Z
BENGT-ARNE BENGTSSON
ZIGMA Samh채llskunskap
LIBER Sj채tte upplagan
ISBN 978-91-47-07977-3 © 2000 Bengt-Arne Bengtsson, Liber AB REDAKTÖR Lena Borgström BILDREDAKTÖR Marie Olsson FRIHANDSTECKNINGAR Thomas Fehrm FORMGIVNING, INLAGAN KARTOR OCH DATORBILDER Bånges Grafiska Form AB PRODUKTION Thomas Sjösten Sjätte upplagan 2 REPRO Repro 8 AB, Nacka TRYCK Erlanders, Ungern 2008
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t. ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se
FÖRORD Inom matematiken brukar man använda den grekiska bokstaven ∑ (sigma) som symbol för summan, det totala. Men att detta läromedel i samhällskunskap heter Zigma får inte misstolkas. Vi hävdar inte på något sätt att det innehåller ”allt”. I stället vill vi genom namnvalet göra två viktiga markeringar. Den ena är att Zigma ska kunna användas i ämnets olika kurser, såväl i kärnämneskursen som i de därpå följande fördjupningskurserna. Den andra är att betona den viktigaste ledstjärnan för vårt arbete: helhetssyn, samband och sammanhang. Texten i Zigma är grupperad i nio olika block, vilka i sin tur är indelade i kapitel av varierande antal och omfång. Blocken och kapitlen har placerats i en speciell ordning. Ingenting hindrar emellertid att man läser dem i någon annan följd – bara man förstår var de hör hemma! Den som missar översikten riskerar annars att tappa orienteringen. Det kan bli svårt att se skogen för alla träd. En annan viktig poäng med Zigma är denna: I de allra flesta samhällsfrågor finns det motstridiga värderingar. Åsikt står mot åsikt. På många ställen betonas därför att verkligheten kan ses genom olika glasögon och beskrivas med olika pennor. Här vill vi också nämna att Zigma har ett viktigt komplement i Projektboken. Målsättningen med en hel del aktiviteter inom ramen för ämnet samhällskunskap är nämligen att eleverna ska ”närma sig ett vetenskapligt sätt att arbeta och tänka” (som det står i läroplanen). Observera dessutom Z-material Lärarservice! På CD (i stället för pärm) finns det mängder av kompletterande undervisningsmaterial – allt organiserat efter Z-böckernas tydliga blockstruktur: 씰 extra texter (både breddande och fördjupande) 씰 uppgifter av olika omfattning och svårighetsgrad 씰 stordiaunderlag 씰 instuderingsfrågor till samtliga kapitel i Zigma.
Mycket nöje med läsningen och studierna! Författare och förlag
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BLOCK A
Att studera samhällskunskap 1 Vad är egentligen ett samhälle? Finns det olika slags kunskap? I två inledande kapitel ägnar vi oss åt det sammansatta ordet samhälls-kunskap. Därefter går vi igenom några viktiga arbetsmetoder, som den som studerar ämnet bör vara väl förtrogen med. 1 En tydlig HELHET är något mer än summan av delarna [introduktionskapitel] 2 2 Att skaffa kunskaper om samhället 5 3 Att göra gruppindelningar 12 4 Att tolka och rita diagram 15 5 Att analysera samhällsfrågor 19 6 Att vara källkritisk 22
BLOCK B
Kommunikation och påverkan 29 Alla människor översköljs dagligen av information i ständigt ökande mängder. Ingen kan undgå att påverkas. Med den s k kommunikationsmodellen som utgångspunkt [och helhetsbild] ska vi i det här blocket främst studera massmediernas roll i informationssamhället. 7 Kommunikation – att överföra budskap [introduktionskapitel] 30 8 Påverkan – direkt och indirekt 33 9 Massmedier – en massa mottagare 45
10 Massmediernas ramar – lagar och andra spelregler 69 11 Massmedierna i informationssamhället – fyra debattinlägg 75
BLOCK C
Ideologier och partier 79 Ordet ideologi brukar syfta på de grundläggande åsikterna om hur samhället ska styras. För ett politiskt parti är dess ideologi inspirationskällan, som anhängarna hämtar kraft och idéer ifrån. De olika ideologierna fungerar med andra ord som ”rotsystem”, utan vilka partierna snabbt vissnar och dör. Detta är grundtanken [och helhetsbilden] bakom det tredje blocket.
12 Politikens trädgård: riktningar, rötter, färger och blommor [introduktionskapitel] 80 13 Ideologierna formades under 1800-talet 82 14 Ideologierna vidareutvecklades under 1900-talet 98 15 Partierna i Sverige 106 16 Partierna i några andra länder 116
BLOCK D
Statsskick 121 I alla samhällen fattar man beslut i gemensamma angelägenheter. Någon eller några har makt att driva igenom besluten. Men hur och om vad ska beslut fattas? Vem ska ha och vem ska ge makt? Den sortens frågor tar vi upp i block D, som alltså handlar om statsskicket i Sverige och andra s k västerländska demokratier. Statsorganen utgör blockets röda tråd [och helhetsbild].
17 Om makt – då och nu, där och här [introduktionskapitel] 122 18 Om demokrati – från den gamla grekiska till den moderna västerländska 127 19 Om statsorganen i den västerländska demokratin 133 20 Statsskick i den västerländska demokratin: statsorgan för statsorgan 138 21 Statsskicken i tre västerländska demokratier: USA, Japan och Schweiz 151 22 Statsskicket i Sverige: statsorgan för statsorgan 174 23 Kommunerna i Sverige 206 24 Demokrati och makt i Sverige 216
BLOCK E
Resurser 231 För att kunna tillverka varor och tjänster behövs resurser. Eller med ekonomens fackbetonade ord: All produktion sker med insatser av produktionsfaktorer. Detta till synes självklara konstaterande ligger till grund för [och utgör helheten i] detta block.
25 Tillverkning kräver produktionsfaktorer [introduktionskapitel] 232 26 Bruttonationalprodukten 235 27 Den ekonomiska tillväxten 249 28 Produktionsfaktorn energi 271 29 Miljön – problem och åtgärder 285 30 Världshandeln 298
BLOCK F
Ekonomi 323 Det grekiska ordet ekonomi betyder hushållning. I det här blocket ges – med utgångspunkt från det ekonomiska kretsloppet [som är helhetsbilden] – en översikt över de viktigaste aktörerna (spelarna) på en rad marknader (spelplaner) och de konkurrensmedel (redskap) som företagen använder när de tävlar om att vinna kunder i olika konkurrensformer (miljöer).
31 Ekonomi handlar om både smått och stort [introduktionskapitel] 324 32 Samhällsekonomiska översiktsbilder 326 33 Samhällsekonomiska frågeställningar 331 34 Konkurrens 340 35 Prisbildning 349 36 Konjunkturer och ekonomisk politik 362 37 Beskattning 399
BLOCK G
Arbetsliv 409 I både block E och F kommer vi in på frågor som rör arbetslivet. Men i block G har vi valt att renodla detta tema.
38 Svensk arbetsmarknadshistoria – några hållpunkter [introduktionskapitel] 410 39 Arbete åt alla? 414 40 Parterna och spelreglerna på arbetsmarknaden 424
BLOCK H
Sociala frågor 437 Sociala frågor brukar engagera. I detta block behandlas tre av de områden som debatteras flitigast i dagens Sverige: brottslighet och droger samt invandringsoch flyktingpolitik. Vi gör också en översikt över det svenska välfärdssamhället.
41 Fallet Pelle – eller Pelles fall [introduktionskapitel] 438 42 Det svenska rättssamhället 441 43 Den svenska antidrogpolitiken 460 44 Den svenska invandrings- och flyktingpolitiken 475 45 Det svenska välfärdssamhället 483
BLOCK I
Internationella relationer 495 Här handlar det om aktörerna på den internationella arenan – dvs i första hand länder – och umgänget dem emellan. Av kapitel 47 framgår hur blocket är strukturerat [där visas alltså den helhetsmodell vi följer]. Självklart ägnar vi stort utrymme åt de två teman som dominerat internationell politik under efterkrigstiden: koloniernas frigörelse samt det kalla kriget och den nya världsordningen efter dess slut.
46 ”Krig börjar i människors sinnen” [introduktionskapitel] 496 47 Internationella relationer – ett spel med många aktörer 499 48 Staterna – de viktigaste aktörerna 507 49 1900-talets Europa – en historia om ändrade statsgränser 512 50 FN – aktör för en bättre värld 520 51 Krig och fred – tre synsätt 528 52
Öst – väst: frostiga relationer som tinade upp 535
53 Efter det kalla kriget – en ny världsordning 547 54
Mellan öst och väst: den svenska neutraliteten 557
55 EU – aktör för europeiskt samarbete 565 56 De rika i nord och de fattiga i syd 589 57
Nord – syd: gamla orättvisor som satt sin prägel på vår tid 594
58
Nord – syd: helt olika befolkningspyramider 600
59 Utvecklingsvägar i syd 607 60
Från nord till syd: det svenska biståndet 613
Register 617
5
Att analysera samhällsfrågor
A ” Stor enighet i x-stad om byggande av ny ishall ” ” Fotbollshuliganer i bråk efter derbyt ” ” Kommunens ekonomi allt sämre ” ” Nio svenskar av tio kräver hårdare straff för våldsbrott ” ” De svenska arbetslöshetssiffrorna på väg ner ” ” Ny svältkatastrof i Afrikas horn ”
Noggranna undersökningar … Ingressens tänkta tidningsrubriker skulle var och en för sig kunna vara utgångspunkt för studier i ämnet samhällskunskap. Vi ska i korthet visa hur man kan gå till väga, hur man kan arbeta steg för steg. Analys Syntes
En analys är en noggrann undersökning av en företeelses olika beståndsdelar. Motsatsen, syntes, innebär förening av beståndsdelar till en helhet. Självklart har varje samhällsfråga och varje socialt förhållande sina speciella beståndsdelar. Men det blir mycket klarare och lättare att genomföra analysen om man tar en sak i taget. I Zigma vill vi därför understryka och inpränta detta steg-för-steg-tänkande: SITUATION – ORSAKER – KONSEKVENSER – ÅTGÄRDER.
… steg för steg Steg 1
B L O C K
Hur förhöll/förhåller det sig? Vilka fakta är kända? Vad vet man med säkerhet? Det vanliga är att en analys inleds med att man så att säga ringar in den SITUATION eller det FENOMEN eller det PROBLEM som är föremål för den noggranna undersökningen. Ibland kan det vara enkelt att gräva fram tämligen säkra fakta (t ex när det gäller ishallsbyggandet eller arbetslöshetssiffrorna). I andra fall får man kanske förlita sig på mer osäkra vittnesuppgifter (exempelvis om huliganernas bråk).
19
Steg 2
Vilka var/är/blir följderna? Vad kan resultatet bli för enskilda individer, för olika grupper, för hela Sverige – eller rentav för flera länder? Ett logiskt andra steg i analysen är att försöka uppskatta KONSEKVENSERNA av det fenomen eller den situation man studerar. Visserligen kan det, som vi betonar i nästa kapitel, vara svårt att skilja fakta från åsikter redan vid beskrivningen av en företeelse. Men från och med detta steg i analysen måste man räkna med att värderingarna – egna och andras – spelar in.
Steg 3
Varför var/är/blir det så? Vilka förklaringar kan tänkas? Ett tredje steg kan alltså handla om att undersöka ORSAKER av olika slag. Sådana bedömningar skiftar dock alltid från person till person. När man kommit så här långt i analysen av samhällsfrågor och sociala förhållanden är det därför både ofrånkomligt och naturligt att åsikt möter åsikt.
Steg 4
Vad bör göras? Hur kan man som enskild individ agera? Hur ska samhället handla? Om den studerade situationen uppfattas som problematisk är det naturligt att man vill föreslå ÅTGÄRDER och kanske t o m göra något själv. Åtminstone i teorin kan åtgärder vidtas både för att påverka orsakerna till problemet och för att minska dess negativa konsekvenser (symptomen). Det behöver väl knappast sägas att olika uppfattningar om orsakerna också leder till delade meningar om lämpliga åtgärder.
Växelverkan
När man ägnar sig åt att analysera och diskutera samhällsfrågor och sociala förhållanden är det naturligtvis aldrig förbjudet att ta ett steg bakåt. Ibland kan det faktiskt vara nödvändigt med sådan växelverkan för att komma vidare. Det viktiga är att man alltid vet var man befinner sig, vilket steg man ägnar sig åt. Den analysmetod vi beskrivit används inte bara inom samhällsvetenskaperna. Så arbetar t ex också en läkare när hon/han undersöker en patient: Hur yttrar sig symptomen? Vilken är sjukdomen? Hur ska behandlingen gå till – kan man göra något åt orsakerna, roten till det onda, eller måste man nöja sig med att lindra värken? Vi vill också nämna att detta analyserande sätt att arbeta och tänka behandlas utförligare i ett särskilt kapitel i Projektboken.
20
B L O C K
En analysmodell Till sist vill vi sammanfatta resonemanget i en figur. Vi tror nämligen att tankescheman av det här slaget blir mer lättfattliga om texten kompletteras av tydliga bilder.
ORSAKER
KONSEKVENSER
SITUATION
(SYMPTOM)
(FENOMEN) (PROBLEM) Steg 3
Steg 2
Steg 1
Hos • samhället • grupper av människor • enskilda individer
A
För • samhället • grupper av människor • enskilda individer
ÅTGÄRDER (HANDLING)
Steg 4 Från • samhället • grupper av människor • enskilda individer
NYCKELORD
씰 씰 씰
Analys Syntes Situation (fenomen, problem)
씰 씰 씰
Konsekvenser (symptom) Orsaker Åtgärder (handling)
21
6I
Att vara källkritisk
de s k styrdokumenten (läroplan, programmål, kursplaner) för gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen påpekas hur viktigt det är med tankens klarhet och reda, förmågan att pröva kritiskt och självständigt och att kunna stå emot negativ påverkan. Men samhällskunskap är ett ämne med inbyggda spänningar. Människor uppfattar verkligheten på olika sätt. Åsikt står mot åsikt och konflikter är oundvikliga. Stridslinjer uppstår: moderater mot socialister, företagsledare mot strejkande, militärer mot fredsaktivister eller opinionsgrupper mot kommunala myndigheter. I det här kapitlet ska vi därför ta upp en del förhållanden, som man bör känna till om ”sanningen” ska fram. Vi ska behandla begreppen påståenden och värderingar och vi ska diskutera om man verkligen helt och fullt kan lita ens på ett ögonvittne.
Finns det någon sanning? Studera bilden på nästa sida! Med utgångspunkt från den vill vi formulera några viktiga frågor. Är det möjligt att som läsare/tittare/lyssnare avgöra vad som är sant om man inte själv varit på platsen? Hur bär man sig åt om man ska försöka bedöma tillförlitligheten i exempelvis en tidningsartikel eller ett TV-program? Vilka fallgropar kan man riskera att hamna i? Finns det över huvud taget någon absolut sanning? Måste man inte ibland nöja sig med vad som kan vara möjligt, troligt eller sannolikt?
Källkritik
I sin bok ”Är det verkligen sant?” ger författaren Torsten Thurén en intressant inblick i den svåra konsten att kritiskt granska sanningshalten i information. Detta kallas källkritik. En del av de fackord och exempel som vi presenterar i det här kapitlet bygger på Thuréns bok. I den nämner han en första förutsättning för
22
att kunna pröva om den information man möter innehåller någon sanning: ”Kan det som sägs eller skrivs över huvud taget vara sant eller osant?” Det är faktiskt inte alls självklart att så är fallet. Man måste därför försöka skilja mellan påståenden (verklighetsomdömen) och värderingar (värdeomdömen).
Påståenden eller värderingar? Påstående = verklighetsomdöme
Ett påstående är ett omdöme om verkligheten. Och ett sådant är antingen sant eller osant. Någon annan möjlighet finns inte. Exempel: Det är 20 grader varmt. Det är olagligt att stjäla. Det går att kolla temperaturen genom att se på en termometer och man kan läsa i lagboken för att ta reda på om stöld är olagligt. Men även följande sats är ett påstående: Universum är oändligt. Från en dramatisk händelse i Stockholm för några år sedan: Två poliser släpar bort en motståndare till den s k Dennisleden. I protest mot vägverkets påbörjade sprängningsarbeten hade några demonstranter kedjat sig fast i en bänk på en tunnelbaneperrong. Detta foto skulle kunna åtföljas av helt olika bildtexter och kommentarer – bl a beroende på skribentens åsikter.
23
B L O C K
A
BLOCK
C
Ideologier och partier B L O C K
C
79
12
Politikens trädgård: riktningar, rötter, färger och blommor
D
en som intresserar sig för politik och samhällsfrågor stöter ofta på olika slags etiketter, som journalister och debattörer klistrar på företeelser eller motståndare: högerpolitiker, vänstervridning, mittensamverkan, röd-grön röra, mörkblå åsikter, rosornas krig osv. Varför just dessa färger, riktningar och symboler? Var har de sitt ursprung? Vad betyder de? Genom att botanisera i politikens trädgård ska vi försöka ge några svar på dessa frågor.
Vänster och höger Uppdelningen i vänster och höger har mer än 200 år på nacken. Den tillämpades första gången i den nya nationalförsamling (riksdag) som samlades i Frankrike efter revolutionens utbrott 1789. De som ville besluta om snabba och genomgripande förändringar i det franska samhället placerade sig till vänster i nationalförsamlingen. Till höger bänkade sig de mer försiktiga och de som ville slå vakt om den gamla ordningen. Beteckningarna har hängt kvar sedan dess även om innebörd och användning ”glidit” en aning. Idag kan man, något förenklat, säga att vänstern är mer förespråkare för utjämning (mellan människor) av inkomster och förmögenheter – dvs jämlikhet – än vad högern är. För att nå ökad jämlikhet är vänstern mer positiv till statligt och kommunalt ägande än högern. Att enskilda människor i stället ska ha så mycket som möjligt att bestämma över själva – dvs frihet – är numera den viktigaste utgångspunkten för högern. I början på 1900-talet var det inställningen i rösträttsfrågan som avgjorde vad/vem som placerades till höger respektive vänster – i Sverige liksom i många andra länder. 80
Radikal och reaktionär Ett annat motsatspar som ofta hörs i debatten är radikal och reaktionär. Radikal har sitt ursprung i ett latinskt ord, som betyder rot. Radikala personer vill alltså ”gå till roten” och genomföra djupgående förändringar – somliga i riktning mot vänster (vänsterradikala), andra i riktning mot höger (högerradikala). Ordet reaktionär kommer från franskan och kan ungefär översättas med ”vrida tillbaka”. En som är reaktionär tycker följaktligen att det var ”bättre förr”.
B L O C K
Röd, blå, grön, svart, brun Den röda färgen har ända sedan 1800-talet använts över hela världen som symbolfärg för socialismen (dvs vår tids vänster). Det blå som konservatismens (dvs högerns) färg är av senare datum och förekommer egentligen bara i vårt land. Det gröna i politiken används förstås av/om dem som vill förknippas med miljö och natur. Rött, blått och grönt är alltså välkända politiska färger. Att även svart har en politisk innebörd är kanske inte lika bekant. Men den som studerat anarkismen, en sidogren på det socialistiska träd vi presenterar i kommande kapitel, vet att den svarta fanan är anarkismens symbol. Också brun är en färg med politisk betydelse. I 1920-, 1930- och 1940talens Tyskland kallades de nazistiska SA-förbanden (SA = stormavdelning) för brunskjortor, efter färgen på ett av uniformsplaggen. Och allt sedan dess brukar brunt förknippas med den nazistiska ideologin.
Blommor, stjälkar, rötter Vissa typer av etiketter har de politiska partierna själva gett form och färg åt – eller låtit reklambyråer göra det. Vi tänker på diverse logotyper från i första hand växtriket och ska inte spekulera i vad de kan symbolisera: rosen, nejlikan, fyrklövern, blåklinten, vitsippan och maskrosen. Men vi vill redan här slå ett slag för bildspråket på s 106–107 i kapitel 15: Alla partier i den ymniga floran har sina stjälkar och rötter i ideologier . Utan sådan grund skulle de sakna nödvändig näringstillförsel och därför vissna och falla till marken.
NYCKELORD
씰 씰 씰
Vänster – höger Jämlikhet – frihet Radikal – reaktionär
씰 씰
Röd – blå – grön – svart – brun Ideologier (rötter) och partier (blommor)
81
C
Statsskulden: riksgälden
Statsskulden är vad enbart staten har lånat för att täcka underskott (minus) i sina affärer. Sådana lån brukar staten ta framför allt inom landet – bl a i form av obligationer, allemanssparande och statsskuldväxlar. Men staten lånar också en hel del utomlands. Det är riksgälden som sköter statens lån. Denna myndighet sorterar under riksdagen men samarbetar förstås nära med finansdepartementet.
Budgetpropositionen
Budgetpropositionen är beteckningen på ett regeringsförslag som varje år läggs fram i riksdagen. I denna proposition visar finansministern vilka utgifter och inkomster som regeringen vill att staten ska ha under det kommande verksamhetsåret. När riksdagen godkänt förslaget har det blivit en statsbudget. Om inkomsterna då är mindre än utgifterna, dvs om statsbudgeten är underbalanserad, måste staten låna – och alltså öka statsskulden. Budgetpropositionen och statsbudgeten återkommer vi till i kapitel 36.
Riksrevisionen
Det händer förstås aldrig att verklighetens siffror blir exakt som budgetens. Det s k utfallet, statens definitiva inkomster och utgifter, granskas i efterhand av riksrevisionen, den myndighet som inledde sin verksamhet den 1 juli 2003 och som då ersatte såväl riksdagens revisorer som riksrevisionsverket.
NYCKELORD
DEL I – BAKGRUND 씰 Konsumtion 씰 Produktion 씰 Distribution 씰 Självhushållning 씰 Specialisering DEL II – BEGREPPET BNP 씰 Bruttonationalprodukt 씰 OECD 씰 Korrigerade BNP-mått 씰 Näringslivet 씰 Industriföretag (tillverkningsföretag) 씰 Handelsföretag 씰 Serviceföretag (tjänsteföretag) 씰 Den offentliga sektorn 씰 Försörjningsbalans 씰 Export 씰 Import 씰 Investering 씰 Sparande
248
DEL III – OFFENTLIGT OCH PRIVAT 씰 Transferering 씰 Generellt välfärdssamhälle 씰 Socialt skyddsnät 씰 ”Två-tredjedels-samhälle” 씰 Utgiftskvot 씰 Skattetryck 씰 Nationalräkenskaper 씰 Nationalbudget 씰 Finansplan 씰 Utlandsskuld 씰 Statsskuld 씰 Statsbudget 씰 SCB 씰 KI 씰 Riksgälden 씰 Riksrevisionen
27 T
Den ekonomiska tillväxten
rots en tydlig stagnation under de senaste årtiondena tillhör Sverige fortfarande det yttersta toppskiktet på vårt klot ifråga om levnadsstandard. Vi är en del av den rika överklassen. Få länder kan mäta sig med Sverige när det gäller de genomsnittliga levnadsvillkoren för människorna.
Hur har det blivit så? Hur var det förr? Hur ser det ut idag och i framtiden? Dessa frågor kan förstås inte ges några exakta och heltäckande svar. Men i det här kapitlet ska vi plocka fram några viktiga pusselbitar som man kan behöva för att förstå de svenska framgångarna. Texten är ordnad i tre delar: DEL DEL
I – ÖVERSIKT II – FÖRKLARINGAR TILL TILLVÄXTEN
DEL III – DET POSTINDUSTRIELLA DILEMMAT.
Först gör vi alltså en historisk översikt. Sedan presenterar vi ett antal delförklaringar till vår välfärd. Avslutningsvis uppmärksammar vi de senaste årtiondenas svårigheter med att upprätthålla en stark ekonomisk tillväxt. Vi har alltså valt att ställa Sverige i fokus i det här kapitlet, eftersom varje land har sina speciella förutsättningar när det gäller försörjningsbalansens tillförsel (av BNP). Men vi tror att grunden i resonemanget går att tillämpa även på andra länder. Vi vill också påminna om kapitel 45 i block H. Där uppmärksammar vi mest den andra sidan av försörjningsbalansen, dvs användningen (av BNP).
249
B L O C K
E
DEL I – ÖVERSIKT Vi hör till de lyckligt lottade … Välfärd, välstånd, levnadsstandard, levnadsnivå – alla begreppen används när man ska beskriva länders rikedom och människors levnadsvillkor. I kapitel 26 slår vi fast att BNP/capita är det vanligaste standardmåttet, trots att det har sina brister. Förenta Nationerna har vid flera tillfällen rekommenderat att man ska väga in också andra förhållanden när man gör statistik och jämför länder med varandra: 씰 hälsosituationen (uttryckt t ex i medellivslängd eller andelen barn som överlever viss ålder) 씰 bostadsstandarden (genomsnittlig storlek på och utrustning i bostäder) 씰 utbildningsnivån (t ex andelen läs- och skrivkunniga) 씰 livsmedelskonsumtionen (mätt med olika näringsmått). Vilka mått man än mäter med kan vi konstatera att svenskarna hör till jordens allra mest gynnade folk. Att leva under så goda villkor är alltså få förunnat – ett faktum som vi ofta glömmer bort.
… men så har det inte alltid varit
Överbefolkning
Emigration Industrialisering Urbanisering
Vid 1800-talets början hade Sverige knappt 2,5 miljoner invånare. 90 % av dem fick sin försörjning från jordbruksarbete. Trots att befolkningen var mindre än en tredjedel av dagens levde de allra flesta under usla förhållanden. Många svalt ihjäl. Sverige var med andra ord överbefolkat, eftersom resurserna inte var tillräckliga för att ge en rimlig standard åt hela befolkningen. Konstigt nog går fattigdom och folkökning ofta hand i hand. Så är det i dagens u-länder och så var det i 1800-talets Sverige. Befolkningen ökade så kraftigt att arbete och mat inte räckte åt alla. Att flytta blev enda vägen ur eländet för åtskilliga svenskar. De flesta valde Amerika. Mellan 1840 och 1930 emigrerade 1,2 miljoner från vårt land. Men det skedde stora folkomflyttningar också inom landet. När industrialiseringen börjat ta fart, i synnerhet från 1870-talet, fick vi en accelererande urbanisering (stadstillväxt). Allt fler svenskar sökte sig från den fattiga landsbygden till städer och andra tätorter. Där fanns det större möjligheter att få arbete. Samma mönster märks tydligt idag i många av de fattiga länderna. De allra första industrierna i vårt land var sådana som bearbetade skog och malm. Framför allt i England – där industrialiseringen kommit
250
igång redan på 1700-talet – var efterfrågan stor på svenska produkter. Bergslagen och norra Sverige, rika på skog och malm, var områden som drog till sig både människor och pengar. I Sverige genomfördes industrialiseringen på ovanligt kort tid, om än inte i samma takt som de länder som industrialiseras i vår tid, t ex Sydkorea och Taiwan. Redan några få årtionden in på 1900-talet var grunden lagd. Allt effektivare produktionsmetoder användes: nya maskiner, serietillverkning, ångkraft och sedan elektricitet. Produktivitet
Produktiviteten i industrin steg snabbt, dvs varje anställd producerade mer och mer per arbetstimme. Också jordbrukets produktivitet förbättrades, vilket ju var en förutsättning för att kunna föda den växande stadsbefolkningen.
Det svenska undret … Mellan 1870 och 1970 beräknas BNP ha ökat med i genomsnitt 2,5 % per år. Det är en siffra som imponerar vid internationella jämförelser. Ökningstakten under denna 100-årsperiod var snabbare än i något annat land, möjligen med undantag för Japan. Ekonomisk tillväxt
Under 25-årsperioden 1950–1975 var den ekonomiska tillväxten ännu starkare: 씰 På 1950-talet ökade den (av kriget oskadda) svenska industrin sin produktion med 35 %. 씰 På 1960-talet var industrins produktionsökning 70 %. 씰 Under ”rekordåren” 1960–1965 ökade BNP med i genomsnitt 5,3 % per år och arbetskraftens produktivitet med 5,6 % per år. Under 1950-talet förbättrades den materiella standarden i Sverige mycket snabbt. Även för en vanlig Svensson blev det ibland möjligt att förverkliga drömmen om egen villa och bil (ofta en Volvo PV).
251
B L O C K
E
FAKTA RUTA
Energikällor och deras användning Med energianvändning menar vi alltså egentligen omvandling från en energiform till en annan. Vissa energikällor kan slutanvändas direkt, t ex eldningsolja som värmer upp hus. Andra energikällor omvandlas först till energibärare som elektricitet och hetvatten. Därefter förs (bärs) energin ut till användarna. Och i användningsledet sker sedan nya omvandlingar. Schemat är kraftigt förenklat. Det finns förstås andra energikällor. Man kan också tänka sig fler pilar i schemat och fler användningsområden. Energianvändning
(petroleum)
K R A F T V ERK
Elektricitet
Energi till olika användningsområden
URAN
V Ä R M E V E RK
Hetvatten
KOL
G A S V E RK
Gas, koks
VED, FLIS, TORV
Världens energitillförsel
Naturgas 21 % Biobränsle 11 % Kol och koks 22 %
Sveriges energitillförsel
Olja 37 %
% t7 af 2% kr aft rn nkr Kä Vatte
Här är de viktigaste energikällorna globalt sett, i relativ storlek efter tillförsel, dvs inklusive omvandlings- och distributionsförluster Källa: Energimyndigheten 2007
Hushåll (värme, belysning mm)
VATTENFALL VIND
Transporter (bilar, båtar, flyg, tåg)
(atombränsle)
Industri (maskiner, smältning av metaller mm)
Bensin, eldningsolja
OLJA
Den totala energitillförseln i Sverige omfattade Naturgas 2 % år 2006 625 TWh. Det motsvarade en användning på ca 400 TWh. Observera att nästan två tredjedelar Biobränsle Olja av kärnkraftens tillförsel försvann i omvandlings19 % 32 % och distributionsförluster! Observera också att Kol och koks 5% vindkraften svarar för endast 0,1 % (dvs en tusendel) Vattenkraft av energitillförseln i Sverige. 10 % Källa: Energimyndigheten 2007 Värmepumpar 1 %
274
Handel och service (värme, belysning mm)
Energikällor
Kärnkraft 31 %
Tillförselsiffrorna i Faktarutans cirkeldiagram redovisas inklusive ”spill” – eller omvandlings- och distributionsförluster, som det egentligen heter. I Sverige går 30–35 % av tillförseln till spillo, främst vid omvandling till och distribution av värme och elektricitet. Och det är kärnkraften som har de största förlusterna.
Olja – mer än en tredjedel av den globala tillförseln Det svarta guldet, som oljan ofta kallas, är alltså den viktigaste energikällan. De rika ländernas ekonomi är på många sätt oljeberoende. Bilismen, båt- och flygtrafiken, uppvärmningen av hus – ja, utan oljeprodukter skulle välfärdssamhället rasa ihop som ett korthus. De som kontrollerar denna viktiga resurs har verkligen makt.
OPEC, Organization of Petroleum Exporting Countries
Alltför ofta glömmer vi bort hur sårbart vårt välstånd faktiskt är. En tidig påminnelse fick vi i början på 1970-talet när oljeexportörerna ändrade taktik i sin samarbetsorganisation, OPEC (se kartan på s 301). Medlemsländerna kom överens om att dra åt kranarna några snäpp och minska försäljningen. På kort tid flerdubblades priserna. Resultatet blev galopperande inflation följd av kraftiga ekonomiska kriser över stora delar av världen. Världens oljefyndigheter och handelsvägarna för olja
B L O C K
E
USA och vissa stater i det f d Sovjet är sedan länge stora oljeproducenter, men de största reserverna finns i länderna runt Persiska viken: SaudiArabien, Iran, Irak, Kuwait m fl. Mexico och Venezuela i Latinamerika liksom Libyen, Algeriet och Nigeria i Afrika är andra länder med rika 275
BILDLEVERANTÖRER s. s. s. s. s. s.
1 Conny Nylén/Pix Gallery 6 Katarina Grip Höök/Bildhuset 10 Lars Epstein Pressens Bild 13 Göran Ekström/Tiofoto 23 Anette Nantell/Pressens Bild 29 Luis Psihoyos/Reuters/Pressens Bild s. 32 Nils-Johan Norenlind/Tiofoto s. 34 Ulf Palm/Pressens Bild s. 35 v Gamma/IBL s. 35 h Vägverket s. 37 Paradiset/Ellen von Unwerth s. 40 Björn Lundberg/Pressens Bild s. 41 Erland Segerstedt/Pressens Bild s. 47 Nickelsberg/Gamma/IBL s. 53 Gunnar Seijbold/Pressens Bild s. 61 Pressens Bild s. 63 Cornelia Nordström/Pressens Bild s. 65 Göran Leijonhufvud/Pressens Bild s. 71 Stuart Atkins/REX/IBL s. 73 Anna Widoff/Pressens Bild s. 79 Zhao Jianwei/Xinhua Photo/Pressens Bild s. 84 IBL s. 85 Malmö museum s. 86 Jurek Holzer/Scanpix s. 89 G. Cruickschank s. 92 IBL s. 95 Nationalbiblioteket, Paris s. 96 Georg Oddner/Tiofoto s. 99 IBL s. 103 Tommy Svensson/Pressens Bild s. 113 v Bertil Ericson/Pressens Bild s. 113 h Anders Wiklund/Scanpix s. 119 José Manuel Ribeiro/Reuters/ Scanpix s. 121 Bartholomew/Gamma/IBL s. 127 Themba Hadebe/Pressens Bild s. 131 Nordiska museets bildarkiv s. 134 Odd Andersen/Pressens Bild s. 139 REX/IBL s. 141 Adrees Latif/Scanpix s. 142 v Jack Mikrut/Pressens Bild s. 142 h Henrik Montgomery/Pressens Bild s. 143 Johnny Eggitt/AFP/Pressens Bild s. 145 v Belga/Pressens Bild s. 145 h Martti Kainulainen/Pressens Bild s. 148 Scanpix s. 152 Nickelsberg/Liaison/IBL s. 154 AP/Pressens Bild s. 159 Charles Krupa/AP/Scanpix s. 164 Pressens Bild s. 167 Miyata/Scanpix s. 169 Voge-Figaro/Gamma/IBL s. 171 Lukas Lehmann/EPA/Pressens Bild s. 174 Jan Collsiöö/Pressens Bild s. 178 Tobias Röstlund/Pressens Bild s. 180 Dan Hansson/Scanpix
632
s. 186 Cladio Bresciani/Scanpix s. 188 Bengt af Geijerstam/Bildhuset s. 189 Nils-Johan Norenlind/Tiofoto s. 190 Holger Staffansson s. 191 Björn Larsson Ask/Scanpix s. 192 Pressens Bild s. 196 Pressens Bild s. 200 Jonas Ekströmer/Pressens Bild s. 201 Birger Lallo/Pressens Bild s. 203 Johan Willner/Tiofoto s. 209 Kenneth Jonasson/Pressens Bild s. 221 Pressens Bild s. 223 Jack Mikrut/Pressens Bild s. 225 Suvad Mrkonjic/Pressens Bild s. 231 Ingvar Andersson/Pressens Bild s. 236 Lars Nyman//Pressens Bild s. 238 Jean-Leo Dugast/Phoenix s. 251 Volvo s. 252 Jörgen Lorentzon/Studiobild s. 255 Jean Catuffe/Scanpix s. 258 Leif Engberg/Pressens Bild s. 263 Lennart Nygren/Scanpix s. 262 Anders Lindh/Tiofoto s. 264 Gunnar Lundh/Pressens Bild s. 266 Chad Ehlers/Tiofoto s. 270 Lars Andersson/Pressens Bild s. 282 Örjan Björkdahl/Pressens Bild s. 283 Stig A Nilsson/Pressens Bild s. 286 Knut Snare/Scanpix s. 287 Jörgen Knutsson/Pressens Bild s. 291 Lars Epstein/Pressens Bild s. 293 Stephane Lenhof/Gamma/IBL s. 300 ö Chmura Frantisek/Tiofoto s. 300 n Claes Lövgren/Tiofoto s. 302 Lars Nyman/Pressens Bild s. 304 Toni Sica/Pressens Bild s. 305 Madelene Bengtsson/Pressens Bild s. 306 Peter Hoelstad/Pressens Bild s. 311 Greg Baker/Pressens Bild s. 317 Jan Halaska/Tiofoto s. 321 Fredrik Persson/Pressens Bild s. 323 Aubert Keystone/Scanpix s. 328 IBL s. 329 Erik Svensson/Tiofoto s. 334 Gamma/IBL s. 337 Anders Rising/Tiofoto s. 339 Pressens Bild s. 341 Lätta reklamfilm/McCann s. 243 Fredrik Persson/Pressens Bild s. 346 Fredrik Sandberg/Scanpix s. 351 Håkan Lindgren/Pressens Bild s. 364 SVT/TV:s bildarkiv s. 365 Svenne Nordlöf/Tiofoto s. 371 Richard Drew/Pressens Bild s. 380 Jonas Ekströmer/Pressens Bild s. 395 Jack Mikrut/Pressens Bild s. 397 Anna Littorin/Pressens Bild s. 404 Jonas Lemberg/Pressens Bild s. 409 Rolf Carlsson/Pressens Bild s. 415 Bertil Ericson/Pressens Bild
s. 418 Lars Epstein/Pressens Bild s. 420 Lars Epstein /Pressens Bild s. 422 Magnus Jönsson/Pressens Bild s. 425 Bert Ericsson/Pressens Bild s. 426 Torbjörn F Gustafsson/Pressens Bild s. 429 Magnus Bergström/Pressens Bild s. 435 Kjell Johansson s. 437 Jan Düsing/Pressens Bild s. 439 Anna Molander s. 443 Karl Einar Löfqvist/Phoenix s. 450 Tobias Röstlund/Pressens Bild s. 453 Fredrik Funck/Pressens Bild s. 456 Gunnar Ask/Pressens Bild s. 461 Bengt af Geijerstam/Bildhuset s. 464 Henning Lindahl s. 465 Robban Andersson/Pressens Bild s. 469 Björn Larsson Rosvall/Pressens Bild s. 470 Per Broman/Pressens Bild s. 472 Bjarke Oerstad/Nordfoto/Scanpix s. 477 Gamma/IBL s. 485 Eva Tedesjö/Pressens Bild s. 487 Jonny Graan/Pressens Bild s. 495 Reporters/Scanpix s. 500 Chip Hires/Gamma/IBL s. 502 Carmen Taylor/AP/Pressens Bild s. 505 Jan Collsiöö/Pressens Bild s. 510 Leif Norrman/Pressens Bild s. 523 Swersey/Gamma/IBL s. 525 Charles Dharapak/AP Photo s. 529 v Gilles Bassignac/Gamma/IBL s. 529 h Valter Dhladhla/Pressens Bild s. 530 AP/Pressens Bild s. 532 Yannis Behrakis/Reuters/Scanpix s. 533 Jens Assur/Pressens Bild s. 537 Topham picture/Scanpix s. 542 UPI/Pressens Bild s. 544 AFP/Pressens Bild s. 549 Reuters/Scanpix s. 552 Zemlianichenko/AP/Pressens Bild s. 554 Lars Gyllenhaak/Pressens Bild s. 556 Santiago Lyon/Pressens Bild s. 561 J.E Carlsson/Pressens Bild s. 567 Philippe Huguen/AFP/Pressens Bild s. 571 Jeppe Wikström/Pressens Bild s. 573 Stephanie Pilick/EPA/Pressens Bild s. 574 Morten Jensen/Polfoto/Pressens Bild s. 581 Lebrun Didier/Gamma/IBL s. 590 David Niviere/Sipa/Scanpix s. 596 Harrap & Co Ltd. Ur The Slave Trade: D.Killinray s. 601 Hidajet Delic/AP/Pressens Bild s. 605 Jack Mikrut/Pressens Bild s. 610 Ulf Simonsson/Tiofoto s. 614 ö Heldur Netocny/Phoenix s. 614 n Charlotte Thege/Phoenix
Z Z
BENGT-ARNE BENGTSSON
ZIGMA Samh채llskunskap
LIBER Sj채tte upplagan
ZIGMA
Samhällskunskap är utformad med utgångspunkt från de aktuella kursplanerna och med tanke på den gymnasiala utbildningens olika kurser i ämnet.
ZIGMA
Samhällskunskap är det mest omfattande samhällskunskapsläromedlet i den s k Z-familjen, som dessutom består av:
Z-FUTURA
Z-CLASSIC
Z-KONKRET
Till Z-familjen hör också PROJEKTBOKEN, som handlar om konsten att genomföra undersökande och forskningsliknande projekt. I Z-familjen ingår även CD:n Z-MATERIAL med lärarservice i form av kommentarer, extra texter, uppgifter, stordiaunderlag och instuderingsfrågor till samtliga kapitel i Zigma.
Best nr 47-07977-3 Tryck nr 47-07977-3-01
9
789147 079773