hörövningen Gåtur i København, del !. Lyssna och följ instruktionerna. Hur gick det? Förstod du det mesta med hjälp av bilderna? _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

Vilka likheter finns det med svenska språket? _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

_______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

Vilka skillnader finns det mellan svenskan och danskan? _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

49

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 49

11-12-27 14.41.53


Läs meningarna tyst och högt för dig själv och svara på frågorna. 1 Jag heter ... ___________

(svenska)

Island

Jeg hedder ...

(danska)

Jeg heter ...

(norskt bokmål)

Ég heiti ...

(isländska)

2 Jag är ...

isländska

år

(svenska)

Jeg er ...

år

(danska)

Jeg er ...

år

(norskt bokmål)

Ég er ...

ára

(isländska)

klass

(svenska)

Jeg går i ...

klass

(danska)

Jeg går i ...

klasse

___________

3 Jag går i ...

_____

Ég er í ...

klassbekk

Norge

norskt bokmål

Finland finska

(norskt bokmål)

Danmark

(isländska)

4 Det är ... _____ elever på skolan

danska

(svenska)

Det er ...

elever på skolen

(danska)

Det er ...

elever på skolen

(norskt bokmål)

Þad eru ... nemendur í skólanum

Sverige svenska

(isländska)

_______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________

Vilka språk tycker du är mest olika i skriftspråk? Motivera. ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________

Jag kan ge exempel på språkliga likheter och skillnader mellan svenska, norska och danska.

+OPIERINGSF¢RBUD ôÚô&¢RFATTARENôOCHô'LEERUPSô5TBILDNINGô!"

Vilka språk tycker du är mest lika i skriftspråk? Motivera.

50

67479-1_GL_LASA_IN_år6_orig.indd 50

11-12-27 14.41.53


ññ

'R¢NTôô,JUS Grönt Ljus årskurs 6 består av två arbetsböcker, en för läsning och för skrivande. Innehållet utgår från Lgr 11. Det centrala innehållet och kunskapskraven i svenska är uppdelade i tydliga mål och delmål och kopplade till konkreta övningar. Varje delmål avslutas med en enkel utvärdering. Det blir tydligt var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling, vad de kan och vad de behöver träna mer på.

Grönt Ljus Läsa årskurs 6 I Grönt Ljus Läsa årskurs 6 finns mål, delmål och övningar som tränar och befäster kunskaper inom följande områden: Ţ Kunna läsa texter för barn och ungdomar med flyt, förstå textens innehåll och kunna återberätta innehållet. Ţ Kunna argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser och framföra muntliga presentationer för olika mottagare. Ţ Kunna läsa olika texter och som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor samt se texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad. Ţ Kunna läsa och förstå texter som kombinerar ord, bild och ljud samt se innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Ţ Kunna ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om regionala skillnader inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och de nordiska grannspråken. Ţ Kunna läsa poetiska texter. Ţ Kunna läsa och förstå instruktioner.

,GRô

'R¢NTôô,JUS

LÄSA Ï23+523

ô

Grönt Ljus Skriva årskurs 6 I Grönt Ljus Skriva årskurs 6 finns mål, delmål och övningar som tränar och befäster kunskaper inom följande områden: Ţ Kunna skriva tydligt sammanhängande texter. Ţ Kunna de vanligaste reglerna för stavning, skiljetecken och språkriktighet. Ţ Kunna använda en ordlista och förstå alfabetisk ordning. Ţ Kunna granska källor kritiskt. Ţ Känna till vissa likheter och skillnader mellan de nordiska språken. Ţ Kunna redovisa muntligt inför en person eller grupp. Grönt Ljus finns även för årskurs 3.

ÌP>ñ'>KPPLK

67479-1_GL_LASA6_O_orig.indd 1

12-01-18 11.10.17


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.