Emma Sjöström
Emma Sjöström är ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm. Hon har forskat och undervisat om ansvarsfulla och hållbara investeringar under ett flertal år samt arbetat med frågorna som konsult och föreläsare.
ISBN: 978-91-523-1903-1
(523-1903-1)
Hållbara investeringar
Hållbara investeringar anlägger ett brett perspektiv på ämnet. Boken beskriver dagens marknad, de metoder som används i praktiken samt presenterar teorier och modeller inom området. Boken är tänkt att fungera i undervisningssammanhang, både på universitet och på företag.
Emma Sjöström
A
nsvarsfulla och hållbara investeringar har vuxit stadigt de senaste femton åren. Klimatfrågor, mänskliga rättigheter, korruption och bolagsstyrning är några exempel på teman som investerare ägnar allt mer uppmärksamhet åt. Att ta hänsyn till hållbarhetsfrågorna har i allt högre utsträckning blivit del av den generella riskbedömningen.
Hållbara investeringar Om ansvar, risk och värde på finansmarknaden
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se
Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör/Projektledare: Kristoffer Edshage Grafisk form: Jens Magnusson
Hållbara investeringar ISBN 978-91-523-1903-1 © 2014 Emma Sjöström och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Printed in Latvia by Livonia Print Riga 2014
Emma Sjöström
Hållbara investeringar Om ansvar, risk och värde på finansmarknaden
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se
Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör/Projektledare: Kristoffer Edshage Grafisk form: Jens Magnusson
Hållbara investeringar ISBN 978-91-523-1903-1 © 2014 Emma Sjöström och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Printed in Latvia by Livonia Print Riga 2014
Emma Sjöström
Hållbara investeringar Om ansvar, risk och värde på finansmarknaden
Innehåll Kapitel 1
kapitel 4
Finansmarknaden och en hållbar ESG i olika tillgångsslag och utveckling 9 investeringsinriktingar 81 Räntebärande värdepapper 81
Finansmarknadens förhållande till en hållbar utveckling 11
Riskkapital: Private Equity 95
ESG: Miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning 14
Fastigheter 103 Råvaror 106
Fiduciary duty: Om investerarens ansvar och skyldighet i förhållande till ESG 17
Hedgefonder 113 Kreditgivning 117
Kärt barn har många namn 20
Mikrolån 122
Bokens upplägg 21
Impact investment 123
kapitel 2
Sammanfattning 126
Marknadens framväxt och storlek... 23
kapitel 5
Ansvarsfulla investeringar ur ett historiskt perspektiv 24
Risk och värde 129
Vem är vem på marknaden? 31
Risk 129
Marknaden för ansvarsfulla och hållbara investeringar idag 34
Värdeskapande 137 Avkastning från hållbara investeringar – lönar det sig? 146
Privatspararnas intresse för hållbara investeringar 43
Sammanfattning 150
Sammanfattning 46
kapitel 6
Kapitel 3
Framtiden: ESG och en hållbar 153 Metoder för ESG i aktieplaceringar... 47 finansmarknad Uteslutning av kontroversiella sektorer 47
Från kris till utveckling 155
Normbaserad genomlysning 49 Positivt urval och Bäst i klassen 54 Aktivt ägande (»engagement«) 63
Referenser 159
Grupptalan 77
Register 171
Sammanfattning 79
5
Förord När jag började forska om ansvarsfulla och hållbara investeringar för mer än tio år sedan visste jag i ärlighetens namn inte mycket om finansmarknaden i stort och var inte heller någon expert på finansiell teori. Men det gjorde just ingenting. På den tiden kom man ganska långt inom det här forskningsområdet utan att vara finansiellt litterär. Nu är det annorlunda. Förvisso är det fortfarande många som inte tycker det är helt intuitivt att koppla ihop finansmarknadens mekanismer, metoder och verktyg med frågor om miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG). Men temat för var och varannan diskussion om ansvarsfulla och hållbara investeringar idag är integrering, integrering och integrering. ESG-förespråkare framhåller gång efter annan att om hållbarhetsfrågorna ska ha någon relevans alls på de finansiella marknaderna behöver de smältas ihop med – och omformulera – de traditionella finansiella måtten och verktygen. Där är vi förvisso inte ännu, men mycket spännande händer på området; på bara ett par decennier har ansvarsfulla och hållbara investeringar gått från att vara ett värdegrundat särintresse för sparare som vill avstå från tobaksbolag och alkoholproducenter, till att bli en fråga
7
om finansiell risk och värdeskapande för globala institutionella finansaktörer. Jag har med andra ord fått anledning att bygga på mina finanskunskaper ganska ordentligt. Den här boken syftar till att vara en hjälp för den som vill förstå relevansen av hållbarhetsfrågor i det finansiella sammanhanget. Det är inte en handbok i hur man praktiskt går tillväga för att göra aktieanalyser eller hur man formulerar nya riskmodeller med hänsyn till ESG, även om en del konkreta exempel förekommer. Istället är det en grundbok som kan allmänbilda läsaren i ESG: Vad är det här för ett fenomen, hur ser marknaden ut, vilka metoder är vanligt förekommande, vad betyder ESG för olika tillgångsslag och investeringsinriktningar, vad säger forskningen om den finansiella avkastningen från ESG, och vad innebär egentligen begreppen risk och värde i ett ESG-sammahang? Min förhoppning är att den ska användas både av personer som närmar sig det här området genom sitt intresse för hållbarhetsfrågor i allmänhet och de som gör det med utgångspunkt i finansiell verksamhet. Jag vill rikta ett varmt tack till min förläggare, Kristoffer Edshage, som varit ett under av tålamod under skrivprocessens gång (och dess många pauser). Jag har också haft förmånen att få intervjua ett antal kunniga personer, som varit till stor hjälp för att öka min förestålse för specifika frågor och för att formulera innehållet i boken: Tack Anette P. Andersson, Christopher Flensborg, Erik Eidolf, Fredrik Franke, Jenny Askfelt Ruud, Kathinka Nøding Østvik, Magnus Borelius, Magnus Strömer, Reinhilde Weidacher, Samantha Sutcliffe, Stina Billinger och Therése Lennehag. Slutligen vill jag tacka min levande faktabank, korrekturläsare och allmänna påhejare Ji-ung Um. Stockholm, april 2014 Emma Sjöström
Kapitel 1
Finansmarknaden och en hållbar utveckling en 15 september 2008 sändes en chockvåg genom de globala finansiella marknaderna. Den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers försattes i konkurs, vilket var en skarp signal om att den amerikanska staten inte längre var beredd att hålla vacklande banker under armarna. Förtroendet för finansmarknaderna, som redan hade varit i kraftigt dalande den senaste tiden, sjönk nu som en sten. Lehman-kraschen var nämligen kulmen på en rad händelser som väckt oro i de finansiella och politiska leden. En central utgångspunkt var att amerikanska bolån till personer som inte var kreditvärdiga ändå fick högsta kreditbetyg. Dessutom paketerades bolånen på så komplicerade sätt att ingen till slut kunde förstå och bedöma risken i dem. Det var också hela meningen med de derivat och andra instrument som användes i sammanhanget. När bubblan som byggts upp genom dessa instrument briserade fick det ödesdigra konsekvenser. Hösten 2007 sjönk bankvinsterna i USA med nära 90 procent. Tidigare samma år hade den brittiska storbanken HSBC gjort en förlust på över tio miljarder dollar och följaktligen avskedat
9
om finansiell risk och värdeskapande för globala institutionella finansaktörer. Jag har med andra ord fått anledning att bygga på mina finanskunskaper ganska ordentligt. Den här boken syftar till att vara en hjälp för den som vill förstå relevansen av hållbarhetsfrågor i det finansiella sammanhanget. Det är inte en handbok i hur man praktiskt går tillväga för att göra aktieanalyser eller hur man formulerar nya riskmodeller med hänsyn till ESG, även om en del konkreta exempel förekommer. Istället är det en grundbok som kan allmänbilda läsaren i ESG: Vad är det här för ett fenomen, hur ser marknaden ut, vilka metoder är vanligt förekommande, vad betyder ESG för olika tillgångsslag och investeringsinriktningar, vad säger forskningen om den finansiella avkastningen från ESG, och vad innebär egentligen begreppen risk och värde i ett ESG-sammahang? Min förhoppning är att den ska användas både av personer som närmar sig det här området genom sitt intresse för hållbarhetsfrågor i allmänhet och de som gör det med utgångspunkt i finansiell verksamhet. Jag vill rikta ett varmt tack till min förläggare, Kristoffer Edshage, som varit ett under av tålamod under skrivprocessens gång (och dess många pauser). Jag har också haft förmånen att få intervjua ett antal kunniga personer, som varit till stor hjälp för att öka min förestålse för specifika frågor och för att formulera innehållet i boken: Tack Anette P. Andersson, Christopher Flensborg, Erik Eidolf, Fredrik Franke, Jenny Askfelt Ruud, Kathinka Nøding Østvik, Magnus Borelius, Magnus Strömer, Reinhilde Weidacher, Samantha Sutcliffe, Stina Billinger och Therése Lennehag. Slutligen vill jag tacka min levande faktabank, korrekturläsare och allmänna påhejare Ji-ung Um. Stockholm, april 2014 Emma Sjöström
Kapitel 1
Finansmarknaden och en hållbar utveckling en 15 september 2008 sändes en chockvåg genom de globala finansiella marknaderna. Den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers försattes i konkurs, vilket var en skarp signal om att den amerikanska staten inte längre var beredd att hålla vacklande banker under armarna. Förtroendet för finansmarknaderna, som redan hade varit i kraftigt dalande den senaste tiden, sjönk nu som en sten. Lehman-kraschen var nämligen kulmen på en rad händelser som väckt oro i de finansiella och politiska leden. En central utgångspunkt var att amerikanska bolån till personer som inte var kreditvärdiga ändå fick högsta kreditbetyg. Dessutom paketerades bolånen på så komplicerade sätt att ingen till slut kunde förstå och bedöma risken i dem. Det var också hela meningen med de derivat och andra instrument som användes i sammanhanget. När bubblan som byggts upp genom dessa instrument briserade fick det ödesdigra konsekvenser. Hösten 2007 sjönk bankvinsterna i USA med nära 90 procent. Tidigare samma år hade den brittiska storbanken HSBC gjort en förlust på över tio miljarder dollar och följaktligen avskedat
9
kapite l 1
F i na ns m a rkna d e n och e n h å l l b a r ut v e ckl i ng
chefen för sin amerikanska bolånedivision. I mars 2008 gick även investmentbanken Bear Stearns under, en av de största bankerna i sitt slag på Wall Street.
försäkringsbolag och privata fondförvaltare söker sig till en mer hållbarhetsorienterad investeringsinriktning.
Krisen spred sig sedan vidare till hela världen via de värdepapper som getts ut av de amerikanska bankerna. Den värsta finanskrisen på 70 år var ett faktum, och har högst påtagliga effekter ännu idag, flera år efter att den bröt ut. Den bidrog också till att utlösa andra kriser, inklusive en punkterad global lånebubbla. 1 Om filmen Wall Street från 1987 med Michael Douglas i huvudrollen visade en stereotyp bild av den känslokalle och girige finansmannen som gjorde moraliskt tveksamma klipp så har den nyss nämnda finanskrisen närmast cementerat den bilden hos många som tagit del av krisens förlopp. Fungerande finansmarknader är beroende av förtroende, och krisen har allt annat än stärkt detta. Men det finns en annan sida av finansmarknaden, som inte handlar om finanshajar, girighet och kortsiktig spekulation. Det är en version av finansmarknaden som lyfter fram långsiktighet och hållbarhet och där ägandet och förvaltandet snarare än den spekulativa handeln står i fokus. Det finns nämligen en växande rörelse i riktning mot ägarskapet och kapitalförvaltningen som en kraft för att samverka med och stödja en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Den rörelsen präglas av en bredare syn på risk, där också frågor som mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöfrågor och korruption kan läggas till – och kopplas ihop med – traditionella mått som kassaflöde, vinstmarginaler och rörelseresultat. Det inkluderar ofta mer långsiktig hänsyn än närmaste kvartalsresultat, och en insikt om att företags konkurrenskraft och aktieägares värdeutveckling på sina investeringar är avhängigt ett välmående samhälle. Några av de mest framträdande aktörerna på det här området är pensionsfonder, men även många banker,
1. För en beskrivning av finanskrisens orsaker och verkan, se exempelvis Dagens Nyheter (2013) »Lehman-kraschen – så gick den till«.
10
Det handlar fortfarande om att tjäna pengar och göra vinster, men inte på bekostnad av utan med utgångspunkt i det omgivande samhällets behov, efterfrågan och intressen. Den här boken handlar om just det: Hur investerare går till väga för att anlägga ett hållbarhetsperspektiv, i syfte att minska oväntade risker och identifiera outnyttjade möjligheter hos investeringsobjekten, och på så vis potentiellt öka sina möjligheter till god avkastning på sina investeringar.
Finansmarknadens förhållande till en hållbar utveckling Syftet med en finansiell marknad är att sätta priser för den globala handeln, anskaffa kapital och överföra likviditet och risk. Det kan låta tämligen tekniskt, och något som har föga att göra med regnskogsskövling, människors hälsa eller om ett lands regering censurerar sökmotorer på internet. Men som den här boken kommer visa kan det ha mycket med varandra att göra. För att förstå det är det lämpligt att ta avstamp i en av vår tids största frågor: den om en hållbar utveckling. Termen »hållbar utveckling« syftar på att samhället anpassas efter vad miljön, människors hälsa och ekonomin tål, och att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Det finns de som menar att vi är på kollisionskurs med vårt eget framtida välbefinnande: att vi driver planeten i botten med vår överkonsumtion, omfattande råvaruutvinning, föroreningar, ekonomisk girighet och kortsiktiga beslut. Det är vetenskapligt belagt att vi troligen redan överskridit planetära biofysiska gränsvärden för klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och kvävetillförsel till biosfären. (Rockström m.fl. 2009) Man kan också konstatera att ungefär hälften
11
kapite l 1
F i na ns m a rkna d e n och e n h å l l b a r ut v e ckl i ng
chefen för sin amerikanska bolånedivision. I mars 2008 gick även investmentbanken Bear Stearns under, en av de största bankerna i sitt slag på Wall Street.
försäkringsbolag och privata fondförvaltare söker sig till en mer hållbarhetsorienterad investeringsinriktning.
Krisen spred sig sedan vidare till hela världen via de värdepapper som getts ut av de amerikanska bankerna. Den värsta finanskrisen på 70 år var ett faktum, och har högst påtagliga effekter ännu idag, flera år efter att den bröt ut. Den bidrog också till att utlösa andra kriser, inklusive en punkterad global lånebubbla. 1 Om filmen Wall Street från 1987 med Michael Douglas i huvudrollen visade en stereotyp bild av den känslokalle och girige finansmannen som gjorde moraliskt tveksamma klipp så har den nyss nämnda finanskrisen närmast cementerat den bilden hos många som tagit del av krisens förlopp. Fungerande finansmarknader är beroende av förtroende, och krisen har allt annat än stärkt detta. Men det finns en annan sida av finansmarknaden, som inte handlar om finanshajar, girighet och kortsiktig spekulation. Det är en version av finansmarknaden som lyfter fram långsiktighet och hållbarhet och där ägandet och förvaltandet snarare än den spekulativa handeln står i fokus. Det finns nämligen en växande rörelse i riktning mot ägarskapet och kapitalförvaltningen som en kraft för att samverka med och stödja en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Den rörelsen präglas av en bredare syn på risk, där också frågor som mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöfrågor och korruption kan läggas till – och kopplas ihop med – traditionella mått som kassaflöde, vinstmarginaler och rörelseresultat. Det inkluderar ofta mer långsiktig hänsyn än närmaste kvartalsresultat, och en insikt om att företags konkurrenskraft och aktieägares värdeutveckling på sina investeringar är avhängigt ett välmående samhälle. Några av de mest framträdande aktörerna på det här området är pensionsfonder, men även många banker,
1. För en beskrivning av finanskrisens orsaker och verkan, se exempelvis Dagens Nyheter (2013) »Lehman-kraschen – så gick den till«.
10
Det handlar fortfarande om att tjäna pengar och göra vinster, men inte på bekostnad av utan med utgångspunkt i det omgivande samhällets behov, efterfrågan och intressen. Den här boken handlar om just det: Hur investerare går till väga för att anlägga ett hållbarhetsperspektiv, i syfte att minska oväntade risker och identifiera outnyttjade möjligheter hos investeringsobjekten, och på så vis potentiellt öka sina möjligheter till god avkastning på sina investeringar.
Finansmarknadens förhållande till en hållbar utveckling Syftet med en finansiell marknad är att sätta priser för den globala handeln, anskaffa kapital och överföra likviditet och risk. Det kan låta tämligen tekniskt, och något som har föga att göra med regnskogsskövling, människors hälsa eller om ett lands regering censurerar sökmotorer på internet. Men som den här boken kommer visa kan det ha mycket med varandra att göra. För att förstå det är det lämpligt att ta avstamp i en av vår tids största frågor: den om en hållbar utveckling. Termen »hållbar utveckling« syftar på att samhället anpassas efter vad miljön, människors hälsa och ekonomin tål, och att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Det finns de som menar att vi är på kollisionskurs med vårt eget framtida välbefinnande: att vi driver planeten i botten med vår överkonsumtion, omfattande råvaruutvinning, föroreningar, ekonomisk girighet och kortsiktiga beslut. Det är vetenskapligt belagt att vi troligen redan överskridit planetära biofysiska gränsvärden för klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och kvävetillförsel till biosfären. (Rockström m.fl. 2009) Man kan också konstatera att ungefär hälften
11
kapite l 1
F i na ns m a rkna d e n och e n h å l l b a r ut v e ckl i ng
av jordens befolkning får klara sig på mindre än 2,50 USD per dag och att 80 procent av världens befolkning bor i länder där inkomstklyftorna ökar, (Global Issues 2013). Allt fler människor får tillgång till rent vatten, allt fler barn går i skolan och antalet människor som lever på mindre än en dollar per dag minskar, (Globalis). Medellivslängden ökar och antalet barn per familj minskar, mycket tack vare att många människor i utvecklingsländer trots dystra siffror är mindre fattiga än tidigare, (Gapminder Foundation 2013). Det är med andra ord inte nödvändigt att se på hållbar utveckling som ett domedagstema, utan lika gärna som en möjlighet till en bättre framtid.
hållbarhetsrelaterade frågor kopplade till företagets strategi och verksamhet. Hållbarhetsredovisningar som kompletterar eller integreras med årsredovisningen är snarare legio än undantag bland de stora börsbolagen, både i Sverige och i andra delar av världen.
Oavsett vilket så får våra stora globala utmaningar en direkt påverkan på affärslandskapet som företag verkar inom. Det kan handla om tillgång till naturresurser och råvaror till insatsmaterial, nya marknadsmöjligheter, tillgång till humankapital, människors köpkraft, arbetstagares hälsa med mera. Vad kostar det till exempel för ett spannmålsodlande företag att pollinerande bisamhällen dör ut på grund av bekämpningsmedel och därmed påverkar avkastningen på skörden? Eller, omvänt, vilken intäktspotential finns det för ett IT-företag som utvecklar en billig mobil vädertjänst som kan användas av miljoner småbönder på den afrikanska landsbygden för att möjliggöra bättre skörd och inkomst? Dessa enkla exempel pekar tydligt på hur miljöfrågor och människors rättigheter och välbefinnande kan ha en hel del att göra med näringslivets förutsättningar, både vad gäller affärsrisker och affärsmöjligheter. Hållbar utveckling har beskrivits som en affärsmässig megatrend som omdanar marknader såväl som organisationer, att jämföra med exempelvis massproduktionen, IT-revolutionen och globaliseringen. (Lubin & Esty 2010) Hållbar utveckling har gått från att vara en fråga för miljöengagerade idealister till att bli en strategisk affärsfråga för företag. Den diskuteras i styrelserummen, i ledningsgruppsmöten och på aktieägarstämmor. Många företag har i dag en särskild funktion eller till och med avdelning för att hantera
12
Många aktieägare är nämligen numera inte bara intresserade av att företag går med vinst, utan hur de gör sina vinster, och hur de positionerar sig för framtiden. Vilken beredskap för att möta klimatrelaterade affärsrisker har bolagen, i vilken mån tas hänsyn till människors rätt till hälsa och liv när en ny gruva anläggs i ett utvecklingsland, vilken analys av korruptionsrisker har utländska bolag gjort på tillväxtmarknader med ett auktoritärt styre? Den typen av frågor är idag högt upp på agendan för en växande skara investerare. Akademisk forskning pekar på att företags konkurrenskraft och långsiktiga överlevnad är avhängigt att de skapar värde inte bara för en snäv grupp aktieägare utan även för andra intressenter inom och omkring företaget, (se t.ex. Porter & Kramer 2011 och Halme & Laurila 2009). Parametrar som vinstmarginaler, varumärkesvärde, kundlojalitet, anställdas lojalitet, innovationskraft och tillgång till kapital kan kopplas till hur väl företaget är synkroniserat med omgivningens förväntningar angående miljö och socialt ansvar, och hur företaget förhåller sig till risker och möjligheter kopplat till den framtida utvecklingen på området. Samtidigt bör nämnas att en stor mängd investerare inte har detta för ögonen, utan far fram i samma hjulspår som tidigare. Det pågår därför stora ansträngningar från bland annat FN och andra parter att försöka förmå fler aktörer att anamma synsättet att hållbarhet är ett relevant perspektiv för investerare. När FN:s Global Compact och UNEP-FI lanserade »Principles for Responsible Investment« 2006, ett ramverk med sex principer som finansmarknadens aktörer kan ansluta sig till, gav det ytterligare legitimitet till uppfattningen om att finansmarknaden bör betraktas som en arena där hållbarhetsfrågor hör hemma i allra högsta grad.
13
kapite l 1
F i na ns m a rkna d e n och e n h å l l b a r ut v e ckl i ng
av jordens befolkning får klara sig på mindre än 2,50 USD per dag och att 80 procent av världens befolkning bor i länder där inkomstklyftorna ökar, (Global Issues 2013). Allt fler människor får tillgång till rent vatten, allt fler barn går i skolan och antalet människor som lever på mindre än en dollar per dag minskar, (Globalis). Medellivslängden ökar och antalet barn per familj minskar, mycket tack vare att många människor i utvecklingsländer trots dystra siffror är mindre fattiga än tidigare, (Gapminder Foundation 2013). Det är med andra ord inte nödvändigt att se på hållbar utveckling som ett domedagstema, utan lika gärna som en möjlighet till en bättre framtid.
hållbarhetsrelaterade frågor kopplade till företagets strategi och verksamhet. Hållbarhetsredovisningar som kompletterar eller integreras med årsredovisningen är snarare legio än undantag bland de stora börsbolagen, både i Sverige och i andra delar av världen.
Oavsett vilket så får våra stora globala utmaningar en direkt påverkan på affärslandskapet som företag verkar inom. Det kan handla om tillgång till naturresurser och råvaror till insatsmaterial, nya marknadsmöjligheter, tillgång till humankapital, människors köpkraft, arbetstagares hälsa med mera. Vad kostar det till exempel för ett spannmålsodlande företag att pollinerande bisamhällen dör ut på grund av bekämpningsmedel och därmed påverkar avkastningen på skörden? Eller, omvänt, vilken intäktspotential finns det för ett IT-företag som utvecklar en billig mobil vädertjänst som kan användas av miljoner småbönder på den afrikanska landsbygden för att möjliggöra bättre skörd och inkomst? Dessa enkla exempel pekar tydligt på hur miljöfrågor och människors rättigheter och välbefinnande kan ha en hel del att göra med näringslivets förutsättningar, både vad gäller affärsrisker och affärsmöjligheter. Hållbar utveckling har beskrivits som en affärsmässig megatrend som omdanar marknader såväl som organisationer, att jämföra med exempelvis massproduktionen, IT-revolutionen och globaliseringen. (Lubin & Esty 2010) Hållbar utveckling har gått från att vara en fråga för miljöengagerade idealister till att bli en strategisk affärsfråga för företag. Den diskuteras i styrelserummen, i ledningsgruppsmöten och på aktieägarstämmor. Många företag har i dag en särskild funktion eller till och med avdelning för att hantera
12
Många aktieägare är nämligen numera inte bara intresserade av att företag går med vinst, utan hur de gör sina vinster, och hur de positionerar sig för framtiden. Vilken beredskap för att möta klimatrelaterade affärsrisker har bolagen, i vilken mån tas hänsyn till människors rätt till hälsa och liv när en ny gruva anläggs i ett utvecklingsland, vilken analys av korruptionsrisker har utländska bolag gjort på tillväxtmarknader med ett auktoritärt styre? Den typen av frågor är idag högt upp på agendan för en växande skara investerare. Akademisk forskning pekar på att företags konkurrenskraft och långsiktiga överlevnad är avhängigt att de skapar värde inte bara för en snäv grupp aktieägare utan även för andra intressenter inom och omkring företaget, (se t.ex. Porter & Kramer 2011 och Halme & Laurila 2009). Parametrar som vinstmarginaler, varumärkesvärde, kundlojalitet, anställdas lojalitet, innovationskraft och tillgång till kapital kan kopplas till hur väl företaget är synkroniserat med omgivningens förväntningar angående miljö och socialt ansvar, och hur företaget förhåller sig till risker och möjligheter kopplat till den framtida utvecklingen på området. Samtidigt bör nämnas att en stor mängd investerare inte har detta för ögonen, utan far fram i samma hjulspår som tidigare. Det pågår därför stora ansträngningar från bland annat FN och andra parter att försöka förmå fler aktörer att anamma synsättet att hållbarhet är ett relevant perspektiv för investerare. När FN:s Global Compact och UNEP-FI lanserade »Principles for Responsible Investment« 2006, ett ramverk med sex principer som finansmarknadens aktörer kan ansluta sig till, gav det ytterligare legitimitet till uppfattningen om att finansmarknaden bör betraktas som en arena där hållbarhetsfrågor hör hemma i allra högsta grad.
13
kapite l 1
F i na ns m a rkna d e n och e n h å l l b a r ut v e ckl i ng
ESG: Miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning
andra lagar. Bland reglerna nämns bland mycket annat att styrelsen ska se till att etiska riktlinjer fastställs för bolagets uppträdande, och säkerställa att bolagets informationsgivning präglas av öppenhet och att den är korrekt, relevant och tillförlitlig. (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2010) Båda dess saker kan direkt kopplas till hållbarhetsarbetet.
Den här typen av investeringar kallas ofta för »ESG«. Det står för Environment, Social och Governance. På svenska betyder det miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning.
Miljö
Bolagsstyrning
Socialt ansvar
Figur 1.1: Ansvarsfulla och hållbara investeringar kallas ofta för »ESG«, som står för miljö (environment), socialt ansvar (social) och bolagsstyrning (governance).
Bolagsstyrning För många som inte till vardags arbetar med frågorna kan termen »bolagsstyrning« vara något oklar. Den innefattar frågor som har att göra med hur bolagen ägs och styrs. Några exempel kan vara hur styrelsen är sammansatt, hur styrelsen utses, ersättningsfrågor till styrelse och företagsledning, samt transparens (inklusive att kommunicera korrekt och relevant information till externa intressenter). Att bolag ägs och styrs på ett tillbörligt sätt är viktigt för ett fungerande näringsliv och för att upprätthålla förtroendet från marknaden och bolagens olika intressenter.
Ordet hållbarhet nämns dock inte i koden, även om det på senare tid diskuterats vid rundabordssamtal mellan Kollegiet för svensk bolagsstyrning och företrädare från näringslivet att riktlinjer och instruktioner för hållbarhet bör inkluderas, (Dagens Industri 2013). Dåvarande ordförande i Kollegiet, Hans Dalborg, uttryckte i en mediaintervju 2013 att koden bör klargöra att det slutgiltiga ansvaret för bolagets agerande i hållbarhetsfrågor ligger hos styrelsen. (Di Dimension 2013) Miljö När det gäller E:et i ESG, miljö (environment), kan listan göras lång över områden som har affärsrelevans och som kan vara av intresse för investerare. Två dominerande teman är klimatförändringar och vattenrelaterade frågor (kring vilka det dessutom bildats investerardrivna globala initiativ för ökad bolagstransparens kopplade till affärsrisker, se särskilt CDP, www.cdp.org). Till detta kommer teman som biologisk mångfald, energi, kemikalier, föroreningar och avfallshantering för att nämna några exempel. Vilka miljöfrågor som är relevanta för en investerare beror till stora delar på vilken bransch eller vilket land som investeringen görs inom, och det är upp till varje investerare att göra en bedömning av vilka miljöfrågor som är av finansiell relevans och vad det får för konsekvenser för ett investeringsbeslut. Mer om detta tas upp i kapitel fem som handlar om risk och värde.
I många länder finns vägledande regelverk kring hur bolag ska ägas och styras. I Sverige finns sedan 2005 något som kallas Svensk kod för bolagsstyrning. Det är normer som makthavare i näringslivet kommit överens om att svenska börsbolag ska leva upp till utöver aktiebolagslagen och
Socialt ansvar Man brukar skilja frågor som har med naturmiljön att göra från sådana som mer har med människan att göra, även om dessa områden förstås
14
15
kapite l 1
F i na ns m a rkna d e n och e n h å l l b a r ut v e ckl i ng
ESG: Miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning
andra lagar. Bland reglerna nämns bland mycket annat att styrelsen ska se till att etiska riktlinjer fastställs för bolagets uppträdande, och säkerställa att bolagets informationsgivning präglas av öppenhet och att den är korrekt, relevant och tillförlitlig. (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2010) Båda dess saker kan direkt kopplas till hållbarhetsarbetet.
Den här typen av investeringar kallas ofta för »ESG«. Det står för Environment, Social och Governance. På svenska betyder det miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning.
Miljö
Bolagsstyrning
Socialt ansvar
Figur 1.1: Ansvarsfulla och hållbara investeringar kallas ofta för »ESG«, som står för miljö (environment), socialt ansvar (social) och bolagsstyrning (governance).
Bolagsstyrning För många som inte till vardags arbetar med frågorna kan termen »bolagsstyrning« vara något oklar. Den innefattar frågor som har att göra med hur bolagen ägs och styrs. Några exempel kan vara hur styrelsen är sammansatt, hur styrelsen utses, ersättningsfrågor till styrelse och företagsledning, samt transparens (inklusive att kommunicera korrekt och relevant information till externa intressenter). Att bolag ägs och styrs på ett tillbörligt sätt är viktigt för ett fungerande näringsliv och för att upprätthålla förtroendet från marknaden och bolagens olika intressenter.
Ordet hållbarhet nämns dock inte i koden, även om det på senare tid diskuterats vid rundabordssamtal mellan Kollegiet för svensk bolagsstyrning och företrädare från näringslivet att riktlinjer och instruktioner för hållbarhet bör inkluderas, (Dagens Industri 2013). Dåvarande ordförande i Kollegiet, Hans Dalborg, uttryckte i en mediaintervju 2013 att koden bör klargöra att det slutgiltiga ansvaret för bolagets agerande i hållbarhetsfrågor ligger hos styrelsen. (Di Dimension 2013) Miljö När det gäller E:et i ESG, miljö (environment), kan listan göras lång över områden som har affärsrelevans och som kan vara av intresse för investerare. Två dominerande teman är klimatförändringar och vattenrelaterade frågor (kring vilka det dessutom bildats investerardrivna globala initiativ för ökad bolagstransparens kopplade till affärsrisker, se särskilt CDP, www.cdp.org). Till detta kommer teman som biologisk mångfald, energi, kemikalier, föroreningar och avfallshantering för att nämna några exempel. Vilka miljöfrågor som är relevanta för en investerare beror till stora delar på vilken bransch eller vilket land som investeringen görs inom, och det är upp till varje investerare att göra en bedömning av vilka miljöfrågor som är av finansiell relevans och vad det får för konsekvenser för ett investeringsbeslut. Mer om detta tas upp i kapitel fem som handlar om risk och värde.
I många länder finns vägledande regelverk kring hur bolag ska ägas och styras. I Sverige finns sedan 2005 något som kallas Svensk kod för bolagsstyrning. Det är normer som makthavare i näringslivet kommit överens om att svenska börsbolag ska leva upp till utöver aktiebolagslagen och
Socialt ansvar Man brukar skilja frågor som har med naturmiljön att göra från sådana som mer har med människan att göra, även om dessa områden förstås
14
15
Emma Sjöström
Emma Sjöström är ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm. Hon har forskat och undervisat om ansvarsfulla och hållbara investeringar under ett flertal år samt arbetat med frågorna som konsult och föreläsare.
ISBN: 978-91-523-1903-1
(523-1903-1)
Hållbara investeringar
Hållbara investeringar anlägger ett brett perspektiv på ämnet. Boken beskriver dagens marknad, de metoder som används i praktiken samt presenterar teorier och modeller inom området. Boken är tänkt att fungera i undervisningssammanhang, både på universitet och på företag.
Emma Sjöström
A
nsvarsfulla och hållbara investeringar har vuxit stadigt de senaste femton åren. Klimatfrågor, mänskliga rättigheter, korruption och bolagsstyrning är några exempel på teman som investerare ägnar allt mer uppmärksamhet åt. Att ta hänsyn till hållbarhetsfrågorna har i allt högre utsträckning blivit del av den generella riskbedömningen.
Hållbara investeringar Om ansvar, risk och värde på finansmarknaden