Page 1


iga klant

– ingen är perfekt

Stephan Pastis Översättning: Leif Jacobsen


Först utgiven på Candlewick Press under titeln Timmy Failure – mistakes were made www.candlewick.com Bokförlaget Semic, Sundbyberg ww.semic.se © Stephan Pastis och Bokförlaget Semic efter överenskommelse med Writers House, New York och Ia Atterholm Agency, Sverige Illustrationer Stephan Pastis Översättning Leif Jacobsen Tryck ScandBook, Falun 2014 ISBN 978-91-552-6107-8


Till min morbror George Mavredakis. Tack fรถr allt!


En prolog som inte är vettig för fem öre

Det är svårare att köra in en isbjörn i någons vardagsrum än man tror. Man behöver ett vardagsrumsfönster som man får in en bil igenom. Man behöver en bil som det får plats en isbjörn i. Och så behöver man en isbjörn som är vuxen nog att inte peka ut alla misstagen man gör. Som till exempel att man kört in i fel hus. Vilket är illa, i alla fall när vi pratar om bilar i vardagsrum.

Trubbel

Jag borde kanske backa. (Bandet, alltså. Inte bilen.) 7


Kapitel

1

Bla, bla, bla, bla, bla

Okej, låt oss få allt det tråkiga ur vägen meddetsamma. Jag heter Tabbe. Timmy Tabbe. Jag ser ut så här:

Timmy Tabbe

Ovanligt snygg halsduk

En gång i tiden var mitt efternamn Taebbé. Men någon ändrade det. Nu stavas det som jag just skrev. Så jag vill nu be att få alla era skämt om tabbar ur världen. För jag är allt annat än en tabbe. Jag äger en detektiv9


byrå som jag själv har startat. Jag är VD och döpte byrån efter mig själv: Tabbe AB. Det är den bästa detektivbyrån i stan. Och i länet. Och förmodligen i hela landet. Boken du håller i är en historisk redogörelse av mitt liv som detektiv. Den har faktagranskats ytterst noga. Alla teckningarna är gjorda av mig. Jag bad först min kompanjon att rita dem, men de dög helt enkelt inte. Så här tyckte han till exempel att jag såg ut:

10


Jag har beslutat att ge ut min berättelse för att min expertis är ovärderlig för alla som ens tänkt tanken att bli detektiv. Eller vad tycks om det här omdömet?

Ovärderlig för alla som ens tänkt tanken att bli detektiv. – Anonym Men framgångarna kom knappast över en natt. Jag fick ta mig över många hinder på vägen. Som de här: 1. min mamma 2. min skola 3. min bästa kompis, som är en idiot 4. min isbjörn Och visst, du tänker säkert också ställa samma fråga om mina hinder som alla andra. Varför är jag bästa kompis med någon som är en idiot? Jag återkommer till det. Förresten, jag borde kanske säga några ord om den sjuhundra kilo tunga isbjörnen. Han heter Enorm.

11


Enorm

Enorms hem på Nordpolen håller på att smälta. Så han gav sig ut för att leta efter föda och hittade min katts matskål. Han är för tillfället 3 157 kilometer från sitt gamla hem. Visst, det är lång väg att ta sig för en skål kattmat, men vi köper bara den bästa kattmaten. Tråkigt nog är min katt i katthimlen (eller möjligtvis katt-träsket – han var ingen snäll katt), men isbjörnen är kvar. Redan tidigt visade Enorm prov på både flit och pålitlighet, så av den anledningen gick jag med på att göra honom till kompanjon i byrån. Det skulle dock 12


visa sig vara ett misstag. Han är varken flitig eller pålitlig. Isbjörnar gillar nämligen att luras. Nu vill jag inte prata mer om det. Jag vill inte heller prata om namnbytet på byrån, som jag gick med på. Men så här ser våra annonser ut idag:

ENORM TABBE AB (VI GÖR INGA TABBAR, TROTS NAMNET.)

Nu måste jag sticka. Timmyfonen ringer.

N NN N N G RIIIIIIIIII

Timmyfonen

ivat bruk  Ej för pr

13


Kapitel

2

Det stora chokladmysteriet

Det är Gunnar som ringer. Klasskompis, granne och nu också ännu en snubbe som blivit av med sitt halloween-godis. Jag får många fall som gäller just godis. Inte de bästa fallen, men inkomstbringande. Så jag väcker min kompanjon och drar iväg med Tabbmobilen.

Jag kanske borde säga något om Tabbmobilen. Det är ingen riktig bil. Det är en segway. Och den är min 14


mammas. Hon vann den i ett lotteri. Mamma har satt upp några regler för när jag får köra med den.

Aldrig. Aldrig. Någonsin.

Ganska vaga regler, om du frågar mig. Så jag kör med den. Och än så länge har hon inte sagt något. Mest för att hon inte vet om det. Det för mig osökt in på en annan mycket viktig regel inom Enorm Tabbe AB. Den har jag skrivit med bläck på undersidan av min vänstra sko.

ll maHmåm utanaf ör

15


Det enda tråkiga med Tabbmobilen är hastigheten. Om jag och Enorm ska någonstans kommer han alltid dit först, fastän han går. Det är kanske inte så farligt, om det inte vore just för att Enorm också hinner med en tupplur.

Så när jag kommer till Gunnars hus är det inte särskilt förvånande att se att Enorm redan är där och gör det som han ofta gör när han kommer före mig till ett hus. Innan jag berättar vad det är vill jag först säga detta: Första intrycket är superviktigt för en detektiv. En klient ska direkt kunna se att deras detektiv är (a) proffsig, (b) högklassig och (c) diskret. 16


Allt detta går förstås åt pipan när första intrycket av byrån istället blir detta:

a m sk sm s k s a ask m s

Jag vet inte hur många gånger jag har förklarat för Enorm att man inte får äta ur klienternas soptunnor, så nu misstänker jag att han saboterar för byrån med flit. Som tur är har Enorm hunnit sätta i sig allt ätbart 17


i soptunnan och ställt sig bredvid mig på trappan, när jag väl knackar på Gunnars dörr.

Bönor

Gunnar öppnar dörren och visar oss till brottsplatsen. Han pekar på ett tomt bord vid sin säng. ”Min plastpumpa, som var proppfull med godis, stod där”, säger han och fortsätter peka. ”Och nu är den borta.” Jag tittar på bordet. Av den tomma ytan att döma förstår jag att den är borta. 18


Inget där

Han börjar räkna upp allt godis han hade i pumpan. ”Två Japp, en Twix, sju Daim, fem Bounty, elva Center, fem Snickers, en mjölkchoklad och åtta cho­klad­ kyssar.” Gunnar tittar på mig. ”Skriver du ner allt?” ”Självklart skriver jag ner allt.”

is d o G rta. bo ”Låt oss börja med det viktiga”, säger jag till klienten. ”Som betalningen. Det går bra med kontanter, check och kort.” Egentligen tar jag inte kort, men det låter proffsigare så därför säger jag det. 19


”Hur mycket blir det?” frågar klienten. ”Trettio kronor, plus omkostnader.” ”Omkostnader?” frågar Gunnar. ”Kyckling-nuggets till klumpen här”, säger jag och pekar upp på Enorm. Enorm ryter, vilket verkar nog så skrämmande tills han ramlar baklänges och krossar Gunnars bord.

Det där kommer att dras från hans nuggets-konto. Jag säger till Gunnar att jag beräknar utredningen till sex veckor. Många vittnen. Kanske en del flygresor. ”Jag hittar ut själv”, säger jag sedan. 20


På väg genom hallen passerar jag hans bror Gabbes rum. Gabbe sitter på sin säng, omgiven av tomma godispapper. Han är kladdig i ansiktet av choklad och på golvet ligger en tom plastpumpa.

Eftersom allt kan vara avgörande gör jag en viktig anteckning om detta i min loggbok.

BE g B A G rvi a – sl ille. k

21


Kapitel

3

Timmyimperiet slår tillbaka

Allt jag behöver för att lösa Gunnars fall är fem minuters lugn och ro. Men det är stört omöjligt. På grund av den här mannen:

Tjat Tjat Tjat Tjat

Det är gamle gubben Krokus. Han är min lärare. Han står vid sin älskade skoltavla i sex timmar och 22


säger urtråkiga saker, som skulle få pälsen på en ekorre att falla av.

Ekorre utan päls

Gamle gubben Krokus är 187 år gammal. Han luktar. Och han går framåtlutad, som om han har en säck pota­ tis knuten runt huvudet.

Säck med potatis

23


Döbra om jag skulle göra pommes frites. Men det ska jag inte. Jag ska bygga upp ett detektivimperium. Och det finns inget i klassrummet som kan hjälpa mig med det. Förutom möjligtvis världskartan på väggen. Därför har jag markerat alla länder där det kommer att finnas ett Enorm Tabbe-kontor inom fem år.

KA RT A

över Timmyvärlden

E. TABBEkontor

Regionkontor

En bra lärare hade belönat sådana initiativ. Men inte gamle gubben Krokus. Han säger bara: ”Vad har kapten Tjockskalle nu gjort?” Sedan omintetgör han allt mitt hårda arbete genom att måla över det. 24


Så därför suddar jag ut hans med mitt ansikte.

TRE TYPER AV STEN

Jag tycker att vi borde vara kvitt, men han ser det inte så. Därför sätter han mig med tre av de ”smarta” eleverna, i hopp om att de ska smitta av sig på mig. De hoppas säkert att jag ska smitta av mig på dem. 25


En av dem heter Molly Molin. Hon är en plåga. Hon ler hela tiden. Och luktar som en mandarin.

Molly Molin (mandarinflickan)

Den knubbige pojken heter Rollo Tookus. Vi har gott om tid, så honom återkommer jag till senare.

Universität

26


Flickan vars ansikte jag målat över kommer jag aldrig, aldrig någonsin att prata om. Oavsett vad.

Så låt oss därför prata om den knubbige pojken.  

27


9789155261078  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you