som kan bero på pedagogiska, sociala och psykologiska faktorer. Problemet kan ta mycket tid och resurser för dig som ansvarig skolledare – och konsekvenserna är allvarliga, både på kort och lång sikt. Den här boken visar hur rektorer och elevhälsan kan arbeta systematiskt med att stärka närvaro och därmed förbättra
MALIN GREN LANDELL är leg. psykolog och
har lett en statlig utredning om skolfrånvaro, samt haft uppdrag för Socialstyrelsen och Skolinspektionen. Tidigare har hon forskat om social rädsla och skrivit böcker för lärare och elevhälsa. Hon är en efterfrågad före läsare inom skola och socialtjänst.
arbetsmiljö. Genom denna kunskap och med gemensamma samhällsinsatser skapas förutsättningar för att alla elever ska fullgöra skolplikten och få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Författaren och psykologen Malin Gren Landell utgår från aktuell svensk och internationell forskning och ger praktiska exempel från verksamheter i skolor och kommuner. Hon visar på det komplexa problemet med frånvaro och presenterar konkreta närvarofrämjande insatser. Främja närvaro vänder sig till rektorer, skolledare och personal inom elevhälsan i grundskolan och gymnasiet. Den kan med fördel även läsas av blivande och yrkesverksamma
FRÄMJA NÄRVARO
FOTO: DAVID BROHEDE
skolresultaten. Insatserna gynnar alla elever liksom lärarnas
Malin Gren Landell
OMFATTANDE SKOLFRÅNVARO är en stor utmaning
Malin Gren Landell
FRÄMJA NÄRVARO Att förebygga frånvaro i skolan
»Lättläst och lättillgänglig! Den här boken kommer att fylla ett tomrum i den svenska litteraturen om skolfrånvaro.« Cornelia Ekerfelt Allvin, medicinskt lednings ansvarig psykolog vid elevhälsan i Mjölby
»Varje elev som inte kommer till skolan, som har problematisk frånvaro, är ett misslyckande för skolan. Med sin stora kunskap och genom att visa på många möjligheter, bidrar Malin Gren Landell till att alla elever får gå i en skola där de känner sig starkt välkomna. Boken inger hopp för alla som läser den – och den bör läsas av alla!« Kajsa Andersson Lundblad, chef för forskning och utveckling vid Norrköpings kommun och tidigare rektor
lärare, fritidspersonal och elevassistenter.
ISBN 978-91-27-82275-7
9 789127 822757
Framja_narvaro_omslag_klart.indd Alla sidor
2018-07-17 15:10
Främja närvaro_inlaga.indd 2
2018-07-18 14:52
INNEHÅLL
förord: Måste inte alla barn gå i skolan? 11 Bokens läsare 14 Bokens upplägg 15
DEL I GRUNDEN FÖR NÄRVAROARBETE 1. Frånvarons olika namn 19 Giltig och ogiltig frånvaro 19 Problematisk frånvaro 20 Oproblematisk frånvaro – finns det? 21 Fyra typer av problematisk frånvaro 21 Skolvägran 22 Skolk 24 Föräldrastödd frånvaro 25 Skolexkludering 27
Fler begrepp 28 Drop-out eller gymnasieavbrott 28 Hemmasittare 28
Sammanfattande ord om begrepp 29
2. När blir frånvaro ett problem? 30 Olika gränsvärden hotar en likvärdig skola 30 Signalsystem för tidig upptäckt 31 Ett enhetligt signalsystem behövs 32 Upptäckt ska leda till åtgärder 33
Främja närvaro_inlaga.indd 5
2018-07-18 14:52
3. Problematisk frånvaro i Sverige och i andra länder 34 Rapporter från huvudmän och rektorer 34 Bakgrundsfaktorer och frånvaro 35
Elevernas rapporter 36 Ett stort mörkertal 37 Frånvaro i andra skolformer 38 Gymnasieskolan 38 Särskolan 39
Ett problem i många länder 39
4. Negativa konsekvenser av problematisk frånvaro 41 Konsekvens–orsak–symtom 41 Närvaro och skolresultat 43 Att inte komma in på gymnasiet eller inte fullfölja det 45 Arbetslöshet 45 Att hamna utanför och inte räknas med 46 Stukad självkänsla 47 Familjepåverkan 47 Psykisk ohälsa, värk och sömnproblem 47 Antisocialt beteende 48
Frånvaron är kostsam 48
5. Orsaker till problematisk frånvaro 50 Flera faktorer bidrar till frånvaro 50 Frånvaro – risk för mer frånvaro 52 Skolfaktorer 53 Uppmärksamhet på närvaro/frånvaro 53 Brist på motiverande undervisning 54 Organisation av skolarbetet 55 Bristande pedagogiskt stöd 57 Sociala skolfaktorer 57
Individfaktorer 58 Depression 58 Oro, rädsla och ångestbesvär 59 Sjukdom och värkbesvär 59
Främja närvaro_inlaga.indd 6
2018-07-18 14:52
Sociala faktorer 60 Hur det är hemma 60 Socioekonomiska faktorer 61 Antisocialt beteende 61 Vänner och klasskamrater 62 Konkurrerande aktiviteter 62
Innan vi fortsätter 63
DEL II FRÄMJA, FÖREBYGGA OCH ÅTGÄRDA 6. Främja närvaro 67 Skolmiljö och skolklimat 68 Goda relationer och trygghet 68 Stöd från skolpersonal 71 En jämlik miljö, fri från kränkningar och diskriminering 72 Tydliga och konsekventa regler i skolan 74 Förebygga stress 74
Känsla av att höra hemma i skolan 75 Elevers delaktighet och inflytande 76 Fysisk skolmiljö 77 Ljud, ljus, luft 78 Lokalers placering och utformning 78 Rena lokaler och vacker miljö med igenkänning 79 Arbetsmiljö för elever och lärare 81
Skolorganisation 82 Klasstorlek 82 Schemaläggning 83 Förflyttningar 83 Överlämning – en viktig brygga 83 Överlämning från förskolan 85 Överlämning till gymnasieskolan 85
Pedagogisk miljö 86 Undervisningens inverkan på motivation 86 Tillgänglig skolmiljö – neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 87 Tillgänglig skolmiljö – försiktiga och blyga elever 88 Enskilda skolämnen och uppgifter 89
Främja närvaro_inlaga.indd 7
2018-07-18 14:52
Idrottslektioner 90 Muntliga framträdanden 91 Examination 92
Närvarokultur 93 Närvarointresse – allas ansvar 95 Samarbete hem och skola 95 Telefonkontakt 96 Hembesök 97 Strukturerat stöd till föräldrar 98
Främja närvaro – att förebygga frånvaro 98 Identifiera det främjande och förebyggande arbetet 99
7. Förebygga problematisk frånvaro 100 Uppmärksamma närvaro och frånvaro 100 Närvarorutiner 101 Tidiga tecken på problematisk frånvaro 101 Sen ankomst 102 Frånvaroregistrering 103 Varför fungerar registrering närvarofrämjande? 104
Uppföljning och analys av frånvaro på skolenheten 105 Närvaroansvariga 106 Kontakt med eleven och hemmet 107 Skolorganisation 110 Icke lärarledd undervisning 110 Pedagogiskt stöd 111
Sociala faktorer 112 Att leva i socialt otrygga miljöer 112 Barn i samhällets vård 113
Psykisk ohälsa 114 Sjukskrivning 116
Förebygga giltig frånvaro 116 Oroande sjukfrånvaro 117
Förebygga ogiltig ströfrånvaro 117 Samarbete och samverkan 119 Socialtjänst 119 Hälso- och sjukvård 120
Främja närvaro_inlaga.indd 8
2018-07-18 14:52
Polis 121 Exempel på samverkan 121
Huvudmannen och skolförvaltningen 123
8. Elevhälsans centrala roll 125 Elevhälsans närvarofrämjande uppgifter 125 Vägleda elever till elevhälsan 126 Nära lärarna 127 Bygga struktur för samverkan 128 Mästare på skolans arbete mot kränkningar 129 Kunskapsspridare 129 Systematiskt kvalitetsarbete 130 Utvärdera närvarofrämjande arbete 131
Närvarofrämjande uppgifter för olika yrkesgrupper 133 Skolsköterska 134 Kurator 135 Specialpedagog och speciallärare 136 Psykolog 136 Skolläkare 137 Studie- och yrkesvägledare 137
Rektor 138
9. Åtgärder vid problematisk frånvaro 140 Kartläggning av orsaker 140 Systematisk kartläggning 141 Hur ska kartläggningen ske? 142 Kartläggning som bygger relation 142 Verktyg för kartläggning 144 Analys av kartläggningens resultat 144
Framgångsfaktorer 145 Relationer, relationer, relationer 145 Håll kunskapsfokus 146 Stötta elever att komma tillbaka 146 Utveckla elevkompetens 146 Följ upp och utvärdera 147 Stötta skolpersonalen 147
Främja närvaro_inlaga.indd 9
2018-07-18 14:52
Ha tät kontakt med föräldrar 147 Behandlingsmodeller 148
Psykisk ohälsa 149 Sociala problem 150 Att stärka familjer 151
Samverkan 152 Stöd vid återgång till skolan 152 Sänk hindren för närvaro 153 Känslomässig förberedelse 153 Komma ikapp 154 Socialt stöd 155 Förutsägbarhet och kontroll 155 Nu är nu men gamla trauman kan spöka 155 Stärk självförtroendet 156
Plug In – ett bra exempel 156
efterord: Dags för Närvarolyftet! 157 Ansvaret för den livsviktiga närvaron 158 Skolan är vår – stärk skolans självkänsla och försvara närvaro 159 Främmande framtid 159 Elevhälsan i en hälsofrämjande skola 160 Ensam är inte stark 161 Socialtjänsten – en potentiell guldgruva 163 Vägen mot utbildningens mål 164
Checklista: främja och förebygga 166 Referenser 168 Register 181
Främja närvaro_inlaga.indd 10
2018-07-18 14:52
FÖRORD
MÅSTE INTE ALLA BARN GÅ I SKOLAN?
Måste inte alla barn gå i skolan? Hur är det möjligt att barn är frånvarande från skolan när vi i Sverige har skolplikt och lagstadgad rätt till utbildning? I min roll som regeringens särskilda utredare på elevfrånvaro har jag ofta fått den frågan. Den är relevant för alla som vill förebygga frånvaro. Många förutsätter att skolpliktiga barn är i skolan och det här antagandet är så starkt att det inte ens finns en regelbunden insamling av statistik över elevfrånvaro på nationell nivå. Ibland verkar det nästan tabu att prata om att elever skulle vara borta från skolan. Jag har under många år satt mig in i kunskapen om elevfrånvaro. Jag har forskat i ämnet och ingår i ett internationellt nätverk för forskare, psykologer och sociologer som syftar till att utveckla kunskap och metoder för att främja närvaro och förebygga och hantera frånvaro. Jag ledde den statliga utredningen om elevfrånvaro »Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera« (SOU 2016:94). Under och efter utredningen har jag mött många rektorer, lärare och personal från elevhälsan med stort intresse för att främja närvaro och som vill ha vägledning. Under mina många år som psykolog inom barn- och ungdomspsykiatrin mötte jag även barn, ungdomar och familjer som plågades av frånvaro. | 11
Främja närvaro_inlaga.indd 11
2018-07-18 14:52
I de här mötena märks tydligt »närvaron av elevfrånvaro«. Men bilden och erfarenheten av elevfrånvaro varierar. För vissa är det något okänt och obegripligt medan det för andra är kännbart bekant. Frånvaro väcker känslor och värderingar. För människor som levt nära långvarig frånvaro är det många gånger smärtsamt och skamfyllt. Jag anförtros ofta berättelser om frånvaro när jag träffar nya människor men vanligen är det något man tar upp i enskildhet och inte inför andra i samma sällskap. Elevfrånvaro borde inte behöva vara ett problem. Elever ska sakna skolan och skolan sakna sina elever. Vi vet inte säkert om frånvaron har ökat, men det är vad skolan upplever och vad som syns i media. Skolpersonal menar dessutom att problem med frånvaro har blivit allt vanligare på lågstadiet från att tidigare mest ha förekommit i högre åldrar. Frågan ligger högt på agendan på landets skolor. Det är inte ovanligt att personal, föräldrar och elever känner sig maktlösa inför problematiken. Två viktiga aktörer med ansvar för att främja närvaro och förebygga frånvaro är rektorn och elevhälsans personal. Rektorn har ansvar för att se till att elevens föräldrar underrättas senast samma dag som eleven är ogiltigt frånvarande. Rektorn bör se till att skolan är närvarofrämjande och att skolan har rutiner för rapportering av frånvaro samt att orsakerna till frånvaro utreds skyndsamt och att åtgärder sätts in och följs upp. Elevhälsans uppdrag är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål, och den ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Många rektorer efterfrågar, tillsammans med elevhälsans personal, kunskap för att förebygga och hantera frånvaro. Det är bra. Men vad innebär det att främja närvaro? Det upplevs ofta otydligt då det saknas en sammanställning av kunskap och vägledning. Skolledning och elevhälsa står därför utan tillräckligt stöd i den betydelsefulla uppgiften att se till att elever får sin rätt till utbildning tillgodosedd. När en elev är borta från skolan ställs läraren inför utmaningen att 12 | FRÄMJA NÄRVARO
Främja närvaro_inlaga.indd 12
2018-07-18 14:52
hantera en klass och parallellt ingå i arbete med den frånvarande eleven och familjen. Frånvaro och sen ankomst ger lätt hack i undervisningen då läraren måste repetera, vilket i sin tur ger mindre tid att hinna gå igenom nya uppgifter. Det i sin tur kan inverka negativt på lärares motivation att förbereda undervisning och elevernas lust att gå på lektioner. Genom att organisera skolans arbete och använda arbetssätt och förhållningssätt som främjar närvaro kan vi både skapa mer tillfredsställelse i arbetslagen samt arbeta mer effektivt och hållbart i stället för att arbeta reaktivt när frånvaro har etablerats som ett problem. När vi fokuserar på att främja närvaro och förebygga frånvaro ges dessutom möjligheten att skapa en bra miljö för alla elever till skillnad mot när insatserna enbart riktas mot en elev. Närvarofrämjande arbete på skolnivå ger en större utdelning av insatsen. Elevfrånvaro har varit ett uppmärksammat samhällsproblem under de senaste 10–15 åren. Det finns mycket kunskap internationellt och nationellt om riskfaktorer för frånvaro. Vi skulle enkelt kunna förebygga och minska problemet genom att uppmärksamma tidiga tecken eller riskfaktorer. Men det närvarofrämjande arbetet är inte tydligt definierat, vilket lätt gör att det skjuts upp eller läggs åt sidan. I den här boken översätts kunskapen i konkreta råd så att det närvarofrämjande arbetet kan bli en återkommande punkt på elevhälsans dagordning. Rektorn har ansvar för arbetsmiljön för både elever och lärare. Forskning visar att det finns ett samband mellan hög frånvaro hos lärare och hög elevfrånvaro. En bidragande faktor till att elever stannar hemma från skolan är en stökig skolmiljö. En sådan miljö upplevs negativt även av lärare. Genom att upptäcka frånvaro kan vi komma åt orsakerna till denna och på sätt bidra till en bättre arbetsmiljö för alla på skolan. Lärare upplever ibland att frånvaroregistrering är meningslös administ ration som skapar frustration och tar tid från undervisningen. Tvärtom är frånvaroregistrering en avgörande del i det närvarofrämjande och föreFörord. Måste inte alla barn gå i skolan? | 13
Främja närvaro_inlaga.indd 13
2018-07-18 14:52
byggande arbetet. Att uppmärksamma frånvaro och närvaro är att se eleven och det är inte i första hand en administrativ handling. Den här boken hjälper skolan att minska frånvaro så att lärare kan lägga mer tid på undervisning och mindre på att hantera frånvaro.
Bokens läsare Den här boken vänder sig till rektorer, biträdande rektorer, programrektorer och all personal inom den samlade elevhälsan. Det är angeläget att rektor och elevhälsa delar gemensam kunskap på området. Boken kan med fördel läsas även av yrkesverksamma lärare, fritidsledare, elevassistenter, personal inom utbildningsförvaltning, politiker, lärarutbildare och inte minst studenter som ska bli lärare. Jag hoppas också att forskare, föräldrar och personal inom socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri läser boken. Närvarointresse är allas ansvar i samhället och vi kan alla bidra till att minska problemet med frånvaro. En gemensam kunskapsbas underlättar samverkan. Boken är skriven för personal i grundskolan men problem med frånvaro kan debutera i förskola och framförallt kan riskfaktorerna finnas redan då. Det är alltså viktigt att uppmärksamma och agera innan grundskolan. Kunskapen om bland annat orsaker till frånvaro utgår från forskning som även har gjorts på gymnasienivå. Råden är därför lika användbara för gymnasieskolan. I texten skriver jag för enkelhetens och läsbarhetens skull inte ut lärare, speciallärare, specialpedagog utan använder lärare som samlat begrepp. Likaså skriver jag oftast förälder eller föräldrar i vetskap om att det också kan finnas annan vårdnadshavare. Jag använder generellt ordet rektor då det är det begrepp som förekommer i lagstiftning. Med rektor avses skolledare, rektor, biträdande rektor och programrektor. Boken handlar om elevfrånvaro och jag använder genomgående från14 | FRÄMJA NÄRVARO
Främja närvaro_inlaga.indd 14
2018-07-18 14:52
varo utom i de fall där det kan bli otydligt om det är lärarfrånvaro eller elevfrånvaro som avses.
Bokens upplägg Boken är uppbyggd av två delar. I den första delen beskriver jag olika begrepp och typer av frånvaro. Den bakgrunden gör det lättare att förstå elevfrånvaro i Sverige och i andra länder. Här går jag också igenom konsekvenser av frånvaro för att visa hur viktigt närvaroarbete är. Alla samhällsaktörer runt barn och ungdomar behöver förstå betydelsen av skolnärvaro. Den första delen avslutas med ett kapitel om orsaker till att frånvaro utvecklas till ett problem. Bokens första del är en bas för att förstå hur närvaro kan främjas och frånvaro förebyggas. Del två tar upp hur närvarofrämjande och frånvaroförebyggande arbete kan se ut. Kapitlen ger konkreta tips utifrån forskning och praktik. Elevhälsans specifika roll beskrivs men även till exempel föräldrars betydelse för att främja närvaro. Boken är upplagd så att du som läsare enkelt ska kunna gå fram och tillbaka mellan kapitlen. Boken kan med fördel läsas i kombination med den statliga utredningen, SOU 2016:94. En del av de förslag som lades fram i utredningen har trätt i kraft eller är på gång att träda i kraft. I slutet av boken diskuterar jag ännu oprövade lösningar för att förebygga och hantera frånvaro samt ger en spaning över framtidens skola kopplat till närvaro. Elevfrånvaro upplevs vara ett problem som är svårt att komma åt. Den här boken visar att det i själva verket är möjligt att både billigt och enkelt främja närvaro och förebygga frånvaro genom generella insatser på den enskilda skolan. Dessa insatser gynnar dessutom alla elever och förbättrar lärarnas arbetsmiljö. Exempel på arbeten från olika kommuner och Förord. Måste inte alla barn gå i skolan? | 15
Främja närvaro_inlaga.indd 15
2018-07-18 14:52
skolor samt forskning visar att det finns vägar att gå och att frånvaro inte alls behöver vara ett olösligt och skenande problem.
Linköping i juli 2018 Malin Gren Landell
Främja närvaro_inlaga.indd 16
2018-07-18 14:52
DEL I GRUNDEN FÖR NÄRVAROARBETE
Främja närvaro_inlaga.indd 17
2018-07-18 14:52
Främja närvaro_inlaga.indd 18
2018-07-18 14:52
KAPITEL 1
FRÅNVARONS OLIKA NAMN
Inom skol- och forskningsvärlden liksom i samhället i stort används olika begrepp för frånvaro. Ett och samma begrepp kan dessutom ha olika definitioner. Det innebär bland annat att resultat inte kan jämföras över tid, mellan länder eller mellan kommuner och skolor. Kunskapen om frånvaro begränsas på ett olyckligt sätt. I nuläget finns ingen svensk nationell definition av frånvaro. Men missad undervisning kan leda till negativa konsekvenser, oavsett vad frånvaron kallas. På det sättet spelar det ingen roll hur frånvaron benämns. Om vi ska använda olika begrepp är det viktigt att dessa verkligen beskriver olika typer av frånvaro och att vi har praktisk nytta av de olika benämningarna. Jag ska här gå igenom några ofta förekommande begrepp.
Giltig och ogiltig frånvaro I skollagen anges giltig och ogiltig frånvaro. Med giltig frånvaro avses frånvaro som är sanktionerad av vårdnadshavaren (till exempel anmäld sjukdom) eller rektorn (till exempel beviljad ledighet för familjehögtid). Ogiltig frånvaro är frånvaro som inte är beviljad av rektorn eller som vårdnadshavare inte har anmält eller bekräftat. Men skolorna gör olika | 19
Främja närvaro_inlaga.indd 19
2018-07-18 14:52
tillämpningar. En del skolor registrerar ogiltig frånvaro när en elev kommer sent, inte deltar aktivt på lektionen eller avviker från en obligatorisk lektion innan den är slut utan att få lov att göra det. I undersökningar som svenska skolmyndigheter har genomfört (Skolverket 2008, 2010; Skolinspektionen, 2016a) har frånvaron delats in i giltig och ogiltig frånvaro samt i ströfrånvaro och sammanhängande frånvaro. Tyvärr är det inte så enkelt att giltig frånvaro alltid är oproblematisk och att ogiltig är problematisk.
Problematisk frånvaro I den statliga utredningen om elevfrånvaro som jag har haft ansvar för, föreslog jag att begreppet »problematisk frånvaro« ska föras in i lagstiftningen om skolplikt (SOU 2016:94). »Problematisk« syftar på att frånvaron är av sådan art att den kan leda till att eleven kunskapsmässigt eller socialt inte utvecklas mot utbildningens mål. Begreppet är hämtat från en engelsk definition, problematic school absenteeism (Kearney, 2008a), som rekommenderas internationellt. Definitionen anger att eleven upplever stora svårigheter att delta i skolan och att frånvaron har stark påverkan på barnets eller familjens vardag. Eleven kan alltså vara antingen helt frånvarande eller vara närvarande i skolan men med stort motstånd och kanske bara tack vare stora ansträngningar från föräldrarna. Det kan handla om att barnet gråter när det ska lämna föräldrarna på morgonen eller söker föräldrarna på mobilen under skoldagen och så vidare. I definitionen tas ingen hänsyn till om frånvaron är giltig eller ogiltig eller om frånvaron är sammanhängande eller ej. Definitionen anger även vilken tidsrymd som frånvaron gäller. Jag återkommer mer detaljerat kring definitionen i kapitel 2. Begreppet »problematisk frånvaro« visar att frånvaro kan leda till problem. Samtidigt är begreppet neutralt och pekar på att det är frånvaron 20 | Del I. Grunden för närvaroarbete
Främja närvaro_inlaga.indd 20
2018-07-18 14:52
som är problemet – inte eleven. Flera andra vanliga begrepp (till exempel begreppet hemmasittare) förlägger problemet hos eleven. En viktig poäng med att använda begreppet problematisk frånvaro är att det kan påminna om att frånvaro är ett problem för samhället och att samhället behöver kunskap för att kunna agera. Dessutom kan problematisk frånvaro vara ett symtom på andra problem i elevens tillvaro.
Oproblematisk frånvaro – finns det? All frånvaro är potentiellt problematisk. Giltig frånvaro kan vara problematisk, precis som ogiltig, även om termen »giltig« antyder att frånvaron är okej. Giltig frånvaro kommer att diskuteras mycket i den här boken. När vi talar om problematisk eller oproblematisk är det omfattningen och effekten av frånvaron som avses. Om man ska använda begreppet oproblematisk frånvaro handlar det om att en elev är sjuk eller ledig och att den beviljade frånvaron inte är omfattande och återkommande så att den leder till problem för eleven. En tillfällig och oproblematisk frånvaro kan bli problematisk om den upprepas. Elever kommer att vara borta giltigt från skolan, kanske till och med ogiltigt ibland, utan att det leder till problem. Vi kan inte veta det i förväg och därför ska vi vara uppmärksamma på all frånvaro.
Fyra typer av problematisk frånvaro Jag berättar för min frisör att jag leder en statlig utredning om frånvaro hos elever. Frisören: Vadå, du menar att barn är hemma för sjukdom? Jag: Nja, det kan finnas fler orsaker till frånvaro. Frisören: Du menar skolk?
Kapitel 1. Frånvarons olika namn | 21
Främja närvaro_inlaga.indd 21
2018-07-18 14:52
I en forskningsartikel identifierades 48 olika begrepp som har använts i olika studier på elevfrånvaro från år 1932 till 2016 (Heyne m.fl., 2018). Skolk är ett sådant begrepp. Men det handlar inte bara om termer och ordval utan även om att skilja mellan olika typer av frånvaro. Det kan vara relevant att kategorisera frånvaro för att förstå varför frånvaro uppstår och för att sätta in rätt insatser beroende på typ. Fyra begrepp är aktuella i litteraturen: skolvägran, skolk, föräldrastödd frånvaro och skolexkludering, se tabell 1, sid. 23. Begreppen är översatta från engelska. De har tidigare beskrivits av olika författare men i den här texten refererar jag till en helt ny artikel där alla fyra begreppen definieras och jämförs mot varandra (Heyne m.fl., 2018). En typ av frånvaro kan övergå i en annan typ och det finns likheter mellan dem, som till exempel att psykisk ohälsa kan finnas både vid skolk och skolvägran (Egger, Costello & Angold, 2003). I tabellen finns en översikt över hur respektive typ definieras. SKOLVÄGRAN Skolvägran handlar om att barnet uttrycker starkt motstånd mot att vara i skolan och känner stort obehag inför tanken på att vara där. Olusten inför att gå till och vara i skolan kan vara tillfällig eller långvarig. Den kan visa sig i en stark rädsla, känsloutbrott eller att barnet är uppenbart olyckligt. Över längre tid kan problemet uttryckas i sömnproblem eller depression. Skolvägran måste inte vara sammanhängande utan frånvaron kan förekomma enbart vissa dagar, vissa lektioner eller som sen ankomst. Barnet försöker inte dölja frånvaron för föräldrarna och är vanligen i hemmet om inte i skolan. Föräldrarna har gjort rimliga ansträngningar för att få barnet att gå i skolan, och ibland märker inte skolpersonalen problematiken eftersom barnet kommer till skolan, men enbart tack vare att föräldrarna arbetat hårt för att lyckas med det. Om frånvaron har pågått länge kan det vara så att föräldrarna har gett upp och inte längre försöker få barnet till skolan. Barnet visar inga antisociala beteenden även om barnet kan använda mycket 22 | Del I. Grunden för närvaroarbete
Främja närvaro_inlaga.indd 22
2018-07-18 14:52
Tabell 1. Fyra typer av elevfrånvaro. DEFINITION AV SKOLVÄGRAN, SKOLK, FÖRÄLDRASTÖDD FRÅNVARO SAMT FRÅNVARO PÅ GRUND AV SKOLEXKLUDERING Skolvägran anses föreligga när ett skolpliktigt barn … …1) är motvilligt eller vägrar närvara i skolan samtidigt som barnet upplever känslomässigt obehag som är tillfälligt och kopplat till olust mot skolnärvaro (till exempel stark rädsla, känsloutbrott, kroppsliga besvär utan förklaring, att verka olycklig), eller bestående känslomässigt obehag som hindrar närvaro (depressiva känslor, sömnproblem) och att detta nästan alltid tar sig uttryck i frånvaro (sen ankomst, frånvaro hela dagen eller delar av skoldagen, sammanhängande frånvaro flera veckor, månader eller år), och 2) inte försöker dölja frånvaron för föräldrarna, 3) inte uppvisar allvarliga antisociala beteenden, 4) har föräldrar som gör eller har gjort rimliga ansträngningar för att få barnet att vara i skolan och deras inställning är att barnet ska gå i skolan och vara där.
Skolk anses föreligga när ett skolpliktigt barn … …1) är borta från skolan en hel dag eller del av dag, eller är i skolan men inte på lektion, och 2) är frånvarande utan tillåtelse från skolan, och 3) försöker dölja frånvaron för föräldrarna.
Föräldrastödd frånvaro anses föreligga när ett skolpliktigt barn … …1) är borta från skolan (sen ankomst, frånvaro hela skoldagar, frånvaro flera veckor i rad eller månader eller år), och 2) frånvaron inte är dold för föräldrarna, och 3) frånvaron är relaterad till försök från föräldern att hålla barnet hemma eller att föräldern inte gör försök, eller mycket små försök, att få barnet till skolan.
Frånvaro på grund av skolexkludering anses föreligga när ett skolpliktigt barn … … är borta från skolan eller särskilda skolaktiviteter, under en tid, därför att skolan: 1) använder avstängning på felaktigt sätt, eller 2) är ovillig eller okapabel att anpassa skolan till elevens fysiska, socioemotionella, beteendemässiga eller inlärningsmässiga behov, eller 3) avråder en elev från att vara i skolan (till exempel för att eleven förväntas prestera svagt på nationella prov), på ett sätt som inte stämmer med skollagstiftningens intentioner. (Källa: Differentiation between school attendance problems: Why and how? Heyne m.fl., 2018, fritt översatt.) Kapitel 1. Frånvarons olika namn | 23
Främja närvaro_inlaga.indd 23
2018-07-18 14:52
kraftfulla protester och markeringar för att inte behöva gå till skolan. Just benämningen skolvägran är olämplig att använda av flera skäl. Det ger klang av ett omoget och trotsigt beteende, vilket inte behöver vara skälet till frånvaron. Vägran kan vara uttryck för en stark (och motiverad) viljeakt, men så enkelt är heller inte alltid fallet som jag kommer att visa längre fram i boken. SKOLK En stor del av forskningen om elevfrånvaro handlar om truancy – skolk på svenska. Skolk definieras på olika sätt i litteraturen vilket illustreras av följande citat från en studie om skolk i USA: »Det råder ingen brist på definitioner av skolk » (Gentle-Genitty m.fl., 2015, sid. 62). Till skillnad från vid skolvägran, kan eleven vid skolk vara i skolan, men inte på avsedd lektion och ofta inte i hemmet. Frånvaron är inte beviljad av skolan eller vårdnadshavarna och vanligen försöker barnet dölja frånvaron för föräldrarna. Nedanstående episod visar vad skolk är: Jag har precis lämnat över slutbetänkandet »Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera«, till utbildningsministern. Jag har bråttom till en föreläsning och jag måste ta en taxi för att hinna i tid. På radion rapporteras om betänkandet och jag blir intresserad och ber taxichauffören att höja ljudet. Han undrar vad det handlar om och jag berättar om utredningen. Han berättar då för mig att när han gick på högstadiet var han borta mycket från lektionerna. Han var i skolan men kunde sitta i skol kafeterian och spela spel. Undervisningen kändes inte intressant. Hans föräldrar visste inte om att han var borta från lektioner, att han skolkade. Nu läste han till ingenjör. Det finns definitioner där skolk ingår som en del i antisocialt beteende. Begreppet har därför fått en klang av något avvikande eller kriminellt. 24 | Del I. Grunden för närvaroarbete
Främja närvaro_inlaga.indd 24
2018-07-18 14:52
Främja närvaro_inlaga.indd 25
2018-07-18 14:52
som kan bero på pedagogiska, sociala och psykologiska faktorer. Problemet kan ta mycket tid och resurser för dig som ansvarig skolledare – och konsekvenserna är allvarliga, både på kort och lång sikt. Den här boken visar hur rektorer och elevhälsan kan arbeta systematiskt med att stärka närvaro och därmed förbättra
MALIN GREN LANDELL är leg. psykolog och
har lett en statlig utredning om skolfrånvaro, samt haft uppdrag för Socialstyrelsen och Skolinspektionen. Tidigare har hon forskat om social rädsla och skrivit böcker för lärare och elevhälsa. Hon är en efterfrågad före läsare inom skola och socialtjänst.
arbetsmiljö. Genom denna kunskap och med gemensamma samhällsinsatser skapas förutsättningar för att alla elever ska fullgöra skolplikten och få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Författaren och psykologen Malin Gren Landell utgår från aktuell svensk och internationell forskning och ger praktiska exempel från verksamheter i skolor och kommuner. Hon visar på det komplexa problemet med frånvaro och presenterar konkreta närvarofrämjande insatser. Främja närvaro vänder sig till rektorer, skolledare och personal inom elevhälsan i grundskolan och gymnasiet. Den kan med fördel även läsas av blivande och yrkesverksamma
FRÄMJA NÄRVARO
FOTO: DAVID BROHEDE
skolresultaten. Insatserna gynnar alla elever liksom lärarnas
Malin Gren Landell
OMFATTANDE SKOLFRÅNVARO är en stor utmaning
Malin Gren Landell
FRÄMJA NÄRVARO Att förebygga frånvaro i skolan
»Lättläst och lättillgänglig! Den här boken kommer att fylla ett tomrum i den svenska litteraturen om skolfrånvaro.« Cornelia Ekerfelt Allvin, medicinskt lednings ansvarig psykolog vid elevhälsan i Mjölby
»Varje elev som inte kommer till skolan, som har problematisk frånvaro, är ett misslyckande för skolan. Med sin stora kunskap och genom att visa på många möjligheter, bidrar Malin Gren Landell till att alla elever får gå i en skola där de känner sig starkt välkomna. Boken inger hopp för alla som läser den – och den bör läsas av alla!« Kajsa Andersson Lundblad, chef för forskning och utveckling vid Norrköpings kommun och tidigare rektor
lärare, fritidspersonal och elevassistenter.
ISBN 978-91-27-82275-7
9 789127 822757
Framja_narvaro_omslag_klart.indd Alla sidor
2018-07-17 15:10