9789127427167 by Smakprov Media AB

Martin Levanders klassiker Psykologi för gymnasiet har uppdaterats och anpassats till gymnasiet 2011. För uppdateringen står Cornelia Sabelström Levander, som är legitimerad psykolog.

Läroböcker Psykologi 1 Psykologi 1+2a

Cornelia Sabelström Levander

PSYKOLOGI FÖR GYMNASIET

Liksom tidigare ger boken en grundlig genomgång av de olika psykologiska perspektiven, nu kompletterat med ett socialpsykologiskt perspektiv. Perspektiven tillämpas sedan på olika områden. Till exempel diskuteras mänskliga behov och känslor, hur vi tar in information och bearbetar den, om det är arvet eller miljön som påverkar oss mest, och vad psykisk hälsa och ohälsa innebär och beror på. Fördjupningsområden såsom personlighetspsykologi, vetenskapsteori, genuspsykologi och psykologisk testning finns också med.

Martin Levander

Utgåvan innehåller flera nyheter. Ett helt nytt kapitel inleder boken och sätter psykologiämnet i ett samhälleligt och vetenskapligt sammanhang. Därefter följer fem tematiska delar: Perspektiv på psykologi, Att tänka, känna och minnas, Att formas som människa, Hälsa och ohälsa samt Psykologi som vetenskap. Indelningen är gjord för att underlätta för både lärare och elever att använda boken och för att matcha ämnesplanernas krav.

Psykologi 1+2a

Titlarna finns även som digitalböcker Fördjupningsböcker Texter i psykologi Fallbeskrivningar

Psykologi 1+2a LÄROBOK för gymnasiet

ISBN 978-91-27-42716-7

Martin Levander

Cornelia Sabelström Levander

9 789127 427167

cover_psykologi_1_2a.indd 1

2012-07-13 12:45

VAD ÄR PSY KOLOG I?

PERS PEKTIV PÅ PSY KOLOGI 1 2

1 Freud och det psykodynamiska perspektivet 2 Beteendeperspektivet

1, 2a

3 Det humanistiska perspektivet 4 Det kognitiva perspektivet 5 Det biologiska perspektivet

1, 2a

1 1

6 Det socialpsykologiska perspektivet

AT T KÄN NA, TÄN KA OCH MI NNAS 1 0 4

7 Behov och känslor

106

8 Perception och uppmärksamhet 9 Minne och inlärning

1, 2a

124

134

Läroplanen GY 2011 skiljer mellan kurserna Psykologi 1 och 2a. Färgetiketterna anger till vilken kurs ett kapitel hör. Vissa passar båda kurserna.

inlay_psykologi_1_2a.indd 4

2012-07-13 12:40

ATT F OR MAS SOM M ÄNNI SKA 1 4 4

10 Utvecklingspsykologi

146

11 Personlighetspsykologi

12 Grupp och samhälle

180

13 Kön och genus

1, 2a

170

200

HÄLSA OCH OHÄLSA 2 1 2

14 Hälsa

214

15 Stress

228

16 Kris

240

17 Depression

250

18 Ångest, fobier, tvång och neuroser 19 Ätstörningar

262

278

20 Att vara psykiskt sjuk

288

PSY KOLOG I SOM VE T E NSKAP 3 0 6

21 Att forska och testa

308

22 Förnuft och känsla, IQ och EQ

inlay_psykologi_1_2a.indd 5

318

2012-07-13 12:40

Vad är psykologi? Den som för första gången öppnar en lärobok i psykologi har redan många tankar och kunskaper om ämnet. Det är en stor tillgång, men också en risk. För hur vet man om de egna erfarenheterna stämmer med vad den vetenskapliga psykologin säger? I det här kapitlet introduceras hur psykologi som vetenskap har vuxit fram. Vad ingår och hur får forskarna fram ny kunskap? Vilka frågor ställer de? Avslutningsvis presenteras innehållet i bokens fem delar.

Psykologins historia Psykologi är en vetenskap som försöker beskriva och förklara hur och varför människor känner, tänker och handlar. Av dessa tre ord förstår man att psykologi är ett brett ämne som egentligen berör allt vi gör och tänker, dygnet runt. Våra sinnen reagerar på omgivningen och vi reagerar på våra sinnesintryck. Vi gör nya erfarenheter varje dag, och genom samtal och böcker reflekterar vi kring det vi upplever. Räknas då allt detta som psykologi? Var går i så fall gränsen mellan vardagserfarenheter och vardagspsykologi i förhållande till psykologin som vetenskap?

Teorier eller iakttagelser Som vetenskap anses psykologin ung. Först vid 1800-talets mitt började man forska empiriskt, det vill säga göra vetenskapliga observationer av verkligheten genom iakttagelser och experiment. Upptäckterna började först då bygga på erfarenhet – och inte som tidigare på filosofiska resonemang eller i förväg formulerade teorier. Wilhelm Wundt öppnade det första laboratoriet för psykologiska undersökningar år 1879 i Leipzig. Det brukar man säga är starten på den moder na vetenskapliga psykologin. Wundt ville studera medvetandets innehåll med hjälp av försökspersoner. Han är ihågkommen inte så mycket för sina teorier som för sin vilja att avgränsa psykologin till en experimentell och empirisk vetenskap. Fast egentligen föddes psykologin långt tidigare. Ämnet växte fram i utrymmet mellan filosofi och fysiologi, alltså mellan tanke och kropp. Förmodligen har människor i alla tider funderat över relationer, förmågor och själens smärta. Vardagspsykologins historia blir därmed lika lång som människans.

inlay_psykologi_1_2a.indd 6

2012-07-13 12:40

Hypnos var en psykologisk behandlingsform vid förra sekelskiftet. Även Sigmund Freud använde hypnos för att komma åt minne och kunskaper som inte var tillgängliga på annat sätt, innan han valde psykoanalysen som arbetssätt.

I skrifter från de kända grekerna Platon, Aristoteles och Hippokrates (300–400 år f.Kr.) syns spår av systematiskt psykologiskt tänkande. Redan då försökte alltså tänkarna hitta förklaringar och skapa teorier om varför vi människor skiljer oss så åt i personlighet, beteende och relationer. Bland annat talades det om fyra kroppsvätskor som ansågs betydelsefulla för människans temperament och hälsa (blod, slem, gul galla och svart galla). Obalans i vätskorna ledde till obalans i sinne och i kropp. En rest från den tiden är begreppet melankoli – djup nedstämdhet – som på grekiska var ordet för svart galla.

inlay_psykologi_1_2a.indd 7

2012-07-13 12:40

Går själen att se och mäta? En gammal tanke som levt kvar genom historien är att psyket inte bara känns, utan också går att betrakta utifrån. Österrikaren Franz Joseph Gall hävdade på 1700-talet att mänskliga egenskaper skulle gå att känna och se via huvudets form och skallbenets utbuktningar. Synsättet kallades frenologi. Hjärnans form ansågs avspegla individens personlighetsdrag och själsliga förmågor. Formen på hjärnan påverkade i sin tur skallbenet, vilket betydde att man kunde se och känna hur en person var på kraniets form. Uttrycket ”geniknölarna” är en rest från det här tankesättet. Frenologin fanns kvar ända in på 1930-talet i Sverige. Något som nog främst berodde på att det inte gjordes någon systematisk vetenskaplig prövning av de rätt slumpmässigt bestämda personlighetsdragen och deras placeringar i hjärnan. Men kanske lika mycket på vår önskan att faktiskt kunna se det psykologiska. I dag används särskilda kameror för att fotografera/skanna hjärnan för att spåra var olika funktioner sitter eller för att se aktiviteten i hjärnan. Den här typen av vetenskapligt utforskande bygger på faktiska iakttagelser och skiljer sig rejält från frenologin.

Del av samhällsutvecklingen Vad det är för psykologisk kunskap som behövs och ryms inom ämnet psykologi, hänger ihop med hur samhället utvecklas. Ett aktuellt exempel är dagens så kallade reality-tv. Handlingen bygger ofta på tävlingar och på vad deltagarna visar för reaktioner. Deltagarna avslöjar sina privata tankar, känslor och handlingar. Reality-tv:n uppfyller på så sätt lite av definitionen för vad psykologi är. Programmen är fyllda av känslomässigt utforskande och socialt experimenterande. ”Big Brother” var en sådan banbrytande serie där gränser överskreds och kriser inte var ovanliga. Kanske går det att säga att realitytv är en ny tillämpning av psykologiämnet, men är det verkligen psykologi? Det är inte lätt att säga var gränsen går men möjligtvis skulle tv-serien ”Robinson” kunna ingå som ett experiment om grupprocesser i en lärobok i socialpsykologi. Tv-serien utspelar sig på en öde ö där ett dussintal människor rent fysiskt kämpar för sin överlevnad, samtidigt som de sliter med sociala relationer för att inte röstas bort och skickas hem. Ett annat exempel på hur psykologiämnet har formats i växelverkan med samhällsutvecklingen syns i 1900-talets krigföring. De stora världskrigen krävde kompetenta soldater. Nya sållningssystem växte fram, det vill säga teorier om vilka som skulle väljas ut att bli soldater, liksom hur de skulle hittas bland alla rekryter. Psykologiska metoder blev användbara redskap och därigenom utvecklades ämnet. Nya vapen och sätt att föra krig på krävde en viss typ av ledare och nya sätt att tänka om hur människor kan motiveras och grupper hållas sam-

inlay_psykologi_1_2a.indd 8

2012-07-13 12:40

Tv-serien Robinson – ett exempel på socialpsykologiskt experiment?

man. Psykologisk medvetenhet och utveckling av soldater och ledare blev på så sätt en medveten strategi i krigsföringen. När sedan djupt traumatiserade soldater kom hem tvingades samhället att utveckla olika psykologiska behandlingar. Krigets frågor krävde psykologiska svar. Psykologiska framgångar underlättade i sin tur för krigsförarna och blev sedan till nya forskningsområden. Ytterligare ett exempel på kopplingen samhälle–psykologi är hur synen på att vara barn respektive förälder i Sverige har förändrats. Inte förrän år 1969 infördes ett uttryckligt förbud i föräldrabalken mot att aga barn. Först då hade den psykologiska kunskapen om barns behov blivit så spridd att både politiker och väljare (föräldrar!) ville förändra villkoren och därmed samhällets officiella syn på barnuppfostran.

Psykologin i dag Psykologiämnet har en självklar plats i skola, tidningar, kultur och samtal i dag. Den är så självklar att vi inte alltid tänker på att vi talar om psykologi. Uttryck som ”Det har jag trängt bort!”, ”Har du DAMP eller?” och ”Det var nog omedvetet …” innehåller alla en bit underförstådd psykolo-

inlay_psykologi_1_2a.indd 9

2012-07-13 12:40

gisk kunskap. Det finns alltså en utbredd vardagskunskap i dag. Den syns inte minst i bokhandelns många självhjälpsböcker. De kan inspirera och hjälpa oss att hantera våra liv och relationer, men de bygger inte alltid på forskning. Därför är det viktigt att kunna skilja ut akademisk psykologi från vardagspsykologin. Psykologihistorikern Per Saugstad har listat grundläggande frågor som forskare ställer och därigenom försökt ringa in allt som psykologi kan vara: r r r r r r r r

Hur kan våra känslor beskrivas och kategoriseras, och vilka samband finns mellan känslor och kroppsliga funktioner? Hur aktiveras och styrs vårt tänkande och våra handlingar? Hur orienterar vi oss i omvärlden med hjälp av våra sinnen? Hur påverkas vi av våra erfarenheter och hur lär vi oss nya saker? Under vilka betingelser kan vi ta fram det vi har lärt oss? Hur utvecklas barn från födelsen upp till vuxen ålder? Hur påverkas vi av andra människor och av samhället? Hur skiljer sig människor från varandra och vilka faktorer ligger bakom avvikande beteenden?

Självklart finns det många, många fler frågor. Att ställa frågor är faktiskt lika roligt som att hitta svar. Men att forska inom psykologi kräver mycket eftertanke. Upplevelser, känslor, beteenden och tankar är svåra att mäta. Även forskare kan ha problem med att skilja ut egna erfarenheter och vardagspsykologiska slutsatser från annan kunskap. Vad är egentligen tillförlitlig kunskap och godtagbara slutsatser?

Psykiatri eller psykologi? Egentligen hör frågan om människans psykiska sjukdomar till läkarvetenskapen, närmare bestämt till psykiatrin. Det är en biologiskt grundad vetenskap inriktad på att hitta neurofysiologiska förklaringar och där läkemedelsbehandling ofta används. Inom psykiatrin har genetiska förklaringar, det vill säga arvet, fått allt större betydelse. I klinisk psykologi studerar man också orsakerna bakom psykiska störningar och hur de kan behandlas. Men den vetenskapliga grunden är bredare och därför ser teorierna annorlunda ut. Behandling av psykisk ohälsa sker främst genom samtal eller olika former av inlärning. Även om arvets betydelse finns med, är miljön utgångspunkten. Den miljö som en gång var och den miljö som nu kan skapas. I den här boken har olika symtom och psykiska tillstånd fått ta plats men det är psykologiska förklaringar som dominerar.

inlay_psykologi_1_2a.indd 10

2012-07-13 12:40

Fem avsnitt och sex perspektiv Vi har valt att presentera psykologiämnet under fem olika rubriker: Psykologiska perspektiv inleder och ger en bild av forskningens utveckling och historia. Från Freuds dagar – det psykodynamiska perspektivet – fram till dagens medvetenhet om hjärnans betydelse – både fysiologiskt (det biologiska perspektivet) och tankemässigt (det kognitiva perspektivet). Att relationer och miljö är viktiga lyfter både det humanistiska och det socialpsykologiska perspektivet fram. Med perspektiven som grund går det lättare att förstå varför forskning i psykologi kan se så olika ut och varför vissa debatter blir så heta. Att känna, tänka och minnas tar upp några av psykologins grundstenar. Under 1900-talet har forskare gjort många experiment och studier av människor och djur för att svara på frågor om vad som driver oss människor framåt, hur våra känslor och tankar uppstår liksom hur vi bearbetar och minns all information som når oss via våra sinnen. Att formas till människa är bokens tredje del. Vår uppväxt och våra erfarenheter, livshändelser och relationer utvecklar oss och formar våra personligheter. Andras närvaro – gruppen, kulturen och samhället – hjälper oss att utveckla vår identitet. Delen avslutas med en diskussion om hur könsbegreppen formar oss. När vi talar om psykologi tänker vi ofta på psykisk hälsa och ohälsa – bokens fjärde del. Det är viktigt att veta vad vårt psyke mår bra av. Sömn, tid för återhämtning och lagom med stress är några sådana faktorer. Strategier vid psykisk överlastning (som kriser, sorg eller stress) är också bra att känna till i förväg. Vanliga tillstånd som depression, ångest och ätstörningar liksom ohälsa med stor påverkan på det dagliga livet – till exempel schizofreni och personlighetsstörning – förklaras. Psykologi som vetenskap ger exempel på och diskuterar hur psykologiska fenomen kan mätas, hur forskning kan bedrivas och vad mänsklig intelligens egentligen är. UPPGIFTER

1. Försök att formulera vad du själv tänker att psykologi är, utan att bry dig om vad som står i boken. 2. Vad skulle du vilja veta mer om inom ämnet psykologi? Till vilket av perspektiven eller rubrikerna ovan hör dina frågor? 3. Försök att förklara så kallad vardagspsykologi? Vad är det? Hur har du tillägnat dig den? Hur skiljer den sig från vetenskaplig psykologi? 4. I kapitlet beskrivs frenologi. Hur tänkte man om vetenskap och forskning på 1700-talet när teorierna kom? Hur tänkte man på 1900-talet när frenologin skrotades?

inlay_psykologi_1_2a.indd 11

2012-07-13 12:40

Perspektiv p책 psykologi Freud och det psykodynamiska perspektivet Beteendeperspektivet Det humanistiska perspektivet Det kognitiva perspektivet Det biologiska perspektivet Det socialpsykologiska perspektivet

inlay_psykologi_1_2a.indd 12

2012-07-13 12:40

Psykologi gränsar till vetenskaper som biologi, medicin, sociologi och filosofi. En del av dessa sysslar mer med experiment och tillhör det naturvetenskapliga området. Andra prövar hypoteser mer teoretiskt eller använder metoder som förknippas med humanistisk vetenskap. Det finns alltså väldigt olika uppfattningar om vad som är psykologi och hur psykologisk forskning ska utformas. Att känna till centrala begrepp, vad de står för och hur de förhåller sig till varandra, är att lära sig psykologi. Men eftersom så många olika synsätt ryms inom samma ämne, gäller det att veta till vilket perspektiv ett begrepp hör. Sex olika perspektiv presenteras i bokens första del. De visar mångfalden inom psykologiämnet men också att det finns motsättningar. Människan är så komplicerad att hon inte går att förklara ur en enda synvinkel – vi behöver flera.

inlay_psykologi_1_2a.indd 13

2012-07-13 12:40

Det socialpsykologiska perspektivet För att förstå en människa räcker det inte att undersöka hennes reaktioner eller hennes medvetna och omedvetna känslor. Bara genom att titta på en människas samspel med andra individer går det att förstå henne helt, hävdar det socialpsykologiska perspektivet. En viktig fråga inom perspektivet blir därför hur vår identitet formas. Skapas den enbart av omgivningen eller är vi med och skapar oss själva? Hur vi blir onda respektive goda individer är en annan fråga som ställs. Om det socialpsykologiska perspektivet ska räknas som ett av grundperspektiven inom psykologin kan diskuteras. Självklart säger vissa. Andra skulle säga att det mer handlar om ett delområde.

Gränsen mellan individ och samhälle Perspektiven i de tidigare kapitlen tittar på individen – hurdan är människan och kan hon förändras? Det socialpsykologiska perspektivet undersöker i stället hur människan blev en individ och hur samspelet med andra går till. Utgångspunkten är att det finns ett ständigt växelspel mellan människan och den sociala miljö hon finns i. ”Människan är en produkt av sin omgivning, men hon formar också själv sin omgivning” skrev en lärobok i socialpsykologi på 1980-talet. Vissa utgår från ordet kultur och kallar det då för ett sociokulturellt perspektiv. Med kultur menas de gällande värderingar, föreställningar, beteenden och traditioner som delas av en större grupp människor och som förs vidare från en generation till nästa. Varje kulturell grupp utvecklar sina egna normer (regler och uppfattningar om vad som är normalt) vilka i sin tur formar individen. Vi påverkas alltså av omgivningen (gruppen, samhället och kulturen) vi lever i.

inlay_psykologi_1_2a.indd 92

PERSPEKTIV PÅ PSYKOLOGI

2012-07-13 12:41

”Gruvarbetarnas omklädningsrum” av Tamas Galambos

Den del av socialpsykologin som undersöker vad som händer i grupper – hur grupper agerar mot varandra och mot individer – presenteras i kapitel 12, Grupp och Samhälle. Här talar vi mest om hur en individ skapas, men börjar med en av socialpsykologins stora frågor – mänsklig ondska.

DET SOCIAL PSYKOLOGISKA PERSPEKTIVET

inlay_psykologi_1_2a.indd 93

2012-07-13 12:41

Idag söker vi ofta psykologiska svar på frågor om ondskans ursprung. Förr vände vi oss till religionen. Målning av Alexis Hunter.

Ondska Inre eller yttre orsaker 19 interner som nyligen fällts för mord och hamnat i fängelser i delstaten Kalifornien i USA, intervjuades och testades. Tio av dessa mördare hade en lång våldshistoria bakom sig. De visade bristande impulskontroll, var tydligt maskulint orienterade i sin sexualitet och var allmänt utåtriktade. De övriga mördarna var helt annorlunda. De hade aldrig begått någon kriminell handling tidigare. Deras mord var totalt oväntade, sett i förhållande till deras blida sätt och fredliga temperament. Deras problem var möjligtvis överdriven impulskontroll, som hindrade dem från att uttrycka någon slags känsla. Deras sexuella identitet beskrivs som mer feminin eller androgyn och de flesta var blyga. Dessa ”blyga plötsliga mördare” dödade precis lika våldsamt som återfallsbrottslingarna, och deras offer var lika tydligt döda.

inlay_psykologi_1_2a.indd 94

PERSPEKTIV PÅ PSYKOLOGI

2012-07-13 12:41

Professor Philip Zimbardo är en av dem som gjorde studien om de 19 mördarna. Hans poäng är att det hade varit omöjligt att förutse morden bara genom kunskap om de nio männens personligheter, då de så tydligt skiljde sig från vanebrottslingarnas. Det är lätt att förklara synliga beteenden utifrån en individs temperament och läggning, att hitta inre förklaringar till handlingarna och inte låtsas om hur mycket den yttre situationen påverkar. De fem andra perspektiven ger många inre förklaringar, som till exempel dåliga ”gener”, personlighetsdrag, beteendestörningar eller svåra barndomsupplevelser. I en individcentrerad kultur som vår är det kanske inte så konstigt. Individens möjligheter – och skyldigheter – anses enorma. Men samtidigt skyddar sig samhället och slipper stå som ansvarigt. Ingenting behöver förändras där – om bara individens beteende justeras. Det socialpsykologiska perspektivet väljer däremot att betona situationens betydelse. Man är främmande för att dela upp människor i vi – de goda – och dom – de onda. För med en sådan uppdelning följer inställningen: ”jag är inte den sortens människa som gör onda handlingar”. Som om vissa av oss är betraktare av ondska och andra är utförare av den. Zimbardo är mest känd för The Stanford Prison Experiment där unga människor fick spela vakter och fångar. Förtrycket i experimentet stegrades så att det fick avbrytas i förväg (läs mer på www.prisonexp.org). Det har efteråt väckt mycket diskussioner. Zimbardo har fortsatt studera och skriva om hur goda människor blir förövare.

Offer eller förövare Det är inte så många människor som ser sig som utförare av ondska. Med tanke på alla oerhört grymma och omfattande brott runt om i världen de senaste 100 åren, är antalet förövare som stiger fram väldigt få. De flesta ser snarare sig själva som offer eller möjligtvis betraktare eller vittnen till ondska. Som en bieffekt av ett socialpsykologiskt experiment lyckades några forskare år 1990 fånga skillnaden mellan hur en förövare och ett offer beskriver sitt handlande. Egentligen skulle forskarna studera hur ilska uppstår och utspelar sig i vardagslivet, men resultatet blev något annat. Deltagarna i studien fick skriva ner två händelser. Den ena skulle beskriva när någon hade gjort dem arga. Den andra skulle handla om hur de själva hade gjort någon arg. Samma person beskrev sig alltså både som offer och som förövare. Vad händer då med uppdelningen i ond och god? När förövarna beskrev det som hänt, hoppade de ofta över orsaken och beskrev slutet på händelsen positivt. Offret sökte i stället förklaringar till det som hänt genom omfattande bakgrundsbeskrivningar, men utan att egentligen få svar på varför han eller hon hade blivit illa behandlad. Händelserna beskrevs ge långvariga spår, och hade inte alls lyckliga slut eller någon förståelse inbyggd.

DET SOCIAL PSYKOLOGISKA PERSPEKTIVET

inlay_psykologi_1_2a.indd 95

2012-07-13 12:41

Offret beskrev också skadan som mycket mer omfattande än vad förövaren gjorde. Kom ihåg att det hela tiden handlar om samma person som beskriver, men utifrån olika roller! Förövarna hade en tendens att lägga skulden på offret, att de hade bidragit till att förövaren blivit arg. Offret däremot såg sig som god och helt oskyldig. Kort sammanfattat: förövaren såg sig inte som förövare och såg inte heller offret som ett egentligt offer. Offret däremot upplevde sig helt oskyldigt och dessutom händelsen som både överrumplande och långvarig. Självklart kan ett experiment om ilska inte ge svar på vad som gör en förövare. Men det blir tydligt att när vi talar om vem som är ond respektive god, och om varför – präglas vårt svar av ur vems synvinkel vi betraktar den onda gärningen. Förövarens och offrets synsätt drar åt olika håll och lämnar ett stort oförklarat gap däremellan.

Varför ond? Evil is knowing better but doing worse. Denna korta och slagkraftiga beskrivning av ondska har gjorts av Irving Sarnoff, professor i psykologi, med bland annat kärlek som sitt forskningsområde. Eftersom det socialpsykologiska perspektivet inte tror på goda eller onda människor utan kopplar handlingen till situationen, formulerar de också sin fråga om ondska annorlunda. ”Varför gör vissa människor sådant som andra kommer att tycka är ondskefullt?” Den amerikanske professorn Roy F. Baumeister har gett ett sorts svar i sin artikel om fyra gemensamma rötter till ondska: Människor tillgriper våld för att få det som de vill ha. Handlingen ses som nödvändig för att lösa (behovs-)konflikten. Oavsett om det gäller ett bankrån eller utplånandet av en by är våldet ”bara” ett medel. När egot hotas, skyddas det med våld. När självkänslan kränks (inklusive stolthet, heder, rykte eller självbild) kan det bli omöjligt att bära. Svaret blir då en aggressiv handling. Särskilt verkar detta gälla personer som pendlar starkt i självkänsla. Att inte bli respekterad kan väcka ilska. Slår du ner någon som inte respekterar dig, är det att skydda egot med våld. Idealism – att göra gott genom att göra ont. Här finns höga ideal som borde motsäga onda handlingar. Men visionen ska uppnås och ändamålet tycks helga medlen. Stalins massdödande liksom Nazitysklands utplåning av nästan 12 miljoner judar, romer, homosexuella och kommunister är två exempel. Det finns många fler. Sadism – glädjen i att skada. Detta är oftast offrets starkaste känsla, men kanske inte den vanligaste orsaken i dagliga livet. Utifrån sett kan ondskefulla personer upplevas sadistiska, men deras motiv behöver inte ha varit njutningen i att skada.

inlay_psykologi_1_2a.indd 96

PERSPEKTIV PÅ PSYKOLOGI

2012-07-13 12:41

Eftersom det socialpsykologiska perspektivet tittar mycket på samspelet mellan grupp, individ och samhälle, har självklart ondska också studerats utifrån det. Milgrams lydnadsexperiment – studenter som instruerades att ge elstötar på försökspersoner – är en sådan klassisk studie. Det kan du läsa mer om i kapitel 12. Vad skulle kunna vara recept mot ondska enligt det socialpsykologiska perspektivet? Att analysera och synliggöra olika processer mellan människor är nog det snabba svaret. Ett mer tillspetsat recept är att situationen som utlöser den ondskefulla handlingen måste förändras. När människors behov inte frustreras, när exempelvis barn inte utsätts för övergrepp i grupp (av familj, kamrater, skola och så vidare) eller i samhälle, minskar de utlösande situationerna. Aggressiviteten går att styra och de fyra rötterna till ondska kan pareras. Ytterligare ett svar är att individen har ett ansvar gentemot sitt samhälle och sin grupp: Genom reflektion och självkontroll liksom civilisationens upprätthållande (normer som bland annat stödjer altruism – osjälviskt givande) kan människor styras bort från sin benägenhet att göra själviska och för andra skadliga handlingar. UPPGIFTER

1. Ett exempel på hur olika vi ser på våra handlingar ges i kapitlet. Personer har fått beskriva när de är förövare respektive offer. Vad tycker du är den största skillnaden mellan dem? Kan du känna igen dig själv? Varför är det svårt att vara i båda positionerna samtidigt? 2. Den sovjetiske författaren Alexandr Solzjenitsyn har formulerat sig ungefär så här: gränsen mellan gott och ont går mitt i varje människas hjärta. Vad tror du att han menade? 3. Vad är ondska för dig? När och hur blir vi människor ondskefulla? Diskutera! 4. Personer som utför särskilt ondskefulla handlingar beskrivs ofta som sjuka. En sådan debatt har uppstått kring Anders Behring Breivik, som sköt ihjäl många ungdomar på ett läger i Norge år 2011. Varför tror du vi söker en sådan förklaring? Hur kan du förstå det utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv?

DET SOCIAL PSYKOLOGISKA PERSPEKTIVET

inlay_psykologi_1_2a.indd 97

2012-07-13 12:41

Att bli en individ Vi bär andra människor i oss Varje människas personlighet är resultatet av det genetiska arvet i kombination med de erfarenheter hon har gjort. Erfarenheterna av andra människor lagras och bearbetas i oss. Flera socialpsykologer har påpekat hur vi ständigt bär med oss en bild av vad vi tror att andra människor tycker om oss. Det finns flera sätt att beskriva omvärldens bild av oss. Ett är spegeljaget. Det innebär att vi speglar oss i den uppfattning vi tror att andra har om oss. Den självbild som på det sättet skapas försöker vi få bekräftad, förstärkt av andra. Ett snarlikt begrepp är den generaliserade andre. Det innebär att vi uppfattar oss själva genom någon annans ögon. Denna andre är ingen speciell person utan en sammanfattning och förenkling av hela omvärlden, så som vi uppfattar den. Herbert hade läs- och skrivsvårigheter i skolan. Därför gick det inte särskilt bra för honom och han kände sig ofta osäker. Han har en uppfattning att andra människor ser ner på honom och granskar honom kritiskt. Trots att han är mycket duktig på sitt jobb som reklamtecknare känner han sig underlägsen. Han räknar med att andra ska upptäcka fel och brister hos honom och är ofta onödigt noggrann. Enligt socialpsykologerna påverkas självuppfattningen hos en människa av omgivningen. Om mycket negativa reaktioner kommer från arbetskamrater eller familj kan självförtroendet svikta. Men människan är inte bara en spegling av omgivningen, utan även en aktör som själv kan påverka hur hon uppfattas. Man kan säga att hon skapar en personlig fasad, och på det viset kan hon sända ut ”signaler” och styra omgivningens uppfattning om hennes identitet. Men både sändare och mottagare är med och formar identiteten. På ena sidan finns individen som är upptagen med att upprätthålla definitionen (fasaden) av sig själv i olika sociala situationer. På andra sidan finns omgivningen som på ett taktfullt sätt försöker svara på vad individen önskar visa. Individen både agerar (är skådespelare) och reagerar (är publik). Ibland används begreppet ”Livet som teater” för att beskriva den här dubbelheten. Begreppet kan kännas extra aktuellt i dag när medierna har fått så stor betydelse. Kanske leder reality- och talangprogram till att det yttre (stil, kroppskontroll, estetik) får ännu större betydelse. I medierna kan individen presentera sitt jag. Känslan av att helt kunna välja sin identitet stärks.

inlay_psykologi_1_2a.indd 98

PERSPEKTIV PÅ PSYKOLOGI

2012-07-13 12:41

Sedan ett halvår bor Petter ute på landet hos fosterföräldrar. Han gick med på att åka dit efter att polisen tagit honom flera gånger. Föräldrarna var maktlösa inför Petters ökande kriminalitet med inbrott, mopedrån, bilinbrott och annat. Från början vägrade Petter att delta i skötseln av djuren. Han satt mest vid datorn. Hur fosterföräldrarna lyckades få ut honom i ladugården minns han inte. När han tänker tillbaka inser han att hans syn på sig själv har förändrats. Han kan känna att han också gör bra saker. Till exempel leker han ibland med fosterföräldrarnas lilla flicka, vilket han tidigare aldrig skulle låtit någon se honom göra.

Konstnären Sigrid Hjertén hamnade i skuggan av makens konstkarriär. (De sitter tillsammans i bakgrunden.) Kanske hade hon i stället velat vara i förgrunden, som den svartklädda kvinnan?

FREUD OCH DET PSYKODYNAMISKA PERSPEKTIVET

inlay_psykologi_1_2a.indd 99

2012-07-13 12:41

Rollen skrivs av andra! Om livet är en teaterscen är det inte svårt att tänka i roller. Med roll menar socialpsykologerna summan av de förväntningar som ställs på en människa i en viss situation, eller i ett visst yrke. Förväntningarna på en lärare kommer från olika håll. Olika grupper – föräldrar, elever, skolledning, kommun och det statliga skolverket – betonar olika saker. Alla har sina förväntningar på läraren och alla tycker sig veta vad en lärare är. Det typiska för en yrkesroll är att den inte är skriven för en speciell utövare. Den som blir lärare möter en färdig lärarroll. Visserligen kan du som lärare ge rollen en personlig utformning – vara mer eller mindre glad, trevlig, rättvis eller kunnig – men du kan sällan påverka ramarna, eftersom de hör till yrket och inte till personen. Det är annorlunda med en elevs roll gentemot klasskamraterna. Visserligen skapar en människas kön och utseende förväntningar hos omgivningen, men i stort sett bestäms individens roll i klassen av de förväntningar som kamraterna, och man själv, ställer. Att senare bryta de förväntningar som en gång utformats kan visa sig svårt, även om vi önskar det. En del elever kan uppleva övergången till gymnasieskolan som en befrielse, eftersom de då får möjlighet att förändra sin roll bland de nya kamraterna. Det påstås ibland att vi är summan av våra roller. Om detta stämmer innebär ett sådant rollbyte också ett slags personlighetsförändring. Vissa roller har hög status (ställning), till exempel rollen som chef, kändis eller expert. Men ibland kan en person ha hög status på grund av sina individuella egenskaper. En elev som är rolig och hjälpsam blir populär. En person som uppfattas som duktig, trevlig eller på något sätt intressant och spännande, kan också få hög status.

Rollkonflikter Det finns flera typer av rollkonflikter. En första typ uppstår när vi måste fylla flera olika roller samtidigt. En vanlig konflikt för en yrkesarbetande man eller kvinna är hur de rent praktiskt ska förena sin yrkesroll med rollen som förälder, som vän, som hälsomedveten miljövän och så vidare. För att lyckas i karriären förväntas han/hon kanske gå på kurs, arbeta över, inte jobba deltid och så vidare. Men hur går det då med barnen, med vännerna, med de gamla föräldrarna, med den egna hälsan, med samhällsengagemanget – han/hon vill ju samtidigt klara av alla dessa roller? En annan typ av rollkonflikt innebär att en och samma roll innehåller oförenliga förväntningar. En gymnasist förväntas ta stort eget ansvar för sina studier och läxor, för närvaro och sociala relationer i skolan – det vill säga vara vuxen. Samtidigt kan han/hon inte påverka arbetsdagens ramar (schema, innehåll, krav) eller sociala närmiljö (klasskamrater, lärare, hemförhållanden) utan förväntas utföra vad andra säger till om utan att

100

inlay_psykologi_1_2a.indd 100

PERSPEKTIV PÅ PSYKOLOGI

2012-07-13 12:41

ifrågasätta – det vill säga vara barn. En tredje sorts rollkonflikt innebär att rollinnehavaren har förväntningar på sin roll som inte är förenliga med omgivningens förväntningar. Flickor skolas ofta till att tidigt ta ansvar för sociala relationer – att hjälpa till, att ta stor hänsyn till andra gruppmedlemmar och att inte öppet konkurrera. En yrkeskvinna/chef upptäcker ofta att sådana här indirekta krav kvarstår men utan att ge mer lön eller makt. Förväntningarna lyfts bara fram om de inte uppfylls – då bedöms de som en yrkesmässig brist. Omgivningen ställer kanske krav på den kvinnliga chefen som de inte ställer på en manlig. Det kan alltså ingå rollkrav som inte alls ingår i kvinnans syn på sin roll som yrkeskunnig professionell rollutövare. Precis som vid många andra typer av rollkonflikter finns det dolda dagordningar (icke synliga förväntningar och outtalade normer). En fjärde typ av rollkonflikt föreligger när du inte tycker att du lyckas leva upp till de förväntningar som finns på rollen, fast du försöker. Den som inte tycker sig vara duktig nog på arbetsplatsen känner sig pressad, den som inte tycker sig vara en tillräckligt bra förälder eller bra sexpartner likaså. Inte så sällan tror vi människor att omgivningen förväntar sig mer av oss än vad den faktiskt gör, och ofta underskattar vi våra egna insatser. UPPGIFTER

5. Vilka egenskaper är det framför allt som ger hög status hos barn på mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet och bland vuxna? Diskutera likheter och skillnader. 6. Ovan nämns lärare/elev som exempel på roller med olika innebörd och krav. Tonåring/vuxen är två andra roller som ligger nära varandra – hur skiljer sig krav, regler och förväntningar mellan dem? Om man korsar dessa roller med rollen som man/kvinna – hur påverkas då resultatet? På vilket sätt skiljer sig rollen som tonårig tjej från rollen som vuxen kvinna respektive ung kille och vuxen man? 7. Vilka olika typer av roller är aktuella för dig och dina klasskamrater? Var finns rollkonflikterna? Ge exempel på konflikter mellan roller och inom rollen? 8 Utgångspunkten för en del socialpsykologer är att omgivningens förväntningar och krav till stor del påverkar vilken roll vi som individer får. Vad tycker du – får vi en roll eller tar vi en roll? Vilket utrymme finns egentligen för individen att forma sin egen roll?

DET SOCIAL PSYKOLOGISKA PERSPEKTIVET

inlay_psykologi_1_2a.indd 101

101

2012-07-13 12:41

”Är du lönsam lille vän?” av Peter Tillberg

Rosenthaleffekten och haloeffekten Robert Rosenthal visade 1968 med ett berömt försök hur starkt vi påverkas av våra egna förväntningar. Lärare i en grundskola i Kalifornien fick veta att vissa av deras elever kunde förutses göra stora framsteg under läsåret. Lärarna hade fått ett test som de gav till eleverna och som sedan rättades på universitetet. Där plockade forskarna slumpvis fram vissa elever och sa till grundskollärarna att just dessa skulle göra framsteg, utan att det alltså fanns något underlag för detta. Senare under läsåret testades skolbarnen flera gånger av forskarna. Det märkvärdiga var då att de elever som lärarna trodde skulle bli duktigare också blev det! Dessutom upplevde lärarna dessa elever som gladare, mer välanpassade och intresserade än andra barn. Andra elever som också gjort

102

inlay_psykologi_1_2a.indd 102

PERSPEKTIV PÅ PSYKOLOGI

2012-07-13 12:42

framsteg – fast inte lärarna fått veta något särskilt om dem – upplevdes mindre positivt av lärarna. Resultaten har man tolkat som en effekt av lärarnas positiva förväntningar. Dessa kommer till uttryck inte bara i ord utan också i miner, leenden och blickar som påverkar de utvalda eleverna så att de faktiskt presterar mer. Resultatet är en tankeställare för alla lärare och har fått namnet Rosenthaleffekten. Många andra försök har visat på styrkan hos omgivningens förväntningar. Man talar ofta om ”självuppfyllande profetior” i sådana här sammanhang. En liknande effekt är den så kallade haloeffekten. Den innebär att vi gärna tillskriver en person fler egenskaper av samma sort. Om vi vet att en elev är duktig i ett ämne, kan vi lätt tro att han eller hon också kommer att vara det i andra. Har vi en gång fått en negativ bild av en människa kan det vara svårt att släppa den. Om någon har ett mycket trevligt utseende, är det lätt att tro att själva personen också är mycket trevlig. Förhållandet till gruppen (liksom gruppens förhållande till individen) påverkar alltså vår bild av oss själva. För att få en tydligare bild av det socialpsykologiska perspektivet behöver du läsa mer om hur grupper och samhälle påverkar oss och vår identitet. Det finns också fler intressanta experiment, bland annat om grupptryck och lydnad i kapitel 12 Grupp och samhälle. UPPGIFTER

9. Har du några egna erfarenheter av Rosenthaleffekten eller haloeffekten? Berätta och diskutera. 10. Hur kan Rosenthaleffekten påverka killar och tjejers yrkesval?

Läs och diskutera Fallbeskrivningar Natalie (2011 års upplaga) Texter i psykologi Elsie Söderlindh, Att förlora sin identitet (s. 227–233)

DET SOCIAL PSYKOLOGISKA PERSPEKTIVET

inlay_psykologi_1_2a.indd 103

103

2012-07-13 12:42

Att känna, tänka och minnas Behov och känslor Perception och uppmärksamhet Minne och inlärning

inlay_psykologi_1_2a.indd 104

2012-07-13 12:42

En orsak att läsa psykologi kan vara att få reda på varför vi människor gör som vi gör. Varför jag skäms för vissa saker, glömmer att handla fast min förälder bad mig och inte vill läsa läxan fast jag borde. Svaren på frågorna finns i några av psykologins grundpelare: motivations-, emotions- och kognitionspsykologin. De introduceras i det här avsnittet. Människors behov är förvånansvärt lika jorden runt. De är starka drivkrafter (motiv) som präglar våra liv, även om möjligheterna att få dem tillfredsställda varierar starkt. Våra affekter (som rädsla, glädje och ledsnad) påminner också om varandra. Kapitlet Behov och känslor handlar om detta. De två följande beskriver mer vad kognitionspsykologi är. Hur klarar vi att bearbeta all information som våra sinnen tar emot och minns vi verkligen allt, minns vi rätt och vad glömmer vi?

inlay_psykologi_1_2a.indd 105

2012-07-13 12:42

Martin Levanders klassiker Psykologi för gymnasiet har uppdaterats och anpassats till gymnasiet 2011. För uppdateringen står Cornelia Sabelström Levander, som är legitimerad psykolog.

Läroböcker Psykologi 1 Psykologi 1+2a

Cornelia Sabelström Levander

PSYKOLOGI FÖR GYMNASIET

Martin Levander

Psykologi 1+2a

Titlarna finns även som digitalböcker Fördjupningsböcker Texter i psykologi Fallbeskrivningar

Psykologi 1+2a LÄROBOK för gymnasiet

ISBN 978-91-27-42716-7

Martin Levander

Cornelia Sabelström Levander

9 789127 427167

cover_psykologi_1_2a.indd 1

2012-07-13 12:45