9789144086682

I takt med tiden?

Perspektiv på idrottslärarutbildning i Skandinavien

I takt med tiden?

Perspektiv på idrottslärarutbildning i Skandinavien

| I takt med tiden?

Idag finns relativt mycket kunskap om skolämnet idrott och hälsa, eller ’kroppsøvning’ och ’idræt’ som det heter i Norge respektive Danmark. Dock vet vi inte lika mycket om den utbildning som ska förbereda de lärare som ska undervisa i idrott och hälsa i skolan.

I den här boken ställs befintlig kunskap om idrottslärarutbildningen i relation till pågående förändringsprocesser i skola, utbildning och samhälle. Hur påverkas idrottslärarutbildning av problem och utmaningar inom skolämnet idrott och hälsa? Hur förbereds studenter för uppgiften att forma unga människors förhållande till hälsa och kroppsrörelse? Vilka olika framtidsscenarior är möjliga för idrottslärarutbildning? Det är några av de övergripande frågor som behandlas i den här boken.

Erik Backman Lena Larsson (red.)

Redaktörer för boken är Erik Backman, fil.dr och lektor i utbildningsvetenskap med inriktning idrott, fritid och lärande och verksam vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm och Lena Larsson, fil.dr och verksam som lektor i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö. Övriga för­fattare är Claes Annerstedt, Fiona Dowling, Lars Elbæk, Henrik Hegender, Mia Herskind, Glenn Øvrevik Kjerland, Konstantin Kougioumtzis, Svein Kårhus, Håkan Larsson, Suzanne Lundvall, Jane Meckbach, Kjersti Mordal Moen, Helle Rønholt och Katarina Schenker.

I boken ger författarna en samlad bild av den skandinaviska forskningen om idrottslärarutbildning. Utbildningen beskrivs och diskuteras utifrån historiska, utbildningspolitiska och professions­relaterade perspektiv.

Boken vänder sig till studenter och doktorander inom idrottslärarutbildning samt till utbildare inom nämnda utbildning, såväl de som jobbar inom högskola som inom grund- och gymnasieskolan. Vidare är boken angelägen för personer inom myndigheter och organisa­ tioner som fattar beslut som rör idrottslärarutbildning.

Art.nr 37218

Redak törer

Erik Backman Lena Larsson

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08668-2_01_cover.indd 1

2013-08-30 10.28

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37218 ISBN 978-91-44-08668-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagsbild: jorgen mcleman/shutterstock.com Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2013

978-91-44-08668-2_01_book.indd 2

2013-08-29 11:24

Innehåll

Författarpresentation 9 K apitel 1

Idrottslärarutbildning – en kontextualisering 13

L e na L a r s s on o c h E r i k Bac k m a n Motiv bakom boken 14 Idéer bakom utbildningen och skolämnet 15 Akademiseringen 18 Utbildningspolitik 20 Reproduktion eller förändring? 22 Frågor och utmaningar 24 Bokens upplägg och målgrupp 27 Tema 1 Historisk a och utbildningspolitisk a perspek tiv K apitel 2

Från frisk- och sjukgymnast till lärare i idrott och hälsa 31

Ja n e M e c k bac h o c h Su z a n n e Lu n dva l l Kroppsövning 32 Ett kroppsövningsämne etableras 33 Från fem månader till fem år 35 Centrala ämnesområden 40 Studenterna då – och nu 43 Kroppsövningsämnet i skolan 44 Avslutande tankar 46 Diskussionsfrågor 48

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-08668-2_01_book.indd 3

3

2013-08-29 11:24

Innehåll K apitel 3

Reproduktion och förändring 49

L e na L a r s s on Utbildning stöpt i cementerade former 50 Möte med en utbildning 51 Flerdimensionell fallstudie 52 Hindrande villkor 53 Möjligheter 59 Sammanfattande diskussion 61 Diskussionsfrågor 63 K apitel 4

Utdanningsmarkedet, kropps­øvingslærerutdanninger og læresteders pedagogiske diskurs 65

S v e i n K å r h us Skandinavisk og norsk utdanning – et globalt bilde 66 Markedsdynamikk som utdanningspolitisk redskap for studieutvikling 68 ”Pedagogisk diskurs” som analytisk begrep 70 Attraktive studier og god gjennomstrømning 71 ’A culture of self-interests’ og ‘survivalism’ 74 Høgskoler som ’outlets’ 75 Aktuelle utfordringer 78 Spørsmål til diskusjon 79 K apitel 5

Utvärdera lärarutbildning i idrott och hälsa – utifrån vilka normer? 81

H å k a n L a r s s on Utvärdera utbildning – utgångspunkter 82 Att formas till lärarutbildare 82 Forskning kring idrott och hälsa 85 Forskning kring lärarutbildning 87 Uttolkning av styrdokument 90 Avslutande reflektioner 92 Diskussionsfrågor 95

4

978-91-44-08668-2_01_book.indd 4

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-08-29 11:24

Innehåll K apitel 6

Kjønn? “Ikke noe problem”! 97

F iona D ow l i ng Lærerutdannere og kjønn 98 Lærerutdanneres profesjonelle identiteter 100 Legitim kunnskap innen kroppsøvingslærerutdanning 103 Veien videre i arbeid med kjønn og kroppsøving 105 Spørsmål til diskusjon 107 Tema 2 Undervisning, lärande och bedömning K apitel 7

Undervisnings- og læreproces­analyse – et redskab til kompetenceudvikling 111

M i a H e r sk i n d o g H e l l e Røn holt Visioner for en læreruddannelse 112 Uddannelse til en ukendt fremtid 113 Idrætsfagets kompleksitet 113 Teorier at tænke med 115 Læreruddannelsens udfordringer 124 Spørgsmål til diskussion 125 K apitel 8

Å lære å undervise for elevenes læring i kroppsøving 127

Gl e n n K j e r l a n d Teori- og praksisproblem i lærerutdanningen 128 Intervensjon: Å lære å undervise teoribasert 129 Utvikling og gjennomføring av intervensjonsprosjektet 131 Læringsteorier i teoribasert undervisning 132 Teoribasert undervisning – et eksempel 135 Teori i undervisning 135 Analysere teoribasert undervisning 137 Diskusjon om teoribasert undervisning 138 Avsluttende refleksjon 141 Spørsmål til diskusjon 142

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-08668-2_01_book.indd 5

5

2013-08-29 11:24

Innehåll K apitel 9

Vad ska en idrottslärare kunna? 143

E r i k Bac k m a n Varför granska förväntade studieresultat? 144 Former av lärarkunskap 145 Former av kunskap i idrottslärarutbildning 146 Några ord om metoden 148 De förväntade studieresultaten 149 Förväntade studieresultat som påstående- och procedurkunskap 154 En kritisk analys 155 Slutsatser 158 Diskussionsfrågor 160 K apitel 10

”Tyst” men skickligt. Bedömning av lärarstudenter i idrottslärarpraktik 161

H e n r i k H e ge n de r Professionslärande och bedömning i praktiken 162 Idrottslärarpraktiken och genomförandet av studien 164 Bedömningssamtalens innehåll och processer 166 Slutsatser 175 Diskussionsfrågor 177 Tema 3 Profession K apitel 11

Didaktiska trianglar 181

Kons ta n t i n Kougiou m t z i s o c h C l a e s A n n e r s t e d t Utbildningssociologiska perspektiv på idrott och hälsa 182 Skolan och skolämnet idrott och hälsa 185 En empirisk studie av lärare i idrott och hälsa 187 Spänning mellan akademi och profession 192 Avslutande reflektioner 195 Diskussionsfrågor 196

6

978-91-44-08668-2_01_book.indd 6

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-08-29 11:24

Innehåll K apitel 12

Idrott och hälsas didaktik 197

K ata r i na S c h e n k e r Ett gemensamt språk 198 Elevers skilda villkor 199 Verktyg för reflektion 202 Att klä undervisningen i ord 208 Diskussionsfrågor 212 K apitel 13

Forandringslæring i innovation af uddannelsesundervisning 213

L a r s E l bæ k Behøver du forandringskompetence? 214 Samarbejde om aktioner med aktiverende læring og IT 216 Fortællinger om læring 217 At se forandring gennem virksomhedsteori 221 Hvad forandres og hvilken læring? 224 Kontinuerlig udvikling er måske muligt 227 Spørgsmål til diskussion 228 K apitel 14

Målet med kroppsøvingslærerutdanning 229

K j e r s t i Mor da l Moe n Drømmen om den reflekterte kroppsøvingslærer 230 En case-studie av norsk kroppsøvingslærerutdanning 231 Utdanningen og lærerutdannerne 232 Hva skal studentene lære? 233 Lærerutdanneres avhengighetsforhold til ulike grupper 235 Å forstå reproduksjonen av en konservativ kroppsøvingslærerutdanning 238 Spørsmål til diskusjon 242

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-08668-2_01_book.indd 7

7

2013-08-29 11:24

Innehåll K apitel 15

Idrottslärarutbildning för framtiden 243

E r i k Bac k m a n o c h L e na L a r s s on I takt med tiden? 244 Utbildningens historiska arv 246 Akademisering: rörelsepraktikernas död? 247 Utbildningspolitik, marknaden och styrning 249 ”Humanbiologi och humaniora-samhällsvetenskap” 250 Friluftsliv – ett konkurrensmedel på marknaden 251 Frånvaron av hälsa 252 Idrottslärarutbildning för framtiden – pedagogiska utmaningar 253

Litteratur 257 Person- och sakregister 287

8

978-91-44-08668-2_01_book.indd 8

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-08-29 11:24

Förfat tarpresentation

Claes Annerstedt är fil.dr och prefekt för Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han har också under flera år varit professor i kroppsövning och pedagogik vid Norges Idrottshögskola i Oslo.

Han är särskilt intresserad av professionaliseringsprocesser, didaktik inom idrott och hälsa samt bedömningsproblematik.

Erik Backman är fil.dr och lektor i utbildningsvetenskap med inriktning idrott, fritid och lärande och verksam vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm. Han är särskilt intresserad av frågor som rör idrottslärarutbildning, ämnet idrott och hälsa, bedömningsfrågor och friluftsliv.

Fiona Dowling er professor i pedagogikk ved Norges idrettshøgskole. Hun har arbeidet med kroppsøvingslærerutdanning i 25 år. Hennes forskningsinteresser er blant annet lærersosialisering og profesjonalitet; kjønn i kroppsøving og idrett; og narrativ og kvalitativ metodologi.

Lars Elbæk er lektor, cand. scient. ph.d. og leder for forskningsenheden idrætspædagogik og sportspsykologi. Han er særligt interesseret i forskning i anvendelse af digitale hjælpemidler i idræt og tværfaglige tilgange til bevægelseslæring med brug af video. Han arbejder med uddannelsesudvikling og forandring af social praksis herunder skoleudvikling inden for idræt og bevægelse ved brug af samarbejdende forandringsmetoder.

Henrik Hegender är fil.dr i pedagogiskt arbete och lektor i pedagogik vid Linné­universitetet i Kalmar/Växjö. Hans undervisnings- och forskningsområde är bedömning inom skola och utbildning, i synnerhet bedömning av lärares och lärarstudenters yrkeskunnande. © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-08668-2_01_book.indd 9

9

2013-08-29 11:24

Författarpresentation

Mia Herskind er ph.d., lektor ved Institut for uddannelse og læring, Århus Universitet. Mia er uddannet Cand. Scient i Idræt og Pædagogik, og Cand.

Pæd. Psyk. Hun underviser og forsker i børn og voksnes læreprocesser, pædagoger og læreres professionskompetence, bevægelsespædagogik og læringens kropslige sanselige og prerefleksive karakter. Hun er redaktør af, og medforfatter på, flere bøger om krop og læring.

Glenn Øvrevik Kjerland er doktorand i pedagogik ved utbildningsvetenskapliga fakulteten och Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han er spesielt interessert i spørsmål som omhandler innovasjon, undervisning, læring og utvikling, kroppsøvingslærerutdanning og kroppsøvingsfaget.

Konstantin Kougioumtzis är fil.dr i pedagogik och lektor i idrottsvetenskap med inriktning mot undervisning och lärande i idrott och hälsa samt verksam vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap i Göteborg. Konstantin är särskilt intresserad av frågor som rör ämnet idrott och hälsa, komparativ pedagogik och idrottspedagogik.

Svein Kårhus er førsteamanuensis i pedagogikk ved Norges idrettshøgskole i Oslo. Han har arbeidet med kroppsøvingslærerutdanning, idrettspedagogiske og utdanningssosiologiske temaer innen skoleverket og høyere ut­ danning i flere tiår.

Håkan Larsson är professor i idrott, inriktning utbildningsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, och vetenskaplig ledare för forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning. Han forskar inom två om­råden, idrott och genus respektive undervisnings- och lärprocesser i skolämnet idrott och hälsa. Han har även vid flera tillfällen utvärderat lärarutbildningar i idrott och hälsa.

Lena Larsson är fil.dr och är verksam som lektor och prefekt vid Institutionen för idrottsvetenskap, Linné­universitetet i Kalmar/Växjö. Hon är särskilt intresserad av kultursociologiska och socialkritiska frågor om idrotts­lärarutbildning.

10

978-91-44-08668-2_01_book.indd 10

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-08-29 11:24

Författarpresentation

Suzanne Lundvall är fil.dr i pedagogik, docent och lektor i idrottsvetenskap och verksam vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm. Hennes forskningsintresse är riktat mot ämnet idrott och hälsa i skola och på lärarutbildning, villkor och förutsättningar för barns och ungas idrottande på fritiden samt idrott och mångfald.

Jane Meckbach är fil.dr i idrott och är verksam som lektor och dekan vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm. Jane är särskilt intresserad av frågor som rör idrottslärarutbildning, ämnet idrott och hälsa samt idrottsdidaktik.

Kjersti Mordal Moen er doktor och førsteamanuensis i kroppsøving ved Høgskolen i Hedmark. Hun er spesielt interessert i spørsmål knyttet til kroppsøvingslærerutdanning og hennes faglig fokus er pedagogikk og didaktikk i kroppsøving.

Helle Rønholt er ph.d. og tidligere lektor i idrætspædagogik ved Institut for Idræt, Københavns Universitet. Uddannet folkeskolelærer og Cand.

Mag. i pædagogik og idræt. Forskningen har fokus på undervisnings- og lære­processer i skoleidræt. Som lektor har hun undervist idræts- og lærer­ studerende i praksis og teori (1989–2008) og været forfatter til artikler og flere lærebøger om idrætsdidaktik.

Katarina Schenker är lektor i idrottsvetenskap och verksam vid Institutionen för idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö. Hon är intres­serad av skolämnet idrott och hälsas didaktik och idrottslärarutbildningens didaktik i relation till det vetenskapliga språket.

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-08668-2_01_book.indd 11

11

2013-08-29 11:24

978-91-44-08668-2_01_book.indd 12

2013-08-29 11:24

kapitel 1 Idrottslärarutbildning – en kontextualisering

Fotograf: Louise Ekström.

L e na L a r s s on o ch E r i k Back m a n

978-91-44-08668-2_01_book.indd 13

2013-08-29 11:24

Lena Larsson och Erik Backman

Är idrottslärarutbildningen anpassningsbar till ett samhälle som förändras i allt snabbare takt? Hur påverkas idrottslärarutbildningen av problem och ut­maningar inom skolämnet idrott och hälsa? Hur förbereds studenter för uppgiften att forma unga människors förhållande till hälsa och kroppsrörelse? Vilka olika framtidsscenarier är möjliga för idrottslärarutbildningen? I detta kapitel ges en introduktion till idrottslärarutbildningen i Skandinavien, hur denna utbildning förändrats genom historien och vilka frågor vi tror behöver ställas inom utbildningen i framtiden.

Motiv bakom boken Såväl i Skandinavien som internationellt finns idag mycket kunskap om skolämnet idrott och hälsa, eller kroppsøvning och idræt som det heter i Norge respektive Danmark. Forskningen om dess villkor och uttryck har under de senast två decennierna starkt intensifierats (Dowling 2010; Kirk et al. 2006; Larsson & Redelius 2008; Rønholt 2002; Öhman & Quennerstedt 2008). Även om vi idag vet relativt mycket om skolämnet och om dess lärare, är kunskapen om den utbildning som ska förbereda lärarna, och de studenter som går denna, inte lika omfattande. Från att ha varit mycket begränsad före 2000-talet har kunskapen om idrottslärarutbildning i Skandinavien ökat något därefter (Backman 2008; Dowling 2006; Elbæk 2011; Kårhus 2010; Larsson 2009; Mordal Moen 2011; Schenker 2011).

Beslutet att skriva denna bok bottnar i ett antal pågående förändringsprocesser som vi menar har stor betydelse för idrottslärarutbildningen i Sverige, Norge och Danmark. Dels handlar det om förändringar inom skol- och utbildningssystemen, dels gäller det mer övergripande förändringar i samhället som helhet. Relativt nyligen har nya läroplansreformer och nya lärarutbildningar implementerats i de skandinaviska länderna.

Vi vet att skolreformer per automatik inte behöver betyda att förändringarna också får genomslag i lärarutbildning. Traditionens makt är stor och många av de normer och värderingar som historiskt kännetecknat idrottslärarutbildningen kvarstår trots införandet av nya läroplaner och kursplaner (­Macdonald et al. 2002; Kårhus 2004; Larsson 2009; Tinning 2004, 2006).

Läroplans- och lärarutbildningsreformer påverkas i sin tur av flera förändringsprocesser i samhället som verkar på olika plan: inom politiken; 14

978-91-44-08668-2_01_book.indd 14

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-08-29 11:24

1 Idrottslärarutbildning – en kontextualisering

inom skolan; inom idrottsrörelsen; och inom universitet för att nämna några.

Dessa processer är i viss mån likartade i de skandinaviska länderna, men kan också ta sig olika uttryck. I denna bok vill vi belysa hur idrottslärar­ utbildning påverkas av dessa samhällsförändringar – vilket också därigenom indirekt påverkar skolämnet. I en diskussion om idrottslärarutbildning i framtiden vill vi också belysa det omvända förhållandet – vilken inverkan idrottslärarutbildningen, och därigenom skolämnet, kan ha på samhället i övrigt. Vilka strukturer i samhället bidrar till idrottslärarutbildningens utformning – och vice versa?

Skolämnet idrott och hälsa framställs idag ofta som viktigt och uppskattat i den offentliga debatten (se bl.a. Elm et al. 2007). Samtidigt hävdas att samhällsutvecklingen bidragit till att ämnet idag står inför potentiella framtida scenarier av att antingen radikalt reformeras eller att istället avvecklas (Hoffman 1987; Kirk 2010; Tinning 1992). Vad betyder dessa scenarier för framtidens idrottslärarutbildning? Vad betyder det för unga människors förhållande till sin hälsa, till sina kroppar och till rörelse? I denna bok ger flera av Skandinaviens mest framstående idrottspedagogiska forskare, var och en utifrån sina specifika perspektiv och utifrån sina unika empiriska material, en bild av hur idrottslärarutbildning kan ta sig i uttryck i dag och i framtiden samt hur detta kan påverka ämnet idrott och hälsa. Tillsammans bildar detta en såväl övergripande som mångfacetterad bild av kunskapsläget om idrottslärarutbildning i de skandinaviska länderna.

Idéer bakom utbildningen och skolämnet Idrottslärarutbildningen och skolämnet har beskrivits som intimt sammanflätade. För att förstå utformningen av dessa två områden för skola och högre utbildning idag måste vi börja i historien. Kirk (2010) beskriver hur skolans idrottsämne har utvecklats under olika perioder, med olika förhärskande idéer bakom ämnet, vilket också har satt sin prägel på idrotts­ lärarutbildningen.

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-08668-2_01_book.indd 15

15

2013-08-29 11:24

Lena Larsson och Erik Backman

Gymnastik som bärande idé

Under lång tid 1 var idén bakom skolans idrottsämne och utbildningen av idrottslärare att man skulle lära ut gymnastik. De två klart dominerande lärorna om kroppsövning och gymnastik var den svenska Linggymnastiken och den tyska Turngymnastiken. Inom dessa läror skulle pojkar fostras till starka män, såväl för utbildning som för militära syften. Tanken var att man genom tekniskt korrekta rörelser, samtidigt och lydigt utförda under ledning i stora grupper, skulle träna kroppen effektivt enligt dåtidens vetenskapliga rön om anatomi och fysiologi (Blom & Lindroth 1995). David Kirk (2010) beskriver ”the Swedish Linggymnastics” som den lära som hade störst spridning i de anglo-saxiska länderna avseende fysisk fostran inom skolan.

Linggymnastikens säte finner vi vid GCI (sedermera GIH)2 i Stockholm där utbildningen av idrottslärare startade 1813. Fram till 1864 var direktiven vid GCI att utbildningen skulle ”dana skicklige Lärare till gymnastikens utbredande i landet, så wäl för medborgare i allmänhet som för krigs­ståndet” (Drakenberg 1913, s. 26). Det var inte enbart i Sverige som gymnastik var grunden för utbildningen. I Danmark startade utbildningen redan år 1800, först i form av ett privat gymnastikinstitut som 1804 följdes av den Danska Härens Gymnastikskola och år 1808 av Danska Statens Gymnastik­institut (Gyldendal 2012). I Norge startade utbildningen något senare än i Sverige och Danmark. År 1870 etablerades Gymnastiske Centralskole for ­Legemøvelse og Vaabenbruk, en institution som 1968 blev Norges Idrettshøgskole (Mordal Moen 2011).

Under 1900-talet började dock kritiken mot Linggymnastiken göra sig gällande. Man hävdade att denna lära var bildning av det fysiska snarare än genom det fysiska (Ennis 2006, författares kursivering). Kirk (2010) beskriver också hur man i England, Australien och USA började efterfråga rörelsers meningsfullhet, frihet och individuella anpassning i allt högre grad, vilket man tyckte saknades i gymnastiken. Under 20- och 30-talet började också en ny, modern form av dans spridas genom den ungerske danspedagogen Rudolf Laban vilket många kvinnliga gymnaster i Sverige, Danmark och England anammade (s. 74–85).

1 Lite grovt uttryckt mellan 1850–1950.

2 GCI är förkortning för Gymnastiska centralinstitutet och GIH för Gymnastik- och idrottshögskolan.

16

978-91-44-08668-2_01_book.indd 16

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-08-29 11:24

1 Idrottslärarutbildning – en kontextualisering

Den disciplin och kontroll som präglat den gymnastiska eran, vilket passade väl in i industrisamhället, började efterhand långsamt luckras upp.

Spridningen av nya idéer om kroppens frigörelse samt om hur man kunde röra sig och träna skedde under mitten av 1900-talet parallellt med spridningen av den tävlingsinriktade sporten. Föreställningen om idrottsläraren som en instruktör av korrekta rörelser, en tanke som varit starkt rotad inom idrottslärarutbildningen under den gymnastiska dominansen, levde i viss mån kvar under andra halvan av 1900-talet. Denna period har enligt Kirk (2010) dominerats av en tanke om idrottsämnet som utvecklande av idrottsliga tekniker.

Idrot tsliga tekniker som bärande idé

Kirk (2010) menar att det finns likheter mellan tanken om idrott och hälsa som gymnastik, vilken varit dominerande under åren 1850–1950, respektive tanken om idrott och hälsa som idrottsliga tekniker, vilken varit dominerande från och med mitten av 1900-talet fram tills idag. Likheten består dels i en dekontextualisering av övningarna på så sätt att dessa ofta utfördes i miljöer med liten variation, dels i det systematiska drillandet av tekniska delövningar i syfte att lära sig mer sammansatta rörelser. Vidare menar Kirk att man här måste skilja på färdigheter och tekniker på så sätt att färdigheterna är kontextberoende och utförs i dess rätta miljö, i en specifik situation, medan tekniker kan tas ur sin kontext och övas som delmoment oberoende av miljö.

It is entirely possible for a player to be able to perform the technique of the dig (volleybollslag) effectively but to be unable to perform the skill. […] This lifting out of the dig from volleyball, or in other words this decontextualisation fot the movements, is a key feature of sport-techniques.

(Ibid., s. 43)

Kirk (2010) hävdar att man i idrott och hälsa sysslar huvudsakligen med idrottsliga tekniker, och att man från den utgångspunkten aldrig når fram till idrottsliga färdigheter på så sätt att unga människor får använda sina färdigheter i spelet. Det finns dock undantag. Teaching Games for Understanding är ett exempel på en spelidé som utmanar föreställningen om progression från tekniker till kontextberoende färdigheter (Rovegno 1995). © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-08668-2_01_book.indd 17

17

2013-08-29 11:24

Lena Larsson och Erik Backman

Håkan Larsson (2012) menar att tanken om idrott och hälsa som idrottsliga tekniker har stark förankring i de praktiska momenten inom dagens idrottslärarutbildning i Sverige, om än i något mer pedagogiserad form än i ungdomsskolan. Att till exempel hälsa blivit en stor del av skolämnets kursplaner i många länder har inte på motsvarande sätt fått genomslag inom utbildningen eller i undervisningen i skolan (Larsson 2009; Macdonald et al. 2002). Såvida inte skolämnet radikalt utvecklas från att vara idrott och hälsa som idrottsliga tekniker så kommer detta enligt Kirk (2010) att leda till en självreglerande avveckling. Richard Tinning (2012a) spår en inte fullt lika dyster framtid. Han beskriver idrott och hälsa som en självöverlevande organsim och frågar vad det är som gör ämnet så framgångsrikt i att reproducera sig självt. Avseende dominerande idéer bakom ämnet tror Tinning att ”the next shift in the idea of physical education might be oriented around obesity prevention rather than sport” (ibid. s. 115). Om Kirks, och även Tinnings, beskrivning av skolämnets läge idag stämmer även för en skandinavisk kontext, finns onekligen anledning att granska och ifrågasätta idrotts­lärarutbildningens syfte, utformning och funktion i en framtida skola.

Från denna historiska beskrivning av tankar bakom idrottsämnet i skolan, och viss mån av hur dessa har präglat idrottslärarutbildning, ska vi nu närma oss hur idrotts­lärarutbildning har förändrats under de senaste decennierna.

Akademiseringen En återkommande kritik mot lärarutbildningen inklusive idrottslärarutbildning är att den har varit för oakademisk och saknat forskningsbas. Det har avspeglats i att ökad akademisering varit återkommande i det reformarbete av lärarutbildningen som under flera år pågått runt om i världen (Carlgren & Marton 2003). Utbildningen är med sin uppbyggnad kring flera olika ämnesdiscipliner en komplex verksamhet (Andersson 1995). Idrottslärar­ utbildningen skiljer sig inte i någon högre grad från övrig lärarutbildning när det gäller forskningsanknytning. Utbildningen har under hela sin historia kritiserats för att vara för oakademisk och ha för svag och otydlig forskningsbas och kritiken har ökat i takt med utbildningens successiva övergång från en seminarietradition, med en stark sammanhållen utbildning, till att i högre grad vara en akademisk utbildning med förändrade krav på vad en lärare ska kunna (Annerstedt & Bergendahl 2002; Carlgren 1996; SOU 2008:109).

18

978-91-44-08668-2_01_book.indd 18

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-08-29 11:24

1 Idrottslärarutbildning – en kontextualisering

Akademiseringen av idrottslärarutbildningen är en process som har pågått under lång tid och redan 1934 ålades till exempel institutet för den dåvarande idrottslärarutbildningen i Sverige att ”genom forskning befordra gymnastikens utveckling” (Ljungwald 1963, s. 70). Under 60- och 70-talet påbörjades en mer intensiv process med att göra idrottslärarutbildning högskolemässigt legitim. Ett utmärkande drag för akademiseringen av idrottslärarutbildningen var att infoga ämnen med starkare historisk tradition och högre ämnesstatus i utbildningen. Konkret innebar det fler kurser med biomekanik, anatomi, fysiologi, historia, psykologi, pedagogik etc. och färre kurser med kroppsrörelse och fysisk aktivitet. Utvecklingen har beskrivits enligt följande: The physical educators of the 1960s and 1970s who fought hard for degrees in physical education teacher education could not have known that the academicisation of the field would lead to drastic reduction of practical physical activity content. (Kirk 2010, s. 91)

Kirk (2010) menar vidare att denna fragmentisering och specialisering av idrottslärarutbildning måste ses i ljuset av en liknande utveckling inom idrottsämnet under dess perioder av inriktning mot gymnastik och idrottslig teknik. Förskjutningen från värderandet av praktiska kunskaper och beprövad erfarenhet till mer akademiska meriter är något som många inom utbildningen mött med misstro (Dowling 2006; Larsson 2009; ­Tinning 2006). Vidare speglar diskussionen om blivande idrottslärares fysiska och idrottsliga färdigheter en ambivalens. Å ena sidan framhålls dessa som essensen av en idrottslärares kunskap medan de å andra sidan tycks ha svårt att nå akademisk acceptans (Dowling Næss 1998; Kirk 2010; Larsson 2009). I debatten mellan seminarietraditionen och universitetstraditionen har svenska idrottslärarutbildare uttryckt en oro för det akademiska perspektivets dominans över skolperspektivet (Annerstedt & Bergendahl 2002; Larsson 2009). Sammantaget kan sägas att akademiseringen av idrottslärarutbildning pågått under en längre tid men intensifierats sedan 60–70-talet.

Diskussionerna som präglat denna process aktualiserar frågor om vad en akademisk professionsutbildning för att undervisa i idrott och hälsa ska vara.

Innan vi återkommer till denna fråga måste vi också förhålla oss till större utbildningspolitiska strukturer i samhället. © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-08668-2_01_book.indd 19

19

2013-08-29 11:24

Lena Larsson och Erik Backman

Utbildningspolitik Som framgått är idrottslärarutbildning en komplex verksamhet som påverkas av många instanser i samhället. I denna bok tar vi utgångspunkt i att denna utbildning inte är neutral utan istället en bärare av olika värden som dominerat utbildningen under olika perioder (Kårhus 2004; Macdonald et al.

1999, Penney & Evans 1999). Stöd för detta antagande finner vi bl.a. hos den brittiske utbildningssociologen Basil Bernstein.

Often people in schools and classrooms make a distinction between what they call the transmission of skills and the transmission of values. These are always kept apart as if there were a conspiracy to disguise the fact that there is only one. (Bernstein 2000, s. 32)

Bernsteins begrepp har visat sig användbara för att analysera hur pedagogiska budskap formuleras, regleras och realiseras i högre utbildning och skola. De pedagogiska budskapen inom idrottslärarutbildning regleras av mekanismer som styr vilka värden som tillåts dominera undervisningen och vilka som blir marginaliserade. Inte sällan ser vi hur politiska ställnings­taganden får konsekvenser för lärarutbildning. Kårhus (2004, 2010a) menar att idrotts­ lärarutbildning i Norge har anpassats i relation till marknadens efterfrågan snarare än till behov i skolan och att nyliberala strömningar formar strategier för hur lärosäten kommunicerar sitt utbud. Denna tendens kan också skönjas i Sverige, om än i mindre omfattning än i Norge (Seger 2011).

Reformer

Även om lärarutbildningen organisatoriskt skiljer sig åt mellan de skandinaviska länderna är likheterna när det gäller reformiver desto större. Utbildningen i Danmark, Norge och Sverige har genomgått ett flertal reformer inte minst under 2000-talet. Återkommande teman i motiven för förändring av utbildningarna har varit specialisering kontra bred utbildning, vetenskaplig bas eller professionsbas och om det ska vara en seminarieutbildning eller en universitetsutbildning (Skagen 2006). Utfallet av de senaste reformerna visar att specialisering, vetenskaplig bas samt universitetsutbildning fått genomslag i både Sverige och Norge oavsett skolform och ålder på eleverna, samt i Danmark vad gäller gymnasielärarutbildning. En annan fråga som präglat 20

978-91-44-08668-2_01_book.indd 20

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

2013-08-29 11:24

1 Idrottslärarutbildning – en kontextualisering

reformerna har varit huruvida man ska koncentrera utbildningen till färre lärosäten eller om den ska vara oreglerad. Kompetenscentrering och sammanslagningar av högskolor kännetecknar de senaste reformerna i Danmark och Sverige medan Norge gått åt motsatta hållet. En stark norsk regionalpolitik har sannolikt bidragit till att antalet lärosäten med idrottslärarutbildning ännu inte reglerats i samma omfattning som i Sverige och Danmark.

I likhet med idrottslärarutbildning har ett flertal reformer av skolämnet genomförts i alla de skandinaviska länderna. Utmärkande för de senaste är en övergång från en centraliserad innehålls- och metodstyrning till en decentraliserad målstyrning där friheten för den enskilda läraren att utforma undervisningen och välja innehåll är stor. En jämförande studie av skol­ systemens utveckling och skolämnet idrott och hälsa visar på stora likheter mellan länderna (Annerstedt 2008; Jakobsen 2011). Annerstedt (2008) menar att man kan tala om en skandinavisk modell vilken kännetecknas av brett innehåll och ett ”smörgåsbord” av aktiviteter som eleverna kan välja mellan.

Sammantaget kan sägas att även om lokala lärosäten har relativt stor frihet att utforma idrottslärarutbildning avseende innehåll och omfattning finns också strukturer att förhålla sig till såsom nationella direktiv om lärarutbildningens utformning samt förändringar inom skolämnet. Under det senaste decenniet har också överskridande samarbeten som Bolognaprocessen mellan länder i Europa avseende universitetsutbildning påverkat idrottslärarutbildning i de skandinaviska länderna.

Bolognaprocessen

Det övergripande målet med Bolognaprocessen är öka rörligheten för studenter och lärare genom att göra utbildningar jämförbara. Det handlar om att likrikta examensstrukturen, införa gemensamma poängssystem, gemensam betygsskala, ange förväntade studieresultat samt att införa jämförbara ECTSpoäng (Birtwistle 2009; EACEA 2009). Även om Bolognaanpassningen setts som särskilt problematisk för lärarutbildningen avspeglas dess inverkan på utbildningen i alla de skandinaviska länderna. En utvärdering av sex större universitet i Sverige visade att ”Bolognaprocessens rekommendationer om förväntade studieresultat och tydliga kursplaner har satt tydliga spår” samt att ”studenterna är väl orienterade om förväntade studieresultat …” (Högskoleverket 2009, s. 23). I Danmark har arbetet med att revidera förväntade © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

978-91-44-08668-2_01_book.indd 21

21

2013-08-29 11:24

I takt med tiden?

Perspektiv på idrottslärarutbildning i Skandinavien

I takt med tiden?

Perspektiv på idrottslärarutbildning i Skandinavien

| I takt med tiden?

Idag finns relativt mycket kunskap om skolämnet idrott och hälsa, eller ’kroppsøvning’ och ’idræt’ som det heter i Norge respektive Danmark. Dock vet vi inte lika mycket om den utbildning som ska förbereda de lärare som ska undervisa i idrott och hälsa i skolan.

I den här boken ställs befintlig kunskap om idrottslärarutbildningen i relation till pågående förändringsprocesser i skola, utbildning och samhälle. Hur påverkas idrottslärarutbildning av problem och utmaningar inom skolämnet idrott och hälsa? Hur förbereds studenter för uppgiften att forma unga människors förhållande till hälsa och kroppsrörelse? Vilka olika framtidsscenarior är möjliga för idrottslärarutbildning? Det är några av de övergripande frågor som behandlas i den här boken.

Erik Backman Lena Larsson (red.)

Redaktörer för boken är Erik Backman, fil.dr och lektor i utbildningsvetenskap med inriktning idrott, fritid och lärande och verksam vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm och Lena Larsson, fil.dr och verksam som lektor i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö. Övriga för­fattare är Claes Annerstedt, Fiona Dowling, Lars Elbæk, Henrik Hegender, Mia Herskind, Glenn Øvrevik Kjerland, Konstantin Kougioumtzis, Svein Kårhus, Håkan Larsson, Suzanne Lundvall, Jane Meckbach, Kjersti Mordal Moen, Helle Rønholt och Katarina Schenker.

I boken ger författarna en samlad bild av den skandinaviska forskningen om idrottslärarutbildning. Utbildningen beskrivs och diskuteras utifrån historiska, utbildningspolitiska och professions­relaterade perspektiv.

Boken vänder sig till studenter och doktorander inom idrottslärarutbildning samt till utbildare inom nämnda utbildning, såväl de som jobbar inom högskola som inom grund- och gymnasieskolan. Vidare är boken angelägen för personer inom myndigheter och organisa­ tioner som fattar beslut som rör idrottslärarutbildning.

Art.nr 37218

Redak törer

Erik Backman Lena Larsson

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08668-2_01_cover.indd 1

2013-08-30 10.28