9789144095875 by Smakprov Media AB

Båten i parken Introduktion till samhällsstudier

Per Månson | Båten i parken

Per Månson är professor i sociologi vid Göteborgs universitet och har under många år undervisat och handlett studenter och doktorander i sociologi.

Båten i parken Introduktion till samhällsstudier

Denna bok introducerar på ett lättfattligt sätt sociologins grund läggande problemställning och ger en bred översikt över den moderna sociologin. Bokens bärande idé är att det inte endast finns ett sätt att studera samhället; en sociologisk inriktning är inte överlägsen en annan och frågan om vilken typ av kunskap man eftersträvar och vad den ska användas till är ytterst ett vetenskapsteoretiskt och existentiellt val. Med hjälp av två bilder av samhället och metaforen om en helikopters flygtur över en park och ett hav åskådliggörs såväl samhällets övergripande struktur som människors individuella handlingar. Den första upplagan av Båten i parken gavs ut 1985 och boken har sedan dess lästs av tiotusentals studenter. Den har kommit att betraktas som ett standardverk inom svensk sociologi. Sedan första upplagan utkom har inte bara världen förändrats, utan också sociologiämnet. I denna sjätte upplaga har dessa föränd ringar arbetats in i texten, men författaren har trots det strävat efter att bevara bokens grundtanke. Boken vänder sig till studenter i sociologi och närliggande ämnen men bör, med sitt eleganta åskådliggörande av samhället och samhällets förändring, vara givande läsning för alla med ett intresse för samhällsfrågor. Art.nr 37927 ISBN 978-91-44-09587-5

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09587-5_01_cover.indd 1

6:e uppl.

Sjätte upplagan

Per Månson

9 789144 095875

2013-12-05 12.55

Denna titel har tidigare givits ut av Norstedts och utges från och med denna sjätte upplaga av Studentlitteratur AB.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37927 ISBN 978-91-44-09587-5 Upplaga 6:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Foto s. 3, dikt s. 4: Per Månson Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Birgitta Månson Printed by Specialtrykkeriet A/S, Denmark 2014

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 2

2013-12-05 12:11

Till Birgitta

Vid havskanten leker barnen Tagore

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 3

2013-12-05 12:11

Jag gick i en park där gångarna var breda asfalterade bar de mig framåt utan att visa någon tvekan På gräsmattan, som lyste neongrön, hade någon skrivit på skyltar: ”Förbjudet att beträda” Det var endast några fåglar som inte kunde läsa En liten stig vek av från den breda och försvann in i skogen Jag följde den, och i dunklet såg jag älgar och rådjur som sprang när de hörde mina fotsteg krossas mot gruset Då plötsligt var där ett hav med spegelblank yta och en öppen horisont Jag fann min båt bland tusentals andra och solen ledde mina dagar och stjärnorna mina nätter Men minnet av mig själv suddades ut av vattenvägarna och horisonten kom aldrig närmare Då vaknade jag och visste att jag var en båt i en park

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 4

2013-12-05 12:11

INNEHÅLL

Förord 7 K apitel 1

Båten i parken 15

K apitel 2

Vad kan man ha sociologi till? 25

K apitel 3

Hur uppstod sociologi? 35

K apitel 4

Är sociologi en vetenskap? 47

K apitel 5

Att studera samhället 55

K apitel 6

Att förklara samhället 63

K apitel 7

Att förstå samhället 73

K apitel 8

Att förändra samhället 85

K apitel 9

Att leva i samhället 99

Viktiga begrepp 111 Lästips 121

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 5

2013-12-05 12:11

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 6

2013-12-05 12:11

FÖRORD

Idén till denna introduktion till samhällsstudier utformades för mer än trettio år sedan i min undervisning för studenter som just börjar läsa sociologi. Under några terminer utvecklade jag metaforen ”båten i parken” på några inledande föreläsningar som ett sätt att på ett enkelt sätt framställa sociologins grundläggande problemställning. Många studenter sade att de fann metaforen användbar och när sedan studenterna visade vad de antecknat på mina föreläsningar insåg jag att jag borde sammanställa mina tankar på ett mer systematiskt sätt. År 1985 kom den första upplagan av boken ut, och den har sedan dess använts i olika kurser inom flera ämnen på olika nivåer, och lästs av tiotusentals studenter. Hur många studenter som jag stött på utanför universitetsvärlden och som när de hör mitt namn undrar om jag är den som har skrivit Båten i parken, har jag tappat räkningen på. Det blev denna bok som blev den absolut viktigaste av alla de böcker och artiklar jag hittills skrivit under mina år som verksam sociolog. Nu ett och ett halv decennium in på ett nytt sekel kommer den sjätte upplagan ut. Både mitt eget liv och framför allt världen har förändras oerhört mycket de tre decennier som gått sedan den första upplagan kom ut. Just 1985 blev Michail Gorbatjov ny partiledare i Sovjetunionen. Bara fyra år senare störtades regim efter regim i det kommunistiska Östeuropa och två år därefter upplöstes själva Unionen av socialistiska rådsrepubliker som funnits sedan 1922. Ytterligare tio år efter Sovjetunionens upplösning inträffade det som satt sin prägel på det nya 2000-talet: terrorattackerna mot World Trade Center och Pentagon i USA. På detta följde krig och invasioner av Irak och Afghanistan, senare utbröt folkliga uppror som kallats ”den arabiska våren” i flera nordafrikanska stater där utgången i flera av dem fortfarande är oviss.

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 7

2013-12-05 12:11

Förord

Det är, kan man definitivt säga, en helt annan värld som finns idag än den som fanns när denna bok publicerades första gången. En annan förändring som bara kunde anas 1985 är den maktförskjutning som skett till USA:s och Europas nackdel till de så kallade BRIK-ländernas (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) fördel. Speciellt har Kinas enorma ekonomiska utveckling börjat hota USA:s ställning som världens ledande ekonomi. Till detta har den långvariga ekonomiska kris som både Europa och USA genomlider sedan 2008 och som vi ännu inte kan se något slut på bidragit. Den förskjutning av maktcentrum vi nu ser är av historiska dimensioner. Inte sedan 1500-talet har någon annan del av världen än Europa och senare USA varit i centrum, ett faktum som vi ännu endast anar konsekvenserna av. Även ämnet sociologi har påverkats och förändrats under dessa trettio år. I mitten av 1980-talet hade parollerna från ”det revolutionära 1970-talet” i stort sett tystnat, och den tid då sociologin var ämnet på modet hade övergått i en tid då sociologin sågs som ett intressant men kanske lite ”onyttigt” ämne. Frågan vilken ”nytta” man som student kunde ha av ämnet ställdes allt oftare av studenterna, och som ett svar på detta tog jag upp temat på ett seminarium med studenterna. De diskussioner vi hade då utvecklades sedan till kapitel två i denna bok. Frågan vad man kan ha sociologin till – eller vilka studier man än tänker sig – är än idag lika aktuell, inte minst med tanke på att en universitets- eller högskoleutbildning idag inte automatiskt leder till en bra anställning med en hög lön. Studielån måste betalas, så det gäller att satsa på rätt utbildning. Sociologins innehåll har även förändrats en hel del sedan 1985. Flera av de samhällstänkare som kom att dominera den teoretiska diskussionen mot slutet av 1900-talet och in på 2000-talet publicerade viktiga arbeten under 1980-talet. De flesta av dem tas upp i denna bok, liksom flera av de tidigare sociologerna som var verksamma före och runt förra sekelskiftet eller i 1900talets mitt. Om det finns ett mönster som karaktäriserar sociologins utveckling de senaste åren torde det vara en tilltagande fragmentarisering av ämnet, det vill säga att det blir alltfler specialinriktade ”bindestreckssociologier” som studerar och analyserar en liten men viktig del av samhället. Detta beror till stor del på att även objektet – samhället – blivit alltmer fragmentariserat, eller med den franske sociologen Émile Durkheims ord, alltmer arbetsdelat. Det finns en risk med denna fragmentarisering av både samhället och sociologin. Durkheim menade att även en långt gående arbetsdelning måste finna former 8

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 8

2013-12-05 12:11

Förord

för integration och social sammanhållning av individerna i samhället. För sociologins del ligger den kanske största risken i att sociologin inte längre kan leva upp till det löfte som ämnet föddes med och som sedan dess har varit ett av dess starkaste kännetecken: att bära vidare idén om att vara en övergripande samhällsvetenskap som inte delar upp sina studier i olika analyser av samhällets skilda sfärer eller institutioner. Där ekonomer studerar ekonomiska system och ekonomiskt handlande och statsvetare studerar politiska system och politiskt handlande kan sociologer studera hur ekonomi och politik (och familj och sociala rörelser etc.) påverkar varandra. Om sociologin utvecklas till ”arbetslivssociologi”, ”arbetsmarknadssociologi”, ”familjesociologi”, ”organisationssociologi”, ”genussociologi”, ”historisk sociologi” etc., kan vart och ett av dessa områden presentera djupa och intressanta analyser av sitt eget område, men sambanden mellan de olika områdena försvinner lätt i en sådan uppdelning. Utvecklingen på universiteten, inte bara i Sverige utan i hela världen, har bidragit till denna fragmentarisering då kraven på forskarna att publicera korta artiklar i internationella tidskrifter med hög status har lett till att det framför allt är ”säker forskning”, forskning som inte tar alltför lång tid att genomföra och där resultaten är relativt förutsägbara, som premieras. Även doktorander är numera underkastade samma krav: på kort tid ska man skriva ett antal artiklar i sitt specialområde och när några av dessa artiklar publicerats kan man lägga ihop dem till en avhandling på samma sätt som man alltid gjort inom medicin eller naturvetenskap. Det är på detta sätt som ”det nyttiga” alltmer blir ”det eftersträvansvärda”, för vetenskapens uppgift anses i allt högre grad vara att betjäna den ekonomiska tillväxten. Det är därför på många sätt i ett helt nytt läge som en sjätte reviderad upplaga av denna bok ges ut. I denna revidering ligger att jag har försökt att behålla grundtanken med boken som handlar om de två bilder av samhället som presenteras i det första kapitlet och sedan använda helikopterns uppstigningar och landningar för att illustrera vikten av att tänka på olika abstraktionsnivåer. Det hade varit fel att skriva en helt ny bok eftersom så många studenter (och en hel del lärare) har uttryckt uppskattning av metaforens styrka. Min förhoppning är givetvis att även denna upplaga ska visa sig vara användbar för både lärare och studenter. Det är inte bara tiden i världen och inom sociologin som har gått, även åren har svunnit för en enskild människa. En del av problemen i dag är att hastigheten i samhällsutvecklingen gör det allt svårare för olika genera© F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 9

2013-12-05 12:11

Förord

tioner att förstå varandra. Visserligen har vuxna nära nog alltid klagat på ungdomen (redan den grekiske filosofen Sokrates klagade på att hans tids ungdom var ohyfsad), men då var det mer ett generationsperspektiv som mötte ett annat generationsperspektiv. I den mån som samhället var stabilt och förändrades i långsam takt var det ändå i grunden samma samhälle de olika generationerna förhöll sig till. Det som sker i dag är en så hastig omvandling av vår vardag att den för bara trettio år sedan var omöjlig att förutse. Om man växte upp i det svenska folkhemmet på 50-talet, eller med Beatles, flower-power och Vietnamrörelsen på 60-talet, är det svårt att till fullo dela tankar med och förstå den som vuxit upp på 80-talet, för att inte säga 90-talet. Det betyder givetvis inte att det inte längre finns, eller kan finnas, en dialog mellan ungdomar, medelålders och äldre. Familjen och dess relationer är fortfarande viktig – trots att den utsatts för stora påfrestningar de senaste decennierna – likaså släkten och det nära sociala nätverket. Problemet är mer att olika generationer många gånger har olika referensramar, och om till detta läggs en mycket hastig omvandling av samhället, med allt vad det innebär av förändrade värden och normer, riskerar avståndet mellan olika generationer att växa till klyftor. Att samhället förändras innebär också att teorierna om samhället förändras. Denna förändring sker på två plan. Dels, för det första, ett plan där förändringen av verkligheten är central. För 30 år sedan gjorde ingen analyser av det samhälle som vuxit fram på 2000-talet, helt enkelt för att det inte fanns då. Många av de fenomen som samhällsforskare pekar på som typiska för de senaste decennierna – avindustrialisering, informationsteknikens utveckling med datorer, smarta telefoner och läsplattor vilka sammantaget lett till ett nytt ”IT-samhälle”, eller ett nytt internationellt system av ett ”nätverkssamhälle”, en ny verklighet i ”cyberrymden”, internationaliseringens övergång i globalisering, en allt starkare individualisering som lett till en relativisering av värden och normer – är idag omdebatterade frågor inom sociologin. För trettio år sedan gjordes andra prioriteringar av de flesta samhällsvetare. Men teorier förändras också, för det andra, av en intern ”teoretisk logik”. Detta innebär att teorier som i en viss fas synes vara motsatta varandra kan integreras i en ny och mer genomarbetad teori. Sociologins utveckling på 1980- och 90-talen är exempel på detta. Där många sociologiska teorier i slutet av 70-talet tycktes ha hamnat i ett slags ”skyttegravskrig” mot varandra har de nu, i dagens sociologi, alltmer inarbetats i nyare teoretiska system. 10

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 10

2013-12-05 12:11

Förord

Den dominerande tendensen de senaste decennierna är denna integration av olika teoretiska traditioner och riktningar. Detta gäller speciellt flera av de i dag ledande sociologiska teoretikerna. Vilka dessa är och vilka teorier de utvecklat kommer att framgå senare i boken. Trots dessa förändringar hoppas jag att boken behållit sin grundton och att komplexiteten i verklighetens och i teoriernas utveckling inte gett upphov till en motsvarande komplexitet i texten. Att skriva enkelt om det svåra är det kanske allra svåraste. För att undvika att fastna i den långt drivna förenklingens Skylla eller i obegriplighetens Charybdis bör man, som ”lärarens gyllne regel” uttrycker det, å ena sidan ”aldrig underskatta elevens intelligens”, men å andra sidan ”aldrig överskatta hennes kunskap”. Eftersom denna bok är avsedd både som en introducerande text till sociologiska studier och som en lättfattlig översikt över modern sociologi bygger den inte på några förkunskaper i ämnet. De begrepp (”svåra ord”) som kommer att framläggas i bokens kapitel förklaras i sitt sammanhang (ehuru mycket förenklat), men också i en avslutande begreppsöversikt. Det finns inte några utförliga referenser eller fotnoter som hänvisar till olika författare, teorier eller böcker för vidare studier. Ett axplock av nyare sociologisk litteratur av olika svårighetsgrad finns dock samlat sist i boken. Boken inleds med metaforen ”båten i parken” och vad den kan säga om sociologins studieobjekt: människan och hennes sociala handlingar och relationer i samhället. Sedan följer ett kapitel som diskuterar sociologins nytta (kap. 2), därefter ett kapitel med en kort översikt över sociologins tidigare historia och utveckling (kap. 3) och vidare ett som behandlar frågan om ämnets vetenskapliga anspråk (kap. 4). Sedan kommer ett allmänt hållet kapitel om förutsättningarna för och vissa grundläggande problem när man önskar studera samhället (kap. 5). Därpå följer tre kapitel om olika sätt att förhålla sig till och studera samhället (kap. 6, 7 och 8), tre sätt som alla använts men sällan i de renodlade former som de här framställs som. I det avslutande kapitlet sammanfattas bokens tema och knyts ihop med metaforen i det första kapitlet. Temat för boken är först och främst modern sociologisk teori och vad den säger om vår samtid. Men för att närma sig modern teori (eller moderna teorier) måste vissa sociologiska klassiker som fortfarande är viktiga tas upp. Detta sker dels i det historiska kapitlet, men också, där det är relevant, i samband med modern teori. Men förutom detta tema finns också ett sociologiskt © F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 11

2013-12-05 12:11

Förord

perspektiv på kunskap i boken. Denna sociologiska kunskapssyn kan bäst sammanfattas med ett citat från förordet till den första upplagan av denna bok: Det övergripande temat är att det inte finns endast ett sätt att studera samhället, utan att det – beroende på hur man uppfattar samhället och väljer att relatera sig till det – uppstår olika vetenskapliga och utomvetenskapliga problem. En del klassiska och några moderna teorier tas upp för att belysa detta tema. Slutsatsen av diskussionen är att det inte finns någonting som ytterst kan bevisa att en sociologisk riktning är överlägsen en annan, eftersom frågan om vilken kunskap man eftersträvar och vad den ska användas till ytterst är ett existentiellt val. De regelsystem som styr utformandet och användningen av vetenskapen, sedd som en samhällsinstitution, kan den enskilde anpassa sig till eller låta bli. Men dessa regler är, i likhet med alla andra regler i samhället, socialt skapade och därför inte härledbara ur någon utomsamhällelig verklighet. Detta borde vara den första – och bestående – insikten för varje utforskare av samhället. Häri ligger bokens viktigaste budskap till nybörjaren i sociologi.

Tanken att kunskapen ingår i och formas av den sociala verkligheten är en viktig utgångspunkt för en sociologisk kunskapssyn. Därför borde också sociologi – sedd som en kunskapsform om samhället – förändras när det omgivande samhället förändras. Sociologi är – med ett numer populärt begrepp – en ”social konstruktion”, någonting som frambringas och formas av människor och som förändras och utvecklas med människornas förändring och utveckling. Om därför ovanstående citat äger någon giltighet mer än trettio år efter att det skrevs är en fråga om tidens flykt och tankarnas förändring å ena sidan, och traditionens makt och försöken att finna värden ovanför den samhälleliga förändringen å den andra. Trots all förändring vi ser runt oss varje dag är det viktigt att komma ihåg att all förändring förutsätter någon form av kontinuitet. Om det inte är någonting som förändras kan inte någonting förändras. Kontinuitet och förändring förutsätter således varandra, och trots att vi människor byter ut alla celler i vår kropp på sju år har de flesta av oss en känsla av kontinuitet och en egen identitet. Kontinuiteten bygger inte på vår kropp utan på vårt medvetande om vår kropp och vårt psyke. Hur detta kommer sig och vad det får för följder för nutidens människor är ett tema vi återkommer till. Här räcker det att säga att problemen runt vad som kallas social förändring – studier av samhällen som mer eller mindre är inne i en social förändringsprocess 12

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 12

2013-12-05 12:11

Förord

– kanske är det mest grundläggande för sociologin. Sociologin formades i övergången från det ”gamla” till det ”nya” samhället, från feodalism eller ett övervägande agrart samhälle till ett modernt kapitalistiskt och övervägande urbant och industriellt samhälle. De första sociologerna (vare sig de kallade sig sociologer eller inte) formades alla av den erfarenheten och försökte med sina teorier och analyser förklara övergången och se vilka utvecklingstendenser som fanns i det nya samhället. Sedan dess har en huvudfåra sökt att förstå och förklara (och vissa även förändra) det moderna samhällets utveckling, alltifrån sociala konsekvenser av industrialisering och urbanisering, över chocken över de båda världskrigen och avslöjandet av massmord i Hitlers Tyskland och i Stalins Sovjet till dagens postmodernism och cyberrymd. På motsvarande sätt som de första sociologerna försökte begripliggöra ”en ständigt pågående omvandlingsprocess” (Marx) i deras samhälle försöker nu sociologer förstå och förklara (mindre vanligt, förändra) den omvandlingsprocess vi nu genomgår. Avslutningsvis vill jag tacka alla som bidragit med kommentarer och tips för att förbättra innehållet. Främst har studenter jag träffat i undervisningen och kolleger jag samarbetat med bidragit till att boken nu ges ut i ännu en reviderad upplaga. Men utan de tiotusentals studenter som har använt – och fortfarande använder – boken i sina studier skulle en ny upplaga troligtvis inte getts ut. Därför tackar jag även alla okända studenter som jag mött genom denna bok. Det var främst det faktum att studenterna kom tillbaka, med nya frågor och nya behov av att förstå vad som pågår, som gjorde att jag återvände till sociologin efter ett uppehåll på några år i början av 1980-talet då jag sysslade med andra saker. Sociologin kan bidra med åtminstone vissa insikter om samhället och samhällsutvecklingen, och inte minst i dag verkar behovet av att finna sammanhang i en alltmer kaotisk värld ha ökat. Därför kan sociologi, utan pretentioner på absolut sanning – tanken på absolut sanning är en mycket osociologisk tanke – lära oss att se sammanhang i kaoset, kontinuitet i förändring och det möjliga i det omöjliga. Samhället är trots allt en mänsklig skapelse, även om det idag framstår som svårare än någonsin att förstå och förklara, för att inte säga förändra. Göteborg i december 2013 Per Månson © F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 13

2013-12-05 12:11

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 14

2013-12-05 12:11

K APITEL 3

Hur uppstod sociologi?

ociologi i betydelsen människors reflektion över sina levnadsförhållanden har nog funnits sedan historiens gryning. Länge sammankopplades teorier om sociala förhållanden med religiösa eller astrologiska synsätt. Man förknippade människornas öden och inbördes relationer med olika gudar eller med stjärnornas rörelser. Under antiken framträdde dock ett flertal filosofer som började analysera samhällsförhållanden utan att återföra dem till religiösa eller astrologiska teorier. Så skrev exempelvis Aristoteles om den politiska utvecklingen mot bakgrund av sin tids allmänna samhällsförhållande. Den arabiske filosofen Ibn Khaldun kan också sägas ha varit en tidig sociolog på 1300-talet. Men det vi i dag kallar sociologi kan spåras tillbaka till medeltidens upplösning och övergång i den moderna tiden på 1500- och 1600-talen. Då uppstod bland annat den moderna naturvetenskapen genom att Kopernikus, Galilei, Newton med flera grundlade en icke-religiös syn på naturens lagar. Men även de omfattande ekonomiska och politiska förändringarna som inletts, främst handelns utbredning och de moderna nationalstaternas uppkomst, analyserades av radikala filosofer i icke-religiösa termer. Det var i denna sekularisering av tänkandet som grunderna för vad som senare kom att bli sociologi lades. Begreppet ”samhälle” kom delvis att ändra innebörd. Tidigare betydde det ungefär vad vi idag menar med ”sällskap”, det vill säga ett antal personer som träffas och utbyter åsikter om något som intresserar dem. Än idag finns denna ursprungsbetydelse kvar till exempel i engelskans ”society”, tyskans ”Gesellschaft”, franskans ”societé” och även i ryskans ”obsjtjestvo”. Under 1700-talet började man skilja mellan ”kungamakten” eller ”staten” å den ena sidan och ”det civila samhället” å den andra, och på samma sätt som man © F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 35

2013-12-05 12:11

3 Hur uppstod sociologi?

kunde fråga sig varför människor sluter sig samman i ett sällskap kunde man fråga varför människor sluter sig samman i samhällen. Under upplysningstiden var detta en omdiskuterad fråga. En del menade att samhället hade bildats med tvång genom att en kung lade under sig ett område och underkuvade folket. Andra ansåg att samhället hade bildats genom att männ iskorna hade ingått ett ”socialt kontrakt” med varandra och med fursten för att kunna samverka om handeln och bli beskyddade mot fiender. Om härskaren bröt detta kontrakt och vände sig mot sitt folk skulle han avsättas. Detta kom att bli en viktig legitimering av samtida upprorsrörelser. Något tidigare hade det uppstått ett annat begrepp, nämligen begreppet individ. Ordet är ursprungligen en latinsk översättning av det grekiska ordet atomos, som betyder odelbar och kom enligt en grekisk filosof att beteckna universums minsta byggstenar, atomerna. Under medeltiden hade man betraktat människornas värld som uppbyggd av olika stånd, där varje männ iska skulle tillhöra det stånd hon fötts till. Det var också felaktigt att försöka ändra denna samhällsordning menade kyrkan – den var ju av gudomligt ursprung. Ungefär samtidigt som Aristoteles lära om att allting består av olika kombinationer av de fyra grundelementen jord, vatten, luft och eld började ersättas av tanken att materian i grunden består av kombinationer av identiskt lika atomer, uppstod synsättet att samhället egentligen består av i grunden identiskt lika individer. Många ansåg att människorna inte var födda olika, utan att det var (de feodala) samhällsförhållandena som gjort dem ojämlika. Den franske upplysningsfilosofen Rousseau skrev att ”männ iskan är född fri, men överallt ser man henne i bojor”, och den amerikanska självständighetsförklaringen 1776 inleddes med orden: ”Alla människor är skapade jämlika”. Begreppet individ uttryckte därför också en ny syn på människan och hennes plats i samhället i jämförelse med hur man under medeltiden delade upp människor i olika stånd som hade olika status. Under den feodala tiden bestämdes alla människors liv till stor del av den familj eller den ätt de fötts till, den by de bodde i eller det stånd eller det skrå de verkade inom. De flesta uppfattade sig knappast som ”fria individer”. Den geografiska och sociala rörligheten var ringa, även om den givetvis förekom speciellt mot slutet av perioden. Man dog ofta på den plats där man hade fötts, övertog sina föräldrars näring och följde reglerna för det stånd man tillhörde. Uppluckringen av feodalsamhället medförde bland annat att den sociala och geografiska rörligheten ökade och att alltfler människor kunde börja 36

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 36

2013-12-05 12:11

3 Hur uppstod sociologi?

uppfatta att de sociala förhållandena inte såg lika ut överallt utan skilde sig åt. När nu nationer och stater bildades kom begreppet ”samhälle” efterhand att beteckna de traditionella lagar, regler och sedvänjor som människorna hade att leva efter, medan begreppet ”individ” således betecknade den enskilda människan som av naturen var utrustad med vissa oförytterliga rättigheter som frihet och möjlighet att sträva efter lycka. Redan då uppfattades förhållandet mellan ”samhället” och ”individen” som något problematiskt. Men det var den samhällstyp som föddes ur den industriella revolutionen i England och den franska politiska och sociala revolutionen på slutet av 1700-talet som gav upphov till det nya synsätt som kom att kallas ”sociologi”. I takt med att industrialiseringen fortsatte började problemet med de många ”arbetande fattiga” alltmer att uppmärksammas. Samtidigt ville många radikaler utveckla och fullfölja den stora franska revolutionen och skapade olika modeller för ett samhälle där social och politisk demokrati skulle råda. Det var analyser av detta slags problem som så småningom ledde till att det uppstod ett nytt ämne, sociologi. Det började i Frankrike, som under många år efter 1789 fortsatte att skakas av sociala och politiska oroligheter. Revolutioner och motrevolutioner avlöste varandra. Politiska kuppförsök hotade gång på gång att leda till nya omvälvningar. En av de många som både bekymrade sig över det franska samhällets instabilitet och ville inrätta ett rättvisare samhälle var den franske greven Henri Saint-Simon (1760–1825). Han forskade om förhållandena i sitt land och försökte skapa teorier om orsakerna till den sociala oron. Han kom så småningom fram till att de gamla förrevolutionära institutionerna, som kyrkan, kungen och adelns maktställning, inte längre kunde styra männ iskornas liv och att det nya samhället ännu inte hade utvecklat några nya fungerande institutioner. Han ansåg att det var den nya samhällsvetenskapens uppgift att försöka hjälpa till att inrätta sådana institutioner. Denna tanke togs upp och vidareutvecklades av hans tidigare sekreterare, Auguste Comte (1798–1857), som även försökte skapa en vetenskaplig metod för den nya vetenskapen som än idag kallas ”positivism”. Först kallade han sin nya vetenskap för ”social fysik” för att ge associationer till den mer accepterade vetenskapen fysik, men eftersom en konkurrent till honom, den belgiske statistikern Adolphe Quételet (1796–1874), redan hade lagt beslag på namnet ändrade han namnet till ”läran om det sociala” eller med andra ord sociologi. ”Upptäckten” som dessa sociologiska pionjärer gjorde var således att © F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 37

2013-12-05 12:11

3 Hur uppstod sociologi?

människorna inte bara styrs av ekonomiska och politiska förhållanden utan även av osynliga ”sociala” band. Dessa band var de sociala förhållanden människorna levde i, och den nya vetenskapens uppgift var att så objektivt som möjligt utforska och analysera dem för att finna de sociala lagar som styr människorna. Samtidigt var vissa samhällsfilosofer intresserade av att försöka finna generella lagar för de mänskliga samhällenas historiska utveckling. Social antropologin hade under denna tid upptäckt många ”primitiva kulturer” som av många betraktades som förstadier till de avancerade samhällena i Västeuropa och Nordamerika. Comte kallade till och med de västliga samhällena för ”mänsklighetens avantgarde”. I England försökte Herbert Spencer (1820–1903) bygga vidare på Darwins teori om det naturliga urvalet med sina teorier om att samhällen utvecklades mot allt större differentiering och komplexitet. Spencer hade utvecklat grunden till en teori om evolutionen sju år innan Darwin kom ut med sin bok om arternas uppkomst 1859, och var dessutom den som myntade begreppet ”survival of the fittest” (ungefär: den som är bäst anpassad till sin miljö överlever) som förknippas med Darwin. En annan engelsman, den liberale reformatorn John Stuart Mill (1806–1873), bidrog till sociologins utveckling genom att försöka bygga vetenskapen om samhället på vetenskapen om individen, det vill säga på psykologi. Men i stort sett var sociologi en okänd vetenskap ända fram till de sista decennierna av 1800-talet. Till detta bidrog bland annat att Comtes läror hade urartat till en ny kyrka som bedrev en kult för den ”positiva vetenskapen” och att därmed sociologin hade råkat i vanrykte. Under årtiondena runt förra sekelskiftet – från ca 1880 till 1920 – började sociologin framträda som något mer än enstaka individers engagemang i sociala frågor eller försök att finna objektiva lagar för samhällsutvecklingen. Under denna tid verkade de flesta av sociologins ”klassiker”: Émile Durkheim (1858–1917) och Georges Sorel (1847–1922) i Frankrike, Ferdinand Tönnies (1855–1936), Georg Simmel (1858–1918) och Max Weber (1864–1920) i Tyskland, italienarna Gaetano Mosca (1858–1941) och Vilfredo Pareto (1848–1923), den senare mest verksam i Schweiz. I USA växte sociologin fram tack vare bland andra Albion Small (1854–1926), som 1892 grundade den första sociologiska institutionen vid Chicagouniversitetet och därmed blev den förste professorn i sociologi. Andra tidiga sociologer i USA var William G. Sumner (1840–1910) som höll den första sociologikursen vid Yale University 1876, 38

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 38

2013-12-05 12:11

3 Hur uppstod sociologi?

Lester Ward (1841–1913), Charleys Cooley (1864–1929) och George Herbert Mead (1863–1931), där speciellt Mead fortfarande är ett viktigt namn inom sociologin. I Sverige inrättades en professur i ekonomi och sociologi vid Göteborgs högskola så tidigt som 1903 med Gustaf Steffen som innehavare. Under dessa år började en mängd sociologiska tidskrifter att ges ut, och flera universitet inrättade professurer i ämnet. Sociologin hade därmed blivit ett accepterat och respekterat universitetsämne i flera länder. Sociologin kom från början att innehålla olika sorters vetenskap med olika metoder. Man kan se nationella olikheter som att den franska sociologin byggde vidare på Saint-Simons problem kring den sociala ordningen och Comtes försök att skapa en riktig vetenskaplig metod, medan den tyska sociologin låg nära den stora metoddebatt som utkämpats inom historie vetenskapen där. I Italien byggde man vidare på traditionen från Machiavelli som analyserade ”maktens problem”, och i USA låg den unga sociologin, när den inte var influerad av Spencers ”socialdarwinism”, nära socialpsykologiska frågeställningar. En annan samhällstänkare som åtminstone indirekt kom att få en viss betydelse för den nya vetenskapen var Karl Marx (1818–1883). Marx själv försökte aldrig utveckla någon ”lära om det sociala” och man kan finna få referenser till samtida sociologer hos honom. Men när hans teorier efter hans död började anammas av flera stora arbetarpartier, främst det tyska socialdemokratiska partiet, uppmärksammades han av flera samtida sociologer. Durkheim höll föreläsningsserier om socialism, Weber diskuterade den ”ekonomiska tolkningen av historien” och Pareto försökte avfärda Marx som en ”pratsjuk, ovetenskaplig moralist”. Efter detta första möte med Marx kom det att dröja till 1960-talet innan sociologin åter intresserade sig för hans teorier. I stället var det två andra av sociologins klassiker, Émile Durkheim och Max Weber, som i viss mån kom att bli mönsterbildande. Durkheim var tidigt i sitt liv inriktad på att etablera sociologin som en respekterad vetenskap om samhället, och i dessa försök kom han att framhäva samhällets oberoende av individerna. Han betraktade sociologins studieområde, ”samhället”, som en egen verklighet som aldrig kunde förklaras med de olika individernas agerande. Tvärtom, individernas handlingar kan enligt honom bäst förklaras utifrån samhället. Till och med en sådan individuell handling som att ta sitt eget liv var bestämd av sociala krafter, menade han i sin undersökning © F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 39

2013-12-05 12:11

3 Hur uppstod sociologi?

av självmordet. Hos Durkheim framstår verkligen samhället som en park, med fasta gångar och förbjudna gräsmattor. Durkheim utarbetade också den första sammanhängande metodläran för den nya vetenskapen, och hans ”sociologins metodregler” (1895) fortsätter att vara viktiga ännu mer än hundra år efter utgivandet. Weber, som också var historiker och nationalekonom, var starkt påverkad av den tyska debatten om möjligheterna att skapa objektiv kunskap inom historievetenskapen och han överförde många av dessa problem till sociologin. Denna debatt hade bland annat gällt om det verkligen finns objektiva lagar för den historiska utvecklingen och hur människor i grunden egentligen kan uttala sig om främmande kulturer och tider. För Weber var sociologin ”vetenskapen om sociala handlingar”, det vill säga de handlingar som människor utför mot varandra. Problemet var, enligt honom, inte att försöka finna objektiva lagar om hur samhället fungerade, utan att försöka förstå människors agerande utifrån deras egna kulturella betydelser. Weber menade inte att det inte existerar institutioner i samhället, men han tryckte på att dessa måste förstås som uttryck för hur människor handlar. Alla kollektiva och institutionella begrepp som ”klass”, ”stat” eller ”marknad” måste alltid kunna återföras till individernas förståbara handlingar. Webers sociologi ligger därför relativt nära ”idealtypen” att se samhället som ett hav. Weber och Durkheim kan ses som var sin representant för två dominerande strömningar inom den nya vetenskapen. Även om man kan säga att båda studerade ”båten i parken” gjorde de det utifrån olika utgångspunkter och även av olika anledningar. Enligt Durkheim skulle den nya vetenskapen i första hand vara samhällsnyttig. Var den inte det hade den inget existensberättigande, menade han. Weber, å andra sidan, ansåg att vetenskapen aldrig kunde vara mer än en av många möjliga tolkningar av verkligheten, och att den därför aldrig kunde göra anspråk på att vara den enda rätta. Vetenskapsmannen skulle sträva efter att förstå den kulturella betydelsen av olika fenomen i samhället, och det var naivt att tro att man, med vetenskapens hjälp, skulle kunna formulera principer för den praktiska samhällsnyttan. Bakom dessa skilda åsikter om sociologins användbarhet låg avgörande skillnader i synen på hur man skulle uppfatta samhället och möjligheterna att erhålla objektiv kunskap om det. Vi kommer närmare in på dessa problem i nästa kapitel. Både Durkheims ”parksociologi” och Webers ”havssociologi” kom att 40

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 40

2013-12-05 12:11

3 Hur uppstod sociologi?

upptas och vidareutvecklas inom det nya ämnet. Durkheims synsätt spred sig dessutom till närbesläktade discipliner som socialantropologi och språkvetenskap, och sedan dess har vad som kallas strukturalism varit en av 1900talets viktigaste tankeriktningar inom samhälls- och människovetenskapen. Webers utgångspunkter har, i kombination med närliggande filosofiska och metodologiska strömningar, också fått en oerhört stor betydelse, framför allt inom den kontinentala sociologin. Det finns också många som har försökt att överbrygga Webers och Durkheims skilda ansatser inom sociologin. En av de främsta bland dem är den amerikanske sociologen Talcott Parsons (1902–1979), som med sin kombination av ”strukturfunktionalism” och ”handlingsteori” kom att dominera en hel generation samhällsvetare, främst i USA, men hans inflytande har även varit stort i Europa och inte minst i Sverige. Sociologins utveckling i Sverige har i stort sett följt den övriga, möjligen med någon eftersläpning. Under 1800-talet debatterades även här ”den sociala frågan”, bland annat av Erik Gustaf Geijer, och så tidigt som 1903 fick som vi sett nationalekonomen Gustaf Steffen en del av sin professur i Göteborg inrättad som sociologi. Under 1930-talet genomfördes flera viktiga undersökningar (exempelvis Alva och Gunnar Myrdals Kris i befolkningsfrågan 1934) som använde sociologisk teori och metod. Ungefär samtidigt skapades de första sociologiska seminarierna i Lund, och Stockholm och Göteborg följde snart efter. Ännu var dock inte sociologin ett universitetsämne i Sverige. 1947 inrättades den första rena sociologiprofessuren i Uppsala med Torgny T. Segerstedt som innehavare. Bakgrunden till detta var att socialdemokraterna 1944 lade fram ett ”efterkrigsprogram” där man presenterade sin plan för att bygga upp en svensk välfärdsstat. Till detta behövdes, ansåg man, en vetenskap för att planlägga och utvärdera resultatet av reformerna och valet föll då på det relativt nya ämnet sociologi. Under de närmaste femton åren följde de övriga svenska universiteten efter och inrättade sociologiska institutioner med sina professurer. Den svenska sociologin var till en början mycket påverkad av den amerikanska, där förutom Parsons generella teorier en stark inriktning mot metodologiska frågor var dominerande. Det gällde att bygga upp sociologin genom att samla så många ”objektiva fakta” som möjligt och att kunna bearbeta dem med hjälp av ”den sociologiska metoden”. Till en början var studentantalet relativt ringa, men i samband med studentrevolten 1968 växte © F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 41

2013-12-05 12:11

3 Hur uppstod sociologi?

kullarna explosionsartat. Sociologin kom att bli ämnet på modet under några år. Vårterminen 1969 studerade exempelvis runt 2 000 personer vid Sociologiska institutionen i Göteborg, vilket kan jämföras med nuvarande antal runt 300. Vid övriga universitet var förhållandena likartade. Den marxistiska sociologin väcktes åter till liv, men även många kontinentala skolor som fenomenologi, hermeneutik och existentiell sociologi togs upp. Mellan de olika sociologiska traditionerna gick debattens vågor höga. Den ”objektiva hårddatasociologin” kritiserades kraftigt och Parsons ”strukturfunktionalism” betraktades av många som alltför konservativ och USA-vänlig. En del ansåg att sociologin var alltför individorienterad, andra att individen hade försvunnit ur ämnet. Det starka marxistiska uppvaknandet ledde till att sociologin fick ett rykte om sig att vara samhällsomstörtande, något som fick ytterligare näring då en grupp sociologer, som studerade ökad företagsdemokrati, råkade vara närvarande när den stora gruvstrejken i Kiruna bröt ut vintern 1969. Några år efter detta hade sociologer svårt att få medel till sin forskning. Mot mitten av 1970-talet hade förhållandena börjat återgå till det normala. Studentantalet sjönk, inrättandet av utbildningslinjer disciplinerade ämnet och forskningsanslagen började åter att strömma in. Samtidigt utvecklades vad som kallats ”bindestreck-sociologin”, det vill säga specialisering på exempelvis arbetsmarknadssociologi, bostadssociologi, fritidssociologi, migrationssociologi, organisationssociologi etc. Ur den stora debatten på 1970-talet kom att utvecklas en mer öppen syn på olika riktningar och traditioner. Under 1980-talet var det få som hävdade en riktnings absoluta överlägsenhet över de övriga, man tog, som någon uttryckt det, ”lite av varje, som från ett smörgåsbord”. Man kan dessutom under 1980- och 1990-talen märka ett ökat intresse för områden som studerar kunskapens och vetenskapens ursprung ur och roll i samhället. Man kan säga att det ökade intresset för kunskapsoch vetenskapssociologi och vetenskapsteori till en viss del hängde samman med en självprövning efter ”de stormiga årens” många gånger alltför absoluta krav på sociologisk kunskap. Många sociologer intresserar sig för och utreder helt enkelt sin egen roll och funktion i samhället. En annan utveckling som varit central de senaste decennierna är en återgång till försök att utveckla samhälleliga helhetsteorier. Många av de som idag betraktas som sociologins förgrundsgestalter, både inom och utanför ämnet, utvecklade under 1960- och 1970-talets debatter sina egna mer vitt42

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 42

2013-12-05 12:11

3 Hur uppstod sociologi?

omfattande teorier. En idéhistoriker har till och med kallat utvecklingen under 1980-talet för ”the return of grand theory”. Här har bland annat den tyske samhällstänkaren Jürgen Habermas (f. 1929) kommit med sin storslagna ”teori om det kommunikativa handlandet”, den engelske sociologen Anthony Giddens (f. 1938) med sin ”strukturationsteori”, den franske sociologen Pierre Bourdieu (1930–2002) analyserade i många undersökningar hur det franska samhället är uppbyggt och reproduceras utifrån individernas innehav av olika former av ekonomiskt, kulturellt, socialt och symboliskt kapital, medan den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault (1926–84) utvecklade ett nytt perspektiv på samhället när han i ett flertal undersökningar analyserade hur de mest utstötta i samhället utsattes för en disciplineringsprocess i den moderna tidens början, en disciplinering som nu berör i stort sett alla människor. Ur dessas och många andras undersökningar och teoretiska utveckling har dagens sociologi fått sin form och innehåll. Begrepp som ”diskurs”, ”social konstruktion”, ”kommunikativ rationalitet”, ”institutionell reflexivitet”, ”habitus” och ”sociala fält” används i dag på ett självklart sätt inom sociologi och är ett resultat av de senaste decenniernas utveckling inom ämnet. Ytterligare en riktning som fått viss betydelse de senaste decennierna är den som kallas ”rationell valhandlingsteori”. Den ligger relativt nära ekonomisk teori, och kom att få ett stort inflytande under det sena 1980talets och 1990-talets starka dominans för ekonomiskt tänkande. Idén är här att människors sociala handlande kan analyseras och förklaras utifrån att vi människor tänker och väljer rationellt, det vill säga att vi kalkylerar med kostnader och effekter och strävar efter största möjliga nytta även vad det gäller icke-ekonomiska handlingar som att gifta sig och bilda familj. Tanken hade tidigt utvecklats inom främst amerikansk sociologi, men fick en nytändning under 1980-talet då bland andra ekonomen Gary Becker (f. 1930) överförde ekonomiska modeller till socialt handlade. Becker fick Nobelpriset 1992 för att han visat hur den rationella valhandlingsteorin kan förklara en mängd företeelser i samhället. De senaste decennierna har slutligen också sett genombrottet för ett flertal teoretiska nydaningar som är starkt kritiska mot den existerande sociologin. Dessa nydaningar brukar översiktligt inrymmas i vad som kallas ”feministisk sociologi” och dess relativt närliggande ”queerteori” respektive ”postmodernistisk sociologi”. Även om dessa båda kategorier är långt från © F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09587-5_01_inlaga.indd 43

2013-12-05 12:11

Båten i parken Introduktion till samhällsstudier

Per Månson | Båten i parken

Per Månson är professor i sociologi vid Göteborgs universitet och har under många år undervisat och handlett studenter och doktorander i sociologi.

Båten i parken Introduktion till samhällsstudier

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09587-5_01_cover.indd 1

6:e uppl.

Sjätte upplagan

Per Månson

9 789144 095875

2013-12-05 12.55