Kurs C och D
Fredrik Harstad Jenny Hostetter
SFI-boken har tagits fram av Fredrik Harstad och Jenny Hostetter, som arbetar med SFI på ABF i Göteborg. De har stor erfarenhet av att undervisa och skriva läromedel, och anlitas ofta som föreläsare i ämnen som språkinlärning, muntligt berättande och bedömning. I arbetet med SFI-boken har de tagit hjälp av kollegor och deltagare från ABF:s olika verksamheter.
SFI-boken LÄS! Kurs C och D
Fredrik Harstad Jenny Hostetter
Kurs C och D
SFI-boken är ett strå till den stacken. Det är ett studiematerial för vuxna om vuxna. Du möter verkliga människor som berättar om sina liv och delar med sig av sina erfarenheter. Vår förhoppning är att deras berättelser ska kroka tag i läsaren och bjuda in till samtal. Det ska vara enkelt att identifiera sig med personerna och göra språket i boken till sitt eget. SFI-boken är alltså väl anpassad för ABF:s verksamhet och kan användas i såväl studiecirklar som i ABF:s vuxenutbildning.
SFI-boken LÄS!
Språket är en viktig nyckel till det svenska samhället. Den som vill ta kommandot över sitt liv i Sverige måste kunna svenska. Därför är en framgångsrik SFI-utbildning förstås avgörande för individen, men också för demokratin, integrationen och jämställdheten. Självklart ska ABF arbeta med sådana frågor!
Fredrik Harstad Jenny Hostetter
SFI-boken LÄS!
SFI-boken består av: SFI-boken LÄS! Kurs B och C (inklusive mp3-skiva) SFI-boken ÖVA! Kurs B och C SFI-boken LYSSNA! Kurs B och C (Cd med texter från LÄS! + hörövningar till ÖVA!) SFI-boken LÄS! Kurs C och D (inklusive mp3-skiva) SFI-boken ÖVA! Kurs C och D SFI-boken LYSSNA! Kurs C och D (Cd med texter från LÄS! + hörövningar till ÖVA!) SFI-boken WEBB!
666567_omslag.indd 1
2009-11-06 09.03
innehåll Kapitel 1. namn Vad heter du? 6 Byta efternamn? 8 Sveriges vanligaste namn 10 Vad ska barnet heta? 12 Byta namn 18 2. språk Vilka språk kan du? 22 Daniel läser arabiska på kvällarna 24 Maria åker till Argentina i morgon 25 Världens största språk 30 Hitta sina språkliga rötter 32 Yrke: Översättare 36 Liliya kan många språk 38 3. bostad Hur bor du? 42 Från Piteå till Göteborg 44 Vi har också flyttat 50 Beskriva en lägenhet 53 Yrke: Mäklare 54 Flytta hemifrån 58 USA tur och retur 60 4. idrott och hälsa Vad gör du när du är ledig? 64 Viktigt att ha ett mål 68 Vilken sport är du intresserad av? 72 Dansen är viktig för Franky 78 Anledning till idrottande 80 Så gör du för att må bra 82 Yrke: Folkhälsovetare 84 5. arbete Hur fick du ditt jobb? 88 Cecilia hjälper dig att få jobb 90 Vad jobbar du med? 94 Vara med i facket 104 Faktaruta: Fackföreningar 106
Språkrutor Frågeord 15 Pronomen 16
Ordföljd 28 Ordböcker 34
Tidsuttryck 47 Prepositioner 48 Verbpartiklar 52
Verb och tempus 74 Avslutade eller oavslutade händelser? 77
Adjektiv 92
4
666567_kap 00_001-005.indd 4
2009-11-06 08.13
Kapitel 6. svenska språket Varför har du lärt dig svenska? 108 Sohvi lärde sig svenska i skolan 111 På Åland talar alla svenska 112 Faktaruta: Åland 114 Varför svenska? 116 Alla ord har en smak och en doft 122 7. identitet Hur är det att växa upp med två kulturer? 126 Nanna berättar sverigefinnarnas historia 128 Thomas söker sina rötter 130 Jag känner mig hemma i Sverige 134 Tre minoriteter i Irak 136 Sofia Jannok skriver på samiska 138 Samerna är EU:s enda ursprungsbefolkning 140 8. omvärlden Varför arbetar du utomlands? 142 Aytikin studerar i Sverige 144 Mikrofinanser i Laos 146 Faktaruta: Muhammad Yunus 148 Svenska mynt och sedlar 149 Mette gör TV i Mexiko 150 Elin och Katrín arbetar i Afrika 154 9. jämställdhet Är Sverige ett jämställt land? 158 Advokat i Kurdistan 160 Sharaf hjältar 163 Kvinna bland män – eller man bland kvinnor 168 Faktaruta: Diskrimineringsombudsman 170 Kvinnor och män i arbetslivet 171 Kvinna i försvaret 172
Språkrutor Prosodi 120
Huvudverb och hjälpverb 133
Lånord 152 Prefix 153
Sammansatta ord 166 Han eller hon 167
10. demokrati Röstade du i förra valet? 176 Ordbildning 181 Demokrati är inte detsamma som att få som man vill 178 Lal Nun hoppas på demokrati 182 Faktaruta: Aung San Suu Kyi 183 Att leva i kaos 184 Sveriges sex folkomröstningar 186 Demokrati i skolan 188
5
666567_kap 00_001-005.indd 5
2009-11-06 08.13
Kapitel 1
namn Vad heter du? – Jag heter Jenny. Det var ett populärt namn i Sverige på 1970-talet. Mina föräldrar tycker om namn som börjar på J, för min storebror heter Jens och min storasyster heter Jessica.
– Jag heter Karine. Jag tycker att det är ett fint namn, men jag känner ännu mer för mitt mellannamn Manuella. Det betyder "Gud är med oss". Manuella är ett förnamn i södra Europa, och det får mig att tänka på min mor. Hon var italienska.
– Jag heter Serekeberhan. Det betyder ”morgonens första ljus”. Jag fick namnet för att jag föddes klockan fem på morgonen. Det är långt, så mina vänner kallar mig bara Sereke. När svenskar försöker säga Sereke blir det ofta fel. Det låter som om de säger ”tjuv” på arabiska.
6
666567_kap 01_006-021.indd 6
2009-11-06 08.13
Kapitel 1
– Jag heter Ulla-Britt. Det var vanligt med dubbelnamn på 1940- och 1950-talet. Britt-Louise, Britt-Marie, Lars-Åke och Bengt-Göran är andra exempel. Därför förstår alla ungefär hur gammal jag är när jag säger vad jag heter. Jag tycker om Ulla-Britt, men det kan bli lite långt ibland. Det är många som bara kallar mig för Ulla.
– Jag heter Ulf. Det betyder ”varg”. När jag växte upp var det ett jättevanligt namn. Det fanns tre Ulf i min klass. Därför fick vi olika smeknamn. Jag kallades ”Ladu” av alla mina vänner. När jag åker tillbaka till min hemstad Mariestad händer det fortfarande att jag kallas för Ladu när jag träffar vänner på stan.
Ditt namn a. b. c. d.
Vad heter du i förnamn? Vad heter du i efternamn? Har du något mellannamn? Har du något smeknamn? Är ditt namn vanligt eller ovanligt? Betyder det någonting?
7
666567_kap 01_006-021.indd 7
2009-11-06 08.13
Kapitel 1
Byta efternamn? När Nabila Vedberg gifte sig valde hon att byta till sin mans efternamn. – Som ogift hette jag Mehache, men när jag gifte mig för nio år sedan bytte jag till min mans namn. Det var inte lätt. Eftersom min mamma kommer från Marocko och min pappa från Algeriet tyckte jag att Mehache påminde om min bakgrund. Det var en viktig del av mig. Först ville jag använda båda efternamnen, alltså Nabila Mehache-Vedberg. Men det blev långt och svårt. Nu tycker jag att Vedberg är okej. Min identitet sitter inte i efternamnet. Jag är samma person trots att jag inte heter Mehache längre.
När Annica Anderson gifte sig för tre år sedan valde hon att behålla sitt efternamn. – När jag var yngre ville jag ha ett ovanligare efternamn. Anderson var så tråkigt. Men när jag och min man gifte oss bestämde vi oss för att behålla våra namn. Han heter fortfarande Nasser och jag heter fortfarande Anderson. Nu tycker jag att det är skönt att ha ett efternamn som alla känner igen och kan skriva. Visst, det är vanligt och det finns många som heter likadant som jag, men jag identifierar mig ändå med namnet. Det finns många andra sätt att sticka ut på. Dessutom är det bra att man nästan alltid får stå först!
8
666567_kap 01_006-021.indd 8
2009-11-06 08.13
Kapitel 1
Förstår du texten? 1. 2. 3. 4. 5. 6.
Vad hette Nabila innan hon gifte sig? Vad heter Nabila nu? Vad hette Annica innan hon gifte sig? Vad heter Annica nu? Vad heter Nabilas man i efternamn? Vad heter Annicas man i efternamn?
För nio år sedan Nabila gifte sig för nio år sedan. Annica gifte sig för tre år sedan. Berätta om något som du har varit med om. Använd de här meningarna! Igår … Förra året … För två år sedan … När jag … för tre år sedan … När jag var liten …
Byta eller behålla sitt efternamn? När ett par gifter sig kan de ta antingen mannens eller kvinnans efternamn. De kan också välja att behålla sina egna namn. Vilka namntraditioner finns det i andra länder? Fråga några av de andra i gruppen.
9
666567_kap 01_006-021.indd 9
2009-11-06 08.14
Kapitel 1
sveriges vanligaste namn Maria är Sveriges vanligaste förnamn. Nästan 400 000 kvinnor heter Maria. Erik är det vanligaste namnet bland män. De arton vanligaste efternamnen slutar med son. Vanligast är Johansson. Andersson är nästan lika vanligt.
Mansnamn
Kvinnonamn
Efternamn
1
Erik
328 661 Maria
388 553
Johansson
265 308
2
Karl
321 399 Margareta
298 927 Andersson
263 518
3
Lars
196 868
4
Gunnar
5
Nils
176 604
6
Sven
7
Anna
180 115 Elisabet
274 040
Karlsson
201 681
241 192 Nilsson
178 845
182 738 Eriksson
142 959
173 606 Karin
174 529 Larsson
129 275
Lennart
167 424 Eva
171 395 Olsson
113 927
8
Anders
164 969
Birgitta
167 228 Persson
111 629
9
Olof
142 225
Ingrid
142 980
Svensson
10
Per
140 439
Elisabeth
118 230
Gustafsson
74 432
11
Johan
135 157
Linnéa
111 096 Pettersson
67 519
12
Åke
118 261
Kerstin
102 567 Jonsson
59 307
13
Gustaf
116 011 Ingeborg
100 563
Jansson
51 346
14
Bengt
113 396 Marianne
96 622
Hansson
45 009
15
Bertil
111 080 Viola
92 564
Bengtsson
35 241
16
Hans
110 525
Elsa
80 617
Jönsson
34 018
17
Jan
107 661
Inger
79 781 Petersson
31 332
18
Arne
96 006
Lena
72 784 Carlsson
29 967
19
Göran
90 629
Ulla
72 685
Lindberg
27 344
20
Axel
84 795 Marie
Kristina
70 791 Magnusson
106 886
27 152
10
666567_kap 01_006-021.indd 10
2009-11-06 08.14
Kapitel 1
De populäraste namnen på nyfödda Flicknamn
Pojknamn
Maja
Lukas
Emma
Oskar
Julia
William
Ella
Elias
Elsa
Hugo
Källa: SCB 31 dec 2008
Förstår du statistiken? 1. Vilket är det vanligaste kvinnonamnet i Sverige? 2. Vilket är det näst vanligaste kvinnonamnet? 3. Vilket är det vanligaste mansnamnet? 4. Vilket är det näst vanligaste mansnamnet? 5. Vilket är det vanligaste efternamnet? 6. Vilket är det vanligaste efternamnet som inte är ett son-namn? 7. Känner du någon som heter något av de tjugo vanligaste namnen? 8. Vilket är det vanligaste namnet på nyfödda flickor? 9. Vilket är det vanligaste namnet på nyfödda pojkar? 10. Vilka för- och efternamn är vanliga i det land som du vuxit upp i?
11
666567_kap 01_006-021.indd 11
2009-11-06 08.14
Kapitel 1
Vad ska barnet heta? Johanna Einarsson har en dotter som heter Elvira. Nu väntar hon sitt andra barn. Vad ska barnet heta? – Jag har inte bestämt mig ännu, men jag funderar på Hilma om det blir en flicka och Elof om det blir en pojke. Det är viktigt att namnet passar tillsammans med Elvira. Elvira och Hilma eller Elvira och Elof låter bra, tycker jag. Namnet måste också passa bra med efternamnet. Barnet får pappans namn och han heter Blackås i efternamn. Ska barnet få mer än ett namn? – Ja, jag tror att det blir två eller tre namn. Elvira heter Lena Elvira Agneta Blackås. Lena har hon fått efter min mamma och Agneta är farmors namn. Blir det en pojke den här gången får han kanske heta Per och Harry efter morfar och farfar. Det är fint när släktnamn kan gå vidare till nästa generation.
Förstår du texten? 1. 2. 3. 4. 5.
Vad heter Johannas första barn? Vad heter Johannas barn i efternamn? Hur många namn har Johannas äldsta dotter? Vad heter Johannas pappa? Vad är viktigt för Johanna när hon väljer namn till sina barn?
12
666567_kap 01_006-021.indd 12
2009-11-06 08.14
Kapitel 1
Välkommen ARVID! Hugo och Ludvig har fått en lillebror. Varbergs BB den 22 november. Lena och Johan Lundberg Vår älskade ELIN – äntligen är hon här! Tack till alla på Borås BB. Katarina Pettersson och Per Andersson den 24 november.
Förstår du texten? 1. Vad heter Arvids bröder? 2. Vad heter Elins föräldrar? 3. Vem är Lena gift med?
En födelseannons till Johannas dotter Titta på texten om Johanna på förra sidan. Hur kan Johannas födelseannons se ut om hon får en dotter?
13
666567_kap 01_006-021.indd 13
2009-11-06 08.14
Kapitel 1
Diskutera eller skriv Har du barn? Hur tänkte du i så fall när barnet fick sitt namn? Eller vet du hur dina föräldrar tänkte när de valde ditt namn? Prata med några andra i gruppen om vad som är viktigt när föräldrar väljer namn på sina barn.
Uttal Gatunamn kan vara långa ord som är svåra att uttala. Om du betonar fel kan det vara svårt att uppfatta vad du menar, och när man talar om adresser är det viktigt att det blir rätt. Vi har frågat några av personerna från kapitlet om deras adress. Lyssna på cd-skivan och lyssna efter betoningen. Kan du säga efter? – Jag bor på Värmlandsgatan. – Jag bor på Drottninggatan. – Jag bor på Västra hamngatan. – Jag bor på Nyebrogatan. – Jag bor på Blåklintsgatan. – Vi bor på Dagsländevägen. – Jag bor på Johan Lindblads väg. – Jag bor på Vallhallavägen. Vilken gata bor du på? Fråga några andra i gruppen om deras adress.
14
666567_kap 01_006-021.indd 14
2009-11-06 08.14
Kapitel 1
Språkruta: Frågeord Frågeord är små ord som inleder en fråga. Efter frågeordet kommer oftast ett verb. Meningarna nedan inleds med ett frågeord. Vet du vad de betyder? Vad heter du?
När brukar du vakna på morgonen?
Var bor du?
Hur mycket är klockan nu?
Vart ska du åka på semester?
Hur ofta går du i skolan?
Varifrån kommer du?
Vem har skrivit den här boken?
Vilken stad har du vuxit upp i?
Skriv egna frågor Skriv egna frågor som börjar med olika frågeord. Fråga någon annan i gruppen. Vad ...
Vilken ...
Var ...
När ...
Vart ...
Hur ...
Varifrån ...
Vem ...
Vilken, vilket eller vilka? Läs igenom frågorna. Vad är det för skillnad på vilken, vilket och vilka? Vilken stad kommer du ifrån? Vilken dag fyller du år? Vilket land kommer du ifrån? Vilket lag hejar du på i fotboll? Vilka städer har du varit i? Vilka länder har du varit i? Vilka dagar går du i skolan?
15
666567_kap 01_006-021.indd 15
2009-11-06 08.14
Kapitel 1
Språkruta: Pronomen Personliga pronomen har två former – en subjektsform och en objektsform. Possessiva pronomen talar om vem eller vad som äger något. Ett possessivt pronomen böjs efter det substantiv som det står tillsammans med. Personliga pronomen
Possessiva pronomen
subjekt jag du han hon den det vi ni de
en min din hans hennes dess dess vår er deras
objekt mig dig honom henne den det oss er dem
ett mitt ditt hans hennes dess dess vårt ert deras
flera mina dina hans hennes dess dess våra era deras
Hon, han eller vi?
… heter Jenny.
… heter Ulf.
… heter Karine.
… heter Johanna.
… heter Serkeberhan.
… heter Nabila.
… heter Annica.
... heter Östblom i efternamn.
16
666567_kap 01_006-021.indd 16
2009-11-06 08.14
Kapitel 1
Vilket pronomen saknas? Fyll i det pronomen som inleder svaret på frågorna. Vad heter Karine i andranamn?
… heter Manuella.
Vad heter Jennys syskon?
… heter Jesper och Jessica.
Vad heter Johannas dotter?
… heter Elvira.
Vad hette Nabila som ogift?
… hette Mehache.
Vad har Annica och Nabila gemensamt?
… är gifta.
Vad betyder Serekeberhan?
… betyder ”morgonens första ljus”.
Vad heter du?
… heter … .
Vad gör du nu?
… tränar på pronomen.
Min, mitt eller mina? Vilket ord ska står först i meningarna?
– … dotter heter Elvira.
– … syskon heter Jesper och Jessica.
– … andranamn är Karine.
– … namn betyder ”morgonens första ljus”.
– … föräldrar kommer från Nordafrika.
17
666567_kap 01_006-021.indd 17
2009-11-06 08.14
Kapitel 1
byta namn Det är populärt att byta namn i Sverige. Varje år ansöker mellan 7 000 och 8 000 människor om att byta sitt förnamn eller efternamn. Det är fler än i nästan alla andra länder. Det är vanligast att byta efternamn. Många gör bara små ändringar, som till exempel att ändra stavningen i Svensson från ss till z. Andra byter hela namnet. De vill kanske heta något ovanligare eller ta tillbaka ett gammalt släktnamn. Det finns också invandrare som vill byta till ett efternamn som låter mer svenskt. Några av de nya namnen är mycket ovanliga. Borste, Draköga, Måntroll och Gåsull är exempel på efternamn som godkänts de senaste åren. Men det är inte tillåtet att heta vad som helst. Ditt namn måste godkännas av Patent- och registreringsverket (PRV), som har särskilda regler för hur ett namn får se ut. Du får till exempel inte välja ett namn som redan finns, eller namn som kan förväxlas med företag, föreningar eller kända personer. Magnus Myssling har bytt efternamn. Han hette Karlsson förut. – Jag har aldrig tyckt att Magnus Karlsson låter så spännande, så för tjugo år sedan bytte jag namn. När jag gjorde militärtjänstgöring kallades jag för Magnus Mys. Jag försökte byta bort Karlsson till Mys, men det godkändes inte av PRV. Då skickade jag in en lista med många förslag, till exempel Mysko och Myshufvud. Det var bara Myssling som godkändes.
Martin Paymbrant har bytt både förnamn och efternamn. När han flyttade till Sverige hette han Azizallah Rezaei. – Jag ville starta ett nytt liv här i Sverige och börja om från början. Mitt nya namn är en del av det.
18
666567_kap 01_006-021.indd 18
2009-11-06 08.14
Kapitel 1
– Jag tyckte om Martin redan när jag bodde i Iran, och det passar bra eftersom det används i många länder. Att byta efternamn är svårare eftersom man måste hitta ett namn som inte finns. Jag kallades för Payman av alla mina iranska vänner, men det var upptaget. Andra stavningar, som Pejman eller Pajman, gick inte heller. Till slut började jag titta på hur andra svenska namn kan se ut. Paymbrant lät bra, och det godkändes. – Jag har inte ångrat att jag bytte namn. Det finns stora fördelar. I mitt jobb pratar jag mycket i telefon med olika kunder. När jag säger att jag heter Martin slipper jag en massa frågor om hur namnet stavas eller var jag kommer ifrån. Det är skönt. Mina vänner har också vant sig. I dag är det ingen som kallar mig Aziz längre.
När Mikael Persson och Malin Henriksson gifte sig ville de varken heta Persson eller Henriksson. De ville ha ett ovanligare efternamn. – Vi ville gärna ha samma efternamn, men Mikael tyckte inte om Henriksson och jag tyckte inte om Persson. Istället började vi leta efter andra namn i släkten, berättar Malin. Min mamma hette Stenström. Tyvärr fanns det redan en Mikael Stenström som jobbar med samma sak som Mikael, så det passade inte så bra. Vi fick leta vidare. – Min mamma hette Östblom, säger Mikael. Både jag och Malin tyckte om det namnet. Det är roligt om det kan leva vidare. Det var lätt för mig att byta till Östblom eftersom det redan fanns i släkten. Jag bytte först, och när vi var gifta kunde Malin också byta.
a. Känner du någon som har bytt namn? b. Om du fick byta förnamn – vilket skulle du välja? c. Om du fick byta efternamn – vilket skulle du välja?
19
666567_kap 01_006-021.indd 19
2009-11-06 08.14
Kapitel 1
Upptäck mer På www.prv.se/Personnamn kan du läsa mer om hur du byter namn. På www.scb.se kan du se hur många som heter samma sak som du.
Kan du orden?
förnamn
dubbelnamn
namnsdag
mellannamn
släktnamn
namnteckning
efternamn
gatunamn
smeknamn
ortsnamn
Frågor om namn 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.
Vad heter dina föräldrar i förnamn? Har du något mellannamn? Vad heter dina grannar i efternamn? Har du något smeknamn som bara din familj och dina vänner använder? Känner du någon med ett dubbelnamn? Finns det några släktnamn i din familj? Vet du varifrån din gata har fått sitt namn? Vilka stora orter ligger i närheten av där du bor? Vem har namnsdag i dag? Hur skriver du din namnteckning?
20
666567_kap 01_006-021.indd 20
2009-11-06 08.14
Kapitel 1
Vad kan du? Jag förstår texterna i kapitlet. Jag kan presentera mig med namn. Jag förstår och kan använda orden på sidan 9. Jag förstår statistiken på sidan 10 och kan svara på frågorna på sidan 11. Jag kan skriva en födelseannons. Jag kan uttala gatunamnen på sidan 14. Jag kan skriva min adress och berätta om var jag bor. Jag förstår frågeorden på sidan 15. Jag kan bilda egna frågor med hjälp av frågeorden på sidan 15. Jag kan använda de personliga pronomen som finns på sidan 16. Jag vet vad det är för skillnad på personliga pronomen i subjekts- och objektsform. Jag förstår hur possessiva pronomen böjs i plural. Jag kan läsa mer om mitt namn på Internet. Jag kan använda orden på sidan 20.
Vad har du lärt dig när du arbetade med det här kapitlet? Vilka ord är nya? Vilken övning tyckte du bäst om? Vilken övning var mindre bra?
tips Du kan arbeta mer med checklistan i övningsboken.
21
666567_kap 01_006-021.indd 21
2009-11-06 08.14
Kurs C och D
Fredrik Harstad Jenny Hostetter
SFI-boken LÄS! Kurs C och D
Fredrik Harstad Jenny Hostetter
Kurs C och D
SFI-boken består av:
SFI-boken LÄS!
SFI-boken är ett läromedel i svenska för C- och D-kursen på studieväg 3 i första hand. Den är uppbyggd kring teman och autentiska intervjuer med helt vanliga och ovanliga människor. Den är ett studiematerial för vuxna om vuxna. Du möter verkliga människor som berättar om sina liv och delar med sig av sina erfarenheter. Vår förhoppning är att deras berättelser ska kroka tag i läsaren och bjuda in till samtal. Det ska vara enkelt att identifiera sig med personerna och göra språket i boken till sitt eget. Materialet har ett språkligt fokus och innehåller färdiga exempel på fraser att utgå ifrån samt många uppgifter som tränar inför nationella proven.
Fredrik Harstad Jenny Hostetter
SFI-boken LÄS!
SFI-boken LÄS! Kurs B och C (inklusive mp3-skiva) SFI-boken ÖVA! Kurs B och C SFI-boken LYSSNA! Kurs B och C (Cd med texter från LÄS! + hörövningar till ÖVA!) SFI-boken LÄS! Kurs C och D (inklusive mp3-skiva) SFI-boken ÖVA! Kurs C och D SFI-boken LYSSNA! Kurs C och D (Cd med texter från LÄS! + hörövningar till ÖVA!) SFI-boken WEBB!
666567_omslag.indd 1
2009-11-06 09.03