9789152324608

CARL - JOHAN MARKSTEDT VENDELA BLOMSTRÖM

EO ik t

Svenska impulser | En handbok i retorik

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Projektledare/redaktör: Lilian Andersson Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Bildredaktör: Iréne Berggren, Hannah Goldstein Omslagsbild och illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Texträttigheter: Jenny Bergner Svenska impulser – En handbok i retorik isb n 978-91-523-2460-8 © 2015 Carl-Johan Markstedt, Vendela Blomström och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Granskare: Gunilla Almström Persson, lektor i svenska och retorik, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet Karin Spolin, lärare i svenska, Blackebergs gymnasium Första upplagan Första tryckningen Tryck: Livonia Print, Lettland 2015 Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt b o n u s-avtal, är förbjuden. b o n us-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildnings­ anordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller b o n u s.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Till eleven Välkommen till Svenska impulser – En handbok i retorik. Den här boken vänder sig till dig som läser kursen Retorik, 100 ­poäng, eller någon annan kurs i svenska.

Här får du träna på både muntlig framställning och att lyssna och ge respons. Du får även lära dig grundläggande retoriska begrepp som behövs för att kunna analysera andras tal och de budskap som du möter i olika medier.

Boken är indelad i nio kapitel. Det första kapitlet ger en introduktion till vad retorik är och visar på retorikens bredd. Det andra handlar om retorikens grundpelare etos, logos och ­patos.

I det tredje kapitlet lotsar vi dig igenom den retoriska arbetsprocessen, en modell i olika steg, som man kan använda när man förbereder och genomför ett tal. Det fjärde kapitlet tar upp konsten att lyssna och hur man ger respons (feedback) på andras tal.

I kapitel fem och sex får du en genomgång av hur man planerar och håller informerande tal och högtidstal. Kapitel sju tar upp grunderna i argumentation följt av kapitel åtta som handlar om debatt. Det nionde och sista kapitlet ger dig redskap för hur man analyserar retorik.

Varje kapitel innehåller ett stort antal övningar och ­avslutas med ett uppdrag, en mer omfattande uppgift, där du får öva praktiskt eller arbeta vidare med det som tagits upp i kapitlet.

Sist i boken finns en talarskola med mallar att använda när man skapar ett tal samt mallar för respons och retorikanalys.

Vår förhoppning är att boken ska ge dig både teoretiska och praktiska kunskaper som du kan dra nytta av såväl under din studietid som i ditt kommande arbetsliv.

Lycka till med dina retorikstudier !

Carl-Johan Markstedt och Vendela Blomström

3

Innehåll

kapitel 1

Vad är retorik? 6 Välkommen till kursen retorik 7 Retorik och kommunikation 11 Hur blir man en god talare? 15 Retoriken – en arena för alla? 18 Den viktiga yttrandefriheten 20 Uppdrag – gör en intervju 22

kapitel 2

Retorikens grundpelare – etos, logos och patos 24 Etos, logos och patos – tre medel för att övertyga 25 Olika typer av tal 28 Etos – vem är du och varför ska vi lyssna på dig? 30 Logos – vad har du att säga och varför ska vi tro på dig? 37 Patos – hur väcker du våra känslor? 41 Uppdrag – gör en analys 49

kapitel 3

Vägen till talet – den ­retoriska arbetsprocessen 50 Retoriken – ett hantverk 51 Intellectio – situation och syfte 54 Inventio – innehåll 57 Dispositio – disposition 61

Elocutio – formulering 68 Memoria – memorering 75 Actio – framförande 80 Emendatio – bearbetning 88 Så redogör du för och reflekterar över din ­arbetsprocess 88 Uppdrag – håll ett tal och redogör för din ­arbetsprocess 90

Kapitel 4

Konsten att lyssna och ge respons 92 Konsten att lyssna 93 Hur är en god lyssnare? 93 Talarens ansvar – publiken i fokus 96 Att arbeta med respons 98 Uppdrag – arbeta med respons och reflektion 104

Kapitel 5

Informerande tal 106 Informerande tal 107 De viktiga förberedelserna: syfte och innehåll 108 Det informerande talets disposition 114 Språket i ett informerande tal 117 Att använda hjälpmedel 120 Aktivera olika sinnen 123 Att fatta sig kort – exempel på ett informerande tal 126 Uppdrag – håll ett informerande tal 129

Kapitel 6

Högtidstal 130 Högtidstal 131 De viktiga förberedelserna: syfte och innehåll 133 Fem kända högtidstal 137 Högtidstalets disposition 142 Språket i ett högtidstal 146 Att engagera sin publik 148 När det är din tur 150 Exempel på ett högtidstal 152 Uppdrag – håll ett högtidstal 156

Kapitel 7

Argumentation 158 Att argumentera 159 Att formulera en tes 164 Tesen i ett sammanhang 166 Att hitta rätt argument 168 Argumentera med etos, logos och patos 172 Huvudargument och stödargument 174 Motargument 180 Att disponera ett argumenterande tal 184 Språklig utformning i argumenterande tal 187 Uppdrag – håll ett argumenterande tal 194

Kapitel 8

Debatt 196 Att diskutera och debattera 197 Hur går en debatt till? 199 Debattens regler 202

Engagerat – men inte elakt 205 Härskartekniker 207 Uppdrag – debatt i klassrummet 211

Kapitel 9

Retoriken som redskap för analys 212 Ett redskap för analys 213 Retorikanalys – en modell i sex steg 213 Uppdrag – retorikanalys av ett tal 220 Två tal 222

Talarskola 230 Mall för informerande tal 230 Mall för högtidstal 231 Mall för argumenterande tal 232 Responsmall 233 Mall för retorikanalys 234 Bedömningsmatris: muntlig framställning 235 Bedömningsmatris: den retoriska arbets­ processen 236 Bedömningsmatris: retorikanalys 236 Register 237 Textkällor 239 Bildkällor 240

ka pi tel 1

Vad är retorik?

I det här kapitlet ­diskuteras frågan vad retorik är och vilken nytta du har av retorik. Kapitlet ger en introduktion till retorikens praktiska och teoretiska användningsområden och visar att retoriken är användbar i flera olika sammanhang.

Välkommen till kursen retorik!

Vältalighet. Konsten att argumentera. Ett medel att motstå påverkan. Ett verktyg för analys. Ja, det finns många förslag på hur retorik kan definieras. Säkert har du stött på i alla fall ett par olika varianter under din skoltid. Att det finns så många beskrivningar av retorik är ett bevis för vilken stor räckvidd ­retoriken har. Och det är inte så konstigt, om man tänker att retorik i grund och botten handlar om kommunikation i olika former. Kommunicerar gör vi ju dagligen. Ja, nästan hela tiden faktiskt.

Att studera retorik och lära sig mer om retorikens ­praktiska och teoretiska användningsområden är med andra ord ett klokt beslut, inte minst i en tid när intresset för retorik är större än kanske någonsin tidigare. Inom såväl utbildning som ­politik och marknadsföring har retoriken fått en framskjuten plats. ­Eller som Sydsvenska Dagbladet skriver i en artikel: ”Nu har retoriken blivit ett hett ämne”.

I just den artikeln intervjuas Anders Sigrell (f. 1961), professor i ­retorik vid Lunds universitet. När Sigrell ska beskriva vad ­retorik är citerar han den grekiska filosofen Aristoteles som redan för nästan två och ett halvt tusen år sedan formulerade retorikens principer. Retorik, menar Aristoteles, är: ”Det som kan vara på ett annat sätt.”

Enligt det synsättet är retoriken ett verktyg som hjälper oss se saker ur nya perspektiv och som påminner oss om att inte vara så tvärsäkra hela tiden. Anders Sigrell gör en jämförelse med hur det fungerar i en demokrati, ”Varför ska vi rösta nu igen?

Räcker det inte med att vi har röstat en gång. Jo, vi måste rösta, eftersom det kan vara på ett annat sätt. Det är ingen slump att ordet retorik och ordet demokrati myntades samtidigt under antiken”, säger Sigrell i artikeln i Sydsvenska Dagbladet.

Aristoteles (385 f.Kr. – 322 f.Kr.)

VAD ÄR RETORIK?

7

Olika typer av tal I dag hålls tal av många olika anledningar, till exempel för att förmedla kunskaper, för att underhålla eller för att påverka åhörarna att ta ställning i en viss fråga. Det är vanligt att man delar in talen i informerande tal, högtidstal ­och argumenterande tal. Ett informerande tal hålls för att informera om något, till exempel i en redovisning i skolan. Ett högtidstal håller man för att hylla någon och beröra eller väcka känslor hos åhörarna. Ett argumenterande tal ­håller man för att ­övertyga eller påverka sin publik i en viss fråga, till exempel i en ­politisk debatt.

Gränserna mellan de olika taltyperna är dock ganska flytande. Ett tal som är informerande kan innehålla inslag av argumentation och vice versa. Dessutom talar man inom retoriken ibland om alla tal som mer eller mindre argumenterande i och med att de i någon mening syftar till att övertyga eller ­påverka åhörarna. Oavsett vilken typ av tal du ska hålla gäller det att hitta rätt balans mellan etos, logos och patos.

28

RETORIKENS GRUNDPELARE

Tips!

De tre olika typerna av tal behandlas i kapitlen Informerande tal, Högtidstal och Argumentation.

En del retoriker menar att etos är särskilt viktigt i början av talet, logos för själva innehållet och patos i av­slut­ningen. Men hur man använder sig av etos, logos och patos i olika delar av talet varierar beroende på talaren och situationen. Samtidigt ska man komma ihåg att de tre medlen för att övertyga är beroende av varandra. Etos påverkas till exempel starkt av både logos och patos. På de följande sidorna ska vi titta mer på vad detta innebär i praktiken.

Reflektera och samtala Beskriv en förebild, talare, lärare eller annan person som fångade din uppmärksamhet och fick dig att vilja lyssna. Vad gjorde personen ­trovärdig och värd att lyssna på?

RETORIKENS GRUNDPELARE

29

Emma Watson talar i FN:s högkvarter, 2014.

E mma Watson (f. 1990), skådespelare i Harry Potter-filmerna och godwillambassadör för UN Women, höll ett tal 2014 om jämlikhet mellan könen i samband med kampanjen ”HeForShe” i FN:s högkvarter. I talet visar hon exempel på ett starkt etos genom att tala om sina egna erfarenheter. Samtidigt visar hon också ödmjukhet. Hon säger:

32

RETORIKENS GRUNDPELARE

”J

ag ifrågasatte könsbaserade föreställningar redan för rätt länge sedan. När jag var åtta år blev jag förvirrad när jag kallades för dominant eftersom jag ville regissera skådespelet som vi visade upp för våra föräldrar. Men killarna blev inte det.

När jag var 14 blev jag sexualiserad av en viss typ av media. När jag var 15 slutade mina tjejkompisar, en efter en, i sina älskade sportlag eftersom de inte ville framstå som muskulösa. När jag var 18 var mina killkompisar oförmögna att uttrycka sina känslor. […]

Du kanske tänker ”Vem är den här Harry Potter-flickan?” Och varför talar hon inför FN? Det är en väldigt bra fråga. Jag har ställt mig själv samma fråga. Allt jag vet är att jag bryr mig om det här problemet och jag vill göra det bättre. Och efter att ha sett vad jag har sett och fått chansen kände jag att det låg på mitt ansvar att säga något.

Emma Watson

Det etos som talaren har med sig från början brukar man kalla för initialt etos. Redan innan talets början har publiken förmodligen skapat sig en bild av talaren utifrån det man sedan tidigare vet om talaren. Här spelar även sammanhang, ålder, kön, utseende, klädsel etc. en stor roll – särskilt om talaren inte är känd för publiken sedan tidigare. De första intrycken och det man eventuellt redan känner till om talaren påverkar våra förväntningar. Initialt etos handlar alltså om de förväntningar som lyssnarna har på talaren och om det intryck som talaren ger alldeles innan eller precis i början av talet. Det är därför viktigt att tänka igenom sitt initiala etos inför ett framförande. Om lyssnarna redan känner eller känner till dig som person kommer det att färga hur de tar emot det som sägs. Om de inte sedan tidigare vet vem du är eller vad din relation till ämnet du ska tala om är kan det vara en bra att låta det framgå tidigt genom att tala om det. Ett alternativ är att låta någon annan presentera dig och det du ska tala om.

Vi har alltså olika förväntningar på olika personer och ­talare.

Tänk efter själv hur snabbt du bildar dig en uppfattning av en

” initialt etos det etos talaren har med sig från början

RETORIKENS GRUNDPELARE

33

Reflektera och samtala kring budskap i reklam a) Reklam syftar ofta till att väcka känslor och beröra. Här är exempel på reklambilder från United Colors of Benetton.

Titta på bilderna och fundera över vad de väcker för känslor hos mottagaren (patos), vilket budskap de vill förmedla (logos) och vilket etiskt ställningstagande företaget vill förmedla genom bilderna och därmed skapa förtroende (etos). b) Leta rätt på några reklamfilmer på nätet och gör samma typ av analys som ovan.

48

RETORIKENS GRUNDPELARE

Uppdrag – gör en analys Analys av ett tal Välj ut ett tal som du kan läsa eller lyssna på och gör en analys av det utifrån etos, logos och patos. Använd gärna mallen som stöd för din analys.

Tänk på att situationen och sammanhanget som talet hålls i kan ­påverka talaren och talet. Ta därför reda på så mycket du kan om talaren, talet och situationen innan du påbörjar analysen.

Mall för analys av etos, logos och patos Börja med att kortfattat beskriva talaren och i vilket sammanhang talet hålls och redogör sedan för punkterna.

Etos • Är talaren trovärdig/talet trovärdigt? Varför? På vilket sätt?

• Vad i talet kan tänkas göra åhörarna välvilligt inställda?

• Lyckas talaren skapa kontakt med åhörarna? Hur? På vilket sätt?

• Vad i talet kan kopplas till etos? (särskilda delar/argument?)

Logos • Är syftet och huvudbudskapet tydligt och klart?

• Lyckas talaren förmedla sina tankar/sitt budskap genom ord och ­innehåll och belysande exempel?

• Är innehållet strukturerat?

• Vilka bevis eller exempel som förs fram ger stöd för det som sägs?

Patos • Skapar talet engagemang? På vilket sätt?

• Vilka känslor väcker talet hos publiken? (nyfikenhet, empati, glädje, ­ilska, hopp, stolthet?)

• Hur talar innehållet i det som sägs till åhörarnas känslor?

• Hur påverkas åhörarna?

RETORIKENS GRUNDPELARE

49

ka pi tel 3

Vägen till talet – den retoriska arbetsprocessen Det här kapitlet lotsar dig igenom den retoriska arbetsprocessen, den arbetsgång som ger dig stöd och trygghet när du förbereder dig inför diskussioner, debatter, presentationer och tal. Här får du också öva på att hålla tal, redogöra för den retoriska arbets­ processen och reflektera över dina muntliga presentationer.

50

VÄGEN TILL TALET

Retoriken – ett hantverk Precis som en hantverkare behöver utbildning och träning i hur man bygger ett hus så behöver talaren både teoretisk ­kunskap och praktisk övning.

En hantverkare som ska bygga ett hus utgår i sitt arbete ifrån vissa principer för hur huset ska byggas. Hantverkaren följer en arbetsmodell, en ritning och arbetar steg för steg med olika moment. Dessutom är förutsättningarna för hur ­hantverkaren ska bygga sitt hus beroende av var det ska placeras (miljö, mark), vad det ska användas till, vilka som ska bo eller vistas där och så vidare. På samma sätt måste talaren anpassa talets upp­ byggnad utifrån vissa givna omständigheter.

En arbetsmodell som kan fungera som stöd när man ­bygger upp och genomför ett tal är den så kallade retoriska arbets­ processen eller partesmodellen som den också kallas. Partes bety­ der delar och det är en modell som hjälper dig att bygga upp ditt tal genom att arbeta med olika fokus i olika steg.

Genom denna modell får du som talare stöd för hur du på ett metodiskt och strukturerat sätt kan förbereda och genom­ föra ditt tal. Modellen innehöll från början fem steg: inventio (att samla material och innehåll), dispositio (att organisera ­innehållet), elocutio (att formulera sig språkligt), memoria (att lära in och öva på talet) och actio (själva framförandet). Senare har två ytterligare steg tillkommit: intellectio (att inledningsvis analysera talsituationen) och ibland talar man även om emendatio (en avslutande del som handlar om att bearbeta talet).

51

ka pi tel 4

Konsten att lyssna och ge respons Både den som talar och den som lyssnar har ett ansvar i en talsituation. I det här kapitlet får du öva dig på att lyssna aktivt – och tips på hur man kan ge respons på ett konstruktivt sätt.

92

KONSTEN ATT LYSSNA OCH GE RESPONS

Konsten att lyssna Konsten att lyssna innebär något mer än att höra vad någon ­säger. Hör gör vi hela tiden, medan lyssnandet är en mer aktiv process. Vi hör till exempel ljud omkring oss dagligen i sam­ hället, ofta utan att ens reflektera över att ljuden finns där: människor som talar med varandra, bilar som låter, maskiner som surrar och vinden som viner.

Många av dessa ljud filtrerar vi bort för att kunna fokusera på något annat. Lyssnandet är däremot en del av ­kommunika­ tionen. Det är något vi gör mer aktivt och det kräver ofta mer ansträngning och engagemang än att enbart höra.

Hur vi lyssnar skiljer sig åt beroende på varför vi lyssnar. Vi lyssnar till exempel på olika sätt om vi ska lära oss något, om vi vill få inspiration eller om vi lyssnar för att hitta styrkor och brister i det som framförs. Det kan med andra ord finnas många olika skäl till varför vi lyssnar.

Hur är en god lyssnare?

När du lyssnar på ett tal är det viktigt att visa respekt för den som talar genom att ge återkoppling (signaler som visar att du lyssnar). Vi signalerar mycket genom kroppsspråket, till exempel med hjälp av ansiktsuttryck, gester och ögonkontakt. Genom att se på den som talar och reagera på lämpligt sätt på det som sägs visar du respekt och intresse. Tänk dig själv hur du reage­ rar om åhörarna lyssnar aktivt, eller om de med sitt kroppsspråk och sina handlingar visar ointresse genom att gäspa, sucka och titta bort.

Som lyssnare bör du fokusera på den som talar, engagera dig, ha ett öppet sinne och försöka att visualisera det som sägs.

KONSTEN ATT LYSSNA OCH GE RESPONS

93

Hur tar man emot respons?

När du ska ta emot respons är det viktigt att du lyssnar uppmärksamt och låter den som ger respons tala till punkt. Undvik att avbryta för att försvara dig eller komma med förklaringar till de val du gjorde. Ställ däremot gärna frågor om sådant du inte förstår eller vill veta mer om. Anteckna goda förslag och kom ihåg att du själv bestämmer vad du vill ta till dig och vad du kan strunta i.

Ta emot respons: Lyssna aktivt och låt den som ger respons tala till punkt.

C Undvik att gå i försvar och vänta med förklaringar till de val du gjorde.

C Ställ frågor om du inte förstår eller vill veta mer.

C Anteckna gärna konkreta förslag så att du minns dem.

C Tänk på att det är du själv som avgör vilken respons du vill ta till dig.

C

100

KONSTEN ATT LYSSNA OCH GE RESPONS

Två responsmallar Här följer två responsmallar som ni kan utgå ifrån när ni ska arbeta med responsgivning.

Responsmall 1: Respons på helhetsintrycket 1. Vad lyckades talaren väl med? Inled med några positiva kommentarer och motivera varför det var bra.

2. Hur uppfattades talet som helhet? Kommentera helhetsintrycket och motivera varför det uppfattades på detta vis.

3. Vad kan talaren utveckla? Ge minst ett råd om hur talaren eller talet kan utvecklas.

Responsmall 2: Respons utifrån partes: Intellectio – talets syfte 1. Är syftet med talet klart och tydligt?

2. Är talet anpassat till situationen och publiken?

3. Är ämnesvalet relevant?

Inventio – talets innehåll 1. Är budskapet eller huvudtanken tydlig?

2. Kan talaren sitt ämne?

3. Är ämnesinnehållet relevant?

4. Innehåller talet lagom mängd av information?

Dispositio – talets disposition 1. Hur fångar talaren åhörarnas intresse?

2. Har talet en tydlig disposition som tydliggör tankegångarna?

3. Finns det en tydlig inledning och avslutning?

4. Presenteras informationen i lämplig ordning?

KONSTEN ATT LYSSNA OCH GE RESPONS

101

Att fatta sig kort – exempel på ett informerande tal I en nationell tävling som heter Forskar Grand Prix och som samordnas av Vetenskap & Allmänhet tävlar forskare om vem som gör den bästa presentationen av sin forskning. På bara några minuter ska forskarna mycket kortfattat men på ett inspirerande och pedagogiskt sätt informera om sin egen forskning. Den som enligt juryn och publiken gör den bästa presentationen vinner tävlingen. På de följande sidorna kan du läsa ett av tävlingsbidragen, en presentations som hölls av Per Kristensson från Karlstads universitet. I sitt tal berättade han om sin forskning som handlar om konsumenters beteenden, tankar och känslor.

Ytterligare ett tal från Forskar Grand Prix hittar du i kapitel 9.

Det talet är inte försett med kommentarer, vilket gör att du kan göra en egen analys av det.

126

INFORMERANDE TAL

”

En konsuments känslor Hur många här inne tycker att det är viktigt att handla ekologiska och närodlade produkter? Hand upp! (kort paus) Wow! Ja, det är väldigt mycket över genomsnittet kan jag säga.

Jag forskar om hur vi kan få människor att bete sig på ett mer miljövänligt sätt. Men det är inte lätt för vi vet att: Ett: Människor väljer hellre bil framför buss och cykel. Två: Även om människor säger att de gillar ekologiska produkter (kort paus) så är det bara tjugo procent som köper det. Och tre, värst av allt: När människor har gjort beteenden som är bra ur miljösynpunkt – så kostar de senare på sig att göra andra saker som inte är så bra.

Så med andra ord: När människor har varit och handlat ekologiskt odlade bananer så tycker de att det är helt okej att köpa en flygbiljett till Thailand eller någonting i den stilen.

Så hur ska man då göra egentligen för att ändra människors beteenden? Jo, det vanliga sättet som vi använder i samhället är att gå ut med information.

Det kan se ut så här: ”Rökning dödar.” Men det tycker många är en petitess i sammanhanget, för de slutar inte röka.

Så vi tror i vår forskning, på Karlstads universitet, att man ska använda sig av psykologin för att styra människor att göra rätt val. Ta till exempel den här informationen som finns på hotellbadrum. Det står: ”Häng tillbaka din handduk och rädda miljön.” (kort paus) Den funkar inte heller. Men om man gör så här att man ändrar litegrann och skriver: ”Fem av tio tidigare hotellgäster hängde upp handduken.” Pang! Då får vi en drastisk ökning av människor som hänger tillbaka sin handduk och faktiskt sparar miljön. Och nu inser jag plötsligt

Inledning (Exordium): Talaren in­ leder med en fråga till publiken som besvaras.

Bakgrund (Narratio): Talaren be­ rättar vad han forskar om och ger en bakgrund till de utmaningar som finns inom det forskningsfältet.

Talaren avslutar bakgrundsdelen med en kort sammanfattning som också fungerar som övergång till nästa del i talet.

Syfte/budskap (Propositio): Genom frågan till publiken förmedlar talaren syftet med sin forskning och med sitt tal.

Huvuddel (Argumentatio): Talaren har nått fram till talets huvuddel, där han presenterar sin forskning.

INFORMERANDE TAL

127

Våra erfarenheter Diskutera i mindre grupper.

1. Har några i gruppen varit i sammanhang – fester, middagar, andra högtidliga ceremonier – där det hållits tal? Vad var det för sammanhang, vem/vilka höll tal och vad handlade ­talen om? Utgå gärna från listan med exempel på olika högtidstal på sidan 131.

2. Har någon i gruppen hållit ett högtidstal någon gång?

I vilket sammanhang? Vad handlade talet om?

3. Har ni sett, hört eller läst något högtidstal av någon känd person – politiker, skådespelare, artist eller liknande – som ni minns särskilt väl? Vem höll talet och vad var det ni fastnade för?

132

HÖGTIDSTAL

De viktiga förberedelserna: syfte och innehåll Alla som ska hålla ett tal behöver förbereda sig noga. I ­kapitlet Vägen till talet – den retoriska arbetsprocessen kan du läsa om den retoriska arbetsprocessen som lotsar dig genom alla de ­olika stegen på vägen från en idé till genomförande (och därefter, ­vidare till bearbetning och reflektion). Det kapitlet ger dig en god grund att stå på när du ska förbereda dig inför en tal­ situation. Här följer ytterligare några tips på vad du bör tänka särskilt på när du planerar och förbereder dig inför att hålla ett högtidstal.

HÖGTIDSTAL

133

Om det passar i situationen får ett högtidstal gärna vara ­ nderhållande och humoristiskt. Att ett tal är humoristiskt be­ u höver dock inte innebära att du berättar roliga historier eller drar kvicka skämt. Komiska effekter kan uppnås på olika sätt.

Det kan handla om att bjuda på sig själv, att berätta en historia eller att belysa en fråga ur ett oväntat perspektiv. Om du vill skämta måste du alltid tänka igenom om skämtet passar i sam­ man­hanget. Kommer publiken uppskatta det? Och viktigast av allt, undvik att skämta på någon annans bekostnad.

Ett bra sätt att få grepp om ditt ämne, och samla många idéer och uppslag, kan vara att du gör en tankekarta. Ta med allt du kommer att tänka på och fyll din tankekarta med så många olika idéer som möjligt. Först när du har många olika uppslag till vad du skulle kunna tala om väljer du ut de allra bästa idéerna. Läs mer om hur du gör en tankekarta på sidorna 58–59.

Ett bra tips kan vara att koncentrera talet till en bärande idé.

Om du ska hylla någon kan du till exempel bygga ditt tal kring ett drag eller en egenskap som du tycker är särskilt utmärkande för personen, till exempel att personen är omtänksam, humoris­ tisk eller ärlig. Dina exempel som du sedan tar upp kan på olika sätt belysa den egenskapen.

En annan idé är att du bygger ditt tal kring ett eller flera te­ man. Det kan till exempel vara musik, djur, mat, färger, böcker eller något annat.

Fem kända högtidstal På sidorna 137–141 hittar du exempel på högtidstal som hållits i olika sammanhang. Läs om de olika talen och diskutera i mindre grupper: 1. Vad var syftet med de olika talen – varför hölls de?

2. Vad handlade talen om? Vilken relation hade talaren till sitt ämne?

3. I vilka situationer (var och när) hölls talen?

4. Vad kan publiken tänkas ha haft för förväntningar på talaren?

136

HÖGTIDSTAL

5 kända högtidstal Saga Beckers tacktal vid Guldbaggegalan Saga Becker (f. 1988) debuterade som skådespelare i filmen Nånting måste gå sönder. På Guldbaggegalan 2015 vann hon en Guldbagge i kategorin Bästa kvinnliga huvudroll, och blev därmed den första transperson som vunnit en Guldbagge. Hennes tacktal väckte stor uppmärksamhet.

”D

en här kvällen kanske för många handlar om film, men för mig handlar det om nåt så jävla mycket större. Det vi åstadkommit med den här filmen är så stort. Det har förändrat männi­skors liv. Det kan inget pris toppa.

”

HÖGTIDSTAL

137

ka pi tel 7

Argumentation I det här kapitlet får du fördjupa och utveckla dina kunskaper inom ­argumentationsteknik. Du får öva dig i att hitta goda argument för dina åsikter och att organisera argumenten på ett lämpligt sätt.

Att argumentera Att diskutera och utbyta åsikter med andra är naturligt för de flesta av oss. Det är något vi gör varje dag i olika situationer. Även i mer formella sammanhang – inom politik, forskning och media – pågår det ständigt samtal och debatter där åsikter prövas mot varandra. Att få yttra sig i olika frågor och säga vad man tycker är rent av en demokratisk rättighet. Genom att du för fram de åsikter och tankar som är viktiga för dig, kan du vara med och påverka beslutsfattandet på olika plan i samhället, i skolan, på en arbetsplats eller i politiken.

Men för att du ska kunna påverka och göra din röst hörd behöver du hitta goda medel för att övertyga. Här spelar retorik och argumentation en betydande roll. Redan under antiken ansågs det vara mycket viktigt att kunna argumentera väl.

Anledningarna till att vi diskuterar och debatterar är många.

Det kan till exempel vara för att vi vill övertyga någon, ­påverka i en fråga eller lösa ett problem. När man hävdar sin åsikt i en viss fråga argumenterar man för sin sak. Argumentationen kan föras fram som monolog genom ett argumenterande tal eller debattinlägg, eller som dialog genom samtal och debatt.

All argumentation utgår från begreppen tes och argument. ­Tesen är talarens åsikt, det hen påstår eller hävdar i ett yttrande. Argumenten är de bevis, skäl och orsaker som stödjer talarens åsikt. En motståndares argument, som alltså går emot det talaren säger, kallas för motargument.

ARGUMENTATION

159

Att formulera en tes Tesen är central i en argumentation. Ordet kommer av ett grek­ iskt verb för att ”sätta fram”, och dess innebörd i dag kan sägas vara en åsikt eller ett påstående som talaren (eller skribenten) stödjer med olika argument.

Tesen är alltså inte bara ett ämne utan en bestämd åsikt som vanligtvis presenteras som ett påstående, en uppmaning eller en fråga. Här är exempel på hur teser kan formuleras kring två olika ämnen:

1) Ämne:

Tes:

Betyg

Det är dags att avskaffa betygen i skolan. (påstående)

eller Avskaffa betygen i skolan! (uppmaning)

eller Hur länge ska vi behöva vänta innan politikerna ­

förstår att de måste avskaffa betygen? (fråga)

2) Ämne:

Tes:

Kollektivtrafik

Alldeles för få människor åker kollektivt. (påstående)

eller Fler borde åka kollektivt! (uppmaning)

eller Är det inte dags att få fler att åka kollektivt? (fråga)

Starkaste tesen?

Arbeta i mindre grupper. Läs igenom de olika teserna för de båda ämnesförslagen här ovanför. Vilken av de tre ­teserna för varje ämne tycker ni är starkast? Varför? Jämför med de andra grupperna.

164

ARGUMENTATION

Formulera egna teser Arbeta i mindre grupper. Välj ett av ämnena och formulera tre ­teser formulerade som ett påstående, en uppmaning och en fråga. Ämnen: • 16-års rösträttsålder • Mobiltelefoner på lektionerna • Betyg på lågstadiet

ARGUMENTATION

165

Varje part som deltar i debatten har alltså en tes som denna vill driva. Som stöd för sin tes bör varje part förbereda minst tre olika argument. Sedan turas parterna om att lägga fram sina argument, ställa frågor till motståndaren/motståndarna och bemöta motståndarens/motståndarnas argument med motargument.

Den viktiga publiken Publiken är viktig under en debatt. Det är publiken som debattens olika parter försöker att övertyga. Genom att publiken får höra flera olika åsikter och argument i en viss fråga, kan de förhoppningsvis själva ta ställning i frågan. I vissa debatter får publiken även möjlighet att ställa frågor. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är moderatorn som bestämmer när publiken i så fall släpps in och i vilken ordning frågorna får ställas. Det är aldrig fritt fram för publiken att avbryta parterna. Till exempel kan frågestunden komma sist i debatten, när parterna hunnit klargöra sina ståndpunkter och lagt fram sina argument.

200

DEBATT

Fyll i pratbubblorna Förbered en debatt genom att fylla i pratbubblorna.

Arbeta så här: 1. Arbeta i grupper om minst fyra. Dela varje grupp i två ­mindre grupper: A och B. 2. Välj ett ämne för debatten. Antingen väljer ni ett ämne för hela klassen eller så får varje grupp välja ett eget ämne.

3. Bestäm vad A och B tycker om ämnet. Det viktiga är att grupperna tycker olika om ämnet.

4. Skriv korta texter till pratbubblorna.

5. Läs upp för varandra.

A Inledning med kort bak­ grund och tydlig tes ”Jag tycker att …”

Argument ”Ett skäl till att jag ­tycker så är att …”

Bemötande av motargument ”Det kanske är ett sätt att se på det men …”

B Inledning med kort bak­ grund och tydlig tes ”Jag håller inte med.

Jag tycker att …”

Motargument ”Ja, men å andra ­sidan …”

Nytt argument ”Ett skäl till att jag ­tycker så är att …”

DEBATT

201

Härskartekniker Säkert har du hört talas om de så kallade härskarteknikerna.

Kanske har du själv blivit utsatt för någon av dem, eller utövat dem mot någon annan i en viss situation. Den som utövar härskartekniker på andra gör det inte sällan omedvetet.

Härskartekniker kan förekomma i många olika sammanhang, till exempel i en debatt, och genom att lära sig mer om dem kan man också lära sig hur man kan bemöta dem om man blir utsatt, och undvika att själv använda dem mot andra.

I analyser av debatter i tv och andra medier används ofta begreppet härskartekniker när någon part i debatten anses ha ­ignorerat eller uppträtt arrogant och nedvärderande mot sina motståndare. Efter en debatt i riksdagen 2014 berättar en av riksdagens ledamoter i en artikel i Aftonbladet om hur denne upplevt sig ha blivit utsatt för härskartekniker. Ledamoten be-

DEBATT

207

ka pi tel 9

Retoriken som redskap för analys Retoriken är ett viktigt redskap för analys. I det här kapitlet får du öva dig i att på ett metodiskt och strukturerat sätt samtala om och analysera tal.

212

RETORIKEN SOM REDSKAP FÖR ANALYS

Ett redskap för analys Retoriken är som tidigare nämnts inte enbart en verktygslåda för dig själv som talare, utan även ett redskap för att ­analysera och skapa förståelse för kommunikation och budskap av olika slag. Det här kapitlet handlar om hur du går tillväga när du gör en retorikanalys. Det som tas upp under de kommande sidorna bygger vidare på det du redan har läst i kapitel 1–8.

Det innebär inte att du måste ha arbetat med alla de kapitlen, men du kommer att behöva gå tillbaka och slå upp vissa sidor ibland, för att hitta information till exempel om vissa begrepp.

Retorikanalys – en modell i sex steg När man analyserar retorik handlar det inte enbart om att analysera den som talar och det som sägs. Man granskar också situationen och sammanhanget där kommunikationen sker. Man tittar dessutom noga på till vem eller vilka det sägs, hur det sägs, var det sägs, varför och inte minst med vilket resultat.

Maria Karlberg och Brigitte Mral presenterar i boken Heder och påverkan: att analysera modern retorik (1998) en modell för ­retorikanalys som bygger på att hela talsituationen granskas.

Modellen innehåller sex steg. Här följer en något förenklad och omarbetad version av den modellen. Använd modellen när du ska göra en retorisk analys.

Att analysera innebär att bryta ner något i delar och undersöka delarna för att förstå hur helheter hänger ihop och fungerar.

RETORIKEN SOM REDSKAP FÖR ANALYS

213

Talarskola Mallar Mall för informerande tal Disposition

Användbara fraser

Inledande del 1. Inledning (exordium) • Inled med att ställa en fråga.

• Inled med ett citat.

• Inled med ett påstående.

• Vilka här inne har hört talas om …?

• ”Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll”, skriver Astrid Lindgren om Pippi i en av sina böcker.

• Dystopier är en av de populäraste litterära genrerna.

2. Berättelse/bakgrund (narratio) • Sätt in åhörarna i temat eller ämnet för din presentation och ge eventuellt en kort bakgrund.

• En av våra mest folkkära författare är …

• Under den senaste tiden …

3. Syfte/budskap (propositio) • Berätta vad syftet är med ditt tal.

• För fram ditt huvudbudskap.

• Skapa förståelse för ordningen av talets delar (partitio).

• Nu ska jag presentera …

• I min presentation kommer jag att …

• Först kommer jag att presentera … Sedan tar jag upp …

Därefter berättar jag om … Och sist …

Huvuddel 4. Argumentation (argumentatio) • Presentera innehållet i en genomtänkt och logisk ordning, så att det blir lätt för publiken att förstå och följa med i talet.

• En viktig sak är … En annan viktig sak är …

• För det första, för det andra, för det tredje …

• I dag ser det ut så här … En lösning på problemet kan vara att … I framtiden skulle det innebära …

Avslutande del 5. Avslutning (peroratio) • Skicka signaler till din publik att ­talet ­närmar sig slutet.

• Sammanfatta det viktigaste.

• Återknyt gärna till inledningen.

230

RETORIK • KOPIERING TILLÅTEN

• • • • • •

För att sammanfatta …

Sist men inte minst …

Slutligen …

Innan jag avslutar skulle jag vilja …

Avslutningsvis vill jag säga att …

Jag hoppas att ni har fått en tydlig bild av …

Svenska impulser En handbok i retorik Hur förbereder och genomför man ett tal? Vad menas med etos, logos och patos? Hur ger man konstruktiv respons? Vad ska man tänka på när man gör retoriska analyser?

I En handbok i retorik får du kunskapen och verktygen du behöver. Här får du öva dig i muntlig framställning och i konsten att lyssna och ge respons.

Du får också lära dig grundläggande retoriska begrepp som behövs för att kunna analysera andras tal och de budskap som du möter i olika medier.

Boken är avsedd för kursen Retorik 100 poäng men kan även användas som stöd i andra svenskkurser.

9 789152 324608