Ur kursplanen för historia år 7–9
Hur var det att vara ung förr? Hur hade ungdomar det i skolan och på fritiden? Vilka möjligheter har tjejer och killar haft i olika tider att forma sin framtid? I den här boken kommer du att få läsa om ungdomar och deras livsvillkor, från 1860-talet och fram till i dag. Du kommer också att få veta mer om olika slags källor som historiker kan använda när de forskar om ungdomar, men också om andra människor i det förflutna. För en historisk källa kan ofta berätta om flera olika saker beroende på vilken fråga vi ställer.
Anna Götlind Källor & källkritik Hur det var att vara ung förr
”… kan använda historiskt källmaterial för att dra underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor …”
Källor & källkritik
”… utveckla sin förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.” Ur kursplanen för historia år 7–9
Hur det var att vara ung förr
Källor och källkritik är skriven av Anna Götlind, som är professor i historia vid Stockholms universitet. Hon har tidigare bland annat skrivit PULS Historiska källor om barn och böcker om mikrohistoria.
ISBN 978-91-27-45159-9
9 789127 451599
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_ omslag.indd 5
Anna Götlind 2018-06-14 16:05
INNEHÅLL INLEDNING 4 9
1860– 1920
Inledning 10
1. Sockenbarn 2. Emigration 3. Första arbetet 4. Biografbesök
12 18 22 28
34
FRÅGOR OM KÄLLORNA
1921– 1945
Inledning 36
5. Tuberkulos 6. Läroverken 7. Skollov 8. Krig 9. På flykt
38 44 50 56 62
68
FRÅGOR OM KÄLLORNA
1946– i dag
35
69
Inledning 70
10. Tonåringen föds 11. Sexualupplysning 12. Damfotboll 13. Popmusik och ungdomsproblem
72 76 80 84
FRÅGOR OM KÄLLORNA
92
KÄLLOR OCH LITTERATUR
93
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 3
2018-06-14 16:09
INLEDNING Hur var det att vara ung förr? Hur hade ungdomar det i skolan och på fritiden? Och vilka möjligheter har tjejer och killar haft i olika tider att forma sin framtid? I den här boken kommer du att få läsa om ungdomar och deras livsvillkor, från 1860-talet och fram till i dag. Du kommer också att få veta mer om olika slags källor som historiker kan använda när de forskar om ungdomar, men också om andra människor i det förflutna. För en historisk källa kan ofta berätta om flera olika saker beroende på vilken fråga vi ställer.
Att ställa frågor till det förflutna Historisk forskning handlar alltid om att ställa frågor till det förflutna för att ta fram ny kunskap om historiska händelser och om människor som levde förr. Och för att kunna göra det behöver forskarna historiska källor som kan svara på de frågor som de ställer. Det räcker alltså inte att läsa böcker eller artiklar på Wikipedia och redovisa vad som står i dem. Då tar vi inte fram ny kunskap utan återberättar bara något som redan är känt.
Vad är en historisk källa? Vad är då en historisk källa? Ja, i princip allt som historiens människor har lämnat efter sig kan betraktas som historiska källor. Texter, bilder, film, ljud, föremål och, inte minst, människors minnen är alla viktiga källor till historien. Vi hittar de flesta av dessa källor i olika arkiv, museer eller bibliotek runt om i landet. 4
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 4
2018-06-14 16:09
Skriftliga källor
Oftast arbetar historiker med skriftliga källor – texter – av olika slag. Sådana förvaras vanligen i något arkiv. Många arkiv är offentliga, till exempel Riksarkivet. Det betyder att vem som helst får ta del av de källor som finns arkiverade där. Det är bestämt av den så kallade offentlighetsprincipen. Men texter av historiskt intresse kan också finnas i privat ägo, och förvaras då kanske i en byrålåda eller i en kartong på vinden. Exempel på sådana källor är privata brev och dagböcker. Dessa källor är inte offentliga utan den som äger dem bestämmer över dem. Tryckta och otryckta källor
Texter kan vara både tryckta och otryckta. Att texter är otryckta betyder att de endast finns i ett enda exemplar. Otryckta källor kan vara handskrivna eller maskinskrivna. Är de handskrivna kan de för oss i dag ibland vara svåra att läsa och språket kan vara svårt att förstå. Särskilt äldre handskrivna texter kan vara knepiga att tyda. Tryckta texter är ofta utgivna i bokform, och då finns de i flera exemplar. Tryckta källor förvaras framför allt i bibliotek. Bilder, film och ljud
Historiska bilder kan förvaras på olika ställen. De kan finnas i arkiv och i museer, men också i människors privata fotoalbum. För det mesta handlar det nämligen om fotografier. De äldsta fotografierna är från mitten av 1800-talet. Under 1900-talet kom den rörliga bilden – filmen och så småningom tv. Det är källmaterial som kan berätta mycket om den mer moderna historien. Detsamma gäller olika ljudinspelningar, till exempel radioprogram. Föremål
Att använda föremål som källa är ännu så länge ovanligt bland historiker. Men museer runt om i landet är fyllda med mängder av föremål, till exempel kläder, som kan berätta om det förflutna och människorna som har använt dem.
5
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 5
2018-06-14 16:09
Intervjuer
Historiker kan också skapa sitt eget källmaterial genom att intervjua människor. Genom intervjuer är det möjligt att ta del av minnen, tankar och känslor som inte finns nedtecknade. Ofta spelas intervjuer in, så att det ska vara lättare att komma ihåg vad som sades. Använder man intervjuer är det viktigt att den som intervjuas får vara med och bestämma hur materialet ska användas. Kanske vill personen vara anonym, och då måste man respektera det. Källor på internet
En hel del av de källor som beskrivits ovan finns i dag också tillgängliga på internet. Texterna är då antingen inskannade eller renskrivna och utlagda på olika webbsidor. En del uppgifter i källor kan vara inlagda i databaser av olika slag. Många museer publicerar i dag sina fotosamlingar och bilder på föremål på internet. Även filmer, liksom ljudinspelningar, kan vi hitta på olika webbsidor, till exempel på Youtube.
Granska och bedöma Källkritik är varken krångligt eller svårt, men som med allting annat måste man träna för att bli en duktig källkritiker. Det är viktigt att vi granskar våra källor och försöker bedöma om de är användbara för att svara på den fråga vi har ställt. För vissa frågor som historiker ställer till det förflutna kanske en källa är dålig, samtidigt som den kan vara bra för att svara på helt andra frågor. Om vi vill få en så korrekt och detaljerad bild som möjligt av en viss händelse är en intervju genomförd många år senare ofta en dålig källa. Det är svårt att långt efteråt minnas i detalj vad som hände. Men om vi är intresserade av hur en människa som upplevde händelsen tänker och känner kring den långt senare kan samma intervju vara en bra källa. Det allra bästa är att använda flera olika källor som kan berätta om det vi vill undersöka.
6
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 6
2018-06-14 16:09
Källkritik Det är alltid viktigt att granska de olika källor man använder som historiker. Det kallas källkritik. När en historiker ägnar sig åt käll kritik ställer han eller hon ett antal frågor: • Är källan äkta? Självklart får de källor som historiker arbetar med inte vara förfalskningar, men så är nästan aldrig fallet. Däremot kan källan, och det gäller både texter och bilder, vara ändrad på något sätt. Det gäller då att ta reda på hur och varför. Varför saknas vissa sidor i den där dagboken vi arbetar med? Och är det där fotografiet arrangerat eller kanske till och med ändrat på något sätt? • Hur lång tid har gått mellan det som källan berättar om och dess tillkomst? Ju längre tid som har gått mellan en händelse och den tidpunkt då den dokumenteras, desto större är risken för glömska och att händelsen beskrivs på ett felaktigt sätt. Om en text som berättar om någon händelse är skriven långt senare är det viktigt att tänka på detta. Detsamma gäller förstås när vi intervjuar till exempel äldre människor om sådant som hände när de var unga. • Är källan beroende av en annan källa?
Med beroende menas att källan påverkas av någon eller något. Här kan vi tänka lite på samma sätt som i en rättegång, där olika vittnesmål värderas på olika sätt. Om någon är ett förstahandsvittne, och med egna ögon har sett eller upplevt något, anses det vittnesmålet vara starkare, en bättre källa, än om någon bara har hört om händelsen av någon annan. Man brukar säga att förstahandskällor är bättre än andrahandskällor.
• Vem har skapat källan och varför har den tillkommit? Och varför finns den kvar?
Vi bör alltid ställa frågan vem som har skrivit en text och varför. Detsamma gäller bilder. Varför har bilden en gång tagits? Det handlar mycket om att försöka förstå den tid då källan tillkom. Gör vi det kan vi också förstå det som källan berättar om på ett mycket bättre sätt. Viktigt att tänka på är också att de flesta källor har bevarats av helt andra skäl än att de ska vara just historiska källor. Kanske är det för det står i lagen att de ska bevaras, eller kanske är det av en ren slump som de har blivit kvar.
• Har källan någon tendens?
Ordet tendens betyder att åsikter eller värderingar lyfts fram för att påverka läsaren eller mottagaren. Därför är det förstås viktigt att fundera på om källan är objektiv. Kanske har den som ligger bakom källan haft någon politisk, religiös eller annan åsikt som han eller hon har velat föra fram och som har påverkat det som källan berättar om.
7
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 7
2018-06-14 16:09
Att vara ung förr Ungdomstiden eller tonårstiden är ett begrepp som föddes under 1950-talet. Då växte det fram en speciell ungdomskultur, till exempel när det gällde musik och mode (se kapitel 10). Före andra världskriget betraktades man som barn fram till konfirmationen. Då blev man i ett slag vuxen och förväntades börja arbeta och försörja sig själv, och så småningom ta ansvar för en egen familj. Så här enkel har förstås uppdelningen mellan barn och vuxna aldrig varit. Också förr fanns det unga som gick i skola mycket längre än de obligatoriska sex åren i folkskolan, och som inte började arbeta förrän i sena tonåren eller ännu senare. Och unga har alltid haft en egen kultur, även om den kanske inte alltid har varit så synlig som i dag. Det har också alltid funnits skillnader mellan ungdomar och ungdomar, beroende på vilken samhällsklass de har tillhört, var i landet de har bott, deras hälsa, men också om de har varit killar eller tjejer.
Källor i den här boken I de olika kapitlen i den här boken visas exempel på en del av de källor som kan användas om du vill veta mer om ungdomars historia. De flesta källor som tas upp återfinns i offentliga arkiv, bibliotek och museer, men i några fall är källan i privat ägo. Flera av källorna finns tillgängliga via internet. De inledande exemplen, där källorna är texter från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, kan vara svåra att läsa och förstå. Några av dem är handskrivna och i vissa fall är språket ålderdomligt. Källor från senare tid är ofta enklare, kanske också för att det är lättare för oss i dag att känna igen oss, eller kanske våra föräldrar, i det som källorna berättar.
FRÅGOR 1. Vad innebär det att ställa frågor till det förflutna? 2. Ge tre exempel på historiska källor och var du kan hitta dem. 3. Förklara för en kamrat varför källkritik är viktigt. Använd ord som äkta, beroende och tendens.
8
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 8
2018-06-14 16:09
18601920 Under perioden 1860–1920 bor fortfarande de flesta svenskar på landsbygden och livnär sig på jordbruk. Flera viktiga samhällsförändringar är dock på gång, och de kan sammanfattas med ord som industrialisering, urbanisering (inflyttning till städer) och migration (folkförflyttning).
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 9
2018-06-14 16:09
Samhället förändras Under de här åren förbättras kommunikationerna i landet genom tillkomsten av järnvägar, spårvägar och telefonnät, men också cykeln. Levnadsvillkoren börjar också förbättras i takt med att tillgången till billiga industritillverkade varor ökar, till exempel husgeråd och kläder. Effektiviseringar av jordbruket minskar behovet av arbetskraft samtidigt som den framväxande industrin, som sågverk och verkstadsindustri, behöver arbetare. Befolkningen på landsbygden ökar nu också, och allt detta gör att många, inte minst unga kvinnor, söker sig till städerna. Den stora inflyttningen till Stockholm och andra städer i slutet av 1800-talet skapar stor bostadsbrist och trångboddhet. En del svenskar bestämmer sig för att i stället söka lyckan i Nordamerika. Under perioden utvandrar en och en halv miljon svenskar till framför allt USA.
¨Potatisupptagning på Västergården i Asklanda, Västergötland. Foto från 1908. (Vänersborgs museum / DigitaltMuseum)
10
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 10
2018-06-14 16:09
Rörelser i tiden Under senare delen av 1800-talet växer många folkrörelser fram. Frikyrkoförsamlingar, nykterhetsloger och så småningom fackföreningar engagerar både kvinnor och män. De blir viktiga för den demokratiseringsprocess som inleds under perioden. En kvinnorörelse växer också fram som bland annat kämpar för att kvinnor ska få rösträtt. I början av 1900-talet blir den politiska situationen i Europa alltmer spänd. De nationalistiska strömningarna är starka, och det hela når sin kulmen med första världskrigets utbrott. Sverige står utanför kriget, men svenskarna kommer ändå att påverkas, inte minst genom en svår livsmedelsbrist. I kriget slutskede når spanska sjukan, en svår influensa, Sverige och tiotusentals människor dör i sjukdomen. FRÅGA Samhällsförändringen under perioden 1860–1920 kan sammanfattas med orden industrialisering, urbanisering och migration. Förklara vad orden betyder genom att ge exempel på hur de påverkade människor vid den tiden.
11
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 11
2018-06-14 16:09
1 SOCKENBARN Fattigräkenskaper, husförhörslängd, visitkortsfotografi
På våren 1860 förlorade den sexårige August Theodor Blomqvist båda sina föräldrar inom loppet av tre veckor. Hans pappa dog i lungsjukdomen tuberkulos (se kapitel 5), och hans mamma i en svår njursjukdom. August Theodor hade inga syskon och inga släktingar som kunde ta hand om honom. Så vad hände med August Theodor när hans föräldrar hade dött? Vad finns det för källor som kan berätta om hur föräldralösa barn och ungdomar togs om hand förr?
Sockenstämman I mitten av 1800-talet hade den industriella revolutionen nått Sverige, men fortfarande bodde de allra flesta svenskar på landsbygden, i en bestämd socken, som ofta omfattade samma område som en församling. Socknarna var föregångare till dagens kommuner. På den så kallade sockenstämman fattades de beslut som gällde människorna i socknen. Det kunde handla om till exempel skolan, men också om hur de fattiga i socknen skulle tas om hand. Det fanns ännu inga riktiga politiska partier, och kvinnor fick inte vara med och fatta några beslut. I dag är det kommunfullmäktige som fattar den här typen av beslut. August Theodor bodde i Lovö socken strax väster om Stockholm. Där beslutade sockenstämman 1847 att barn som blev föräldralösa skulle placeras i fosterhem. De blev så kallade sockenbarn. Församlingen skulle betala deras kläder och skor så att de kunde gå i skolan, och så skulle de få lära sig ett yrke.
12
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 12
2018-06-14 16:09
Fattigräkenskaper Lovö församling hade en särskild fattigkassa och i en kassabok, fattigräkenskaper, förde prästen in alla kostnader för fattiga, gamla, och föräldralösa barn (Bild 1). Det är inte helt lätt att läsa och förstå texten för den som är ovan, eftersom den är full av förkortningar och ålderdomliga uttryck.
Bild 1. Utdrag ur fattigräkenskaperna för Lovö 1861. (Stockholms stadsarkiv)
På sjunde raden (30 mars) har prästen skrivit hur mycket församlingen betalat i kvartalet till ”h. Andersson” för att han tar hand om August Theodor. Men vem var denne herr Andersson? 13
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 13
2018-06-14 16:09
Kyrkböcker För att få veta mer om de människor som bodde i en viss församling kan vi gå till kyrkböckerna. I dessa skrev prästen upp alla som föddes, döptes, gifte sig och dog i församlingen. Kyrkböcker har skrivits i Sverige sedan 1600-talet och är ett viktigt källmaterial. I dessa hittar vi nämligen alla människor som levde förr, både rika och fattiga, män och kvinnor, unga och gamla. I många fall är kyrkböckerna de enda källor vi har om fattiga människor. De är alltså inte omnämnda någon annanstans. Alla Sveriges kyrkböcker finns i dag tillgängliga digitalt via Riksarkivet.
Husförhörslängder Prästen skrev också upp namnen på alla som bodde på de olika gårdarna i församlingen i en husförhörslängd. Den kallades så eftersom prästen inte bara antecknade namn, födelseår och födelseförsamling på dem som bodde på gården utan också om de hade klarat av husförhören. Vid husförhören kontrollerade prästen kunskaperna i kristendom och läskunnigheten.
Bild 2. Utdrag ur husförhörslängd för Lovö församling 1861. (Stockholms stadsarkiv)
1 4
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 14
2018-06-14 16:09
Bild 3. Husförhöret, målning av Kilian Zoll 1854 (Foto: Linn Ahlgren/Nationalmuseum).
I husförhörslängden för Lovö församling år 1861 hittar vi August Theodor under rubriken ”Prestgården” (Bild 2). På femte raden har prästen skrivit ”Aug. Theodor Blomqvist”. Till vänster om namnet har han skrivit ”F.s.” vilket betyder fosterson. Vi kan också se att August Theodor var född den 11 april 1854 i Täby församling. På raderna ovanför hittar vi hans fosterföräldrar. Herr Andersson heter alltså Johan i förnamn och hans hustru Stina Maria Larsd. (= Larsdotter). I kolumnen till vänster har prästen antecknat att Johan Andersson är ”gårdssmed” i prästgården. Vi kan följa August Theodor i fattigräkenskaperna och husför hörslängderna ända fram till 1870. Då är han sexton år, och under tio år har han bott i tre olika fosterhem på Lovö. I den sista anteckningen om August Theodor i fattigräkenskaperna står det att församlingen betalat ”Kläder åt Aug. Blomqvist vid hans första nattvardsgång”. August Theodor ska nu konfirmeras och han får då en konfirmationskostym, som säkert länge var hans enda kostym. Efter konfirmationen ansågs August Theodor vara vuxen och han fick nu försörja sig själv. Det gjorde han genom att bli dräng på den sista gård där han varit fosterbarn. Så småningom blev också August Theodor gårdssmed. 15
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 15
2018-06-14 16:09
Bild 4. Visitkortsfotografi av August Theodor Blomqvist, troligen från 1870-talet då han var runt 20 år. (I privat ägo)
16
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 16
2018-06-14 16:09
Visitkortsfotografier Det finns inga fotografier på August Theodor när han var ung. Den äldsta bilden av honom är tagen när han har blivit vuxen (Bild 4). I slutet av 1800-talet var det vanligt att gå till en fotograf och beställa små porträttfotografier av sig själv, så kallade visitkortsfotografier. Vi hittar sådana i äldre fotoalbum, och en del av dem föreställer barn och ungdomar. Visitkort kallades de för att man brukade lämna dem vid besök – visiter – hemma hos någon. Det var också populärt att byta visitkort med vänner och släktingar.
FRÅGOR TILL KÄLLORNA 1. Ge exempel på varför de svenska kyrkböckerna är viktiga historiska källor. 2. I fattigräkenskaperna kan vi läsa hur mycket församlingen betalade till ”h. Andersson” för att han skulle ta hand om August Theodor. Hur stor var summan? 3. I husförhörslängden har prästen skrivit in årtalen när August Theodor och hans fosterföräldrar föddes. När föddes de?
17
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 17
2018-06-14 16:09
2 EMIGRATION Utflyttningslängd, Amerikabrev
I maj 1881 utvandrade den tolvåriga Anna Sofia Ekdahl tillsammans med sin familj till USA. Familjen kom från Horns församling i södra Östergötland och bestod av fadern Per August, modern Greta Lisa Andersdotter, och deras fem barn. Anna Sofia var näst äldst. Carl August var fjorton år, Carolina Elisabeth (Lina) nio, Anders Johan sju, och Alma Charlotta fyra. Vad finns det för källor som kan berätta om Anna Sofias utvandring och hur det gick för henne i det nya landet?
Utflyttningslängden Vi vet en hel del om emigrationen, alltså utvandringen från Sverige, på en övergripande nivå. Det samlades till exempel in statistik på hur många som emigrerade från landet varje år. Men för att få veta mer om en enskild familj måste vi använda oss av andra källor. Ett sätt att få vet mer är att leta efter familjen i Utflyttningslängden för Horns församling (Bild 1), som finns tillgänglig digitalt via Riksarkivet. I utflyttningslängden skrev prästen ner namnen på alla som flyttade från församlingen. Han antecknade också vart de flyttade. Här hittar vi familjen Ekdahl och vi kan se att de flyttade till ”N.Amerika”. Utflyttningslängden visar också att detta år, 1881, emigrerade totalt 77 personer från Horns församling till Nordamerika. De flesta var unga och flyttade ensamma. Många var pigor och drängar, och de hoppades säkert kunna få en bättre framtid på andra sidan Atlanten. Bland emigranterna fanns sju familjer. Två av familjefäderna, Per August och en till, var torpare. Det innebar att de inte ägde den jord de brukade och torpet de bodde i, utan arrenderade (hyrde) den. De andra fäderna var arbetare, drängar och i ett fall ”inhyses”, vilket betyder att man var inneboende hos en familj. För det mesta var det alltså familjer som hade svårt att försörja sig som gav sig iväg. 18
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 18
2018-06-14 16:09
Bild 1. Utdrag ur utflyttningslängd för Horns församling 1881. (Vadstena landsarkiv)
Amerikabreven Familjen Ekdahl hamnade i samhället Porter i delstaten Indiana. Där fanns redan flera svenska familjer. I Porter köpte fadern Per August en bit mark och byggde sig ett hus. Det här kan vi läsa i de 22 brev som han skrev hem till sin mor och syster och som finns bevarade för åren 1881–86. Breven förvaras i Kinda lokalhistoriska arkiv, men de är också inskannade och tillgängliga via Riksarkivets webbsida. Per August och andra emigranters brev kallas Amerikabrev och finns bevarade hos många familjer men också i arkiv. Genom breven hade emigranterna kontakt med släkt och vänner i Sverige. Amerikabreven är viktiga källor till vår kunskap om hur livet blev för svenskarna i det nya hemlandet. Ibland skickade emigranterna med pengar eller betalda biljetter till släktingar i Sverige för att få också dem att emigrera. För många emigranter gick det bra i USA. Men för andra blev det inte alls så fantastiskt som man hade drömt om, och det ville man inte alltid berätta om i breven hem. Därför innehåller Amerikabreven ibland berättelser om livet i USA som inte stämmer överens med verkligheten. 19
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 19
2018-06-14 16:09
Per August skriver hem I de brev som Per August skrev får vi veta att han hade flera kortare anställningar, bland annat på järnvägen. Men ibland gick han arbetslös. Han skickar trots detta hela tiden hem pengar till släkten i Sverige. I breven skriver Per August också om kalla vintrar och heta somrar och annat han upplever i USA. Per August skriver också om sina barn. De går i skola, men de äldsta barnen får också direkt börja arbeta för att bidra till familjens försörjning. Äldste sonen Carl August fick arbete på ett tegelbruk. Lönen varierade från dag till dag, och ibland tjänade han bara motsvarande fem svenska kronor. Döttrarna Anna Sofia och Lina fick arbete som pigor hos svenska familjer i trakten. I ett av breven, från den 29 december 1884, skriver Per August att: ”…vi alla har komit överens om att skrifva alla vars en lap och sända eder farmor och faster” Bild 2. Bilden föreställer familjen Olsson, en annan svensk familj som emigrerade till USA vid samma tid som familjen Ekdahl. Familjen Olsson bosatte sig i Rush City i Minnesota, den delstat dit flest svenskar flyttade. Kanske såg det hus som Per August byggde åt sig och sin familj ut som det på bilden. (Nordiska museet/ DigitaltMuseum)
20
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 20
2018-06-14 16:09
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_inlaga_källor inlaga.indd 21
2018-06-14 16:09
Ur kursplanen för historia år 7–9
Hur var det att vara ung förr? Hur hade ungdomar det i skolan och på fritiden? Vilka möjligheter har tjejer och killar haft i olika tider att forma sin framtid? I den här boken kommer du att få läsa om ungdomar och deras livsvillkor, från 1860-talet och fram till i dag. Du kommer också att få veta mer om olika slags källor som historiker kan använda när de forskar om ungdomar, men också om andra människor i det förflutna. För en historisk källa kan ofta berätta om flera olika saker beroende på vilken fråga vi ställer.
Anna Götlind Källor & källkritik Hur det var att vara ung förr
”… kan använda historiskt källmaterial för att dra underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor …”
Källor & källkritik
”… utveckla sin förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.” Ur kursplanen för historia år 7–9
Hur det var att vara ung förr
Källor och källkritik är skriven av Anna Götlind, som är professor i historia vid Stockholms universitet. Hon har tidigare bland annat skrivit PULS Historiska källor om barn och böcker om mikrohistoria.
ISBN 978-91-27-45159-9
9 789127 451599
978-91-27-45159-9_källor och källkritik_ omslag.indd 5
Anna Götlind 2018-06-14 16:05