9789147096794 by Smakprov Media AB

KÄNSLIGA GÅVOR Gåvor brukar ses som tecken på generositet och tacksamhet. Med dagens mutblick riskerar emellertid även utbyten av smågåvor och tjänster att uppfattas som brottsliga handlingar. I linje med detta renhetskrav uppmanar en svensk kommun sina anställda att tänka efter innan de lånar varandras sommarstugor. Statliga myndigheter och andra institutioner varnar oss för generositet och tacksamhet: sådana företeelser och känslor kan skapa riskabla sociala band. Mutor i samtida svensk kontext handlar således inte nödvändigtvis om extraordinära händelser eller dramatiskt höga pengabelopp. Kollisionen mellan gåvor som socialt kitt och som kulturell dygd samt gåvor som ”mutifierats” genom dagens stränga reglering, undersöks i denna bok via intervjuer med skilda yrkesrepresentanter, rättsliga domar och mediematerial. Boken bygger vidare på den sociala komplexitet i gåvan som fenomen, vilket avhandlats i klassiska antropologiska och sociologiska undersökningar. Malin Åkerström är professor i sociologi med inriktning mot kriminalvetenskap och hon har skrivit boken för en tänkt publik där sociologer, etnologer, företagsekonomer, kriminologer, statsvetare, antropologer samt den allmänt samhällsintresserade ingår.

Kansliga gavor - omslag.indd 1

KÄNSLIGA GÅVOR Mutblickens sociala förvecklingar MALIN ÅKERSTRÖM

11-06-08 08.22.31

MALIN ÅKERSTRÖM

KÄNSLIGA GÅVOR Mutblickens sociala förvecklingar

Kansliga_gavor_.indd 1

2011-06-08 08.39

Förord

Får en advokat skicka en fruktkorg för tvåhundra kronor som ett tack till en kontorsanställd vid en tingsrätt? Nej, visade det sig vid en dom i tingsrätten 2009. En kommunal förvaltning har i en handlingsplan uppmanat kommunanställda att tänka efter innan de lånar varandras sommarstugor. Detta går i linje med statliga myndigheter och andra institutioners varningar för generositet och tacksamhet: sådana företeelser och känslor kan skapa riskabla sociala band. Någonstans under loppet av det tioåriga arbetet med olika material som denna bok baseras på – i vilka doktorander, postdoks, studenter och jag själv på olika sätt varit involverade – väcktes min förundran över dylika notiser. Här förelåg uppenbarligen en kollision mellan kulturella dygder, klassiska funktioner av gåvan som socialt kitt och en nutida svensk detaljerad strävan efter ”renhet” från besudlande beslut som inte fattas i enlighet med byråkratiska och meritbaserade krav. Föreliggande bok har sin upprinnelse, som så mycket kvalitativ forskning, i ett helt annat projekt. Ursprungligen, 1999, sökte vi finansiera en studie av svenska affärsmäns arbete i Öst- och Centraleuropa. Eftersom det försöket misslyckades använde vi den kriminologiska kompetens jag hade och inriktade oss på möjliga erfarenheter av mutor. Det fungerade: Vetenskapsrådet gav mig och David Wästerfors medel för en sådan undersökning. Eftersom ämnet visade sig vara så sociologiskt rikt och fruktbart gav det upphov till fler projekt. Brottsförebyggande rådet bekostade en studie av svenska rättsfall, som Katarina Jacobsson arbetade med. Så småningom kunde Joakim Thelander finansieras för att skriva sin avhandling om biståndsarbetares vardagliga erfarenheter av mutor och korruption. Deras skrifter riktades mot mutor som fenomen. Samtidigt gav alla deras intervjuer ett rikt material lämpligt för återvinning; tillsammans med ett eget insamlat material gav det mig möjlighet att vända intresset mot gåvor som ett socialt ifrågasatt fenomen. Sammantaget kan boken delvis ses som en produkt av turen att ha så osannolikt kompetenta medarbetare: Tack!

Kansliga_gavor_.indd 3

2011-06-08 08.39

Min förhoppning är att boken kan användas av forskare inom ämnet sociologi och kriminologi, men också av dem som studerar fältet korruption, som statsvetare, ekonomer och jurister. Sådana förhoppningar underförstår ett längre liv än böcker ofta har; det är emellertid också min förhoppning att boken till viss del kan nyansera det vi idag uppfattar som gåvor och som mutor, kanske till och med bidra med en viss eftertänksamhet beträffande den stränga regleringens konsekvenser. Boken kan emellertid också användas som ett indirekt inlägg i nutida forskningspolitiska klimat. Den är ett exempel på hur forskning genereras av nyfikenhet och förundran, den är ett exempel på att forskning tar tid och att den inte måste utarbetas enligt anslagsmodeller där man från början exakt vet vad man vill undersöka. Den visar hur frågor kan födas via kringelikrokvägar och att empiriska material kan föda helt nya frågeställningar – som helt oväntade gåvor till en förundrad forskare. Lund i maj 2011 Malin Åkerström

Kansliga_gavor_.indd 4

2011-06-08 08.39

Innehåll

Förord

1. KänslIga gåvor – en IntroduKtIon Varför smågåvor? 10 Forskningsprojekten 11 Perspektivet 13

2. gåvan och mutan – teoretIsKa perspeKtIv 16 Gåvan 17 Utbytesperspektivet 17 Band som icke-attraktiva bojor 21 Gåvans sociala egenvärde 22 Mutan 24 Separationen 26 Sociala band – eftersträvansvärda och riskabla 27 Sociala band och korruption 29 Ett mer sociologiskt perspektiv 30 Yrkeslivets sociala band 33 Misstänkliggjord vänskap 35 3. mutblIcKen – att motverKa gästfrIhet och tacKsamhet 37 Fokusering 39 Rapporteringen ökar kvantitativt 39 Skandalrapportering – några illustrationer 40 Mutblickens diskursiva former 43 Formuleringsstil 43 Metakommentarer 45 Självbild och självrannsakan 45 Publikens skandalresponser 47

Kansliga_gavor_.indd 5

2011-06-08 08.39

• inn e hå ll

Mobilisering 48 Varningar, handböcker och riktlinjer Användningen av regleringen 52

4. den Ifrågasatta gåvan – bIstånd I adoptIons sammanhang 54 Barnhandel och tvättmaskiner 54 Det känsliggjorda – språkliga nydaningar 55 Misstänkliggörandet 57 Utredningen – startskott till byråkratisk aktivitet 59 Finns det verkligen ett problem? 60 Problematiseringen 61 Motargument och förklaringar 63 Utan bistånd: ”roffar man bara åt sig barn” 63 ”Vi kom och vi såg att så här kan det inte få va´” 64 Konkretioner av behoven 65 Orimlig administration 66 Den goda viljan – presentationer 66 Redovisande förklaringar till bistånd 67 Samförståndsförklaring: ”ett dilemma” 68 Vad måste vår organisation göra? 71 Diskussion 72 5. Kampen för hedern – mutblIcKens medIerättegångar 74 Det dolda? 76 Skandalernas hot mot hedern 76 Skandaler 77 Medier och rättsväsendet 79 Fotbollsresan: medier som åklagare 81 Mediernas centralitet 81 Medierna som pådrivare 82 Belägringen: nattliga samtal och kolsvarta löpsedlar 84 Svartmålning av personen, inte av handlingarna 85 Systembolagsskandalen och butikschefen 87 Kampen för hedern 88 David mot Goliat 88

Kansliga_gavor_.indd 6

2011-06-08 08.39

innehåll •

Och då ringde det … 89 Anseendets vändpunkt 91 Kränkningen 92 Delsegrar 92 Ryktesförsvaret 93 Diskussion 98 6. medIesKandaler som muzaK 101 Medieskandaler som pedagogik 103 Relativisering via medieskandaler 105 Retoriska inbjudningar 108 Medlande avslutningar 109 Diskussion 110 7. vänsKapsgåvor I yrKeslIvet 112 Arbetet som vänskapsgenererande 113 Mopedpengarna 115 Vänskapsbeläggen 116 Redan etablerad vänskap 120 Lyxresan 120 Diskussion 122 Sociala band och ekonomi 123 8. alternatIva gåvobetydelser I relatIon tIll mutan 126 Gåvobetydelser 127 Gåvan som tack 128 Tidpunkten 129 Det frivilliga 133 Det moraliskt prövande och skiftande 134 Gåvan som bistånd 136 Gåvan som del av en hälsningsritual 139 Den strategiska och oantastliga gåvan 142 Gåvan som tvång 148 Den uteblivna gåvan 151 Diskussion 152

Kansliga_gavor_.indd 7

2011-06-08 08.39

• inn e hå ll

9. KänslIga gåvor som yrKesrealItet 155 Invävt i yrkeslivet 157 Det sakliga yrkespratet 157 En vardaglig praktik 158 Sjukdomar, ormar, spriten och trafiken 160 Kompetensmarkeringar 161 Utvärderingar 166 Mutor i relation till yrket och organisationen 168 Arbetsliv och privatliv 168 Arbetsmoral versus mutmoral 169 Arbetsdelning 170 Det trista, problematiska och jobbiga 172 Diskussion 175 10. moralIteter I Kläm 176 Smågåvorna 177 Det inomvetenskapliga fältet 178 Dagens mutblick 179 En parentes: motsatta trender 180 Gåvans kraft 181 Mutblickens konsekvenser 183 Medvetenhet 183 Symbolisk sortering 184 Preciseringar och dess problem 185 Förkrassning och sociala ansträngningar … 186 Sociala responser: mättnad och hyckleridiskurs 189 Antikorruptionsdiskussioner 191 Diskussion 193 bIlaga: om forsKnIngsprojeKten 195 referenser 197

Kansliga_gavor_.indd 8

2011-06-08 08.39

1. Känsliga gåvor – en introduktion

Mutor beskrivs ofta som extraordinära händelser; det handlar om skandaler, om stora belopp och dramatiska följder. Det som juridiskt kallas mutor kan emellertid också bestå av mer vardagliga gåvor: blomsteruppvaktningar, ett chokladpaket eller en keramikvas. I den omtalade Systembolagsskandalen, som media började rapportera om 2003, då butikschefer låtit sig mutas av leverantörer, fanns ett klart uttalat bonussystem där de första premierna bestod av objekt valda från en fyrfärgskatalog med ting som frottéhanddukar och knivset. Gränsen mellan gåvor och mutor är sociologiskt intressant. En gåva kan vara ämnad som rituell gest av tacksamhet men juridiskt sett betraktas som en muta. Omvänt kan en gåva ges i avsikt att muta utan att juridiskt definieras som en sådan. Mutor och gåvor är vidare intressanta därför att de rymmer klassiska sociologiska och antropologiska fenomen som interaktion, utbyte och ritualer. Att studera smågåvor är vidare fruktbart då man med deras hjälp, genom det sätt på vilket människor talar, förhindrar eller rättsliggör dem, kan illustrera en samtida förändring. Med den ”mutblick”, som utvecklats under senare år, kan presenter i sig bli misstänkliggjorda. Gåvor kan därför transformeras från något man vill bejaka och uppskatta till något som misstänkliggörs. Lite grönköpingsmässigt blir det också när representanter för en statlig myndighet formulerar tips om att vi bör ”motverka gästfrihet och tacksamhet”, två klassiskt kulturella dygder: ”Det effektivaste sättet att motverka gästfrihet och tacksamhet är att utveckla tydliga regler som alla i organisationen får ta del av.” (Manuskript till Handbok mot

Kansliga_gavor_.indd 9

2011-06-08 08.39

• 1. k än sli ga g å vor – en i n trodukti o n

otillåten påverkan, trakasserier, hot, våld och korruption, Brottsförebyggande rådet 2007, s. 82).1 Vi ska här se vilken social betydelse en ”mutblick” på sådana gåvor och ting kan ge upphov till. I ett sociologiskt perspektiv är gåvor en del av en interaktionsritual, som inte enkelt låter sig fastslås. En alltför sträng reglering och precisering av sådana gåvor riskerar att förkrassa uttryck för generositet eller tacksamhet och med det få människor att uppträda på ett sätt som ter sig ohövligt eller otacksamt. Regleringarna kan därigenom skapa situationer i vårt sociala samspel där det sociala kitt som håller oss samman i vardagslivets ritualer krackelerar. Förtroende handlar om att vi känner till den sociala dansens steg och turtagningar. När uppfattningen om vad som är tillåtet att ge och ta emot förändras, skapas såväl en osäkerhet kring denna turtagning som en kylande distans. Tillit visas inte endast genom att vi själva ger prov på den utan också genom att vi understödjer handlingar som visar på förtroende; förtroende är något vi producerar gemensamt. I ett sådant socialt uppbyggnads- och bevarandearbete av ömsesidig uppskattning och tillit spelar gåvor en viktig roll.

Varför smågåvor? I denna bok skall i huvudsak smågåvor diskuteras; den tydliga eller storskaliga korruptionen har jag uteslutit. Ett skäl till att specifikt diskutera mindre gåvor i mutsammanhang är att gränsen dem emellan är otydlig och inbjuder till skilda tillskrivna betydelser. Vid den storskaliga korruptionen är betydelsen i allmänhet entydig. Smågåvor däremot inbjuder till varierande tolkningar som både kan te sig tvingande i olika yrkessammanhang och som dessutom inbjuder till moraliskt reflekterande. Dessutom kan många människor i dagens samhälle tänkas ha erfarenhet av situationer då gåvors legitimitet aktualiserats. Vilka situationer och vilka ting uppfattas som klandervärda respektive klanderfria gåvor? Hur förhåller sig vänskapsrelationer till yrkesrelationer – ges gåvor inom den ena eller andra relationen? Sådana avväganden görs inte enbart av de aktuella yrkesutövarna utan även av domstolarna. 1 I den slutredigerade, offentliga Om mutor och jäv – en vägledning för offentligt anställda är istället formuleringen ”Ett bra sätt att undvika svåra gränsdragningsproblem är naturligtvis att helt undvika att ta emot gåvor och förmåner.” (Finansdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting 2006:8).

Kansliga_gavor_.indd 10

2011-06-08 08.39

1. k ä n sli g a gåvo r – en int r o dukt io n •

Andra skäl att penetrera just denna typ av mindre gåvor eller mutor hör samman med att dessa är vanligt förekommande i rättsliga sammanhang samtidigt som de tycks uppfattas ointressanta som mutor. Katarina Jacobsson, som studerat svenska rättsfall, skriver: Några av de rättsfall som jag studerat involverar gåvor eller favörer till värden av någon tusenlapp eller mindre. Det kan handla om en betald färjetur, middag eller presentkort. Inte bara den dömde framhåller ett löjets skimmer över sådana ärenden. Även i forskningssammanhang har en och annan fnysning yttrats när jag redogjort för sådana rättsfall. Som vore man besviken över värdets futtighet. Eller kanske är man kritisk till att jag som forskare i ämnet inte begripit vad mutor och korruption verkligen är. Raskt avfärdas de ”blygsamma” fallen som något annat än riktig korruption. (Jacobsson 2004, s. 23)

Även åklagare, som Jacobsson intervjuade, kunde sucka över de ärenden de fick som varande ”skitsaker”. De fall som domstolarna de facto behandlar är emellertid i huvudsak sådana som vår åklagare kanske fnyst åt: ting av mindre värde snarare än stora kontantsummor, bjudresor, mat och dryck (Ericson 1998; Cars 2001). Dessa kriminaliserade handlingar tillhör alltså i hög grad just smågåvoutbytets revir.

Forskningsprojekten Gåvoresonemangen ovan är hämtade från flera större forskningsprojekt, som mina medarbetare och jag genomfört.2 De empiriska undersökningarna har berört olika kategorier av yrkesverksamma: svenska affärsmän som arbetar utomlands, svenska biståndsarbetare och representanter för adoptionsverksamheter. Ytterligare en undersökning handlade om inblandade parters skilda beskrivningar av samma svenska rättsfall. Undersökningen av utlandsarbetande svenska affärsmän visade att dessa talar om mutor som något principiellt felaktigt. Andras handlingar förklaras i termer av mutor eller klandervärda gåvor. Egna handlingar förklaras som framtvingade eller som taktiskt nödvändiga. Sociala ansträngningar, uppvaktningar, framhålls som ett alternativ till mutor. I David Wästerfors analys i boken Berättelser om mutor (2002) betonas inte mu2 Mer om projekten kan läsas i bilagan ”Om forskningsprojekten”.

Kansliga_gavor_.indd 11

2011-06-08 08.39

• 1. k än sli g a gå vor – e n i n troduk ti on

torna i sig; huvudfrågan är vilken betydelse de ges av berättaren. Mutan ses som resurs för att dramatisera och utvärdera sig själv och andra. Inledningsvis antog vi att affärsmännen kunde tänkas leverera berättelser som i viss mån accepterade mutor när de arbetade utomlands, att de kunde beskriva sig själva som ”in the know” där de hanterade mutkrav med smartness och taktisk finess. Detta visade sig, som angivits ovan, vara en starkt förenklad bild. Arbetshypotesen innebar emellertid att när det gavs ekonomiska möjligheter via ett anslag från Vetenskapsrådet att studera ytterligare en yrkeskategori, sökte jag hitta en kontrasterande kategori; jag antog då att biståndsarbetare kunde tjäna som en intressant jämförelse. Liksom affärsmännen arbetade de utomlands men var fast anknutna till Sverige. Yrkets rationalitet utgjorde emellertid en klar kontrast till affärsmännens. Biståndsarbetarna ska inte tjäna pengar; de ska istället betjäna och hjälpa ”dem där ute”. Kunde dessa olikartade yrkessituationer producera skilda berättelser om mutor? Undersökningen av biståndsarbetares erfarenheter inriktades framförallt på det som Alan Doig och Robin Theobald (2000) benämnt ”petty corruption”, vardaglig korruption med mindre värdefulla ting eller pengar utförda av människor på exempelvis lägre tjänstemannanivå.3 Detta forskningsprojekt drevs av Joakim Thelander; i avhandlingen Mutor i det godas tjänst? (2006) analyserar han hur biståndsarbetare talar om olika strategier för att undvika mutor. De ger även ansvarsbefriande förklaringar som handlar om att man ibland tvingats muta, eller av medkänsla ”bjuda på” en muta. Vidare diskuteras gränsdragningar och kontrasteringar i relation till mutor och gåvor. Ganska snart upptäckte vi hur mutproblematiken inbjöd till skiftande etiketteringar och varierade beskrivningar. I undersökningen av svenska rättsfall blev detta till en huvudfråga. Rättsdokumenten studerades och poliser, åklagare, anmälare av mutbrott eller bestickning samt de personer som åtalats intervjuades. I Katarina Jacobssons undersökning, Mutor och moral – motstridiga versioner i svenska rättsfall (2005) diskuteras hur mutor urskiljs, förklaras, motbevisas och jämförs. Själv har jag undersökt hur adoptionsförmedlare och myndighetsre3 ”Grand corruption” representerar elitens utbyten med transnationella företag, vapenhandlare, etc.

Kansliga_gavor_.indd 12

2011-06-08 08.39

1. k ä n sli g a gåvo r – en int r o dukt io n •

presentanter berättar om gåvor och biståndsverksamhet. Diskussionerna handlade då delvis om enskilda föräldrars gåvor till barnhem eller fosterfamiljer, men framförallt berörde samtalen hur biståndsprojekt i samband med adoptionsverksamhet misstänkliggjordes i aktuell debatt och lagstiftningsprocess (Åkerström 2007). Det empiriska stoff som dessa undersökningar givit har återanvänts i en förnyad, analytisk upptäcktsfärd. Kvalitativa sociologiska forskningsmaterial är ofta så innehållsrika att de lämpar sig för nya undersökningar där man applicerar ett delvis nytt perspektiv (Åkerström, Jacobsson & Wästerfors 2007, s. 323). Efterhand har jag samlat in nya material (utredningar, andra dokument och hemsidor) då mitt forskningsintresse skiftat fokus från mutor till mutblicken på gåvor. Jag har också använt mig av rättsfall hämtade från Institutet mot mutors exempelsamling och tidningsartiklar från 2000-talet.

Perspektivet Våra undersökningar av mutor har för det första genomförts utifrån ett sociologiskt perspektiv, medan korruption inte sällan studerats från ett kriminologiskt, juridiskt, statsvetenskapligt eller ekonomiskt perspektiv som siktat in sig på lagstiftningens tillämpning, korruptionens utbredning eller dess samhälliga implikationer (Thelander 2005). Vi har istället i våra forskningsprojekt undersökt hur interaktionen mellan människor kan producera mutbetydelser. Vilka förklaringar redovisas beträffande egna och andras utbyten av ting eller pengar? Vilka självpresentationer förevisas när berättarna implicit eller explicit skildrar sina muterfarenheter? Vi har frågat oss vilka typiska fall som målas upp, vilka gränser som sätts mot andra moraliskt respekterade fenomen som gåvor å ena sidan och moraliskt diskrediterade fenomen som utpressning och maktrelationer å den andra. Hur berättar människor om sina vardagliga erfarenheter av att komma genom tullen med sin hjälpsändning, att etablera affärskontakter, att i Sverige skicka en present som tack, att bli bjuden på en resa? Ofta handlar dessa berättelser om de små mutorna eller gåvorna – inte om de stora skandalerna eller de stora beloppen. I föreliggande bok har jag inte varit lika inspirerad av den språkliga framställningen som Jacobsson, Thelander och Wästerfors. I dessas forsk-

Kansliga_gavor_.indd 13

2011-06-08 08.39

• 1. k än sli ga g å vor – en i n trodukti o n

ningsprojekt har skilda framställningsformer kring mutor lyfts fram samt vad intervjuernas berättelser och förklaringar säger om berättarens självpresentation. Även i min analys är det diskursiva, den språkliga framställningen i tal och skrift, närvarande. Av givna skäl är benämningen ”muta” eller ”gåva” väsentliga. Samtidigt är benämningarna sammanfogade och inbundna i interaktionen mellan de samspelande parterna. Dessutom är den övergripande kulturen och de professionella lokala kulturerna invävda i de språkliga framställningarna (se James Holsteins och Jaber Gubriums (2003) syntes av de olika analysnivåerna). Att jag här valt en något mer naturalistisk analys än de som presenterats tidigare i våra undersökningar beror på att sådana studier på svenskt nutidsmaterial med hjälp av intervjumaterial saknas samt på att denna analys kan bidra till en teoriutveckling på området.4 Vidare har jag vänt intresset från mutorna till gåvorna. Inspirationen härrör från en allmän förundran över hur en gammal, djupt etablerad institution - gåvoinstitutionen – kan ”mutifieras” (Mauss 1925/1972)5. Dessutom har det visat sig vara intressant att undersöka hur vänskap och andra relationer hanteras i en tid då renhetsidealet krockar med uppmaningar kring ”nätverkande” och krav på att etablera sociala band i yrkeslivet. I vårt sammantagna material har jag därför letat och fiskat efter denna typ av illustrerande exempel för att sedan analytiskt reflektera kring dessa. Detta sätt att arbeta är inspirerat av Georg Simmels formella analys; ett och samma sociala fenomen kan urskiljas på skilda empiriska fält.6 Detta intresse skiljer sig från många andra studier av mutor vilka ofta inordnas inom korruptionsforskning, som i sin tur inte sällan rör eliters agerande. Sådana undersökningar har ibland sin speciella agenda, man vill avslöja tingens ordning. Maurice Punch skriver exempelvis att hans bok, 4 Med naturalistisk analys avses att intervjuerna tolkas så att de avspeglar erfarenheter, dvs. de tolkas inte diskursivt med avseende på hur berättelsen är uppbyggd och på vad den säger om berättarens självpresentation eller liknande. Naturalism som ett begrepp i kvalitativ samhällsforskning är hämtat från den klassiska etnografin där sociologer studerade naturliga miljöer som stadsdelar, samlingsplatser, caféer osv. Etnografen syftade till att genom deltagande observation så ”naturtroget” och detaljerat som möjligt återge de människors världar som befolkade dessa miljöer. 5 Marcel Mauss, Essay sur le don (1924). 6 Se också Diane Vaughan (1992, 2009) som skriver om ”analytic ethnography” där hon förespråkar utvinningen av mer analytiska eller teoretiska spår ur etnografiska fallstudier.

Kansliga_gavor_.indd 14

2011-06-08 08.39

1. kä n sli ga gåvo r – en int r o dukt io n •

Dirty Business: ”is concerned with exposing upper-world crime and deviance in the upper levels of business organizations” (Punch 1996, s. 2). I andra fall vill man hitta sätt att minska, stävja, upptäcka eller förhindra korruption. Detta är kanske inte så förvånande i verk publicerade inom statliga myndigheter som Brottsförebyggande rådet; se till exempel Korruptionens struktur (BRÅ 2007). Även akademiska forskare kan vara drivna av en sådan förändringslust, vilket flera svenska statsvetenskapliga forskningsprogram exemplifierar.7 Sammantaget ägnas denna bok inte åt att moralisera kring korruption, möjligen är mitt perspektiv något kritiskt – åtminstone i den bemärkelsen att jag är förundrad – beträffande korruptionens regleringar då denna kolliderar med gåvoinstitutionens. Framförallt vill jag undvika allmänt teoretiserande på ganska abstrakta, sterila empiriska grunder, som har sitt ursprung i frågebatterier eller index, och istället lyfta fram allmängiltiga dilemman som handlar om hur människor i sitt dagliga liv uppfattar och hanterar gåvoutbyten.

7 I Rothsteins forskningsprogram The Quality of Government Institute at Göteborg University kan man läsa: ”Eftersom kvaliteten i ett lands politiska institutioner starkt påverkar dess ekonomiska och sociala utveckling, är det naturligtvis viktigt att få kunskap om vad det är som avgör varför vissa länder har bättre politiska, administrativa och rättsliga institutioner än andra. Det är också viktigt att få kunskap om vilken typ av policyrekommendationer som kan vara använda för länder som drabbas av t.ex. systemisk korruption.” Även andra svenska korruptionsundersökningar legitimeras via denna förmodade möjlighet till samhällsförbättring. I antologin ”Korruption, maktmissbruk och legitimitet” frågar sig exempelvis statsvetare hur korruption kan bekämpas (Bergh, Erlingsson, Sjölin och Andersson, 2010).

Kansliga_gavor_.indd 15

2011-06-08 08.39

2. gåvan och mutan – teoretiska perspektiv

Gåvor och mutor kan, ur vissa sociologiska och antropologiska perspektiv, ses som besläktade. Att mutan har ett utbytesinslag, ”this for that”, vet vi alla. Även gåvan har emellertid ett utbytesinslag, vilket beskrivits av flera samhällsvetare. Spänningen mellan dessa två fenomen, mutan och gåvan, ger möjligheter till olika tolkningar och förklaringar i såväl vardagliga sammanhang som i juridiska tvister. Frågan om mutor handlar om att affärer, avtal, tillsättande av yrkespositioner, beslut om bidrag och så vidare ska ske oväldigt, obundet och opåverkat av vad man själv eller närstående tjänar på dessa beslut. De ska utövas ”rent”; obesudlat från andra överväganden än dem som härrör från meriter, affärsmässighet, arbetsbeskrivningar eller liknande. Föreställningar om sociala bands besudlande karaktär aktualiseras när gåvor överlämnas och tas emot inom en vänskapsrelation – men där relationen också är yrkesmässig. Samtidigt finns det forskare som i högre grad betonar gåvan som ett symboliskt och rituellt medel. En sådan betydelse är relevant att diskutera när det gäller de smågåvor som idag i allt högre grad riskerar att sorteras in under en mutetikett via dagens mutblick. För att kort redogöra för de spänningar som finns inom de olika teoretiska perspektiven ska en kort genomgång av resonemangen refereras. Först ska samhällsvetenskapliga analyser beträffande gåvan presenteras, sedan ska mutans varierande innebörd introduceras och sist ska föreställningar om sociala bands besudlande karaktär diskuteras.

Kansliga_gavor_.indd 16

2011-06-08 08.39

2 . g å va n och m uta n – t eo r et is ka per s pekt iv •

Gåvan Gåvan som socialt fenomen har inte sällan analyserats i utbytestermer. Det finns emellertid alternativa analyser av gåvans innebörd, som i högre grad betonar gåvan som symboliskt och rituellt medel för att kommunicera känslor och sociala band. Dessa perspektiv renodlas nedan av analytiska skäl. Samtidigt innefattar varje konkret interaktion inslag av såväl förväntade utbyten som rituella, symboliska och kommunikativa element, som i sig har ett egenvärde.

Utbytesperspektivet Antropologen Marcel Mauss skriver i sin klassiska bok The Gift från 1925 att en gåva förpliktigar, den ingår i ett kretslopp av gåvor och gengåvor. Det finns tre moraliska regler, skriver han, som styr gåvoinstitutionen. För det första måste man ge, för det andra man måste ta emot och för det tredje måste man gengälda en gåva. Gåvor kan vidare ingå i ett prestigeoch konkurrenssystem där gåvoutbyten överträffar varandra. Att få eller att ge en gåva är, enligt detta perspektiv, inte alltid det varma, sympatiska och spontana fenomen som vi allmänt uppfattar det som. I en tidig artikel ”Gift, gift” lekte Mauss med ordets dubbla betydelser – gåvan och giftet (Mauss 1924). Den senare betydelsen innebär att givaren genom att överlämna ett ting i viss mån får makt över mottagaren. The thing received as a gift, the thing received in general, connects the donor magically, religiously, mortally, and legally to the recipient. Coming from one person, manufactured or appropriated by him, belonging to him, it confers the power on him over the one who accepts 1 it. (översättning från Fournier 2006, s. 240).

Mauss hämtade sitt material från så kallade arkaiska samhällen och såg gåvan och gengåvan som ett utbytessystem; ett system som fanns innan de individuella avtalen, kontrakten, penningmarknaden och de bestämda priserna (Mauss 1972, s. 65). Samtidigt utgick han från att gåvoutbytet och gåvomoralen till dels var relevant även i det moderna samhället: ”Vi kan 1 Denna betydelse anger även Jacques Godbout (i en Mauss-inspirerad diskussion av gåvan) att det grekiska ordet dosis besitter (Godbout 2000).

Kansliga_gavor_.indd 17

2011-06-08 08.39

• 2. gå va n och m uta n – te oreti ska p er s pekt iv

genast fastslå att samma moral och samma ekonomi fungerar, om än mindre påtagligt, i vårt eget samhälle” (s. 18). Det är emellertid väsentligt att påpeka att när Marcel Mauss skrev om gåvan, ansåg han att denna var invävd i ett system av utbyte som inte enbart handlar om ekonomiska utbyten utan också om moraliska. Grundtemat i dessa, skriver han, återfinner vi även idag. De sociala enheterna i tidiga samhällen som han studerat handlade inte enbart om utbytet i ekonomiska termer eller i form av varor: ”… det som de utbyter är inte uteslutande gods och värdeföremål, fast egendom och personliga ägodelar av större och mindre värde: det är framförallt artigheter, underhållning, ritualer, militär hjälp, kvinnor, danser och fester” (s. 19). Det perspektiv som Mauss anlade på gåvor har haft stort inflytande på de forskare som studerat gåvor. Han argumenterade för det väsentliga i utbyten och ömsesidigheten. Utbytet kunde vara symboliskt och kommunikativt – han ville exempelvis addera Durkheims (som han var starkt influerad av) analyser av de integrerande krafterna i skilda samhällen till krafterna mellan dessa samhällen. (Fournier 2006). Kanske har man renodlat hans utbytesblick alltför starkt. Mauss pläderade för studier av det han kallade ”totala” sociala fenomen. I de förmoderna samhällena integrerades religion, estetik, moral, ekonomi, klanbyten, långvariga relationer, känslor och så vidare genom gåvoutbytet. (Mauss 1972, s. 100).2 Ändå är det just utbytesidén, som framförallt associerats med Mauss. Den influerade exempelvis antropologen Claude Lévi-Strauss när han tolkade utbytet av julklappar i det moderna samhället. Han betonade det konkurrensmässiga i utbytet. ”Julfirandet är ’conducted in the pursuit of prestige’; det är inget annat än ett gigantiskt ’potlatch’.”3 (Lévi-Strauss 1969, s. 56) En modern sociologisk storhet, Pierre Bourdieu (1992), som också arbetat antropologiskt är även han starkt influerad av Mauss. Han har ”adderat” Mauss tankar om motsättningen mellan gåvan som tänkt oberoende eller självständig ritual och gåvan som ingående i en kedja av utbyten. 2 Tolkningar av Mauss gåvoanalys som alltför utbytesteoretiskt inriktad har kritiserats av Wästerfors (2004). 3 Potlatch är ett begrepp som syftar på nordamerikanska stammars ceremoniella gåvofester, som Mauss hänvisade till i sin bok.

Kansliga_gavor_.indd 18

2011-06-08 08.39

2 . gå va n och m uta n – t eo r et is ka per s pekt iv •

Bourdieu gör denna motsättning till en poäng. Det är just detta som är gåvoutbytets innersta väsen: den temporala åtskillnaden. Tidsförskjutningen mellan gåvan och gengåvan innebär att det är möjligt att förneka det förpliktigande i gåvan.4 Även den Mauss-inspirerade kanadensiske forskaren Jacques Godbout (2000), som utforskat gåvans väsen i boken The World of the Gift, instämmer i betydelsen av temporär åtskillnad men betonar att utbytet inte är explicit. Etiketten för överlämnande av gåvor är delikat. Även om Godbout håller fast vid en grundläggande utbytestanke, skiljer sig detta utbyte väsentligt från marknadens utbyten. ”Making the rule of reciprocity explicit kills the gift, and can even result in non-reciprocity” (Godbout 2000, s. 189). I en analys, med hjälp av Bourdieus begrepp ”socialt kapital”, av hur affärsmän bygger upp sina företag, visar Alan Smart vikten av gåvoetikett: … an incompetent performance of gift prestation, one that allows the gift to be seen as motivated by the desire for a return, may result in the prestation being interpreted as a bribe or an attempt at ingratiation … and seen as manipulative or illegitimate, therefore not obligating the recipient in any way. (Smart 1993, s. 397)

Godbout menar vidare att gåvan har ett eget värde skilt från utbytes- eller användarvärdet, ett ”bonding-value”; ett värde som bedöms inte i relation till andra ting utan i relation till människor. Ett och samma objekt kan alltså ges olika värde beroende på i vilken relation de överlämnas. Kanske detta speciella värde ”explains the gift’s discomfort where money is concerned.” (2000:174) Historiska skildringar ger perspektiv på betydelseförändringar. Den kanadensiska historikern Natalie Zemon Davis (2000) gör i sin bok The Gift in Sixteenth-Century France en Mauss-inspirerad analys där hon synliggör gåvors självklara roll; både i uppvaktandet av personer (som innehade specifika kunskaper eller inflytanden som eftertraktades och fruktades) och som element i en gåvoekonomi bland vänner och släkt. Hon för 4 Bourdieu skriver beträffande denna ”misrecognition” att den bygger på ett självbedrägeri; för att systemet ska fungera måste aktörerna vägra erkänna ”the truth of their practise” (1992, s. 105–106). Denna del av hans utsago vände sig emellertid Smart mot. Hans empiriska material där ”guanxi” analyseras – en form av uppvakningar genom middagar, smågåvor etc. – visar högst strategiska byten, men också att givarna är mycket medvetna om form och etikett där bl.a. tidsapekten är väsentlig.

Kansliga_gavor_.indd 19

2011-06-08 08.39

• 2 . g å va n och m uta n – teore ti sk a per s pekt iv

också ett intressant resonemang kring betydelsen av religiösa idéströmningar; förändringar som uppstod när kalvinismen utmanade den katolska läran. Kalvinismen innefattade ett förkastande av välgörenhet och därmed ett institutionaliserat system av gåvoutbyten. Sådana noteringar ger upphov till reflektioner kring kulturarvet som en möjlig grogrund för dagens svenska krav på sträng renhet, obesmittad av gåvor och gentjänster. En av sociologins klassiker, samtida med antropologen Mauss, den tyske filosofen och sociologen Georg Simmel, skrev också om gåvans förpliktigande utbyteskaraktär. Det är därför bara den som ger först, som kan få ett moraliskt överläge – han eller hon har så att säga gett ”fritt” och inte som en respons på en tidigare gåva. Simmel skriver också i sofistikerade, subtila vändningar en essä kring tacksamhet där gåvan behandlas i bred mening (inte bara i form av objekt). Tacksamhet och gåvor är det utbyte som vidmakthåller ett samhälles sociala kitt: uttryck för och känslor av tacksamhet är så centrala att utan dessa vore inte samhället möjligt. Om tacksamhet som känsla skriver han: ”its sociological importance can hardly be overestimated” (Simmel 1964, s. 387). Tacksamhet komplementerar juridiska kontrakt om utbyte. ”It establishes the bond of interaction, of the reciprocity of service and return service, even where they are not guaranteed by external coercion” (s. 387). Vidare anser Simmel att tacksamhetens konkreta former influerar människors samspel på ett högst delikat sätt; tacksamhet kan formas bara för att vi uppskattar någon: ”We are grateful to him only because he exists, because we experience him. Often the subtlest as well as the firmest bonds among men develop from this feeling” (s. 389). Denna notering är relevant i resonemang om så kallad vänskapskorruption i vår nuvarande korruptionsbekämpning: Om tacksamhetsresponser är så delikata – hur nagla fast dessa subtila känslor? I korruptionsbekämpningen, som i denna bok uppmärksammas via det jag kallat för mutblicken, byggs regleringen i allmänhet upp kring materiella gåvor; så kallad vänskapskorruption tycks vara svårare att sätta gränser kring. Den ”korruption” som uppstår genom att man uppskattar vissa människor mer än andra och då kanske ger just dessa vissa fördelar är sannolikt inte så lätt kontrollerad. Sådana influerande tendenser kan självfallet fungera omedvetet, men de kan också beskrivas i taktiska termer, som vi sett i

Kansliga_gavor_.indd 20

2011-06-08 08.39

2 . gå va n och m uta n – t eo r et is ka per s pekt iv •

våra empiriska material där vissa yrkesrepresentanter uppfattar ”uppvaktning”, charm och social skicklighet som alternativ till mutor (Wästerfors 2005).

Band som icke-attraktiva bojor Gåvor och tacksamhetens band kan vara högst subtila, men samtidigt starka, skrev Simmel (1964, s.395): … a bond between men which is as subtle as it is firm. … This atmosphere of obligation belongs among those microscopic,” but infinitely tough, threads which tie one element of society to another, and thus eventually all of them together in a stable collective life.

Tacksamhet utgör emellertid inte bara grunden för ett uppskattat och eftersträvansvärt socialt band. Det kan också skapa en dissonans; vi kan vilja undvika att hamna i det underläge som gåvan kan ge upphov till: ”… the condition of gratitude easily has a taste of bondage (1964, s. 393). Barry Schwartz, som influerats av Simmel, uttrycker en liknande tankegång när han skriver att gåvan kan åtföljas av en känsla av förlust; för givaren består förlusten av det materiella objektet, för mottagaren förlusten av oberoendet i förhållande till givaren: ”We wish to be self sustained. We do not quite forgive a giver.” (Schwartz 1967, s. 7) Ser man gåvan som en del av en kommunikation, kan den på ett relativt subtilt sätt också kommunicera ett visst ointresse eller ha en avkylande effekt. Godbout relaterar en intervju med en kvinna som berättar om hur hon haft problem med att återgälda en alltför fin födelsedagsgåva (Godbout 2000, s. 10). Gåvan motsvarade inte hennes uppfattning av deras relation varför problem uppstod beträffande vad hon själv skulle ge: ”Finally, I offered him something rather expensive, but neutral, something anyone could have given him; it wasn’t personal.” Gåvan kan med andra ord fungera, inte enbart som ett förstärkande av socialt band, utan även som ett balanserande eller reglerande av sociala band. För att avsluta detta avsnitt om den utbytesteoretiska synen på gåvor kan vi notera att denna, istället för det sofistikerade och delikata bandet, kan uttryckas i mer strategiska termer. Inte heller denna strategiska blick behöver röra sig om de stora gåvorna eller de dramatiska avtalen eller be-

Kansliga_gavor_.indd 21

2011-06-08 08.39

• 2. gå va n och m uta n – te oreti ska p er s pekt iv

sluten; blicken kan riktas mot en variation av till synes betydelselösa handlingar. I en festskrift till samhällsvetaren Thomas Schelling, som skrivit om strategiska val, gör en av författarna, Robert Klitgaard, en poäng av svårigheten att skriva en artikel tillägnad just denna forskare. Ett tack i förord till böcker kan ses som en gåva men också som en muta har Schelling påpekat. Författaren citerar från ett personligt brev, skrivet av Schelling: ”the reader of a dedication, I think, perceives some combination of admiration, indebtedness, and personal subordination. Pupils dedicates to masters, not masters to pupils” (Klitgaard 1991, s. 211). Klitgaard frågar sig därför: hur är det med den bok han nu själv skriver tillsammans med andra lärjungar till Schelling?

Gåvans sociala egenvärde Även om antropologer och sociologer betonade utbytets sociala karaktär, utbytets förmåga att stärka sociala band, kan de ändå sägas ha betonat just utbytet och dess tvingande karaktär. Utbytesblicken försummar emellertid i viss mån uppmärksamheten för gåvans egenvärde eller dess kommunikativa betydelser. Den amerikanska sociologen Erving Goffman, som beskrivit vardagliga mellanmänskliga ritualer, bland annat gåvoutbyten, har inspirerat till något särskiljande gåvoanalyser (Goffman 1967; 1972). I en sådan analys kan gåvan ses som ett rituellt erbjudande, som ett tecken på engagemang och involvering och samhörighet (vilket inte nödvändigtvis måste återgäldas i framtiden). Gåvan blir, med detta sätt att se, ett rituellt medel varmed människor kan visa uppskattning; gåvan kan vara ett tecken på sympati eller på beklagan utan krav på gengåvor eller gentjänster. David Cheal, en kanadensisk sociolog, är inspirerad av Goffmans perspektiv. Cheal (1988) anser sig genom sina empiriska undersökningar av gåvor få stöd för dessa icke renodlat utbytesteoretiska tolkningar. En svaghet i tidigare studier, skriver Cheal, är att gåvan fixerats i denna form. Julklapparna kan, istället för att uppfattas som ett prestigeutbyte, ses som ett sätt att kommunicera känslor; de utgör medel genom vilka vi förstärker framförallt familjens sociala band i det moderna samhället. Via en alltför stark betoning på ”utbytesblicken” mister vi, menar Cheal, erkännandet och värdet av gåvan som ett rituellt medel i interaktionens egendynamik.

Kansliga_gavor_.indd 22

2011-06-08 08.39

Känsliga gåvor – om mutblickens sociala förvecklingar ISBN 978-91-47-09679-4 © 2011 Malin Åkerström och Liber AB Redaktörer: Birgit Hortlund och Cecilia Björk Tengå Omslag: Axel Åkerman Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Layout: Gyllene Snittet AB Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Kansliga_gavor_.indd 2

2011-06-08 08.39

Kansliga gavor - omslag.indd 1

KÄNSLIGA GÅVOR Mutblickens sociala förvecklingar MALIN ÅKERSTRÖM

11-06-08 08.22.31