9789127468115 by Smakprov Media AB

gör

IDROTT ÅRET RUNT Lärare

Tematiskt lärande utifrån årstider, högtider och traditioner

Linda Persson Åsa Rindstål Idrott och hälsa åk 1–6, Fritidshem

Innehåll

Förord 4

Del 1: Inledning 5

Om Lärare gör – Idrott året runt 6

Att arbeta med idrott året runt 6

Att arbeta tematiskt med ämnet idrott och hälsa 7

Vad säger läroplanen om skolans uppdrag? 8

Del 2: Teman och övningar 9

Teman över läsåret 10

1. Hälsovecka och skoljoggen 11

1.1 Kilometertiden 12

1.2 Spa på fritids 13

1.3 Instruktionsfilmer om hälsa 18

2. Allemansrättens dag 23

2.1 Naturjakt 24

2.2 Expedition Koja 28

2.3 Skogslekar 30

2.4 Djuret i nacken 32

3. Halloween 36

3.1 Skräckens hus 37

3.2 Spökjägarna 39

3.3 Halloween-stationer 41

3. Barnkonventionen 45

4.1 Lekar från andra länder 46

4.2 Danser från hela världen 48

5. Barnboksveckan 49

5.1 Astrid Lindgren 50

6. Jul 52

6.1 Julklappsstafett 53

6.2 Tomtens renar 55

6.3 Nordpolen 56

6.4 Flippa tomteluvan 58

6.5 Panik i tomteverkstaden 59

7. Vinter, snö och is 61

7.1 Snöskulpturer 62

7.2 Skidskyttestafett 63

8. Alla hjärtans dag 65

8.1 Vänskapsbana 66

8.2 Hjärtat 67

9. Rocka sockorna 68

9.1 Strumpstafett 69

9.2 Ballongvolley 72

9.3 Lavaplattor 73

10. Pi-dagen och matematik 75

10.1 Sifferjakten 76

10.2 Kotten 77

10.3 Stafettpinnen 80

10.4 Samla snören 81

10.5 Sanningsplattan – en mattestafett 82

11. Skräpplockardagen 85

11.1 Sopors nedbrytning 86

11.2 Skräpstafett 88

11.3 Plogga 89

12. Påsk 90

12.1 Kycklingdansen 91

12.2 Äggjakten 92

12.3 Påskkärringstafett 94

12.4 OriÄGGtering 95

12.5 Påskäggsjakt 96

13. Cykelns dag 97

13.1 Introduktion till cykeln 98

13.2 Träning på teknikbana 101

13.3 Säkerhetstest 102

13.4 Trafiksäkerhet i närområdet 103

14. Bokstavslandet 104

14.1 Bokstavsjakten 105

14.2 Bilda bokstäver 106

14.3 Bokstavssagan 108

14.4 Hoppa alfabetet 109

15. Djurens värld 110

15.1 Käpphästar 111

15.2 Hitta din djurtvillling 112

15.3 Klassiska lekar med djurtema 113

16. Gammaldags skoldag 114

16.1 Bro bro breja 115

16.2 Sista paret ut 116

16.3 Hoppa hage 117

16.4 Katt och råtta 119

Källor 120

Förord

Det är med stor glädje vi presenterar en bok som ger möjligheter att göra lärandet minnesvärt och engagerande för eleverna. Lärare gör – Idrott året runt kan användas av både idrottslärare och fritidspedagoger som en följeslagare under hela läsåret. Den innehåller lekar utifrån olika teman för att hålla eleverna motiverade och i rörelse.

I vårt arbete har vi sett vilka möjligheter det finns att involvera det som sker i klassrumsundervisningen på ett praktiskt sätt i idrott och hälsa. Att få uppleva kunskap på ett praktiskt sätt kan förstärka lärandet och att få repetera och koppla ihop det teoretiska med det praktiska är något vi som lärare gillar att integrera i undervisningen.

Varje kapitel fokuserar på ett specifikt tema och presenterar idéer till lekar som kan anpassas till olika åldrar och färdighetsnivåer. Här kan även din och dina elevers kreativitet och fantasi fortsätta att utveckla lekarna!

Att undervisa i idrott handlar inte bara om att förmedla tekniker och regler, utan även om att inspirera till rörelseglädje. Övningar och aktiviteter ska inte bara förbättra elevernas fysiska förmågor, utan också främja deras personliga och sociala utveckling.

Vi hoppas att du har mycket nytta av boken och att din undervisning berikas med inspiration från oss!

Linda Persson och Åsa Rindstål

Del 1: Inledning

Om Lärare gör – Idrott året runt

Detta är en praktisk handbok för lärare i idrott och hälsa och pedagoger i fritidshem. Den följer skolans läsår med färdiga lektioner, övningar, aktiviteter och temaarbeten som kan användas i undervisningen. De olika teman kan med fördel användas tillsammans med andra ämnen i skolan och vävas in i arbetet som eleverna gör i klassrummet.

Att följa kalenderåret och händelser under skolans läsår, tillsammans med övrig undervisning i skolan, skapar möjligheter att väva ihop teoretiska och praktiska kunskaper. Det kan ge ett bredare sammanhang för elevens kunskapsinhämtning. När eleven får möta samma innehåll i olika ämnen och på olika sätt, möjliggör det för fler elever att tillgodogöra sig kunskapen.

Läsåret i skolan har ett antal återkommande aktiviteter som ofta genomförs skolövergripande och denna bok ger tips och råd för hur ämnet idrott och hälsa kan arbeta i dessa områden.

Du använder alla övningar, teman och lektionsförslag som en grund. I din planering anpassar du aktiviteterna efter dina elever, din undervisning och förutsättningar.

Att arbeta med idrott året runt

Att bygga upp undervisningen kring olika teman som följer skolans läsår gör innehållet aktuellt och intressant för eleverna. Undervisning kan bli både roligt och givande genom att bygga upp förväntningar hos eleverna.

Att arbeta med teman kan göras på många olika sätt och i olika grader. Det kan vara schemabrytande veckor där hela skolan arbetar med samma tema eller enstaka lektioner, klasser och årskurser som arbetar med teman.

Utmaningarna ser olika ut på olika skolor, ju större skola desto större projekt om alla elever och kollegor kan delta i.

Att arbeta tematiskt med ämnet idrott

och

hälsa

Temaarbeten erbjuder många fördelar och förstärker elevernas inlärningsupplevelse på flera sätt. Här är en sammanfattning av några av de fördelarna med att använda temaarbete i undervisningen:

Ökat engagemang och motivation

Det fångar elevernas intresse och skapar ett meningsfullt sammanhang för lärandet. Eleverna kan känna sig mer engagerade och motiverade när de kan relatera det de lär sig till verkliga situationer och ämnen som utgår från deras intressen.

Helhetssyn på kunskap

Temaarbeten låter eleverna se samband mellan olika ämnen och ämnesområden och stärker ämnet idrott och hälsa som ett kunskapsämne. Det främjar en helhetssyn på kunskap och hjälper eleverna att förstå hur olika ämnen kan kopplas ihop i verkliga situationer.

Kreativitet och fantasi

Det ger utrymme för kreativitet och fantasi både hos eleverna och för dig som pedagog. Eleverna uppmuntras att tänka kreativt och får använda sin fantasi när de använder sina kunskaper i olika teman. Detta kan öka deras kreativa tänkande och problemlösningsförmåga.

Differentierat lärande

Det ger möjlighet till differentierat lärande eftersom det tillåter elever med olika intressen och förmågor att närma sig ett ämne på olika sätt. Det skapar en undervisningsmiljö där eleverna får möjlighet att visa och utveckla sina förmågor på olika sätt och i olika ämnen.

Samarbete

Genom teamarbete uppmuntras och främjas samarbete mellan elever och personal på skolan. Se gärna över möjligheterna att arbeta över klassgränserna eller i form av fadderverksamhet.

Djupare förståelse

Genom att låta eleverna möta innehållet i ett tema flera gånger i olika sammanhang kan eleverna få en djupare förståelse och koppla ihop sina tidigare kunskaper med nya insikter.

Vad säger läroplanen om skolans uppdrag?

Skolans uppdrag är att skapa förutsättningar för ett samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem vilket ska stärka elevernas lärande. Människor lär sig på olika sätt och skolan ska ge möjlighet att visa och lära ut kunskap på olika sätt för att nå alla elever och öka förståelsen för det som ska läras in.

Skapande arbete, undersökande arbete och aktivt lärande som lek har stor betydelse för att alla elever ska kunna tillägna sig kunskaper. Genom lek och rörelse har vi i idrott och hälsa ämnet och fritidshemmet möjlighet att väva in och stärka kunskaperna, som annars lärs ut stillasittande i ett klassrum. I läroplanen står det att kunskap visar sig i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, och alla dessa samspelar samt är en förutsättning för varandra. Det är skolans uppdrag att ge utrymme för att lärande sker i dessa olika former. Med ett tematiskt arbetssätt kan skolan tillgodogöra att alla elever får med sig dessa kunskapsformer.

Del

2: Teman och övningar

Teman över läsåret

I den här delen finns lektioner, övningar och uppgifter uppdelade efter läsårets olika återkommande teman och traditioner.

GAMMALDAGS

SKOLDAG

DJURENS VÄRLD

BOKSTAVSLANDET

CYKELNS DAG

PÅSK

SKRÄPPLOCKARDAGEN

PI-DAGEN, MATEMATIK OCH PROGRAMMERING

ROCKA SOCKORNA

VÅRTERMIN

ALLA HJÄRTANS DAG

VINTER, SNÖ OCH IS

SKOLSTART

HÄLSOVECKA

SKOLJOGGEN

ALLEMANSRÄTTENS DAG

HALLOWEEN

HÖSTTERMIN

FN-DAGEN

BARNKONVENTIONEN

BARNBOKSVECKAN

JUL

1. Hälsovecka och skoljoggen

Skoljoggen är en aktivitet som arrangeras varje höst via Sveriges skolidrottsförbund. Varje år deltar en halv miljon elever från förskoleklass till gymnasiet. Skoljoggen är en aktivitet för att främja rörelse genom att springa, jogga, promenera eller rulla fram tillsammans. Det går att samla in en frivillig springslant, som går till skolidrottsförbundet och en förmånstagare. För att förstärka och fördjupa lärandet kring aktiviteten skoljoggen kan skolan arrangera en hälsovecka. Ni kan välja att döpa veckan till springveckan, hälsoveckan eller må braveckan.

Under denna vecka kan arbetsområden kring hälsa och livsstil få ta plats. I fritidshemmet kan ni till exempel arbeta med vikten av att genomföra lugna aktiviteter för återhämtning och vila. En uppskattad aktivitet på fritids kan vara att genomföra en eftermiddag med spa, se aktivitet 1.2.

1.1 Kilometertiden

Tid

Aktiviteten tar ca. 40 minuter.

Plats

Håll till utomhus med en slinga som är 1 kilometer lång (eller valfri sträcka).

Material

Ta fram ett tidtagarur, en miniwhiteboard eller papper och penna.

Så här kan du göra

n Berätta för eleverna om begreppet puls. Berätta att pulsen ökar för att kroppen anstränger sig och behöver med syre. Syret transporteras ut i kroppen via blodet och hjärtat pumpar ut blodet med syre till musklerna. När kroppen vilar går pulsen ner.

n Alla elever behöver veta hur lång slingan de ska springa är. Det kan du visa med hjälp av en karta eller genom att markera slingan med band.

n Berätta för eleverna att de ska springa slingan två gånger. Första gången ska de ta sig runt och när de kommer i mål får de skriva upp sin tid. Därefter ska de vila en stund och när pulsen är normal igen och de andas som vanligt ska de försöka springa på samma tid som första varvet.

n Om eleven springer första varvet på 5 minuter och 30 sekunder så ska eleven det andra varvet försöka springa på 5 minuter och 30 sekunder. Här tränas eleverna i att hitta ett tempo som de ska försöka orka hålla båda varven. Det är därför inte så taktiskt att springa iväg sitt allra snabbaste i början.

1.2 Spa på fritids

Tid

Varje station tar ca. 15–20 minuter.

Plats och förberedelser

Håll till i skolans fritidslokaler. Gör olika stationer för spa: massage och avslappning och fotbad.

Material för de olika stationerna

n Till massage och avslappningsstationen behöver du kopiera och laminera bilder med olika massagerörelser, KU 1.2 a – Massagekort, s. 15–16.

Ta fram något mjukt att ligga på som en en matta eller tunna madrasser. Sätt på lugn musik.

n Tilll stationen med fotbad behöver du ta fram lådor eller baljor att fylla med vatten, stolar att sitta i, handdukar och gurkskivor att lägga på ögonen. Sätt på lugn musik.

n Till högläsningsstationen behöver du skriva ut rörelsesagan på KU 1.2 b

– Knorres dag i skogen, s. 17. Lägg fram mjuka filtar och kuddar.

Så här kan du göra

n Dela in eleverna i mindre grupper och fördela personal med ansvar för de olika stationerna. Beroende på gruppen kan det även vara lämpligt att elever ansvarar för stationerna och tar emot sina kamrater på spastationen.

Station 1 Massage och avslappning

n På massagestationen ska eleverna arbeta i par. En elev ligger på mage på madrass och en sitter bredvid.

n Använd dämpat ljus och lugn musik för att skapa en lugn atmosfär. Du som leder gruppen sitter längst fram så att du har god överblick. Berätta att massage kan ge en känsla av lugn och minska stress. Fråga vad stress är för något och om någon har upplevt stress någon gång. Berätta att den som ligger på golvet nu ska få massage och den som sitter bredvid ska ge massage. Efter halva tiden kommer eleverna att byta uppgift. Berätta att det ligger massagekort framför eleven. På korten står det vilken massage som eleverna ska göra.

n Börja med att dra ett kort, visa och berätta för gruppen vad de ska göra. Låt eleverna göra massagen. Du känner av och bestämmer när det är dags att dra ett nytt kort.

n Massagen avslutas med att den som har givit massage säger tack för att jag har fått massera dig och den som har fått massage säger tack för massagen. Byt uppgift.

Hur stress påverkar kroppen

Du kan få:

• ont i huvudet

• spända muskler så att kroppen gör ont

• ont i magen

• svårt att sova

• bli arg eller ledsen

• svårt att koncentrera sig

Station 2 Fotbad

n Dämpa ljuset i rummet och spela avslappnande musik.

n Låt eleverna ta av sig strumporna och lägga bredvid stolen, dra upp kläderna till knäna så att dessa inte blir blöta. Dela ut gurkskivor till eleverna som vill ha dessa på ögonen.

n Fotbadet avslutas med att eleverna tar upp fötterna från baljan, torkar fötterna och klär på sig strumporna. Låt dem berätta om hur de upplevde det avslappnande fotbadet.

n Byt till nytt vatten mellan fotbaden.

Station 3 Lugn rörelsesaga

n En sagostund kan vara avslappnande och hjälpa eleverna att varva ner efter andra aktiviteter.

n Börja med att eleverna sprider ut sig i rummet på filtarna och kuddarna.

n Berätta att du kommer att läsa en saga och att eleverna ska gestalta sagan Knorres dag i skogen genom att skapa egna rörelser. Eleverna får hitta på egna rörelser men regeln är att man inte får prata eller göra några ljud. Du sätter dig någonstans i rummet där du har en överblick och där du ser att alla kan höra dig.

Massagekort

Vattenfall

Dra händerna på ryggen från axlarna och ner.

Regndroppar

Tumma fingertopparna på ryggen.

Vinden

Gör svepande rörelser med händerna från höger till vänster över ryggen.

Trädet

Dra fingrarna från ryggraden utåt så att det bildar grenar.

Massagekort

Kurrande katt

Knåda axlarna med händerna.

Bokstavskortet

Skriv kamratens namn med stora bokstäver på ryggen.

Snurran Gör små cirklar på hela ryggen.

Knorres dag i skogen

En tidig höstmorgon vaknade ekorren Knorre upp i sin bohåla i den stora eken. Han sträckte sig och tittade ut ur hålet. Men varken hans mamma eller pappa eller syskon syntes till. Skogen kändes plötsligt så stor. Var är alla? tänkte Knorre och drog axlarna till öronen.

Knorre hoppade ner på marken och började gå i den stora skogen för att leta efter sin familj. Det var en stormig dag och vinden fick alla träd att vaja fram och tillbaka.

Uppe i skyn kom en stor örn med sina majestätiska vingar och flög glidande över skogen. Knorre gömde sig genast i en buske för att inte örnen skulle se honom.

Smygandes på tå tog sig Knorre vidare ner mot bäcken. Kanske hans familj var där? Vattnet i bäcken forsade fram och Knorre satte sig på huk för att dricka lite vatten.

Då prasslade det till i busken bakom Knorre. Knorre blev så rädd att han föll ner i det kalla vattnet. Det var tur att Knorre kunde simma med sina armar, och tog sig upp till land igen. Han satte sig på marken och pustade ut.

Ut ur busken kom en orm slingrande längs marken. ”Hej”, sa Knorre till ormen. ”Har du sett min familj?”. ”Nej tyvärr” sa ormen och slingrade vidare.

”Jag har sett din familj” hördes plötsligt en röst. Knorre tittade upp och såg ett ståtligt rådjur stå bakom trädet. Knorre blev lite blyg och bugade sig ner.

”Goddag, herr rådjur, har du sett min familj?”

”Ja” svarade det stora rådjuret. ”De var borta på den stora ängen.”

Knorre tackade rådjuret och blev så glad att han skuttade iväg längs stigen. Han hoppade på ett ben, hoppade som en groda, snurrade och gjorde glädjeskutt hela vägen tills han kom fram till ängen.

På ängen låg det löv i höstens alla färger. Knorre hoppade upp på en sten och balanserade på tå för att se om hans familj var där. Där längst bort i hörnet av ängen såg han hela familjen.

Knorre sprang över ängen och vinkade med armarna över huvudet och ropade ”Hej familjen!”

Hela dagen lekte familjen på ängen tillsammans och när det började bli mörkt la sig familjen ner på ängen på rygg och tittade upp på stjärnhimlen. Där låg de tillsammans och vilade efter den roliga dagen.

1.3 Instruktionsfilmer om hälsa

Hälsa är ett brett begrepp som i kursplanen för idrott och hälsa definieras inom områdena fysisk, psykisk och social hälsa. Den här uppgiften är delad i fyra områden: motion och rörelse, kost, sömn och hygien. Varje område har ett kopieringsunderlag att arbeta med.

Tid

Aktiviteten tar 2–3 lektioner.

Plats

Håll till i klassrummet eller idrottshallen.

Material och förberedelser

Skriv ut KU 1.3 a – Motion och rörelse, KU– 1.3 b – Kost, KU 1.3 c – Sömn och KU 1.3 d – Hygien, s. 19–22 till eleverna. Ta fram surfplattor eller annat verktyg för att spela in film.

Så här kan du göra

n Dela in eleverna i mindre grupper med ansvar för varsitt område. Låt eleverna läsa informationsbladet som handlar om deras område: motion och rörelse, kost, sömn eller hygien.

n Berätta för grupperna att de nu ska skapa en film som handlar om området utifrån informationen de har fått från informationsbladet. Filmen kan presentera fakta, vara en trailer eller en spelfilm.

n Låt elevernas fantasi styra detta och uppmuntra kreativa förslag. Förslag på appar att arbeta i för filmskapande är iMovie och KeyNote med animeringsfunktion.

Tips!

På UR Play finns det bra filmer för området Hälsa.

Motion och rörelse

Barnkonventionen, artikel 24:

Alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa.

Det betyder att alla barn har rätt till goda förutsättningar för fysisk, psykisk och social hälsa. De har också rätt att få kunskap och lära sig om vad som är bra för hälsan.

Barn och ungdomar rekommenderas minst 60 minuter fysisk aktivitet per dag. (Källa: Folkhälsomyndigheten)

Du mår bra av att röra på dig!

n Det förebygger sjukdomar.

n Det förbättrar din koncentrationsförmåga och inlärningsförmåga.

n Du får upp pulsen varje dag.

n Pulshöjande aktivitet som gör muskler och skelett starkare ska ske 3 gånger per vecka.

n När du har långa lektioner så bör de innehålla en rörelsepaus eller en brainbreak som läraren leder för att motverka stillasittande.

FYSISK HÄLSA: Kroppen som rör på sig

PSYKISK HÄLSA: Huvudet mår bra

Tips för att röra på dig mer!

• Gå eller cykla till skolan.

• Ta trappor i stället för hiss eller rulltrappa.

• Testa en idrott att hålla på med på fritiden.

• Var ute och lek lekar efter skolan.

SOCIAL HÄLSA: Goda relationer med familj och vänner

Kost

Det är bra att äta frukost, lunch och middag och ett bra mellanmål däremellan.

Får du i dig alla mål under en dag?

Tallriksmodellen

Tallriksmodellen kan vara till hjälp för att se att du får i dig tillräckligt med mat från tallrikens olika delar. Tallriken kan se olika ut beroende på hur aktiv du är och hur mycket du rör på dig. Du ska alltid försöka äta:

n Grönsaker och rotsaker: morot, broccoli, tomat, gurka, majs, grönkål.

n Potatis, pasta, ris och knäckebröd.

n Kött, fisk, kyckling, ägg och bönor.

Om du rör dig regelbundet bör du äta så här:

Om du rör dig mindre regelbundet bör du äta så här:

Så här mycket mat ska du äta

Om du är 4–10 år:

400 gram frukt och grönsaker

Om du är över 10 år:

500 g frukt och grönsaker

Ät fisk eller skaldjur minst 2 gånger per vecka.

Drick vatten om du är törstig.

Tips!

Ät en frukt som mellanmål om du blir hungrig mellan frukost och lunch!

2. Allemansrättens dag

Allemansrätten är något unikt för Sverige. Den ger oss en möjlighet att vara i den svenska naturen. Att vara utomhus är något som bidrar positivt på folkhälsan och påverkar både fysisk, psykisk och social hälsa. Friluftsliv är något som alla, mer eller mindre, har tillgång till och det är gratis. Att skapa och erbjuda positiva upplevelser av naturen och friluftsliv för elever ökar möjligheter för ett livslångt intresse av att vistas i naturen.

Allemansrättens dag infaller den 20 september och är ett initiativ från organisationen Svenskt Friluftsliv. Syftet är att öka kunskapen om allemansrätten och få fler människor att vara i naturen för att röra sig och njuta.

I detta kapitel följer ett antal aktiviteter och lekar som eleverna kan göra i skogen.

2.1 Naturjakt

För den här aktiviteten behöver eleverna ha grundläggande kunskaper om allemansrätten, känna till grundprincipen ”Inte störa, inte förstöra” och veta vad och var man får och inte får plocka i naturen.

Exempel

Det är okej att plocka en grankotte från marken.

Det är inte okej att plocka bark från ett träd.

Viss mossa är fridlyst och man kan behöva markägarens tillåtelse för att få plocka mossan.

Tid

Aktiviteten tar ca. 40–60 minuter.

Plats

Håll till ute i naturen och skogen.

Materialoch förberedelser

Skriv ut och laminera KU 2.1 a, b och c – Naturjakt (nivå 1–3), s. 25–27.

Tips!

Om skolan arbetar med surfplatta kan du lägga upp kopieringsunderlaget i ett digitalt presentationsverktyg som KeyNote, Power Point eller motsvarande. Då kan eleverna lösa uppdragen, fota föremålen och lägga in bilder direkt i sin presentation. Tänk på att ni behöver tillgång till WIFI-nätverk.

Så här kan du göra

n Dela in eleverna i mindre grupper om 4–6 elever. Dela ut KU 2.1 a –Naturjakt, s. 25 (nivå 1) till alla grupper. Låt eleverna titta på nivå 1. Berätta för eleverna att de ska klara ett uppdrag i taget och försöka nå nästa nivå.

n Låt eleverna berätta om några exempel på vad man får och inte får plocka i naturen och hur man är i naturen för att följa allemansrätten.

n Eleverna ska nu i sina grupper klara av ett uppdrag i taget.

n På nivå 1 ska eleverna hitta en grankotte och ta med sig eller fotografera av den. Därefter gör de nästa uppdrag. När det är föremål som inte går att flytta tar eleverna med sig pedagogen till platsen för att visa till exempel en stubbe.

n När en grupp är klar med alla uppdrag på nivå 1 går gruppen vidare till nästa nivå. Avsluta uppgiften med att lyfta några exempel i hela klassen och koppla till allemansrätten.

KOPIERINGSUNDERLAG

Naturjakt – nivå 1

Naturjakt – nivå 2

något som inte hör hemma i naturen fem pinnar

närbild på ett barr en insekt

ett spindelnät

något som doftar gott

Lärare gör

IDROTT ÅRET RUNT

Tematiskt lärande utifrån årstider, högtider och traditioner

Idrott året runt är en praktisk handbok för lärare i idrott och hälsa, riktad till årskurserna 1–6 samt fritidshem. Att arbeta tematiskt, utifrån årstider, högtider och traditioner, gör undervisningen både intressant och relevant för eleverna.

Boken ger också konkreta tips för hur idrott och hälsa kan samverka med temadagar eller skolövergripande projekt, vilket skapar en helhet i undervisningen.

Linda Persson och Åsa Rindstål är erfarna lärare i idrott och hälsa med en gedigen bakgrund inom både undervisning och skolutveckling.

Deras undervisning utgår från ett inkluderande synsätt där alla får möjlighet att lyckas och de brinner för att skapa rörelseglädje.

Innehåller kopieringsunderlag

Lärare Gör-serien ger konkreta förslag på arbetssätt och aktiviteter som är väl beprövade och direkt kan användas i undervisningen.