9789140681416

Erkännande utmaningar fÜr professioner

Karen-Sofie Pettersen & Eva Simonsen

Innehåll Inledning Liv och lära Bokens syfte Vad är en profession?

Från förakt till erkännande Inkludering och erkännande Likabehandling och mångfald Professionsetik och erkännande Bokens uppbyggnad

Erkännande och identitet Inledning Erkännande som moralisk grammatik Erkännande på olika områden Den privata sfären och erkännande Den rättsliga sfären och erkännande Den solidariska sfären och erkännande Erkännande på olika arenor Sammanfattning

Erkännande och omfördelning Inledning Omfördelning och identitet som ett dilemma Mångfald och identitet(er)

5 5 8 9 13 17 21 25 27 29 29 33 38 41 46 51 55 57 59 59 60 63

Fattigdom – ett mångskiftande begrepp Omfördelning och likhet Omfördelning och erkännande Sammanfattning

Professionsetik, erkännande och omfördelning Inledning Erkännande och etik Professionsutövare och klient/brukare Kränkningar i mötet mellan professions­utövare och klient/brukare Professionsetik och samhällsuppdrag Professionsetik och solidaritet Professionsetik och erkännande Sammanfattning

Sanningssägande och profession

67 69 74 80 81 81 82 84 86 90 92 96 101 105

Inledning 105 Erfarenhet eller evidens som kunskapsgrund 107 Faktaförhållanden – eller ett möte med ”den Andre”? 114 Den ”grekiska” och den ”judiska” aspekten 117 Utrymme för kurage?

121 Kurage och samhällsansvar 126 Sammanfattning 128

Avslutning Kränkningar och professionsetik Sensitivitet och kurage

131 132 139

Författarpresentation

142

Referenser

143

Inledning Nyckelord:

Profession, historisk orättvisa, erkännande, mångfald, likabehandling

Liv och lära

Man kan aldrig fullt ut lära sig att klara av yrkes­ livet bara genom att gå en utbildning. Utbildning och teoretiska studier ska dock erbjuda tanke­ redskap för reflektion, yrkesmässig utveckling och trygghet i det kommande yrkeslivet. Den etiska grunden för yrkesutövandet – professionsetiken – är ett område som alltid kommer att vara en viktig del av det arbete vi utför. Den etiska värde­grund som vi som professionsutövare håller oss med sätter­ den moraliska standarden för arbetet. Värde­grun­ den är en aspekt av professionsetiken med en rad tysta eller outtalade förutsättningar. I vissa profes­ sioner finns professionsetiska rikt­linjer; jour­na­lis­ ter har till exempel publicitets­regler och yrkesregler 5

Erkännande. Utmaningar för professioner samt riktlinjer mot text­reklam. Läkare,­ lärare, sjuk­ sköterskor och socionomer har också yrkesetiska riktlinjer avsedda att hjälpa den en­skilda yrkesut­ övaren att utföra sitt arbete på ett etiskt riktigt och försvarbart sätt. Ändå uppstår ständigt nya (och gamla) etiska dilemman och utmaningar i prakti­ ken som inga fastställda riktlinjer kan ge uttöm­ mande svar på. Livet är för mång­facetterat för det.

Samhället förändras kontinuerligt, och det kom­ mer ständigt att dyka upp nya etiska problemställ­ ningar, ofta till följd av ny teknik, nya samhälls­ strukturer och nya sätt att ­tänka.

Man kan nog säga att vi alla har en tendens att tänka­ och handla reflexmässigt när vi ställs inför svåra värderings- och moralfrågor. Även i rollen som professionsutövare bygger våra värderingar och handlingar ofta på att vi tar saker och ting för givna. Vi förhåller oss mer eller mindre medvetet till vedertagna sanningar. De gemensamma san­ ningar och föreställningar som finns i ett sam­ hälle kan göra att vi ibland inte ser de etiska di­ mensioner och moraliska dilemman som finns i de företeelser som vi arbetar med. Det är ofta så att vi först i efterhand och i eftertankens ljus upp­ täcker de etiska implikationerna i situationer vi har befunnit oss i och i handlingsval vi har gjort.

Detta gäller oss som privatpersoner i lika hög 6

Inledning grad som utövare av en profession. De profes­ sions­histo­riska erfarenheterna är därför värde­ fulla som utgångspunkt för etiska reflektioner om de utmaningar som professionsutövare står inför i dag och i framtiden. Denna bok är avsedd att bi­ dra till kritiska reflektioner och yrkesmässig ut­ veckling för välfärdsstatens professioner. Med välfärdsstatens professioner avser vi yrken inom socialt arbete, förskola och skola samt i hälso- och sjukvårdssektorn.

Inom politisk filosofi har begreppet erkännan­ de debatterats på senare år. Diskussionen om innehållet i begreppet har främst letts av den ­tyske socialfilosofen Axel Honneth och den ame­ rikanska politiska filosofen Nancy Fraser (Hon­ neth & Fraser 2003). I denna debatt är ord som identitet, omfördelning, kultur och ekonomiska förutsättningar centrala. Fraser och Honneth kompletterar varandra genom att de diskuterar begreppet erkännande på olika nivåer. Innan vi presenterar innehållet i debatten kommer vi kort att redogöra för vad vi lägger in i begreppet pro­ fession samt visa hur intresset för erkännande och yrkesetik har vuxit fram utifrån vår egen forsk­ ning och arbetserfarenhet.

7

Erkännande. Utmaningar för professioner Bokens syfte

I debatten mellan Honneth och Fraser om erkän­ nande ställs viktiga frågor om hur professions­ utövare bemöter och hanterar människor i sin arbets­vardag. Erkännande är bara en av flera as­ pekter av professionsutövning och professions­ etik. I den här boken vill vi visa vilka olika inne­ börder som begreppet erkännande kan ha och hur det kan kopplas till välfärdsstatens professioner och professionsutövning. Begreppen profession och professionsetik kommer att tas upp senare i denna inledning.

Ramen för framställningen är den skandina­ viska välfärdsstatsmodellen. Välfärdsstaten känne­ tecknas av att den sörjer för sina medborgares säker­­het och dessutom erbjuder en rad grund­ läggande förmåner, som utbildning, socialförsäk­ ringar vid sjukdom ­eller fattigdom samt pension. ”Välfärdsstaten är sina professioner”, säger social­ historikern Anne Lise Seip (1994:369). Detta ut­ talande bygger på en analys av utvecklingen av välfärdsstaten och framväxten av professioner inom hälso- och sjukvårdssektorn, utbildnings­ området och den socia­la sektorn. Välfärdsstaten och välfärdsstatens professioner är med andra ord oupplösligen för­enade.

8

Inledning I boken använder vi begreppen klient och bru­ kare. Dessa begrepp är inte neutrala, utan säger en del om de attityder och värderingar som ska­ par möjligheter och handlingsutrymme för pro­ fessionerna (Skau 2003). Begreppen klient och brukare är historiskt förankrade och följer väl­ färdsstatens förändring och utveckling. De som tar emot välfärdsstatens tjänster benämns i dag ofta brukare och inte klienter. Avsikten är att rik­ ta uppmärksamheten mer mot mottagarens egna önskningar, behov och rättigheter. Brukarbe­ greppet har kritiserats eftersom det ger associa­ tioner till en marknadsmodell där staten erbjuder sina tjänster till ”kunder”. Många mottagare av välfärdsstatens tjänster befinner sig dock i en svag position med liten översikt över utbudet och få möjligheter att bedöma konsekvenser.

Vad är en profession?

Begreppet profession definieras på olika sätt bero­ ende på i vilken historisk, samhällelig och kulturell kontext det används. Begreppets ursprung finns i den angloamerikanska världen, där ordet ”profes­ sion” användes om det som på den tiden kallades ”de fria yrkena”. Kännetecknande för dem var att utövarna var betrodda att utföra uppgifter å sam­ 9

Erkännande och identitet Nyckelord:

Erkännande, kränkning, moralisk grammatik, sfärer, kärlek, rättigheter, socialt värdesättande

Vi behöver inte bara erkännande, vi behöver olika former av erkännande – respekt i den politiska s­ fären, värdesättande i den sociala sfären och o ­ m­sorg i den intima sfär som familjen represen­terar. (Kompridis 2007)

Inledning

Att möta människor som befinner sig i sårbara posi­tioner kan på flera sätt vara utmanande. Det kan vara svårt att se vilka behov de har, och ibland­ delar­ inte professionsutövaren klientens eller bru­ karens syn på vad som är behovet. Andra gånger har brukare och professionsutövare samma upp­ fattning om både behov och verktyg, men det sätt på vilket hjälpsystemet är organiserat gör att det varken­ finns utrymme eller möjligheter att genom­ 29

Erkännande. Utmaningar för professioner föra de nödvändiga åtgärderna. Yrkesutövare inom välfärds­statens professioner måste förhålla sig till styr­dokument, regler och normer för hur beslut ska fattas samt konsekvenserna av besluten. Det kan dessutom uppstå situationer där den profes­ sionella integriteten inte går att förena med klien­ tens krav och förväntningar på omsorg.

Enligt filosofen Emmanuel Levinas handlar er­ kännande om att respektera ”den Andre”, att ha förmåga att ge upp sig själv för ett ögonblick för att kunna möta sig själv genom ”den Andre”. ”Att stå ansikte mot ansikte med den Andre är den slut­ giltiga situationen”, skrev Levinas (1969). An­siktemot-ansikte-relationen handlar om något mer än att människor finns till hands för varandra som ob­ jekt i omgivningen. Den norska filosofen ­Hjørdis Nerheim uttrycker det så här: ”Ansiktet­ skär tvärs igenom mitt livsrum och vänder sig till mig med en appell från någon som står helt utanför den mänsk­ liga livsvärlden, det vill säga från något­ helt annat” (Nerheim 1996:422). Nerheims grundliga fram­ ställning av Levinas idéer visar hur viktigt det är att vi som människor inte reducerar ”den Andre” till ett nummer i raden av individer. Vi måste snarare se på ”den Andre” på ett aktivt och överskridande sätt.

Välfärdsstatens professioner förhåller sig till 30

Erkännande och identitet vissa delar av andra människors liv. Man får kän­ nedom om utsnitt av ”den Andres” liv och svårig­ heter, medan man inte har tillträde till andra aspek­ter. Historien har visat att privatlivets grän­ ser ofta följer sociala skiljelinjer. Åtgärderna gent­ emot resandefolket på nittonhundratalet är exem­ pel på ett socialt arbete som överskred dessa grän­ ser. De resandes låga sociala ställning gjorde att deras familjeliv och levnadssätt utsattes för myndig­heternas kontroll och åtgärder. I dag finns tydliga rättsliga gränser för vilken information som en professionsutövare ska och kan be om.

Det är emellertid svårt att leva upp till kravet på att inta en aktiv och överskridande hållning till ”den Andre”­ och samtidigt bara ha tillgång till begränsad kunskap om den människa man möter.

Vad sker med ansikte-mot-ansikte-relationer när de etableras mellan människor som arbetar inom välfärdsstatens professioner och människor som på olika sätt är beroende av professionens hjälp och stöd? Levinas tankar om relationer mel­ lan människor är lockande. Samtidigt säger detta filosofiska synsätt inte så mycket om vad som be­ hövs för att ett möte ska upplevas som ett bra möte.

Vad innebär det för en lärare med ansvar för trettio elever ”att ge upp sig själv för ett ögonblick och möta sig själv genom den Andre”? Kanske är det 31

Erkännande. Utmaningar för professioner just genom att inte ge upp sig själv som läraren kla­ rar av att upprätthålla ordningen i klassituationen samtidigt som hon eller han därmed riskerar att inte fånga upp och hantera behoven hos varje en­ skild elev. Kan vi därmed dra slut­satsen att denna lärare så att säga offrar erkännandet till förmån för lugn och ordning? Å andra sidan kan just detta fokus­ på helheten vara ett viktigt sätt att erkänna elevernas behov av att ingå i en gemenskap och att vara en del av en lärande miljö. Exemplet visar att begreppen behov, respekt och erkännande är långt ifrån fasta och entydiga, utan snarare situations­ relaterade och flytande.

Begreppet erkännande har haft varierande och olika betydelser. Det vi i dag lägger in i begreppet är inte detsamma som tidigare generationer lade in i det. På samma sätt kan vi tänka oss att erkän­ nandebegreppet har vissa andra betydelser i en skandinavisk kontext än vad det har i andra län­ der. Begreppet är med andra ord såväl historiskt och socialt som geografiskt betingat. Den kana­ densiske filosofen Nikolas Kompridis anser där­ för att dagens kamp för erkännande först och främst handlar om vad som ska läggas in i begrep­ pet (Kompridis 2007:277). Detta är ett fruktbart sätt att se på begreppet erkännande som vi kom­ mer att ha med oss i resten av boken.

32

Erkännande och omfördelning Nyckelord:

Kulturell orättvisa, ekonomisk orättvisa, ­erkännande, omfördelning, likhet, jämlikhet Vid resursknapphet växer inte alltid generositeten.

(Vaaland 2007:183)

Inledning

Vi har sett att Axel Honneth utgår ifrån Hegels tes om att identiteter konstrueras dialogiskt genom en ömsesidig erkännandeprocess. Erkännandet av ”den Andre” är av avgörande betydelse för utveck­ landet av en människas självkänsla. Honneth be­ skriver tre behov av erkännande i anknytning till den privata sfären, den rättsliga sfären respektive den solidariska sfären. Alla tre är exempel på olika gemenskaper som vi ingår i och som var för sig främjar olika former av erkännande. På samma sätt som enskilda människor och grupper behöver er­ 59

Erkännande. Utmaningar för professioner kännande visar Honneth att även samhället som helhet gynnas av att medlemmarna upplever att deras behov av erkännande tillgodoses. Alternati­ vet är social oro och sociala konflikter.

Efter att Honneth lagt fram sin teori om erkän­ nande uppstod en debatt om förhållandet mellan likabehandling och individuell behandling, om rättvisa och resursfördelning och om individers och samhällens behov av erkännande. Honneths förståelse och användning av begreppet erkän­ nande har kritiserats. Kritikerna hävdar att er­ kännande i alltför hög grad har knutits till identi­ tetspolitik och inte till ekonomiska olikheter och orättvisor (Honneth & Fraser 2003). Inspirerade av den amerikanska politiska filosofen Nancy Fraser kommer vi i detta kapitel att diskutera för­ hållandet mellan erkännande och omfördelning.

Omfördelning och identitet som ett dilemma

En av välfärdsstatens viktigaste målsättningar har varit att avskaffa fattigdomen. Målet är att mins­ ka omfattningen av den ekonomiska olikhet som är en följd av marknadsekonomin och att skapa en rättvisare ekonomisk fördelning (Halvorsen 2002:108). Denna politik utgör ett fundament för professionsutövare i välfärdsstaten. Som vi har 60

Erkännande och omfördelning beskrivit tidigare har utvecklingen i västvärlden gått i riktning mot att betona kulturell omfördel­ ning i stället för ekonomisk omfördelningspolitik som medel mot orättvisor och politisk kamp.

Nancy Fraser menar att erkännande och respekt inte kan fördelas på samma sätt som inkomster och andra välfärdsförmåner (Honneth & Fraser 2003). Hon efterlyser en större medvetenhet om skillnaden mellan ekonomi och kultur, mellan klass och statushierarki och mellan omfördelning och erkännande. Sociala olikheter och konflikter kan enligt Fraser förklaras utifrån bristen på kul­ turellt erkännande, men är ofta förankrade i den ekonomiska fördelningen i samhället.

Enligt Fraser kan kravet på erkännande medföra problem i förhållande till kravet på ekonomisk om­ fördelning. Problematiseringen av mångfaldsbe­ greppet är en aspekt i utforskandet av förhållandet mellan erkännande och omfördelning (Borchgre­ vink & Brochmann 2008). Den starka fokusering­ en på mångfald och variation har medfört att alla former av olikheter framstår som mer eller mindre likvärdiga. Den tidigare politiken, vars mål var att göra alla lika, har ersatts av en politik som avser att främja variation och likvärdig behandling oavsett kön, ålder, etnicitet och sexuella preferenser. Men Tordis Borchgrevink och ­Grethe Brochmann (2008) 61

Erkännande. Utmaningar för professioner påminner om att alla typer av olikheter inte är lik­ värdiga. Att vara rik kan inte jämställas med att vara fattig. Att leva i en vardag med materiellt över­ flöd ger andra möjligheter och livsvillkor än att be­ höva anstränga sig för att få tillvaron att gå ihop.

Nancy Fraser beskriver förhållandet mellan om­ fördelning och erkännande som ett dilemma där kravet på omfördelning ibland motverkar kravet på erkännande. För att illustrera sin poäng konstruerar Fraser en modell som består av ett begreppsmässigt spektrum med olika grupperingar. På skalans ena sida finner vi grupper vars intresse är ekonomisk omfördelning i samhället. På skalans andra sida fin­ ner vi grupper som är kulturellt, socialt och identi­ tetsmässigt diskriminerade, föraktade och stigmati­ serade. Modellen kan illustreras på detta sätt:

Symbolisk/kulturell orättvisa – Degradering – Förakt – Frånvaro av respekt

Socioekonomisk orättvisa – Utnyttjande – Ekonomisk marginalisering

Botemedel Botemedel Erkännande, mångfald, Politisk och ekonomisk kreativitet, valfrihet, omfördelning lika värde

Figur 3 F rasers beskrivning av förhållandet mellan socioekonomisk orättvisa och symbolisk/kulturell orättvisa.

62

Sanningssägande och profession Nyckelord:

Sanningssägande, kurage, samhällsuppdrag, människosyn, vetenskapssyn När jag var ett par och tjugo blev jag medveten om mitt personliga ansvar. Det hade inte längre någon betydelse för mig om stora, erkända auktoriteter stod bakom ett förbud, krav eller godkännande. Mina handlingar hade jag ensam ansvaret för, och skulle dessa på grund av min övertygelse komma att strida emot auktoritetens lagar och föreskrifter, ja, då måste jag ta följderna som något oundvikligt.

(Madsen 1956:13)

Inledning

Med dessa ord inleder den danska pedagogen ­Sofie Madsen sin bok Hva børnene lært mig (1956).

I boken beskriver Madsen hur mötet med bar­ nen på ett barnhem i Köpenhamn i slutet av 1930-­talet formade henne som människa och 105

Erkännande. Utmaningar för professioner professionell yrkesutövare. Sofie Madsens etiska över­väganden och moraliska val i sitt profes­ sionella liv kan utgöra klangbotten i diskussio­ nen om profes­sions­­etik och erkännande i det här kapitlet. Det handlar om professionsetikens inne­håll och förhållandet mellan professionstill­ hörighet och etiska överväganden.

Detta är en diskussion om de utmaningar som den professionella ställs inför i de fall där behand­ lingsmetoderna, det juridiska ramverket, värdena och påbuden kan strida emot den egna uppfatt­ ningen om vad som är moraliskt riktigt. I kapitel två utgick vi från Emmanuel Levinas förståelse av ”den Andre”. Vi fick lära oss att det att se ”den Andre” utgör ett centralt men också ofta ett pro­ blematiskt element i välfärdsstatens professions­ utövning. När man står ansikte mot ansikte med en annan människa, en elev, patient, klient eller boende, är utvecklandet av självständighet och kurage viktiga aspekter av en individuell profes­ sions­etik. Madsen beskriver sin personliga ut­ veckling som professionell inom barnavården som ett resultat av det vi kan kalla mötet med ”den Andre”. Även om Sofie Madsens berättelse skrevs för flera decennier sedan, då välfärdsstaten ännu var under uppbyggnad, kan välfärdsstatens professioner känna igen sig i hennes beskrivning 106

Sanningssägande och profession av moraliska dilemman. I detta kapitel kommer vi att gå närmare in på förhållandet mellan profes­ sions­till­hörig­het och ansvaret för det egna hand­ landet. Vi har tidigare sett att förmågan och möj­ ligheterna att se ”den Andre” utgör ett centralt element i erkännandet. Här kommer vi att se om professionstillhörigheten och utvecklingen av de olika professionerna skapar en grund för att när­ ma sig ”den Andre” på det sätt som ett erkännan­ deperspektiv innebär. Avslutningsvis kommer vi att använda den franske filosofen Michel Fou­ caults begrepp sanningssägande, eller kurage, för att belysa förhållandet mellan professionalitet och personligt ansvar.

Erfarenhet eller evidens som kunskapsgrund

Det finns olika uppfattningar om vad som är pro­ fessionalitet och vad som inte är det. Vi kan ändå hävda att kunskap är en grundläggande del av professionaliteten (se definitionerna av professio­ nalitet hos Molander & Terum 2008:20). Profes­ sionens legitimering, formell eller informell, byg­ ger på att de professionella håller sig uppdaterade yrkesmässigt och att de förvaltar det kunskapsfält de representerar. För nya professioner och ”semi­ professioner”, som sjuksköterskor och lärare, har 107

Erkännande Utmaningar för professioner Karen-Sofie Pettersen & Eva Simonsen Hur kan behovet av erkännande tas tillvara ur ett professionsetiskt perspektiv? Hur kan man exempelvis sträva efter rättvisa och jämlikhet och samtidigt ge erkännande åt och respektera det unika i varje enskilt fall? I den här boken visar författarna hur erkännande kan kopplas till välfärdsstatens professionsutövning. Utifrån debatten mellan filosoferna Axel Honneth och Nancy Fraser och med exempel från nordisk forskning, diskuterar författarna begreppet i relation till ämnen som likabehandling, mångfald, diskriminering, erfarenhet och evidens.

Karen-Sofie Pettersen är dr. polit. och senior forskare vid Arbeidsforskningsinstituttet (AFI) i Norge, och Eva Simonsen är professor, dr. scient. och FoU-koordinator i Statped sørøst, Norge.

ISBN 978-91-40-68141-6

9 789140 681416