9789147092963

Page 1

Psykologi – för gymnasieskolan

B

oken är avsedd för kurserna psykologi 1 och psykologi 2a. Den innehåller psykologiämnets traditionella områden – de psykologiska

perspektiven, utvecklingspsykologi, socialpsykologi, minne, perception, känslor, kriser och psykisk ohälsa. Utöver dessa tas några nyare forskningsfält upp, som lyckoforskning och forskning kring kreativitet. Varje kapitel innehåller frågor och övningar som syftar till Boken innehåller rika exempel ur verkligheten. Som ett komplement till avsnittet om klinisk psykologi finns reportageboken Att leva med psykisk sjukdom, som bygger på intervjuer med människor

Psykologi för gymnasiet NADJA LJUNGGREN

NADJA LJUNGGREN

reflektion och att knyta teorin till den egna vardagen.

Psykologi för gymnasiet

Nadja Ljunggren

som lever med psykisk sjukdom, anhöriga och vård-

Best.nr 47-09296-3 Tryck.nr 47-09296-3

Psykologi Omslag original.indd 1

Liber

personal.

11-07-04 14.56.27


Nadja Ljunggren

Psykologi – för gymnasiet

liber

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd 1

11-07-04 16.03.37


987-91-47-09296-3 © Nadja Ljunggren och Liber AB

Redaktör: Thomas Johansson Formgivning: Birgitta Dahlkild Bildredaktör: Margareta Söderberg Produktion: Thomas Sjösten teckningar: Kati Mets, omslag, 34, 48, 80, 96, 112, 145, 170, 216, 231, 268, 287, 338 illustrationer: Typoform AB, 110, 116, 118, 223

Första upplagan 1

Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Graphycems, Spanien 2011

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Psyk inlaga Korr3 22 juni.indd 2

11-07-07 08.45.42


Bildförteckning 6

9 10 11 15

24 26 27 32 36 39 47 50 54 56 60 67 69 74 82 84 91 95 101 102 106

107 121 123

128 132 138

Salvador Dalí ”My Wife, Nude, Contemplating her own Flesh Becoming Stairs, Three Vertebrae of a Column Sky and Architecture”, 1945 © Salvador Dalí. Fundación Gala-Salvador Dalí/BUS, Stockholm 2011/BAL/IBL MEPL/Explorer/IBL J M Charcot 1825-1893 ” A Lesson on Hysteria”, Erich Lessing/Magnum/IBL Imagno/Getty Louise Bourgeois ”BED #2”, 1997, Red and blue aquatint, drypoint, engraving on paper, 63,5x79cm, Courtesey Harlan & Weaver, New York/Christophe Burke Ouka Leele/Agence Vu/INA Agency Bettmann/Corbis/Scanpix Edouard Boubat/Rapho/Eyedea/IBL Jens Fänge ”Pink Walls, Black Ceiling” Lena Katarina Johansson/NordicPhotos Photoresearchers/IBL Bettmann/Corbis/Scanpix Pablo Picasso ”Claude dessinant, Francoise et Paloma”, 1945 © Succession Picasso/BUS 2011, RMN/IBL Marc Chagall ”La danse”, 1950-52 © Marc Chagall/ BUS 2011 Bettmann/Corbis/Scanpix SVT Photos 12/Alamy Hans Wigert ”Käpphästen”, 1975, © Hans Wigert/BUS 2011/Tord Lundh/Lars Bohman Galleri Denise Grünstein/Linkimage Raghu Rai/Magnum/IBL Paul Klee ”Prestigitator”, 1927/Museum of Philadelphia/ Scala Birgit Broms 1924-2008 ”Skridskoåkare” © Birgit Broms/BUS 2011 Lluís Real/AGE/Scanpix Photographie J H Lartigue © Ministère de la Culture/ AAJHL Linda Hamberg ”Vilddjur”, 2006 Salvador Dalí ”Three Sphinxes of Bikini” © Salvador Dalí. Fundación Gala-Salvador Dalí/BUS, Stockholm 2011/ Fundación Gala-Salvador Dalí Science Picture LIbrary/IBL Lluís Real/AGE/Scanpix Marie-Louise Ekman ”Ansikte med näsa, mun, sår och plåster” 2 delar, 2008 © Marie-Louise Ekman/BUS 2011 Paul Klee ”Small Children”, 1929/Christies/BAL/IBL Daniel Lindahl ”Vanja styr världen”, 2006. Nina Leen/Time&Life/Getty Images

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:390

147 Elisabet Zeilon/Johnér 154 Lucy Schwob alias Claude Cahun ”Självporträtt”, 1934/ RMN/IBL 156 Edouard Boubat/Rapho/Eyedea/IBL 161 Mike Cherim/Getty 165 Maria Friberg ”Boys are Us”, 2004, C-print, laminat, aluminium, 3x4 m, Upplaga 3 180 Robert Capa/ICP/Magnum/IBL 185 Robban Andersson/Scanpix 187 Steven Siewert/Oculli/Agence Vu/INA Agency 191 Robert Doisneau/Rapho/Eyedea/IBL 196 Matt Johnston/Getty 205 ©Sanne Sihm/BUS 2011/ Daniel Lindahl 207 Rocky © Martin Kellerman/Distr www.strandcomics.no 210 Trevor Augustus Brown/Corbis/Scanpix 220 Karolina Holmlund ”Viljelösa Tomas Wimarks uppgift”/ Tord Lund 227 Moises Saman/Magnum/IBL 236 Mikael Andersson/NordicPhotos 238 Hartwig Kopp 249 John Lund/Corbis/Scanpix 257 Johanna Olofsson/Bildhuset/Scanpix 261 Franck Scurti ”Oeuvres en trois dimensions”, 1995 © Franck Scurti/BUS 2011/Centre Pompidou/RMN/IBL 265 Robert Doisneau/Rapho/Eyedea/IBL 271 Måns Berg/Folio 279 Helen Schmitz 284 Mujo Korach/IBL 289 Helena Blomqvist ”Autumn” 293 Daniel Lindahl ”Rostflickan”, 2010. 297 Carmen Calvo ”La miseria de mi condición no es estorbada”, 2008/Juan García Rosell 305 Jan Groneberg ”The Athlete, disintregating at the Moment of is Triumph”, 2007/BAL/IBL 309 Jennie Andersson Scaeffer ”Utan titel”, 2010 318-319 Denise Grünstein ”Betraktaren”/Linkimage 321 Jennie Andersson Schaeffer ”Utan titel”, 2010 325 Susanne Karlsson/Scanpix 335 Jim Goldberg/Magnum/IBL 344 Egon Schiele ”Standing Male Nude with Red Loincloth”, 1914/Scala 346 Berno Hjälmrud/Link Images 355 Mitchell Funk/Getty Images 357 Eva Löfdal ”Tur med vädret”/Rune Tapper 360 Rocky © Martin Kellerman/Distr www.strandcomics.no 365 Keenpress/Getty Images 378 Victor Lerena/EPA/Scanpix

11-07-04 16.08.23


Innehåll 1. Kampen i vårt inre – det psykodynamiska perspektivet 6 Den moderna psykologins födelse 7 Den inre kampen 14 Barndomen formar personligheten 23 Psykoanalys – sex nycklar till det omedvetna 27 Slutet 33

2. Vi är vad vi gör – beteendeperspektivet 36 Upptäckten av klassisk betingning 37 Varför gråter lille Albert? 41 Instrumentell inlärning för ett gott liv 45 Att fostra barn och bota fobier 51

3. Med fokus på människans möjligheter– det humanistiska perspektivet 54 En tredje väg: Maslow och motivationen 55 Jung och personlighetens tredje skikt 66 Rogers och den klientcentrerade terapin 77 Vägen till en bättre värld? 81

4. Tankarnas betydelse – det kognitiva perspektivet 84 Det kognitiva perspektivets ABC

86

När våra scheman leder vilse 90 Du mår som du tänker 94 Att tolka kroppens signaler 99

5. Det sitter i hjärnan – det biologiska perspektivet 106 Nervsystemet – ett under av komplexitet 108 Hjärnan – nervsystemets ledningscentral 115 Var sitter personligheten? 124

6. Bli den man är – vad är personlighet? 123 Temperament – vårt medfödda förhållningssätt till världen 126 Anknytning – bandet mellan barn och förälder 135

Psyk inlaga Korr3 22 juni.indd Avs1:3

11-07-08 07.06.43


Livet i åtta faser 142 ”Det blev en pojke” 149 Om vikten av att själv få knäppa sina knappar 155

7. Bland andra – att samspela med andra människor 157 Våra tankar om varandra 158 Att äta från en annans tallrik – grupper och deras regler 162 Auktoritär, auktoritet eller låt gå 169 Vägen mot ondska – om lydnad och makt 173 Den förrädiska åskådareffekten 181 Hjälten i dig 185

8. Krig eller fyrverkerier – uppmärksamhet, perception och minne 187 Uppmärksamheten: medveten och omedveten 188 Att tolka det man upplever 191 Under medvetandets gräns 195 Minnet – prydlig byrålåda eller osorterad hög? 197

9. Bygga lego och hantera känslor – människans mångsidiga intelligens 205 Den nakne atenaren – vad vi vet om kreativitet 215

10. Den förälskade dåren – om känslor 220 Känslor som kompass och socialt kitt 221 Vad är en känsla? 222 Behärska eller behärskas 225 Kärleken – galenskap eller välbefinnande? 229

11. Leva lycklig? 238 Att känna mening … 240 Att upptäcka sitt livstema 242 Förändras och förändra 246 Mindfulness och acceptans 250 När tillvaron vacklar 253 Sov dig frisk, smart och glad 258 Vad hjärnan vill ha 264 Utmattad, uttråkad eller utmanad 266

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:4

11-07-04 16.03.37


12. Sjuk eller inte? – klinisk psykologi 271 Att vara ”psykiskt sjuk” - vad är det? 273 Behandlingsmetoder och dess utövare 279

13. En annan verklighet – depression, bipolär sjukdom och psykos 289 Depression – en folksjukdom att ta på allvar 290 Bipolär sjukdom – berg- och dalbana genom livet 303 Psykossjukdom – att vara i en annan verklighet 312 Självmord – en alltför vanlig dödsorsak 316

14. Ångestens många ansikten – ångestsyndrom, ätstörningar och beroendesjukdomar 321 Ångestsyndrom – rädsla och olust speglad i kroppen 322 Ätstörningar 337 Beroendesjukdomar 345

15. Bland psykopater, damp-ungar och miffon – personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktionshinder 357 Personlighetsstörning = socialt avvikande? 358 Leva med neuropsykiatriskt funktionshinder 362

Register 383

Psyk inlaga Korr3 22 juni.indd Avs1:5

11-07-07 08.47.25


1. Kampen i vårt inre – det psykodynamiska perspektivet 6

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:6

11-07-04 16.03.37


J

ag var sexton år gammal och hade varit och hälsat på min mamma

som just då låg på sjukhus. Det var sent på kvällen och sista bussen hem skulle snart gå. Jag sprang så fort jag kunde nerför sjukhusbacken mot bussarna som redan hade motorerna igång, redo att

köra. Jag kastade mig ombord på 56:an sekunden innan den började rulla. När den plötsligt tog till höger i stället för till vänster i en korsning blev jag förvirrad. Jag var ganska säker på att det var 56:an jag klivit ombord på. Jag gick fram och frågade chauffören och visst var det rätt bussnummer. Men åt fel håll. Vad skulle jag göra nu?

Tja, det visade sig att bussens ändhållplats låg i närheten av min pojkväns hem. Jag gick dit, blev insläppt och fick låna telefonen och löfte av hans föräldrar om att sova över. Allting ordnade sig. Min fars kommentar när jag ringde och berättade vad som hade hänt blev ett torrt: ”Så freudianskt” 1.

Vad tror du att min far menade med sin kommentar när han fick höra att jag tagit fel buss?

Den moderna psykologins födelse Historien om det psykodynamiska perspektivet, och därmed den moderna psykologin, börjar 1856 i Freiberg (i dåvarande Österrike-Ungern) då en pojke som får namnet Sigismund Schlomo Freud föds. Pojken har så kallad ”segerhuva” – en del av fostersäcken sitter kvar när han föds – och hans unga mor är övertygad om att detta är ett tecken på att sonen, som är hennes förstfödda, ska nå stora framgångar i livet. Fadern, som är handelsman, är nästan dubbelt så gammal som sin fru och har två vuxna barn från ett tidigare äktenskap. Familjen är judisk och när Sigismund är fyra år gammal flyttar familjen till Wien för att slippa den antisemitism som börjat göra sig gällande i Freiberg. Sigismund, som av familjen kallas Sigmund (vilket också kom att bli det namn han verkade under), är duktig i skolan och föräldrarna hyser stora förväntningar på honom. Flera av de yngre syskonen har berättat om hur föräldrarna favoriserade Sigmund på grund av hans läshuvud. 7

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:7

11-07-04 16.03.40


Sigmund väljer att studera vid medicinska fakulteten i Wien och börjar forska inom zoologi. Han vill göra en viktig upptäckt för att på så vis skapa sig ett namn, men finner laboratoriearbetet tråkigt och mödosamt, och när den stora upptäckten låter vänta på sig börjar han misströsta. Nu har han dessutom träffat en kvinna han vill gifta sig med, Martha Bernays, och är tvungen att se till att säkra försörjningen för en framtida familj. Det gäller alltså att välja en specialitet inom medicinen som både är spännande och inkomstbringande och dessutom rymmer möjligheten att bryta ny mark.

Hysteri och hypnos Under den här tiden härjade i Europa en underlig åkomma som förbryllade läkarvetenskapen. Patienterna drabbades av besvärliga förlamningar i armar och ben, en del förlorade synen eller talförmågan eller plågades av kramper och svimningsanfall. Då sjukdomen bara drabbade kvinnor kallade man den för hysteri, av det grekiska ordet ”hystera”, som betyder livmoder. Läkarna fann inga fysiologiska fel på dessa kvinnors armar, ben, ögon eller stämband och en teori man hyste var att sjukdomen på något sätt var kopplad till livmodern, detta mystiska inre organ. Man experimenterade med olika metoder för att lösa upp den inre kramp man föreställde sig att de drabbade kvinnorna led av. Under den här tiden Till exempel tillverkades under den här tiden för sjukhärjade i Europa en husbruk de första massageapparaterna, stora, klumpiga tingestar drivna med ånga, eftersom man tänkte sig underlig åkomma att framkallandet av orgasm (på dåtidens läkarspråk som förbryllade kallad ”hysterisk paroxysm”) kunde vara ett sätt att få läkarvetenskapen. hysterin att släppa. I Paris fanns en läkare vid namn Jean Martin Charcot som särskilt intresserade sig för människans nervsystem. Han upptäckte och gav namn åt flera nervsjukdomar som till exempel MS och ALS och kom att betraktas som grundare av neurologin (den del av medicinen som handlar om nerver och hjärna). Han intresserade sig också för hysteri och utarbetade en metod där han med hjälp av hypnos framkallade hysteriska anfall hos sina patienter inför en publik av läkare och studenter 8

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:8

11-07-04 16.03.40


som ville studera fenomenet. Hans arbete blev mycket omtalat runt om i Europa och kanske bidrog detta till att den unge Freud beslutade sig för att neurologin skulle bli hans specialitet. Ett nytt forskningsområde innebar förstås spännande utmaningar och möjlighet till berömmelse och här fanns också en patientgrupp som kunde betala för sig. Sagt och gjort, Freud började studera neurologi och snart fick han ett stipendium och kunde resa till Paris för att studera Charcots arbete. Charcot var en av de första läkare som hävdade att tidigare trauman (till exempel fallolyckor i barndomen) kunde sätta sig i kroppen som smärtor, domningar och funktionsnedsättningar, vilket man enligt hans mening kunde bota med hjälp av hypnos. Freud tog starka intryck av Charcot och när han återvände till Wien och öppnade privatpraktik provade han själv så småningom hypnosmetoden på hysteriska patienter.

Två betydelsefulla psykoanalytiker: Sigmund Freud och hans dotter Anna Freud.

9

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:9

11-07-04 16.03.40


På väg mot psykoanalys: historien om Anna O De första åren som praktiserande neurolog blev fattiga och yrkesmässigt ganska ensamma. Freud hade en äldre kollega, Joseph Breuer, som var inne på samma tankar som han om hysteri och hur den skulle botas, men i övrigt blev Freud utskrattad när han för sina landsmän föreläste om vad han hade lärt sig i Paris och någon strid ström av patienter hade han inte direkt.

Jean-Martin Charcot visar studenter i Paris en kvinna med hysteriskt anfall. Kvinnan är troligen Blanche, hans älskarinna. Målning av André Brouillet.

1886, samma år som han öppnade privatpraktik, gifte han sig med sin Martha och 1887 föddes deras första barn, en dotter som döptes till Mathilde efter Breuers fru. Året därpå föddes en pojke som fick namnet Jean Martin, efter Charcot. Totalt fick Sigmund och Martha Freud 10

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:10

11-07-04 16.03.42


sex barn. Om den yngsta dottern Annas födelse år 1895 skrev Freud i ett brev till en vän: ”Om det hade blivit en son skulle jag ha meddelat dig per telegram, men eftersom det är en liten flicka får du nyheterna senare”. Trots detta var Anna det barn som kom att stå fadern närmast och hon gick också i hans fotspår och blev psykoanalytiker. Samma år som Anna föddes kom Freuds och Breuers bok Studier i hysteri ut. I den introducerar de samtalet som metod att behandla patienter drabbade av hysteri. Det mest kända fallet är Breuers patient ”Anna O”: Anna O:s riktiga namn var Bertha Pappenheim.

Hon var 21 år gammal sommaren 1880 när hennes far plötsligt blev allvarligt sjuk under en familjesemester. Bertha vakade på nätterna vid sin fars sjuksäng och det var här hennes egen sjukdom tog sin början. Hon drabbades av ångestattacker och obehagliga hallucinationer. Hon blev snabbt sämre med fler och fler symtom. Till exempel fick hon starka smärtor i ansiktet, hon hade perioder då hon inte kunde hitta orden på sitt modersmål tyska utan gjorde sig förstådd på en blandning av engelska, franska och italienska, hon drabbades av förlamningar i höger sida av kroppen och var därför tvungen att lära sig skriva med vänster hand. Hon fick synstörningar; föremål såg plötsligt mycket större eller mindre ut än de var, och hennes humör svängde mellan nedstämdhet och perioder av utlevelse då hon skrek och svor.

Bertha diagnosticerades med hysteri, en ovanligt svår sådan. Joseph Breuer var vän till familjen Pappenheim och några månader efter att hon hade insjuknat blev hon hans patient. Förutom att han matade henne när hon inte åt och gav henne lugnande medel när hon var alltför 11

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:11

11-07-04 16.03.45


uppvarvad och ångestfylld använde han sig också av hypnos. Bertha gick ibland under sina humörsvängningar in i ett tillstånd där hon mumlade och muttrade för sig själv, okontaktbar för omvärlden. Efteråt mindes hon inget av vad hon hade sagt, men Breuer anade att det i Berthas mummel fanns viktiga ledtrådar till hennes sjukdom. Han antecknade vad hon sa under sina frånvarande episoder och använde sedan hypnos för att försätta henne i ett tillstånd där hon kunde minnas det som i vaket tillstånd var onåbart för henne. Ur Bertha kom en ström av berättelser om sådant hon hade upplevt under sina hallucinationer och ångestanfall, blandat med verkliga händelser som hon hade uppfattat som skrämmande eller smärtsamma. Många av dem härrörde från tiden för pappans insjuknande. Att berätta om smärtan tycktes visserligen hjälpa Bertha steg upp, hon Bertha och en del av de besvärliga symtomen försvann. kunde gå och röra sig Men hon var fortfarande mycket sjuk och långa perionormalt för första der var hon helt sängliggande. När hennes pappa dog i april 1881 blev Bertha så dålig att hon blev inlagd på gången på två år. sjukhus, där hon fick stanna i flera månader. När hon kom hem igen återupptog Breuer sin behandling av henne. Vid det här laget hade Bertha blivit så skicklig på att själv försätta sig i ett avslappnat tillstånd där hon kunde låta berättelserna flöda, att hypnosen inte längre behövdes. Varje gång hon mindes och berättade om någonting som var roten till ett av hennes symtom, släppte det symtomet. Till exempel försvann hennes synstörningar efter att hon hade berättat om en episod från tiden vid faderns sjuksäng: Fadern vaknade och frågade vad klockan var, men Bertha kunde inte se det eftersom hon hade tårar i ögonen. Hon ville inte visa sin far hur ledsen hon var och därför blev det en ångestladdad situation för henne. Breuer träffade sin patient ofta, ibland flera gånger i veckan. Till slut kom den sommardag 1882 då han kunde förklara behandlingen framgångsrikt avslutad: Bertha hade berättat om den allra första natten då hon vakade vid sin

nyligen insjuknade pappas sida och de hallucinationer som då drabbade henne. Bland annat såg hon en stor och otäck orm som gjorde henne 12

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:12

11-07-04 16.03.49


stel av skräck. När hon sålunda hade tagit sig tillbaka till den tidpunkt då hennes sjukdom bröt ut försvann det sista symtomet, förlamningen i höger arm och ben. Bertha steg upp, hon kunde gå och röra sig normalt för första gången på två år.

Bertha var botad, och Breuer hade därmed lagt grunden till den första psykologiska behandlingsmetoden.

Att minnas det bortträngda Freud påpekade flera gånger senare under livet när han omnämndes som grundare av psykoanalysen att dess verkliga grundare var Breuer och ”Anna O”. Bertha Pappenheim satte fingret på den springande punkten när hon hävdade att framgången med metoden berodde på kombinationen av att ge ord åt bortträngda minnen och att göra det med känsla. Freud och Breuer kallade det katharsismetoden. Grundantagandet var att patienten trängt undan smärtsamma eller ”förbjudna” (till exempel sexuella) känslor eller händelser till de omedvetna delarna av personligheten. För att hålla dessa obehagliga minnen borta från medvetandet krävdes en stor mängd psykisk energi, vilket gjorde att patientens vardagsfunktioner försämrades och när trycket från det bortträngda materialet blev för stort uppkom de för hysteri typiska symtomen. Behandlingen gick ut på att få patienten att minnas och sätta ord på de undanträngda känslorna och händelserna. Att genomleva dessa känslor på nytt ledde till en sorts rening, katharsis – begreppet hämtade Freud och Breuer från den antika grekiska dramatiken där en tragedis mål var att få publiken att lida och gråta med huvudpersonerna och därmed renas från sina egna synder. Kruxet var bara: Hur skulle man få tag på det som dolde sig i det omedvetna? Det var ju inte alla patienter som likt ”Anna O” blev okontaktbara och mumlade nyckelord som läkaren senare kunde nysta i. Freud utvecklade med tiden ett antal olika metoder för att fiska upp intressant material ur det omedvetna. Men för att förstå dessa metoder måste vi först titta på hur han tänkte sig personlighetens struktur.

13

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:13

11-07-04 16.03.49


Anna Freud och Anna O – Vad hände sedan? •

S

Freud såg den våg av hysteri som drabbade samtidens kvinnor som en följd av samhällets stränga normer för hur en kvinna skulle bete sig, ja, rent av för hur hon fick tänka och känna. Sexuell lust var ingenting som en kvinna skulle känna eller uttrycka, inte heller aggression eller en alltför stark vilja. Freuds patienter kom främst från borgarklassen och här var det ovanligt att en kvinna arbetade utanför hemmet. Det betyder inte att det inte fanns kvinnor som gjorde betydande insatser inom samhällsliv, vetenskap och kultur – Anna Freud och Bertha Pappenheim stannade till exempel inte i rollen som dotter respektive patient till psykoanalysens två fäder. Ta reda på mer om dessa kvinnor: Vad hade de att kämpa mot och vad åstadkom de?

Den inre kampen Det perspektiv inom psykologin som Freud grundade brukar man kalla det psykodynamiska perspektivet. Termen syftar på att Freud såg människans själsliv som en kamp mellan olika krafter i vårt inre. Psyke kommer från grekiskans ord för ”själ” och dynamisk betyder ungefär ”som är i rörelse”. De krafter som enligt Freud är i rörelse inom oss och kämpar om herraväldet är våra drifter, sexuella och aggressiva, som pockar på att få levas ut och tillfredsställas, och de försvarsmekanismer som vårt jag har till förfogande för att hålla drifterna i schack så att vi inte uppför oss på ett sätt som inte accepteras av det samhälle vi lever i. Denna kamp är vi till stor del omedvetna om. ”Psyket är som ett isberg” säger Freud. ”Det flyter med en sjundedel av sin massa ovanför vattenytan.” Personligheten består enligt Freud av tre delar: detet (id), jaget (ego) och överjaget (superego). När vi föds finns bara detet som innehåller våra medfödda drifter. Dessa är starka och vill ha omedelbar tillfredsställelse. Gradvis växer de andra två delarna av personligheten fram under barndomen: överjaget, som innehåller vår moral och vårt samvete, och jaget, vars uppgift är att försöka upprätthålla en balans mellan detets krav och överjagets påbud. Ett nyfött barn som är hungrigt skriker tills det får mat. Det kan inte ta hänsyn till att föräldrarna är trötta eller upptagna, det kan inte stilla sig och vänta en stund; det kommer att skrika tills behovet är uppfyllt. 14

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:14

11-07-04 16.03.49


Det är en ganska fiffig funktion eftersom det ökar barnets överlevnadschanser väsentligt. På samma sätt är det med de andra drifterna menar Freud. Blir vi hotade aktiveras aggressionsdriften och vill att vi ska försvara oss och när det gäller sexualiteten så finns driften där för att säkerställa släktets fortlevnad. Men vi lever i ett samhälle där drifterna inte kan tillåtas att spela fritt. Vi får inte stjäla även om vi är hungriga, vi får inte slå ihjäl den som hotar oss och vi får inte kasta oss över en person på gatan som väcker vår lust hur mycket den sexuella driften än pockar på. Under uppväxten lär vi oss att inte skrika rakt ut eller bara ta det vi vill ha utan hänsyn till andra. Samhällets normer är sådana att vi förväntas kunna behärska oss, Detet skriker rakt ut som det lilla barnet: hur hungriga, arga eller kåta vi än blir.

Detet – det hungriga spädbarnet

Jag är hungrig, ge mig mat!

Det hungriga spädbarnet är en bra bild för drifternas natur och styrka; drifterna är inte ”onda” eller ens ”själviska”, de finns där för att de har en funktion för vår överlevnad. Detet, den del av personligheten där 15

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:15

11-07-04 16.03.49


drifterna finns, har inga begrepp om den yttre verkligheten och vilka möjligheter som finns att tillfredsställa driften utan att ställa till med skada, lika lite som ett hungrigt spädbarn har. Detet skriker rakt ut som det lilla barnet: Jag är hungrig, ge mig mat. Freud kallar det för att detet fungerar enligt lustprincipen; allt jag vill ha, vill jag ha genast. Detet strävar alltså efter att så snabbt som möjligt få sina drifter tillfredsställda närhelst de gör sig påminda.

Överjaget – moralens väktare Detets motpol är överjaget, där vår moral och våra ideal huserar. Överjaget säger att vi måste tänka på andra och inte bara på oss själva. Överjaget talar också utifrån de normer som råder i det samhälle där vi lever. I artonhundratalets Europa fick en kvinna inte känna sexuell lust och skulle inte heller visa ilska. Även om detta har förändrats finns det fortfarande många känslor och önskningar som väl får anses vara tabu, till exempel svartsjuka eller skadeglädje, att vara attraherad av sin bästa väns pojkvän/flickvän, att önska att ett syskon inte fanns eller fantasier om att döda en person man inte gillar. Freuds personlighetsmodell – ett exempel

Moralregel/ värdering

Du ska hedra din fader och din moder

Försvar (projicering)

ÖVERJAG

Det är verkligen otacksamt av min syster att hon tycker så illa om mamma, hon som gjort allt för oss.

Omedveten Jag hatar min önskan mamma. Jag önskar att hon skulle dö!

JAG

Överjaget ställer upp regler och agerar samvete Jaget skyddar mig från ångest genom att med hjälp av försvarsmekanismer hindra ”förbjudna” önskningar/känslor att nå det medvetna

DET

Detet begär/önskar

16

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:16

11-07-04 16.03.51


Det som händer om vi blir medvetna om att vi har önskningar som inte stämmer överens med vår moral är att vi får ångest. Vi är konstruerade för att till varje pris försöka undvika ångest, menar Freud, och det är här personlighetens tredje del, jaget, kommer in.

Jaget – medlare och portvakt Du blir förbannad på din jobbiga lillebror. Kanske skulle du helst vilja klippa

till dumskallen. Men det får man ju inte, överjaget säger strängt: ”Inte slå! Och absolut inte en som är mindre!” Men du är så förbannad att du inte bara kan svälja ilskan. Vad ska du göra?

När en konflikt uppstår mellan detets driftimpulser och överjagets moralregler är det jaget som försöker hitta en kompromiss. Jaget lyssnar inte bara inåt, på vad detet och överjaget säger, utan har också koll på den omgivande verkligheten och försöker få till ett beteende som fungerar i det sammanhang där personen befinner sig. Det är inte okej att slå, men kanske låter jaget dig storma ut ur rummet och smälla igen dörren efter dig. Då har du uttryckt din ilska utan att gå över gränsen. Med Freuds ord fungerar jaget enligt realitetsprincipen. Förutom den medlande funktionen agerar jaget också portvakt och håller koll på vad som släpps in till medvetandet. En del driftimpulser är så tabubelagda att vi skulle få stark ångest om vi blev medvetna om dem hos oss själva. Därför måste jaget avvisa dessa impulser och se till att de förblir omedvetna för oss. Men jaget har också andra knep för att förebygga ångest. Huvudsakligen går dessa ut på att bortförklara beteende som inte är förenligt med våra värderingar och att hitta smitvägar där vi kan ge utlopp för drifterna utan att tappa ansiktet inför andra eller oss själva. Jagets knep för att hålla ångesten borta kallar man försvarsmekanismer eller jagförsvar.

Fundera/diskutera •

Finns det några andra sätt som du skulle kunna reagera för att bli av med den ilska din brors beteende väcker hos dig? Läs om försvarsmekanismerna på nästa sida och fundera på om dina förslag stämmer in på någon av dem. 17

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:17

11-07-04 16.03.51


Jagets försvar mot ångest Försvarsmekanismerna är helt nödvändiga för att vi ska kunna fungera i samhället, menar Freud. Det är först när det går åt så stora mängder psykisk energi till dessa försvar att andra funktioner blir lidande som vi bör betrakta dem som ett problem. Ja, inte ens en neuros (se s. 21) är i sig ett problem som nödvändigtvis måste botas. Ett visst mått av ”Människan bör inte neuros driver en människa framåt, menar Freud. En människa sträva efter att göra sig som är ångestbenägen måste hitta sätt att hantera detta, och det av med sina komplex kan fungera som drivkraft för henne att ägna sig åt skapande utan efter att komma i eller forskande eller annat som kommer samhället till del. Vilka samklang med dem” försvar vi använder oss av är individuellt och säger något om vår personlighet och därför tittar man gärna lite närmare på detta Sigmund Freud i psykoanalysen av en patient. Några vanliga försvarsmekanismer.

Det finns en stor mängd olika försvarsmekanismer. Förutom de som finns förklarade i rutorna här intill kan vi också nämna identifikation (man tar till sig värderingar som inte är ens egna som ett försvar, för att stå ut i den situation där man befinner sig), humor (javisst, att skämta om smärtsamma saker är en vanlig och ofta mycket bra strategi menar Freud), hysteriska symtom (när någonting kroppsligt slutar fungera förskjuts fokus mot det och bort från den själsliga smärtan) och splitting (att separera olika delar av sitt liv från varandra, så att helt olika normer råder). Splitting skulle kunna vara en tänkbar förklaring till fallet med länspolismästaren i Uppsala som 2010 befanns vara skyldig till misshandel, våldtäkter och sexköp, samtidigt som han engagerat arbetat med frågan om våld mot kvinnor.

Spana försvarsmekanismer •

SS

Kan du hitta exempel på försvarsmekanismer hos dig och själv och omgivningen? Vilka situationer utlöste försvarsmekanismerna? Spana under några dagar, skriv ner och berätta för varandra.

18

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:18

11-07-04 16.03.51


SSSSSSSSSS SSSSSSSSSS SSSSSSSSSS SSSSSSSSSS SSSSSSSSSS SSSSSSSSSS SSSSSSSSSS SSSSSSSSSS SSSSSSSSSS SSSSSSSSSS SSSSSSSSSS SSSSSSSSSS SSSSSSSSSS SSSSSSSSSS SSSSSSSSSS SSSSSSSSSS SSSSSSSSSS Några vanliga försvarsmekanismer

Bortträngning: Saker vi inte vill veta av hålls borta från medvetandet. Jag glömmer min tandläkartid – omedvetet struntar jag i den.

Projicering: En känsla eller önskan jag inte vill veta av hos mig själv projiceras på en annan person, som jag ”beskyller” för att hysa denna önskan eller känsla.

Förnekande: Att vägra ta till sig information om något som är jobbigt/svårt/hotande. Jag planerar en dyr resa trots att ekonomin är körd i botten.

Reaktionsbildning: För att hålla en förbjuden känsla borta från medvetandet förbyts den i sin motsats; förbjuden attraktion kan maskeras till förakt och förbjuden aggression maskeras till kärlek och omsorg.

Rationalisering: Man bortförklarar icke önskvärt beteende hos sig själv på ett sätt så att man (inför sig själv) ska framstå i bättre dager än om man erkände sina låga motiv/förbjudna önskningar.

Sublimering: Drifter (t.ex. aggressiva eller sexuella) kanaliseras till en aktivitet som det är socialt accepterat att utöva. Aggression och sexuell frustration kan få sitt utlopp i t.ex. sportutövande, målande, musikskapande, skrivande.

Kompensation: Man söker en aktivitet som kan kompensera ett område i livet där man känner sig otillfredsställd. Kan jag inte få barn kanske jag väljer att jobba med barn. Växer jag upp som ”minstingen” i en familj kanske jag väljer ett jobb som ger mig mycket makt som vuxen.

Självbestraffning: Att försöka ”blidka” överjaget och därmed lindra ångesten genom att straffa sig själv. Om du misslyckas på ett prov för att du inte pluggat kanske du bestämmer dig för att du inte får göra något annat på en hel vecka än att plugga, trots att det kanske hade räckt med någon timme per kväll.

Eskapism: Att fly jobbiga känslor för en stund genom att förströ sig med något annat; titta på tv, läsa en bok, låta sig uppslukas av jobbet.

Förskjutning: Man tar ut känslan över någon annan än den det egentligen berör. Det klassiska exemplet är en person som har blivit förbannad på sin chef och lyckats avhålla sig från att vråla på jobbet men när hon eller han kommer hem skriker åt sin familj.

Regression: Att gå tillbaka ett eller flera steg i utvecklingen. Femåringen som vill ha napp igen när hon fått ett syskon, t.ex.

Isolering: Man separerar händelse och känsla från varandra; man kanske till exempel helt lugnt kan tala om en otäck olycka man har varit med om, men känslorna är inkapslade – isolerade – och tillåts inte komma ut.

19

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:19

11-07-04 16.03.51


Den neurotiska karaktären Alla människor använder försvarsmekanismer, menade Freud. Något annat är inte möjligt om vi ska kunna leva tillsammans utan att skada varandra för egen vinnings skull. En psykiskt frisk person har ett starkt jag som upprätthåller balansen mellan detet och överjaget så att beteendet anpassas efter de normer som råder, utan att göra alltför stort våld på de egna önskningarna. Om man istället har Men vad var det som var ett dominerande överjag som fördömer även helt så laddat eller obehagligt naturliga önskningar och känslor kommer jaget att behöva använda stora delar av sin psykiska energi i dessa kvinnors liv att till att tränga bort impulser från detet. Förmodligen ansträngningen att hålla kommer det inte att lyckas fullt ut, och de önskningar det borta från medveeller ”förbjudna” känslor som trots allt lyckas ta sig tandet gjorde dem sjuka? in i medvetandet kommer överjaget genast att slå ner på: ”Jag är en dålig människa som tänker på sex/ är arg på min mamma/ inte är tillräckligt hänsynsfull mot mina medmänniskor …”

Följden blir ångest och för att bli av med den kommer jaget att arbeta ännu hårdare på att leva upp till överjagets höga krav. Ännu mer psykisk energi binds upp och hämningarna (tillbakahållandet av en känsla eller önskan) blir allt starkare. Freud kallar detta tillstånd för neuros och han anser att vissa människor är mer benägna än andra att utveckla neuroser. Han talar om den neurotiska karaktären, en människa med ett dominerande överjag, starka hämningar och ångestbenägenhet. Många av de kvinnor som sökte hjälp hos Freud på grund av domningar, synstörningar, svimningar eller andra typiska symtom på hysteri visade sig vara neurotiska. De använde så mycket psykisk energi till att förtränga sådant de inte ville veta av att de till slut inte kunde fungera normalt. Men vad var det som var så laddat eller obehagligt i dessa kvinnors liv att ansträngningen att hålla det borta från medvetandet gjorde dem sjuka? I början av sitt yrkesliv var Freud övertygad om att dessa kvinnor var offer för sexuella övergrepp i barndomen. Många av hans patienter berättade saker under hypnos och hade drömmar som pekade 20

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:20

11-07-04 16.03.52


i den riktningen. Freud såg det som sin uppgift att fiska upp minnena av övergreppen ur det omedvetna; genom att få hjälp med att minnas och sätta ord på sina trauman skulle kvinnorna botas. Ganska snart började han dock tvivla på sina egna slutsatser. Det verkade helt enkelt inte rimligt att så många kvinnor skulle ha blivit utsatta för övergrepp. I stället började Freud betrakta sina patienters drömmar och det de berättade under hypnos som utslag av undertryckta önskningar från detet. Människans undertryckta önskningar härrör från de medfödda drifter som finns i detet, blev hans slutsats. Han pekade ut två typer av drifter: sexualdrifter och självbevarelsedrifter. Till självbevarelsedrifterna räknades bland annat aggressionen; instinkten att försvara oss och att ta för oss och sätta oss själva (och vår avkomma) i första rummet.

Medfödd dödslängtan? “Neurotiker klagar över sin sjukdom, men de utnyttjar den maximalt och när det blir tal om att befria dem från den försvarar de den som en lejoninna försvarar sin unge.” Sigmund Freud

Det verkar ju logiskt att människan drivs av impulser som ser till att hon fortplantar sig och att hon själv och hennes barn överlever, eller hur? Men även här fick Freud tänka om. Han träffade så många patienter som drevs av något som varken kunde sorteras in under sexualdrift eller självbevarelsedrift, snarare motsatsen. Dessa patienter levde liv som bröt ner dem och gjorde dem sjuka. Dessutom uppvisade de vad Freud kom att kalla upprepningstvång; när de hade lyckats bryta ett destruktivt livsmönster ersattes det snart med ett annat, snarlikt. Det var förstås oerhört frustrerande för både läkare och patient. De kom ju till Freud för att få hjälp – på ett medvetet plan ville de alltså bli friska. Men de kämpade i motvind. Någonting inom dem fick dem att hela tiden välja en destruktiv livshållning. Vad låg bakom dessa patienter tendens att hela tiden lägga krokben för sig själva? Den frågan sysselsatte Freud länge. Hans svar blev att det hos människan inte bara finns drifter att 21

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:21

11-07-04 16.03.52


På ett medveten plan vill de leva, men i det omedvetna styrs de av en stark dödsdrift.

överleva och föröka sig utan att vi inom oss också bär en längtan efter det motsatta, ett tillstånd då livet är upphävt. Han inspirerades av det buddhistiska nirvanabegreppet, som han kom i kontakt med genom den tyske filosofen Arthur Schopenhauers tankar. Nirvana är ett mentalt tillstånd som kännetecknas av att alla begär har upphört, ett tillstånd av frid som är buddhisternas slutliga mål. På samma sätt strävar den psykiska apparaten hos varje människa efter att reducera alla spänningar till så låg nivå som möjligt menar Freud. Detta kan ske på olika sätt; att skratta när man är spänd kan fungerande förlösande, liksom att få orgasm eller att leva ut uppdämd aggression. Men det är inte alltid en spänningsreduktion är möjlig; ofta hejdas till exempel de aggressiva impulserna därför att lagar och normer inte tillåter oss att gå på andra människor. Då kan aggressionen i stället komma att riktas inåt och leda till självdestruktivitet, säger Freud: ”Hejdad aggression tycks leda till svår skadeverkan; det ser faktiskt ut som om vi måste förgöra andra ting och andra personer för att inte förgöra oss själva, för att skydda oss mot tendensen till självdestruktion.”

Den absoluta nollpunkten, där alls ingen spänning finns, uppnås endast genom att livet upphör. Detta skulle kunna förklara vissa människors benägenhet att gång på gång återgå till destruktiva mönster: På ett medveten plan vill de leva, men i det omedvetna styrs de av en stark dödsdrift. När jaget är svagt Den neurotiska karaktären kännetecknas av ett dominant överjag och ett jag som får jobba hårt för att försöka uppfylla överjagets stränga krav. En annan personlighetstyp är den jagsvaga. Som man hör på namnet innebär detta att jaget är svagt och inte klarar av sitt uppdrag att hålla koll på verkligheten och medla mellan överjaget och detet. Om både överjag och det är starka hos en jagsvag person kastas personen mellan att styras av sina driftimpulser och att regeras av överjaget. Detta resulterar 22

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:22

11-07-04 16.03.52


ofta i ångest, eftersom personen när hon styrs av detet gör saker som överjaget tycker mycket illa om. I extrema fall kan psyket ”lösa” detta genom att separera de två världarna. Anna O, till exempel, hade ju två tillstånd; ett där hon levde rövare och skrek och svor och ett där hon var inåtvänd och deprimerad. På ett medvetet plan kunde hon inte minnas vad som hänt i det ena tillståndet när hon befann sig i det andra. En tredje personlighetstyp kännetecknas av avsaknad av överjag, eller ett mycket svagt sådant. Freud kallar denna typ psykotisk. I dag skulle vi snarare tala om personer med antisocial personlighetsstörning, i vardagligt tal kallade psykopater. En person med antisocial personlighetsstörning saknar förmåga att känna empati. Han eller hon lär sig ofta det sociala spelets regler och lever ett på ytan sett ”normalt” liv med jobb och familj. Många blir till och med yrkesmässigt framgångsrika – när det gäller karriärklättring kanske avsaknaden av ett överjag är en fördel. Men vi har också en överrepresentation av människor med antisocial personlighetsstörning i våra fängelser, ofta dömda för vålds- eller sexualbrott. För att summera: Freud menar alltså att personligheten består av såväl medvetna som omedvetna delar. När vi föds har vi bara detet och där finns våra medfödda drifter; livsdrifterna (sexualdrifter och självbevarelsedrifter) och dödsdriften (driften att förgöra; antingen sig själv eller omgivningen). Under barndomen utvecklas ett överjag och ett jag och vi lär oss att kontrollera våra driftimpulser med hjälp av jagets försvarsmekanismer. Men vad är det som avgör vilka drifter som kommer att dominera, det vill säga om vi kommer att bli friska, balanserade individer eller neurotiska, jagsvaga eller psykotiska?

Barndomen formar personligheten Freud lägger stor vikt vid barndomen. Som drivkraft i barnets psykiska utveckling tänker han sig den sexuella energin och därför kallar man hans utvecklingsteori för den psykosexuella stadieteorin. Med sexuell energi menar Freud snarast livsenergi, den energi som driver oss att söka njutning av olika slag. Han kallar denna livsenergi för libido. Libidon 23

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:23

11-07-04 16.03.52


är kopplad till psykets två grundfunktioner; strävan efter lust/njutning och strävan efter avspänning, och fokuseras under olika faser i barnets utveckling till olika områden på kroppen. Freud pekar ut fem faser som libidon ska gå igenom för att en vuxen personlighet och sexualitet ska utvecklas. Faserna har namn efter den zon som står för lustupplevelserna i just den fasen: orala, anala, falliska, latens- (betyder vilande – under denna period vilar sexualiteten) och genitala fasen. Om det händer någonting som individen upplever som ett trauma eller om behoven i en viss fas inte tillgodoses kommer en stor mängd psykisk energi att fixeras (bindas upp) i den fasen och påverka den vuxna personligheten.

Småbarnsåren: orala och anala stadiet Under spädbarnstiden är det främst genom munnen barnet får lustupplevelser hävdar Freud, och därför kallar han detta stadium för det orala stadiet (0- 1,5 år). När barnet ammas känner det doften av sin mamma, det får hud-mot-hud-närhet, det känner smaken av den söta mjölken och blir så småningom mätt och avslappnat. En vuxen människa som är osjälvständig eller ”klängig”, som röker, tröstäter eller dricker för mycket alkohol har vad Freud kallar en oral personlighet. Nystar man bakåt menar han att man med stor sannolikhet hittar ett trauma under den orala fasen. Det kan handla om att man som spädbarn inte har fått tillräckligt med närhet eller mat eller att avvänjningen från bröstet varit svår. Detta gör att man inte är ”klar” med den orala fasen; man försöker fortfarande som vuxen klamra sig fast vid andra för att få sina behov tillgodosedda och man söker njutning eller tröst genom munnen. Den orala personligheten kan också vara motsatsen till klängig; en aggressiv person som håller andra människor ifrån sig.

24

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:24

11-07-04 16.03.52


Orala 0–1,5

Anala 1,5–3

Falliska 3–6

Latenta 6–pubertet

Genitala pubertet och vuxenliv

Freuds psykosexuella stadieteori

I det anala stadiet (1,5- 3 år) är det i stället den anala regionen som ger lust och avspänning. Det är i den här åldern barn lär sig att styra över när de kissar och bajsar, en ganska omtumlande upplevelse av kontroll över den egna kroppen. Att uträtta sina behov efter att ha hållit sig är en form av lustupplevelse som leder till avspänning. Om barnet inte får uppleva att det har kontroll under den här fasen – om potträningen inte går bra utan barnet upplever misslyckanden hela tiden och kanske också straffas för det – kan det resultera i en anal personlighet som vuxen. Den anala personligheten är antingen överdrivet ordningsam eller har ingen ordning alls på sina saker och sin ekonomi.

Falliska stadiet: förälskelse och rivalitet Under det falliska stadiet (3-6 år) upptäcker barn på allvar sina könsroller, menar Freud. De blir förälskade i föräldern av motsatt kön och rivaliserar med föräldern av samma kön. Freud kallar detta fenomen oidipuskomplex, efter den grekiska historien om adoptivbarnet Oidipus som ovetande om sitt ursprung dödar sin far och gifter sig med sin mor. Att vilja ha mamman för sig själv och önska att pappan ska försvinna eller dö är ett helt naturligt steg i pojkens utveckling, säger Freud. Konflikten löser 25

Psyk inlaga Korr3 22 juni.indd Avs1:25

11-07-07 10.39.49


sig genom att pojken i slutet av den falliska fasen börjar identifiera sig med sin pappa, vilket leder till att han under nästa fas helst bara vill sysselsätta sig med könsrollstypiska lekar och sysslor. Men om en stor mängd energi fixeras under den här perioden kan det leda till ett kvardröjande oidipuskomplex som gör att den vuxne mannen blandar ihop rollerna kvinna och mamma. Kanske väljer han en kärlekspartner som är väldigt lik hans mamma, eller så förväntar han sig att kvinnan ska vara som en mamma i förhållande till honom. Motsvarigheten för flickor kallas för elektrakomplex. Under denna period lider pojken av kastrationsskräck, hävdar Freud. Han är rädd för att pappan på grund av rivaliteten dem emellan ska straffa honom med kastration. Han har dessutom oftast upptäckt i den här åldern att flickor inte har någon snopp, och drar slutsatsen att de har blivit av med den. Flickor hyser under denna period penisavund, tills de i slutet av fasen börjar identifiera sig med sin mamma. LIVMODERAVUND Teorin om penisavund är nog en av de mest kritiserade delarna av Freuds utvecklingsteori. Psykoanalytikern och psykiatern Karen Horney (1885–1952) lanserade begreppet livmoderavund som ett svar på Freuds teori. Män är rädda och avundsjuka på kvinnor för deras förmåga att frambära liv, menade hon. Sök på Horney på nätet för mer information om hennes kritik av Freud.

Latens och vuxenliv: libidon vilar och återkommer Det latenta stadiet (6 år - pubertet) är ganska ointressant, enligt Freud. Här vilar libidon och barnen ägnar sig åt lekar med kamrater av samma kön. När så barnet går in i puberteten återvänder begären i vuxen form och personligheten och sexualiteten är i stort sett färdigformade. Detta stadium som sträcker sig igenom hela vuxenlivet, kallas det genitala. 26

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:26

11-07-04 16.03.56


Om libidon gått igenom alla föregående stadier utan att lämna stora mängder fixerad energi ”är en normal heterosexualitet möjlig”. Fixering av energi i tidigare stadier kan leda till störningar i den vuxna sexualiteten men också i personligheten i stort.

Att vilja ha mamman för sig själv och önska att pappan ska försvinna eller dö är ett helt naturligt steg i pojkens utveckling, säger Freud.

Psykoanalys – sex nycklar till det omedvetna

Låt oss återvända till Freuds praktik. Han tar alltså emot patienter med symtom som är typiska för hysteri, om än inte lika svåra som Anna O:s. Han har en teori om att symtomen beror på saker som patienterna har förträngt. Hur ska han kunna hjälpa patienterna att börja minnas det som de på ett omedvetet plan lägger en massa psykisk energi på att slippa minnas? Freud listade sex olika sätt att låsa upp det omedvetna. De tre första; drömmar, felhandlingar och symbolhandlingar, är beteenden som uppstår spontant i patientens vanliga liv. För att locka av dessa deras underliggande betydelse kan man använda sig av de tre återstående nycklarna; hypnos, fri association och projektiva test. Dessa är alltså metoder som man arbetar med i terapirummet. 27

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:27

11-07-04 16.03.56


Första nyckeln: drömmarna Drömmarna är ”kungsvägen in i det omedvetna” hävdade Freud, alltså det absolut bästa sättet att få tag på omedvetet material, om man bara förstår hur man handskas med dem. År 1900 kom hans bok Drömtydning ut, där han presenterar sin teori om drömmarnas betydelse och hur man kan använda dem i det analytiska arbetet med patienter. Om jag i korthet ska försöka förklara Freuds drömteori blir det så här: Drömmarnas funktion är att uppfylla våra ”förbjudna” önskningar; de begär och känslor som göms i vårt omedvetna och som behöver komma ut på något sätt. Om vi skulle drömma i ”klartext” skulle vi dock få så stark ångest att vi vaknade, säger Freud, och därför förkläs drömmarna så att den underliggande meningen inte ska bli uppenbar för oss. Förklädningsprocessen kallar Freud för drömarbete. Den dröm man upplever (de drömbilder man ser) kallar han för manifest dröm (manifest betyder uttalad). Drömmens underliggande mening kallar han latent dröm (latent – underliggande eller vilande). Drömmaren kan inte på egen hand göra en analys och få fram den latenta drömmen utan behöver hjälp av en utbildad psykoanalytiker, alltså en person som skolats i Freuds behandlingsmetod psykoanalys och vet hur drömspråket fungerar. Det finns en mängd mer eller mindre fasta symboler i den psykoanalytiska drömanalysen, det vill säga föremål eller händelser som betyder samma sak oavsett vem som drömmer om dem. Till exempel har pennor, telefonstolpar, svärd och andra avlånga föremål med det manliga könsorganet att göra medan ihåliga föremål som askar, grottor och gropar står för det kvinnliga. Hus är en symbol för den egna personligheten med entréplan, källarplan och övervåning som bilder av Att drömma att man detet, jaget och överjaget. Men Freud menade att man måste ta hänsyn till all kunskap man har om en patient; går uppför en trappa att göra en analys är som att lägga ett pussel – alla bitar kan tyckas oskyldigt, är viktiga för att få till en helhetsbild. men det är det inte Ett exempel på hur hela drömprocessen kan se ut med enligt Freud. hjälp av en drömmare som vi kallar Frida:

28

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:28

11-07-04 16.03.57


Drömprocessen – ett exempel

Manifest dröm: den dröm man upplever Förbjuden önskan

Drömarbete: önskan förkläs

Vill ha sex med kompisens pojkvän

Jag gick uppför en trappa med min kompis pojkvän ...

S

Omedvetet attraherad av kompisens pojkvän

Latent dröm: drömmens underliggande mening

... önskan att ha sex med honom

S

Att drömma att man går uppför en trappa kan tyckas oskyldigt, men det är det inte enligt Freud. Det gradvisa uppstigandet ska tolkas som stegringen mot orgasm under ett samlag och Fridas dröm kan alltså tolkas som en önskan att ha sex med sin bästa väns pojkvän – en nog så förbjuden önskan som man kan förstå behöver förkläs för att inte väcka ångest. Om nu Frida skulle gå i psykoanalys och hennes analytiker skulle presentera denna tolkning för henne är det ganska troligt att hon skulle slå ifrån sig: ”Nej, nej, så är det absolut inte. Jag tycker ju faktiskt att det är en ganska trist typ min kompis är tillsammans med! Nej, drömmen måste betyda något annat.” Detta motstånd ses som ett viktigt tecken på att analytikern har träffat rätt; den underliggande önskan bör ju rimligtvis vara ganska laddad, annars skulle den inte behöva förkläs. Förutom symboler använder sig jaget av andra trick för att vi inte ska förstå vad det är vi drömmer, till exempel kan det som är betydelsefullt förskjutas till utkanten av drömmen och representeras av något föremål som man knappt lägger märke till. Inblandat i drömmarna 29

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:29

11-07-04 16.03.57


finns också ofta så kallade dagsrester, alltså sådant vi har upplevt under dagen. Dessa kan sakna djupare betydelse, eller så kan de laddas om med en ny betydelse i drömmen. Om jag pratar med en person under dagen som har en blå anteckningsbok på bordet framför sig så kan denna anteckningsbok dyka upp i mina drömmar under natten och där bli till en symbol för en egenskap jag förknippar med dess ägare. Då undrar du kanske hur psykoanalytikern ska kunna veta detta om sin patient? Jo, man använder sig av hypnos eller fri association och låter patienten associera fritt kring drömmarnas alla detaljer. Mer om det under nyckel fyra och fem. Men mardrömmar då? Ja, obehagliga drömmar tyder på att drömarbetet har misslyckats. På något sätt har inte förklädnaden av de förbjudna önskningarna varit tillräcklig och då får drömmaren stark ångest, som i sin tur kan leda till drömbilder som är mycket obehagliga.

Andra nyckeln: felhandlingarna Förutom drömmarna kan det omedvetna ta sig uttryck i misstag vi gör. På engelska säger man ”freudian slip” och på svenska finns termen freudiansk felsägning, alltså att tungan slinter och man råkar säga någonting som man inte hade för avsikt att säga men som, om man tror på freudianerna, avslöjar något om vad man innerst inne tycker. Det klassiska exemplet är att säga fel namn till sin kärlekspartner. Ett annat exempel är mannen som råkade säga ”puss och kram” till en kund i telefonen precis innan han la på. Det går att förklara med att han var så van att avsluta telefonsamtalen med sin fru på det sättet att den färdiga frasen bara slank ur honom. Men Freud skulle säga att det fanns en underliggande mening (givetvis omedveten för mannen i fråga). Det behöver inte vara så enkelt som att han skulle vara sexuellt attraherad av kunden, utan det skulle kunna vara så att mannen uppfattade kunden som bärare av en enskild egenskap som han önskade att hans fru hade. Resonerar man på det här sättet tror man inte heller att missade tandläkartider, glömda möten och försovningar beror på slumpen utan

Resonerar man på det här sättet tror man inte heller att missade tandläkartider, glömda möten och försovningar beror på slumpen.

30

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:30

11-07-04 16.03.57


att de avslöjar något om vad personen ifråga vill (eller inte vill). Det är alltså inte bara felsägningar utan även andra ”misstag” man gör som omfattas av det Freud kallar felhandlingar eller felprestationer. Nu förstår du kanske vad min pappa menade med sin kommentar när jag tog bussen åt fel håll och hamnade hos min pojkvän? Tredje nyckeln: symbolhandlingarna Symbolhandlingar är besläktade med felhandlingarna. Det är handlingar man gör avsiktligt men deras djupare symbolik säger någonting annat än vad man hade avsett. En kvinna ger rakvatten till sin man. Senare upptäcker han att hans svärfar använder samma märke. När han påpekar detta för sin fru säger hon sig inte ha haft en aning om att fadern använde just det rakvattnet, hon tyckte bara att det luktade så gott i affären och ville därför köpa det till sin man. Vad Freud skulle säga om detta kan vi dock lätt föreställa oss, eller hur? Fjärde nyckeln: hypnos Nu har vi sett hur impulser från det omedvetna ibland kan bryta igenom jagets försvar. Men psykoanalytikern kan ju inte bevaka patienterna i deras vardagsliv och notera alla misstag som tycks vara budskap från det omedvetna. För att det ska kunna ske någon analys måste patienten ärligt berätta om sina drömmar, felhandlingar och symbolhandlingar för analytikern. Men vad betyder egentligen den blå anteckningsboken i drömmen, för att återvända till ett tidigare exempel? Ja, det beror ju helt på i vilket sammanhang patienten har stött på en blå anteckningsbok. Frågar man henne rakt ut är det stor risk att hon inte minns eller att hon kommer in på ett spår som leder bort från den verkliga betydelsen. Drömmar är ju förklädda av en anledning, för att de är laddade med något som det medvetna inte vill ta in. För att komma runt detta problem använde Freud i början av sin bana som psykoanalytiker sig av hypnos, inspirerad av Charcots arbete i Paris och av sin kollega Breuers arbete med Bertha Pappenheim/Anna O. Han bad sina patienter berätta om drömmar som de haft. Sedan hypnotiserade han dem och ställde frågor om detaljer ur drömmarna. 31

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:31

11-07-04 16.03.57


Men han var inte särskilt nöjd med denna metod. I stället möblerade han sitt mottagningsrum med en divan där patienten skulle ligga bekvämt och avslappnat, och placerade sin fåtölj vid huvudändan så att patienten inte kunde se honom när hon låg ner. Tanken var att patienten skulle kunna tala fritt utan att störas av psykoanalytikerns reaktioner.

Femte nyckeln: fri association Freud utvecklade nu den metod som kom att bli det allra viktigaste redskapet i drömanalysen; den fria associationen. Till en början uppmanade han patienten att berätta sina drömmar. Han antecknade och delade upp drömmarna i små beståndsdelar. Sedan uppmanade han patienten att 32

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:32

11-07-04 16.03.57


försätta sig i ett så avslappnat tillstånd som möjligt och att säga precis vad som föll henne in som svar på hans frågor och att inte censurera sig: ”Berätta om den blå anteckningsboken. Hur såg den ut? Beskriv personen som ägde boken. Hur kände du när du såg boken?” och så vidare. Med tiden finslipade han metoden så att han ställde allt mindre frågor och allt mer förlitade sig på patientens förmåga att associera kring de olika drömelementen.

Sjätte nyckeln: projektiva test

Han bad sina patienter berätta om drömmar som de haft. Sedan hypnotiserade han dem och ställde frågor om detaljer ur drömmarna.

Ett projektivt test går till så att man för patienten visar bilder som man kan tolka på många sätt eller ger början på meningar som kan avslutas hur som helst. Tanken är att patienten kommer att projicera material från sitt omedvetna på bilden eller meningen. Det mest kända projektiva testet är Hermann Rorschachs bläckplumpstest. Det består av tio kort med bläckplumpar som inte föreställer något. Patienten får titta på ett kort i taget och svara på frågan vad det skulle kunna föreställa. Rorschach var starkt influerad av Freuds teorier när han konstruerade detta test i början av 1900-talet, och det används fortfarande i vissa sammanhang (även om det från många håll har fått stark kritik). Ett annat projektivt test består av bilder som föreställer olika scener som det går att läsa in många saker i, till exempel en man som blickar ut i fjärran. Patienten ombeds berätta en historia kring bilden. Psykoanalytikern antecknar och studerar sedan de teman som kommit upp i patientens berättelser. Ytterligare en variant är ordassociationstester, där man läser upp ord för patienten och ber denne skriva ner eller säga det första ord som faller honom eller henne in. Carl Gustav Jung, som du kan läsa om i kapitel 3, utarbetade ett test av det här slaget för att studera kreativitet.

Slutet När vi i början av det här kapitlet lämnade Freuds levnadshistoria för att gå in på hans teorier var han ännu inte särskilt framgångsrik. Både 33

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:33

11-07-04 16.03.58


34

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:34

11-07-04 16.03.58


Studier i hysteri och Drömtydning bemöttes till en början Pojken som ville bli med tystnad. Men en bit in på det nya seklet lossnade något stort blev större det. Freud fick allt fler anhängare och började samla än han någonsin kunlärjungar kring sig. Hans föreläsningar blev alltmer välnat föreställa sig. besökta och han grundade en psykoanalytisk förening Med honom startade som han arbetade hårt för att få att förgrena sig över Europa. Tillsammans med Jung introducerade Freud psykologin som systepsykoanalysen i USA och där togs hans teorier emot matisk vetenskap. med betydligt mindre skepsis än i Europa. Med tiden fick Freud en professorstitel och många kända personer umgicks i hans kretsar eller gick i analys hos honom. Men det var en orolig tid i Europa och snart skulle Freud åter tvingas fly undan judeförföljelser. Bara tre år efter att han 1930 fått ett prestigefyllt pris av tyska staten för sitt arbete brändes hans böcker på bål i Berlin och när Österrike annekterades i mars 1938 blev läget mycket svårt för familjen Freud. I juni 1938 flydde hela familjen till London. Freud var vid det här laget svårt sjuk i den cancer i munhålan och käken han ådragit sig genom sitt ständiga cigarrökande, men han fortsatte att ta emot patienter ända fram till sin död drygt ett år senare. Pojken som ville bli något stort blev större än han någonsin kunnat föreställa sig. Med honom startade psykologin som systematisk vetenskap och även hans skarpaste kritiker medger att ingen före honom (och få efter honom) har utvecklat en så heltäckande teori kring människans personlighet som han gjorde. ”Vilka framsteg vi gör. På medeltiden skulle de ha bränt mig på bål. Nu nöjer de sig med att bränna mina böcker.” Sigmund Freud

Fundera/diskutera

SS

1.

Finns det några delar av det psykodynamiska synsättet som du tycker att du kan tillämpa på ditt eget liv?

2.

Finns det delar som du är kritisk till? Varför?

35

Psyk inlaga1TJ +BD Korr3 22 juniTJ.indd Avs1:35

11-07-04 16.03.58


Psykologi – för gymnasieskolan

B

oken är avsedd för kurserna psykologi 1 och psykologi 2a. Den innehåller psykologiämnets traditionella områden – de psykologiska

perspektiven, utvecklingspsykologi, socialpsykologi, minne, perception, känslor, kriser och psykisk ohälsa. Utöver dessa tas några nyare forskningsfält upp, som lyckoforskning och forskning kring kreativitet. Varje kapitel innehåller frågor och övningar som syftar till Boken innehåller rika exempel ur verkligheten. Som ett komplement till avsnittet om klinisk psykologi finns reportageboken Att leva med psykisk sjukdom, som bygger på intervjuer med människor

Psykologi för gymnasiet NADJA LJUNGGREN

NADJA LJUNGGREN

reflektion och att knyta teorin till den egna vardagen.

Psykologi för gymnasiet

Nadja Ljunggren

som lever med psykisk sjukdom, anhöriga och vård-

Best.nr 47-09296-3 Tryck.nr 47-09296-3

Psykologi Omslag original.indd 1

Liber

personal.

11-07-04 14.56.27