Page 1

Samhällsvetenskapen rymmer många olika metodinriktningar, där uppdelningen mellan kvantitativ och kvalitativ forskning är grundläggande. Den distinktionen är utgångspunkt för en stor del av bokens teman och för hur olika frågeställningar och tekniker beskrivs. Författaren presenterar och diskuterar de flesta metoder inom såväl kvantitativ som kvalitativ forskning. Han visar också att man kan kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder.

N UPPL Y AGA !

Boken är uppdelad i fyra delar: Del I Del II Del III Del IV

Introduktion till samhällsvetenskaplig forskning Kvantitativ metod Kvalitativ metod Bortom distinktionen mellan kvantitativt och kvalitativt

A L A N B RY M A N

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA METODER

A L A N

B RY M A N

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA METODER

UPPL 2

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA METODER

Samhällsvetenskapliga metoder har en praktisk inriktning med många konkreta exempel och passar, genom sin bredd, för både grundläggande och mer avancerade kurser i vetenskaplig metod inom såväl samhällsvetenskap som beteendevetenskap. Alan Bryman är professor vid School of Management, University of Leicester.

Nyheter i den andra upplagan • Nya kapitel om litteraturgenomgång (kap. 4) samt Internetforskning (kap. 24). • Kapitlet som behandlar kombinationen av kvantitativ och kvalitativ forskning – ett område av växande intresse – har skrivits om. • Många nya och aktuella exempel på undersökningar har infogats. • Förra upplagans temarutor har utökats och fått fyra olika rubriker: Forskning i fokus, Nyckelbegrepp, Reflektion och Tips och färdigheter.

UPPL 2 Best.nr 47-09068-6

Tryck.nr 47-09068-6-00

Samha llsv met - omslag.indd 1

10-11-24 11.47.35


Samhällsvetenskapliga metoder ISBN 978-91-47-09068-6 © 2002, 2011 Alan Bryman och Liber AB © Alan Bryman 2008 Originalets titel: Social Research Methods, Third Edition Social Research Methods, Third Edition was originally published in English in 2008. This translation is published by arrangement with Oxford University Press. Förläggare: Ola Håkansson Redaktörer: Åsa Sterner och Mia Ljunggren Översättning: Björn Nilsson Figurer: Jonny Hallberg Omslag och typografi: Fredrik Elvander Omslagsbild: Thinkstock

Upplaga 2:1

Tryckt på miljövänligt papper Sättning: LundaText AB Teckensnitt: Brödtext, Minion. Rubriker: Charlotte Sans Tryck: Graphycems, Spanien 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Samha llsvetenskapliga 1-18.indd 4

10-11-23 13.31.19


Innehåll Förord................................................. 10

2. Olika typer av forsknings­design...... 47

Inledning............................................. 11

Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 47

Bokens fokus........................................................... 11 Bokens syfte............................................................ 12 Vad menas med ”samhälls­vetenskaplig forskning”?............................................................... 12 Varför ska man syssla med ­samhällsvetenskaplig ­forskning?.................................................. 12 Varför är det viktigt att lära sig vetenskaplig metod?..................................................................... 13

Inledning.................................................................. 48 Kriterier för samhällsvetenskaplig forskning.... 49 Forsknings- eller under­sökningsdesign............. 53 Att koppla samman forskningsstrategi och forskningsdesign..................................................... 85 Viktiga teman i kapitel 2....................................... 85

Bokens struktur...................................................... 14

3. Att planera ett forskningsprojekt och formulera ­forskningsfrågor...... 86

Förändringar i den andra svenska upplagan..... 16

Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 86

Förslag på hur bokens innehåll kan användas 17

Inledning.................................................................. 86 Ta reda på vad institutionen kräver................... 87

Del I. Introduktion till samhälls­vetenskaplig forskning............................. 19 1. Strategier i samhälls­vetenskaplig forskning....................................... 20 Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 20 Inledning.................................................................. 20 Teori och praktisk forskning................................ 22 Kunskapsteoretiska frågor.................................... 29 Ontologiska frågeställningar................................ 35 Forskningsstrategier – kvantitativ och kvalitativ forskning................................................. 39 Faktorer som påverkar hur samhällsvetenskaplig forskning genomförs................................ 43 Viktiga teman i kapitel 1....................................... 46

Samha llsvetenskapliga 1-18.indd 5

Tankar om det forsknings­område man har valt 87 Handledningsresursen........................................... 87 Tids- och resursutnyttjande................................ 88 Att formulera passande ­forskningsfrågor.......... 88 Att skriva ett PM eller en forskningsansökan 92 Förberedelser inför själva undersökningen....... 93 Genomförande och analys................................... 95 Viktiga teman i kapitel 3....................................... 96

4. Att komma i gång – ­litteraturgenomgång....................... 97 Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 97 Genomgång av existerande ­litteratur................. 97 Sökning i befintlig litteratur................................. 113 Referenshantering.................................................. 118

10-11-23 13.31.20


6

innehåll

Undvik plagiat!........................................................ 121

Olika typer av icke-sanno­likhetsurval................ 194

Viktiga teman i kapitel 4....................................... 125

Gränser för generaliseringen............................... 199

5. Etik och politik i ­samhällsvetenskapliga undersökningar................ 126

Fel och felkällor vid surveyforskning.................. 200 Viktiga teman i kapitel 7....................................... 201

Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 126

8. Strukture­rade intervjuer................ 202

Inledning.................................................................. 127

Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 202

Etiska principer....................................................... 131

Inledning.................................................................. 202

Etik och frågan om kvalitet.................................. 139

Den strukturerade intervjun................................ 203

Svårigheter med etiska beslut............................. 140

Intervjusituationer.................................................. 207

Samhällsvetenskaplig forsknings­politik............. 142

Att genomföra en intervju.................................... 211

Viktiga teman i kapitel 5....................................... 147

Problem med strukturerade intervjuer.............. 222

Del II. Kvantitativ metod...... 149 6. Kvantitativ forskning...................... 150

Viktiga teman i kapitel 8....................................... 226

9. Enkäter.......................................... 227 Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 227

Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 150

Inledning.................................................................. 227

Inledning.................................................................. 150

Olika typer av enkäter........................................... 227

De viktigaste stegen i en ­kvantitativ undersökning........................................................... 151

Bedömning av enkäter jämfört med strukturerade intervjuer........................................ 228

Begrepp och deras mätning................................. 154

Utformning av enkäten......................................... 233

Reliabilitet och validitet........................................ 160

Dagbok som en form av enkät............................ 237

Kvantitativa forskares ­huvudsakliga fokus........ 167

Viktiga teman i kapitel 9....................................... 240

Kritik av kvantitativ forskning.............................. 171

10. Att ställa ­frågor.............................. 241

Är det alltid så här?............................................... 173 Viktiga teman i kapitel 6....................................... 175

Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 241 Inledning.................................................................. 241

7. Urval.............................................. 176

Öppna eller slutna frågor?................................... 241

Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 176

Olika typer av frågor............................................. 248

Introduktion till survey­forskning ....................... 176

Regler för formulering av ­frågor......................... 249

Introduktion till sampling (urval)....................... 178

Vinjettfrågor............................................................. 257

Urvals- eller samplingsfel..................................... 181

Pilotstudier.............................................................. 258

Olika typer av sannolikhets­urval......................... 183

Användning av ”färdiga” frågor........................... 259

Utmärkande drag för sannolikhetsurval............ 188

Viktiga teman i kapitel 10..................................... 261

Urvalsstorlek........................................................... 190

Samha llsvetenskapliga 1-18.indd 6

10-11-23 13.31.20


innehåll

7

11. Strukture­rade observa­tioner.......... 262

14. Kvantitativ dataanalys.................... 314

Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 262

Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 314

Inledning.................................................................. 262

Inledning.................................................................. 314

Problem med surveyforskning när det gäller socialt beteende......................................... 263

Ett litet forskningsprojekt..................................... 315 Olika typer av variabler......................................... 320

Observationer är ett alternativ........................... 264

Univariat analys...................................................... 322

Observationsschemat........................................... 267

Bivariat analys......................................................... 326

Strategier vid observation av beteenden.......... 269

Multivariat analys................................................... 331

Urval.......................................................................... 270

Statistisk signifikans.............................................. 333

Reliabilitet och validitet vid strukturerad observation.............................................................. 273

Viktiga teman i kapitel 14..................................... 337

Fältstimulering som en form av strukturerad observation.............................................................. 275

Del III. Kvalitativ metod....... 339

Kritik av strukturerade observationer................ 278 Viktiga teman i kapitel 11..................................... 280

12. Innehålls­analys............................... 281

15. Kvalitativ forskning........................ 340 Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 340 Inledning.................................................................. 340

Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 281

De viktigaste stegen i en ­kvalitativ undersökning........................................................... 345

Inledning.................................................................. 281

Teori och forskning................................................ 347

Vilka forskningsfrågor är ­aktuella?..................... 283

Begrepp inom kvalitativ ­forskning...................... 348

Urval.......................................................................... 285

Urval (sampling) i kvalitativ forskning............... 350

Vad ska räknas?...................................................... 287

Reliabilitet och validitet i ­kvalitativ forskning 351

Kodning.................................................................... 291

Kvalitativa forskares huvud­sakliga fokus........... 361

Innehållsanalysens starka sidor........................... 296

Kritik av kvalitativ forskning................................. 368

Innehållsanalysens svaga sidor........................... 296

Är det alltid så här?............................................... 370

Viktiga teman i kapitel 12..................................... 298

Några skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ forskning................................................. 371

13. Sekundär­analys och ­offentlig statistik......................................... 299 Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 299 Inledning.................................................................. 299 Andra forskares data............................................. 300

Några likheter mellan kvantitativ och kvalitativ forskning................................................. 373 Feminism och kvalitativ ­forskning....................... 374 Viktiga teman i kapitel 15..................................... 376

Offentlig statistik................................................... 305 Viktiga teman i kapitel 13..................................... 313

Samha llsvetenskapliga 1-18.indd 7

10-11-23 13.31.21


8

innehåll

16. Etnografi och deltagande observation.................................... 377 Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 377 Inledning.................................................................. 377 Att få tillträde till ett fält...................................... 379 Etnografens roller.................................................. 388 Urval.......................................................................... 392 Fältanteckningar..................................................... 395 Avslutningen............................................................ 400 Finns det en feministisk ­etnografi?.................... 401 Utvecklingen av en visuell etnografi.................. 403 Viktiga teman i kapitel 16..................................... 411

17. Kvalitativa intervjuer...................... 412 Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 412 Inledning.................................................................. 412 Skillnader mellan strukturerade och kvalitativa intervjuer.................................................................. 413 Att ställa frågor i kvalitativa intervjuer.............. 414 Urval.......................................................................... 433 Feministisk forskning och ­kvalitativa intervjuer.................................................................. 437 Jämförelse mellan kvalitativa intervjuer och deltagande observation........................................ 439 Viktiga teman i kapitel 17..................................... 445

18. Fokusgrupper................................. 446

Fokusgruppsmetodens begränsningar............... 463 Viktiga teman i kapitel 18..................................... 465

19. Språkets roll i kvalitativ forskning... 466 Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 466 Inledning.................................................................. 466 Samtalsanalys.......................................................... 467 Diskursanalys........................................................... 474 Kritisk diskursanalys.............................................. 483 Sammanfattande synpunkter............................... 485 Viktiga teman i kapitel 19..................................... 487

20. Dokument som data­källa............... 488 Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 488 Inledning.................................................................. 488 Personliga dokument............................................. 489 Officiella dokument från ­statliga myndigheter 494 Officiella dokument från ­privata källor.............. 496 Massmedieprodukter............................................. 498 Virtuella dokument................................................ 499 Verkligheten som text............................................ 500 Dokumentens verklighet....................................... 501 Tolkning av dokument........................................... 505 Viktiga teman i kapitel 20.................................... 509

21. Kvalitativ dataanalys...................... 510 Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 510

Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 446

Inledning.................................................................. 510

Inledning.................................................................. 446

Generella strategier för en kvalitativ analys av data...................................................................... 511

Hur man använder fokus­grupper........................ 448 Att genomföra fokusgrupper............................... 449 Dynamiken i fokusgrupps­träffarna..................... 460 Fokusgruppsintervjun som en feministisk metod........................................................................ 462

Samha llsvetenskapliga 1-18.indd 8

Grundläggande tekniker i ­kvalitativ dataanalys........................................................................ 523 Tematisk analys....................................................... 528 Narrativ analys........................................................ 530

10-11-23 13.31.22


innehåll

Sekundäranalys av kvalitativa data..................... 534 Viktiga teman i kapitel 21.................................... 535

Del IV. Bortom distinktionen mellan kvantitativt och kvalitativt............................ 537 22. Att överbrygga klyftan ­mellan kvantitativt och ­kvalitativt.............. 538

9

24. E-forskning: användning av Internet som föremål och metod för insamling av data........................... 581 Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 581 Inledning.................................................................. 581 Internet som föremål för ­analys.......................... 582 Användning av Internet för att samla in data från individer........................................................... 586 Etnografi på nätet?................................................ 587

Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 538

Kvalitativ forskning med ­fokusgrupper online. 591

Inledning.................................................................. 538

Kvalitativ forskning med ­personliga intervjuer online........................................................................ 596

Den naturvetenskapliga modellen och kvalitativ ­forskning................................................. 539 Kvantitativ forskning och interpretativism....... 542 Kvantitativ forskning och konstruktionism....... 543 Forskningsmetodik – epistemologiska och ontologiska frågeställningar................................. 544 Problem med uppdelningen kvantitativt/kvalitativt........................................... 545

Surveyundersökningar online.............................. 598 Etiska frågeställningar i samband med Internetforskning.................................................... 608 Viktiga teman i kapitel 24.................................... 615

25. Att skriva en vetenskaplig rapport 616 Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 616

En dubbelriktad analys av kvantitativ och kvalitativ ­forskning................................................. 549

Inledning.................................................................. 616

Kvantifiering i kvalitativa ­studier........................ 551

Att skriva en rapport avseende kvantitativa, kvalitativa eller flermetodsinriktade under­ sökningar.................................................................. 622

Viktiga teman i kapitel 22.................................... 553

23. Kombination av kvantitativ och kvalitativ forskning......................... 554

Att skriva en forsknings­rapport........................... 617

Postmodernismen och dess konsekvenser för skrivandet.......................................................... 637

Kapitlets huvudsakliga innehåll........................... 554

Att skriva en etnografisk ­rapport........................ 641

Inledning.................................................................. 554

Viktiga teman i kapitel 25.................................... 646

Argument mot flermetodsforskning................... 555 Två versioner av debatten om kvantitativ och kvalitativ ­forskning................................................. 557 Angreppssätt som rör fler­metods­forskning...... 559 Reflektioner kring flermetodsforskning............. 578

Ordlista............................................... 647 Referenser........................................... 657 Register............................................... 684

Viktiga teman i kapitel 23.................................... 580

Samha llsvetenskapliga 1-18.indd 9

10-11-23 13.31.23


Förord Det är många personer som hjälpt mig att skriva denna bok (även om flera kan vara omedvetna om detta). Många kullar av studenter som läst kurser i vetenskaplig metod vid Loughborough University och University of Leicester har genom sina frågor om och tolkningar av mina lektioner försett mig med idéer. Jag vill tacka flera personer på Oxford University Press, bland andra Angela Griffin för hennes stöd som redaktör under bokens framställning, Patrick Brindle, Katie Allan och Angela Adams för deras synpunkter på denna reviderade upplaga av boken. Jag vill också tacka Alan Beards­worth för hans hjälpsamma och konstruktiva kom­mentarer till olika utkast av boken och Michael Bil­lig för värdefulla kommentarer till delar av texten. Jag vill även uttrycka min tacksamhet mot Emma Bell, som arbetade tillsam-

Samha llsvetenskapliga 1-18.indd 10

mans med mig när det gällde anpassningen av bokens innehåll till en metodbok i företagsekonomi (Före­tags­ ekono­miska forskningsmetoder, Liber 2005). Många av de förändringar som har införlivats i denna nya upplaga har utformats i samarbete med ­henne. Som vanligt har Sue och Sarah utgjort ett stöd för mig på många sätt och stått ut med alla mina farhågor och mina plötsliga försvinnanden till mitt skrivrum. När Sarah började på universitetet förmedlade hon många insikter om hur olika läsare uppfattar en bok som den här – det tackar jag henne för. Det är förstås bara jag själv som är ansvarig för eventuella brister i innehållet. Alan Bryman

10-11-23 13.31.23


Inledning Bokens fokus Jag har skrivit denna bok med två målgrupper i åtanke. Den första är studenter på grundnivå som studerar ämnen som sociologi, socialt arbete, socialpsykologi och pedagogik och som någon gång under sin studietid läser en eller flera kurser i forskningsmetodik. Boken tar upp många olika metoder, synsätt och analysmetoder och bör därför fylla de behov som dessa studenter har i detta avseende. Vetenskapliga metoder hör inte ihop med något speciellt land – många, om än inte alla, principer korsar nationsgränserna. Trots det har jag av naturliga skäl låtit boken få en viss brittisk prägel genom att jag ofta använt exempel på forskning från mitt eget land när så varit lämpligt eller möjligt. Min andra målgrupp överlappar ofta den förstnämnda och utgörs av de studenter på grundnivå och avancerad nivå som ska utföra en empirisk studie eller göra ett examensarbete som ett led i sin utbildning. Det kan handla om en större studie eller om en mindre undersökning i samband med olika kurser under utbildningen. Kapitel 3 har skrivits speciellt för studenter som ska utföra något inom ramen för ett forskningsprojekt, och det bygger på diskussionen om forskningsfrågor som återfinns i kapitel 2 (ett förstärkt fokus på ett viktigt tema när det gäller att forska). Tyngdpunkten i del II och del III ligger på tillämpningsaspekter, och de kan därmed vara mycket användbara när det gäller att hjälpa studenterna att fatta välgrundade beslut om hur de ska lägga upp sin undersökning. Jag går dessutom igenom användningsområden och begränsningar när det gäller de olika metoderna och teknikerna, vilket också

Samha llsvetenskapliga 1-18.indd 11

utgör ett stöd för de val studenterna måste göra i metodiskt avseende. I del IV tar jag upp praktiska råd om hur man ska sammanfatta och presentera sin forskning. Kapitel 25 innehåller ett antal konkreta råd när det gäller att i skriftlig form sammanfatta den forskning som man har utfört. Förutom att mitt syfte är att ge studenter praktiska råd om hur de ska genomföra samhällsvetenskapliga studier diskuterar jag även grunderna för sådan forskning. Det betyder att jag berör frågeställningar som de följande: • Är den naturvetenskapliga modellen för forskning tillämp­lig på studiet av individ och samhälle? Om så inte är fallet, vad beror det på? • Varför tycker vissa att en naturvetenskaplig modell inte passar för samhällsvetenskapliga frågeställningar? • Om man använder sig av en naturvetenskaplig forskningsmodell, innebär det då att man utgår från vissa bestämda antaganden om vad den sociala verkligheten består av? • Har de forskare och författare som tar avstånd från en naturvetenskaplig modell andra antaganden om hur den sociala verkligheten är beskaffad? • Vilka slags forskningsresultat anses som acceptabla och legitima? • I vilken utsträckning påverkar värderingar den praktiska forskningen?

10-11-23 13.31.24


12

inledning

• Är det viktigt hur personer utanför forskarkollektivet uppfattar det man gör med människor i vetenskapliga undersökningar? Dessa och många andra frågor är av betydelse för samhällsvetenskaplig forskning, och jag kommer att återkomma till dem flera gånger i boken. Det är viktigt att känna till hur man i praktiken ska lägga upp och genomföra en vetenskaplig undersökning – bland annat hur man ska strukturera en enkät, hur man ska observera och vad som krävs av en analys – men det är också viktigt att ha en förståelse för flera andra idéer och frågor som rör samhällsvetenskaplig forskningspraxis. Min uppfattning när det gäller utbildning i vetenskaplig metodik är att läsaren inte enbart ska lära sig de färdigheter som krävs för att genomföra en egen undersökning, utan att han eller hon även ska få redskap för en kritisk bedömning av vad forskningen egentligen går ut på och vilka antaganden som ligger till grund för den. En ­mycket viktig insikt som en förståelse av forskningsmetoder och vetenskaplig metodologi ger är en medvetenhet om att man inte ska ta de belägg och resultat man får fram för givna, utan att det krävs en kritisk reflektion över vad man har gjort och vad man har kommit fram till.

Bokens syfte Det finns antagligen två anledningar till att läsaren sitter med just denna bok i sina händer. Den ena är förmodligen en kurs i vetenskaplig metod som ingår i en kurs eller ett program inom det samhällsvetenskapliga området. Den andra anledningen brukar vara att man ska genomföra en mindre empirisk samhällsvetenskaplig undersökning. I båda fallen behöver man ha riktlinjer för vad som är centralt inom området och hur man konkret ska gå till väga i en vetenskaplig undersökning. Det kan hända att man undrar varför man ska läsa

Samha llsvetenskapliga 1-18.indd 12

om forskningsmetoder som ett särskilt tema och varför personer, som författaren till denna bok, sysslar med samhällsvetenskaplig forskning. Jag ska i det följande kortfattat beröra sådana frågeställningar, men innan dess: Vad innebär samhällsvetenskaplig forskning?

Vad menas med ”samhälls­ vetenskaplig forskning”? Uttrycket ”samhällsvetenskaplig forskning” står i denna bok för akademisk forskning om teman eller områden som rör frågor som är relevanta för samhällsvetenskapliga områden som sociologi, socialt arbete, socialpsykologi, kriminologi och pedagogik. Jag avser alltså sådan forskning som bygger på samhällsvetenskapliga kunskaper med syftet att få begreppslig och teoretisk inspiration. Den typen av forskning kan drivas av motiv för samhällelig utveckling och sociala förändringar, till exem­pel frågor som rör säkerhet, trygghet, gängkriminalitet och ungdomars alkoholbruk, men det är samhällsvetenskaplig teori som belyser dessa förändringar och företeelser.

Varför ska man syssla med ­samhällsvetenskaplig ­forskning? Grunderna för en samhällsvetenskaplig forskning finns antydda i det som jag fört fram i de föregående avsnitten. Akademiker utför sådan forskning för att de formulerar vissa frågor då de läser böcker och artiklar eller reflekterar över det som sker i det moderna samhället. De kan upptäcka att det finns en lucka i litteraturen eller att det finns någon form av motsägelse eller inkonsekvens i forskningsresultaten. Sådant fungerar i akademiska kretsar som en språngbräda för samhällsforskning. En annan möjlighet är att det har ägt rum en utveckling i samhället som blir en intressant utgångspunkt för ett

10-11-23 13.31.24


inledning

studium av en eller annan forskningsfråga. Ett exempel på det är att en forskare blir intresserad av mejl- och sms-kommunikationen och hur denna har påverkat arten av och kvaliteten i det sociala samspelet. Under en utforskning av en sådan frågeställning kommer forskaren säkerligen att använda sig av litteratur om informationsteknologi och socialt samspel för att få idéer om hur han eller hon bäst ska ta sig an frågan. Som jag påstår i kapitel 1 finns det sällan bara en enda anledning eller ett enda motiv till att man sysslar med den samhällsvetenskapliga forskning som står i fokus i denna bok, men det grundläggande är att den utförs för att det finns en aspekt av vår förståelse av och kunskap om samhället som i ett eller annat avseende inte är helt klarlagd.

Varför är det viktigt att lära sig vetenskaplig metod? För några studenter kanske det inte verkar vara någon idé att läsa vetenskaplig metod. De kan vara av den åsikten att om de nu måste göra en undersökning är det väl bara att lära sig det som verkligen behövs när de står i färd med att göra en konkret undersökning. Men bortsett från det faktum att detta är ett mycket riskabelt synsätt, innebär det också att man missar de möjligheter som en kurs i vetenskaplig metod rymmer. Man ska framför allt ha följande punkter i åtanke: • En utbildning i vetenskaplig metodik gör att man blir medveten om de valmöjligheter som är aktuella för samhällsforskare. Man kan med andra ord bli medveten dels om en uppsättning metoder och tekniker som man kan använda för att samla in data, dels om analyser av den information man fått. Den typen av medvetenhet gör att man kan fatta välgrundade beslut om hur man ska bära sig åt i ett specifikt projekt – man ska känna till vilka tekniker som är lämpliga och

Samha llsvetenskapliga 1-18.indd 13

13

olämpliga när man samlar in och analyserar sin information. • En kurs i vetenskaplig metod förmedlar en medvetenhet om vad man får och inte får göra då man använder en viss metod för att samla in och analysera data. När man således har fattat sitt beslut om vilken forskningsmetod man vill använda (till exempel en enkät) måste man känna till vilken praxis man bör följa för att tillämpa metoden på ett riktigt sätt. Man ska också vara medveten om de fällor och fallgropar man helst ska undvika. • Kunskaper om vetenskaplig metodik innebär insikter om generella forskningsprocesser. Man får en god inblick när det gäller hur forskning går till och vilka krav som ställs, och man får information om de olika faser som finns i en vetenskaplig undersökning. Det gör att man kan planera sin egen studie och fundera över frågor som hur de metoder man har valt stämmer överens med de forskningsfrågor eller den problemformulering man har. • Insikter om olika forskningsmetoder gör att man också blir medveten om vad som utgör bra och mind­ re bra forskning. Man får på så sätt en grund för utveckling av en kritisk medvetenhet om de begränsningar och nackdelar som finns i en viss undersökning som man läser om. Detta kan vara till god hjälp när man kritiskt ska bedöma de forskningsresultat man läser om i exempelvis en kurs om arbetslivets sociologi. • De färdigheter som en kurs i vetenskaplig metod kan ge kan användas på många områden. Att känna till hur man gör ett urval, utformar en enkät, genomför semistrukturerade intervjuer eller fokusgrupper är färdigheter som är av relevans på andra arenor än högskolor och universitet, till exempel forskning inom offentliga organisationer eller i det privata närings­ livet.

10-11-23 13.31.24


14

inledning

• Att läsa om vetenskapliga forskningsmetoder i denna bok gör att man får möta många exempel från verklig­ heten. Jag har själv alltid lärt mig mycket genom att läsa forskningsrapporter och få reda på hur andra har lagt upp och genomfört sina undersökningar och vad de har lärt sig genom detta. Därför har jag tagit med många konkreta exempel på undersökningar i boken. Jag har försökt att illustrera många av mina viktigaste synpunkter och slutsatser med hjälp av ett eller flera exempel. Merparten av dessa exempel härrör från publicerade undersökningar. Det är uppenbart att man på en kurs i vetenskaplig metod inte har tillgång till de resurser som krävs för att genomföra en undersökning av samma kvalitet och omfattning. Men å andra sidan har man något att jämföra med, och det är viktigt att känna till hur en god praxis ser ut. • För den student som genomför ett mindre projekt kan ett uttryck som bland andra Herbert Simon (1960) har formulerat passa bra, nämligen att den egna studien ska vara tillräckligt bra (uppfylla vissa grundläggande krav). Simon formulerade detta för att göra en skillnad mellan den modell för rationellt beslutsfattande som fanns för handen inom ekonomin. Han menade att människor som var verksamma i organisationer fattade tillräckligt bra beslut i stället för att försöka komma fram till ett optimalt beslut när det gällde att uppnå givna mål. ”Tillräckligt bra” innebär att försöken att komma fram till ett fungerande handlingssätt styrs av principen att leta efter det som är tillfredsställande och inte det som är det optimala eller det absolut bästa. Jag anser således att kunskaper om olika forskningsmetoder rymmer många fördelar och att de som läser denna bok kommer att inse vilka möjligheter och positiva aspekter den kan ge.

Samha llsvetenskapliga 1-18.indd 14

Bokens struktur Samhällsvetenskaplig forskning rymmer många olika traditioner, och den kanske mest grundläggande är den mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. Den distinktionen ligger till grund för en stor del av bokens teman och hur olika frågeställningar och tekniker beskrivs. Boken innehåller fyra olika delar. Del I består av fem grundläggande kapitel som berör grundläggande uppfattningar om vad samhällsvetenskaplig forskning går ut på. • I kapitel 1 går jag igenom frågor som rör förhållandet mellan teori och praktik och i vilken mån ett naturvetenskapligt synsätt passar för samhälleliga studier. I detta sammanhang kommer jag för första gången in på skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ forskning. Dessa två angrepps- eller förhållningssätt be­ skrivs som olika forskningsstrategier, som skiljer sig åt när det gäller uppfattningar om hur människor och samhällen bör studeras. Det framgår också att det ligger betydligt mer i den distinktionen än bara det att en undersökning innefattar insamling av kvantitativa eller kvalitativa data. • I kapitel 2 introducerar jag idén om en undersökningseller forskningsdesign. Kapitlet innehåller en första beskrivning av olika grundläggande former för samhällsforskning, till exempel surveyundersökningar, fall­stu­dier och experimentella undersökningar. Dessa två första kapitel utgör de grundläggande byggstenarna för resten av boken. • I kapitel 3 går jag igenom de huvudsakliga steg som är aktuella då man planerar och utformar ett forskningsprojekt, och läsaren får ett antal råd när det gäller hur allt detta ska gå till. I kapitlet diskuteras även problemformulering eller forskningsfrågor, det vill säga

10-11-23 13.31.25


inledning

vad de går ut på, varför de är viktiga och hur de ska formuleras. • Kapitel 4 har som syfte att hjälpa läsaren att komma i gång med det egna projektet genom att beskriva vilka steg som ingår i en kritisk genomgång och granskning av den litteratur som ligger till grund för projektet. • I kapitel 5 tar jag upp ett antal etiska frågeställningar som är relevanta för en forskare och vilka principer som ingår i dessa. Del II omfattar nio kapitel som är inriktade på kvantitativ forskning. • I det första av dessa nio kapitel (kapitel 6) går jag igenom vad kvantitativ forskning egentligen innebär; kapitlet utgör på så sätt en ram för de övriga kapitlen i denna del. De följande fyra kapitlen är i huvudsak inriktade på olika aspekter som rör surveyundersökningar. • I kapitel 7 går jag in på hur man gör ett stickprov eller urval. Jag berör även vilka slutsatser som är möjliga att dra från olika typer av urval; jag introducerar också en beskrivning av surveyforskning som får utgöra en grund för diskussionen om urval och för de följande tre kapitlen. • Kapitel 8 är inriktat på de intervjuer som ingår i en survey, det vill säga strukturerade intervjuer. • I kapitel 9 står frågan om utformningen av enkäter i fokus. Häri ingår hur man utformar en enkät, både sådana som skickas per post (vanlig post eller e-post) och sådana man som forskare själv delar ut till eller formulerar för respondenterna. • I kapitel 10 beskrivs hur man formulerar och ställer frågor i enkäter och intervjuer.

Samha llsvetenskapliga 1-18.indd 15

15

• I kapitel 11 behandlas strukturerade observationer, en metod som utvecklats för ett systematiskt studium av socialt beteende. • I kapitel 12 är temat innehållsanalys, en metod som utgör en detaljerad grund när det gäller analys av olika slags dokument. • I kapitel 13 beskriver jag analys av sekundärdata, det vill säga information som samlats in av andra forskare och av officiella organ. Tonvikten flyttas därefter till hur man kan analysera kvantitativ information. • I kapitel 14 presenteras ett antal grundläggande redskap för analys av kvantitativa data. Angreppssättet är av ett icke-tekniskt slag, och tyngden läggs på hur man ska välja analysmetod och hur man ska tolka resultaten (jag formulerar inte några patentlösningar). Del III innehåller sju kapitel som är inriktade på kvalitativ forskning. • Kapitel 15 har i denna tredje del samma syfte som kapitel 6 har i del II – det ska ge en översikt av vad kvalitativ forskning går ut på och utgör på så sätt en referensram för de övriga kapitlen i denna del. • Kapitel 16 handlar om etnografi och deltagande observation (en metod som har legat till grund för några av de mest kända undersökningarna inom samhällsvetenskapen). Dessa två termer används ofta som synonyma begrepp och innebär att en forskare helt går upp i och blir deltagare i den miljö som studeras. • I kapitel 17 beskriver jag de olika former av intervjuer som kan bli aktuella i en kvalitativ undersökning, vilket vanligtvis innebär semistrukturerade eller ostrukturerade intervjuer. • I kapitel 18 går jag in på det som kallas fokusgrupper, då ett antal individer utfrågas om ett visst tema.

10-11-23 13.31.25


16

inledning

• I kapitel 19 tar jag upp två sätt på vilka samhällsforskare studerar språket (samtalsanalys och diskursanalys).

Förändringar i den andra svenska upplagan

• Kapitel 20 handlar om analys av skriftliga källor inom kvalitativ forskning, och fokus ligger därmed på analys av kvalitativa data.

Denna nya upplaga rymmer både smärre och mer omfattande förändringar. De huvudsakliga förändringarna är de följande:

• I kapitel 21 går jag igenom ett antal tekniker när det gäller analys av kvalitativa data. Läsaren kommer att upptäcka att ett antal frågeställningar förekommer både i del II och i del III – intervju, observation, skriftliga källor (dokument) och analys av data – men det framgår också att kvantitativ och kvalitativ forskning innebär skilda tillvägagångssätt när det gäller sådana aktiviteter. Del IV rymmer fyra kapitel som går längre än denna åtskillnad mellan kvantitativa och kvalitativa metoder. • I kapitel 22 kommer jag in på hur distinktionen mellan dessa inriktningar är mindre tydlig än man vanligen tror. • I kapitel 23 beskriver jag hur metoderna kan kombineras med varandra på olika sätt för att ge upphov till det som kallas flermetodsforskning (”mixed methods research”). • I kapitel 24 behandlas hur man kan använda Internet som en kontext eller plattform för en undersökning. • Kapitel 25 finns med som stöd när man i skriftlig form ska redogöra för och sammanfatta den undersökning man har genomfört (ett tema som ofta negligeras).

Samha llsvetenskapliga 1-18.indd 16

• Jag har lagt in ett kapitel om litteraturgenomgång eller litteraturgranskning som en utgångspunkt för en samhällsvetenskaplig undersökning (kapitel 4). Ut­ ifrån samtal med studenter och utifrån min roll som handledare för doktorander vet jag att detta ofta utgör ett problem. • I flera kapitel har jag lagt till sammanfattande ”Tips och färdigheter” (som ofta har nämnts i den tidigare texten). • Några kapitel har bytt plats. • Ett helt nytt kapitel om Internetforskning har tillkommit (kapitel 24). • Kapitel 23 (kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder) har jag skrivit om helt och hållet, och jag har inkluderat mina egna och flera andras erfarenheter av flermetodsforskning. • En ny struktur är också att det som i förra upplagan benämndes Temarutor nu har utökats och fått fyra olika rubriker: – Forskning i fokus. Det sägs ofta att de tre viktigaste faktorerna man ska ta ställning till när man ska köpa hus är ”läget, läget och läget”. En parallell till detta då man undervisar om vetenskaplig metod är ”exempel, exempel och exempel”. Syftet med ”Forsk­ ning i fokus” är att förmedla en bild av var någonstans de begrepp som diskuteras i texten hör hemma genom att ge exempel på konkreta under­sök­ ningar som har publicerats.

10-11-23 13.31.26


inledning

– Nyckelbegrepp, som svarar på frågan ”Vad är …?” eller beskriver ett antal viktiga punkter som rör ett visst tema eller ämnesområde. På så sätt kan läsaren utöka sin terminologiska repertoar när det gäller vilka metoder och tekniker som kan komma till användning i den egna undersökningen eller det egna projektet. Dessa begrepp återfinns även i ordlistan (s. 645). – Reflektion, som oftast tar upp ett exempel som grund för eftertanke och reflektion. – Tips och färdigheter, som rymmer råd och anvisningar som rör olika aspekter av forskningsprocessen. Syftet är att man ska kunna undvika vissa misstag som studenter ofta gör (i varje fall utifrån min egen erfarenhet av handledning och undervisning). Ett annat syfte är att läsaren ska kunna tillägna sig de färdigheter som krävs för att man ska utveckla sin kompetens som samhällsforskare. De mindre omfattande förändringarna innefattar de föl­jande: • Nya avsnitt om teman som telefonintervjuer, tematiska analyser, kvalitetskriterier för kvalitativ forskning och hur man skriver en rapport utifrån kombinerade metoder. • Många avsnitt har uppdaterats och utvecklats. • Många nya och aktuella exempel på undersökningar har tillkommit.

Förslag på hur bokens innehåll kan användas Texten kan användas på ett flertal olika sätt. Ett gott råd är att alltid läsa den inledande översikten i respektive kapitel för att få en grov uppfattning om vilka teman som kommer att beröras.

Samha llsvetenskapliga 1-18.indd 17

17

• Generella filosofiska och metodologiska frågeställningar. Om man som läsare inte vill ha en bild av det generella filosofiska sammanhang som all samhällsvetenskaplig forskning ingår i, går det bra att hoppa över kapitel 1. Om man däremot verkligen är intresserad av detta bör man läsa både kapitel 1 och kapitel 22. • Surveyforskning. Kapitlen 7–10 tar upp de aspekter som man måste ta hänsyn till i en surveyundersökning. Kapitel 14 beskriver hur man på olika sätt kan analysera det som man har fått fram via en survey. Även delar av kapitel 24 (”e-forskning”) är aktuella vid genomförandet av en surveystudie via e-post eller på Internet. • Praktiska frågor som rör kvantitativ forskning. Detta är temat för hela del II, men jag rekommenderar även en läsning av kapitel 2, som beskriver de huvudsakliga former av forskningsdesign som används (till exempel vid experimentella studier och vid studier där man använder en kombination av metoder). • Praktiska frågor som rör kvalitativ forskning. Detta är temat för hela del III. Dessutom rekommenderar jag en läsning av kapitel 2, som beskriver de huvudsakliga former av forskningsdesign som används (till exempel vid fallstudier och vid studier som ofta kommer till användning i kvalitativa studier). • Analys av data. Kapitel 14 och kapitel 21 tar upp analys av kvantitativa respektive kvalitativa data. Om den metodkurs man själv genomför inte inbegriper analys av insamlad information, kan dessa kapitel läsas kursivt. • Formulering av forskningsfrågor (problemformulering). Som jag redan har nämnt i denna inledning betraktar jag formuleringen av frågeställningar som grundläggande i forskningsprocessen. Råd om vad en problemformulering går ut på, hur man formulerar olika

10-11-23 13.31.26


18

inledning

forskningsfrågor och vilken deras grund är finns i kapitel 3. • Att genomföra ett eget forskningsprojekt eller en egen undersökning. Min förhoppning är att hela boken är av relevans för de studenter som genomför ett eget miniprojekt eller en egen mindre undersökning, men i de olika kapitlen ges specifika råd och anvisningar som rör detta. Jag vill även rekommendera de checklistor och de praktiska tips som återfinns på olika ställen i boken. • Att skriva en rapport eller en artikel. Det är lätt att glömma att man faktiskt måste skriva en rapport om vad man har gjort och vad man har kommit fram till, men detta är en lika viktig del av forskningsprocessen som insamlingen av data. I kapitel 25 finns många infallsvinklar när det gäller hur man skriftligen sammanfattar sin forskning. • Forskarens ansvar och etiska krav. Det är viktigt att hålla i minnet att forskare har ett ansvar gentemot de personer och de organisationer som är föremål för ett studium. Etiska frågeställningar väcks på ett flertal ställen i boken, men kapitel 5 är speciellt inriktat på dessa. Att jag ägnar ett helt kapitel åt etik visar hur viktigt jag anser att detta är.

samman med en alltför strikt uppdelning mellan dessa två forskningsstrategier; i kapitel 23 beskriver jag sedan hur de kan kombineras. Om man anser att bara en av dessa forskningsstrategier är viktig eller att skillnaden är irrelevant, kan man hoppa över eller läsa dessa två sistnämnda kapitel kursivt. • Internet. Internet spelar en allt viktigare roll i forskningsprocessen. På olika ställen i boken ger jag exempel på webbadresser som rymmer viktig information. I kapitel 4 diskuterar jag även hur man kan använda Internet när det gäller litteraturgenomgången (som i sig är en viktig del av forskningsprocessen). Många av de referenser som man hittar kommer att finnas tillgängliga i elektronisk form. I kapitel 24 diskuterar jag hur man kan använda Internet dels som en källa för material som kan analyseras, dels som en plattform för genomförandet av en undersökning i form av exempelvis en webbsurvey, elektroniska fokusgrupper och e-postenkäter.

• Skillnaderna mellan kvantitativ och kvalitativ forsk­ ning. Åtskillnaden mellan kvantitativa och kvalitativa metoder innebär två saker. För det första handlar det om hur man organiserar de forskningsmetoder och analysmetoder som är tillämpliga och som finns tillgängliga. För det andra aktualiserar åtskillnaden vissa filosofiska och vetenskapsteoretiska frågor som rör samhällsvetenskaplig forskning. I kapitel 1 beskriver jag översiktligt de viktigaste skillnaderna mellan kvantitativ och kvalitativ forskning, något som följs upp i kapitel 15. I kapitel 22 lyfter jag också fram några begränsningar och tillkortakommanden som hänger

Samha llsvetenskapliga 1-18.indd 18

10-11-23 13.31.26


Del I

Introduktion till samhälls­ vetenskaplig forskning D

enna första del behandlar två idéer som kommer att återkomma gång på gång i boken, dels idén om en forskningsstrategi, dels en design (eller form) för forskningen. I kapitel 1 beskriver jag en mängd olika synpunkter och infallsvinklar som rör samhällsforskningens praxis och som kopplas till frågan om forskningsstrategi. Jag tar upp två sådana strategier, nämligen kvantitativ och kvalitativ forskning. I kapitel 2 beskrivs de olika typer av forskningsdesign som kommer till användning inom sam­ hällsvetenskaplig forskning. De följande två kapitlen är inriktade på råd och anvisningar till studenter när det gäller vissa av de faktorer de behöver ta ställning till då de genomför ett småskaligt projekt eller en mindre undersökning. I kapitel 3 ligger fokus på planering och formulering av forskningsfrågor (problemformulering), bland annat de principer och överväganden man ska ta hänsyn till då man designar ett mindre projekt eller en mindre undersökning. Kapitel 4 är inriktat på hur man lägger upp och genomför en litteraturgenomgång och kapitel 5 tar upp etiska fråge­ ställningar. De kapitel som ingår i del I rymmer vissa grundläggande begreppsliga byggstenar som jag ofta återkommer till i boken. Några av de frågeställ­ ningar som berörs i kapitlen 3–5 kan tyckas befinna sig långt från den konkreta forskningen, men de utgör trots det viktiga aspekter av vad sam­ hällsvetenskaplig forskning egentligen är för något.

Samha llsvetenskapliga 19-146.indd 19

10-11-23 13.39.08


Kapitel 1

Strategier i samhälls­ vetenskaplig forskning Kapitlets huvudsakliga innehåll Det huvudsakliga syftet med det här kapitlet är att visa att ett antal överväganden och hänsyn blir aktuella då man sysslar med samhällsvetenskaplig forskning. En åtskillnad som ofta görs av både teoretiker och praktiker är den mel­ lan kvantitativ och kvalitativ forskning, och den beskriver jag i samband med dessa överväganden. I kapitlet tar jag mer specifikt upp följande teman: • Arten av relationen mellan teori och forskning, framför allt om det är teorin som styr forskningen (ett deduktivt synsätt) eller om teorin är ett resultat av forskningen (ett induktivt synsätt). • Kunskapsteoretiska frågeställningar, det vill säga sådana som har att göra med vad som betraktas som giltig kun­ skap om den sociala verkligheten. En av de viktigaste aspekterna rör frågan om huruvida en naturvetenskaplig modell för forskningsprocessen kan tillämpas på studiet av samhället.

Inledning Den här boken handlar om samhällsforskning och har som syfte att ge individer med grundläggande kunska­ per om samhällsvetenskap en förståelse av hur samhälls­ vetenskaplig forskning bör bedrivas och vilka konse­

Samha llsvetenskapliga 19-146.indd 20

• Ontologiska frågor, det vill säga sådana som rör om den sociala verkligheten ska uppfattas som något yttre i för­ hållande till de sociala aktörerna eller som något som dessa formar eller skapar. • Dessa två sistnämnda frågeställningar har samband med en mycket spridd distinktion inom samhällsvetenskapen mellan två slag av forskningsstrategier, nämligen kvalitativ respektive kvantitativ forskning. Jag tar upp en diskussion (som fortsätter i kapitel 22) och som går ut på att man ska vara försiktig med att uppfatta dessa strategier som oförenliga (även om de förstås står för olika infallsvink­ lar på samhällsvetenskaplig forskning). • Värderingar och praktiska frågor, som rör tillämpning av vetenskaplig kunskap, är också av betydelse för den samhällsvetenskapliga forskningen.

kvenser den leder till. Läsaren ska också få en bild av forskningens roll inom exempelvis sociologin. Det skul­ le vara mycket enklare att gå direkt till pudelns kärna och beskriva vad de samhällsvetenskapliga metoderna går ut på och ge råd om hur man på bästa sätt ska välja mellan och genomföra dem i praktiken. Många perso­

10-11-23 13.39.08


1. s t r a t e g i e r i s a m h ä l l s v e t e nsk a p l i g f o r sknin g

ner kan ju vänta sig att en bok med titeln Sam­hälls­veten­ skap­liga metoder i huvudsak ska vara inriktad på hur de olika metoder som ingår i samhällsforskarens verktygs­ låda ska användas. Men tillämpningen av samhällsve­ tenskapen existerar inte i något vakuum, som är helt åtskilt från denna vetenskap och från de olika intellek­ tuella förpliktelser som de praktiskt verksamma fors­ karna står för. Det är två saker som är speciellt viktiga i detta sammanhang. För det första är de samhällsvetenskapliga metoderna nära kopplade till olika uppfattningar om hur den so­ cia­la verkligheten ska studeras. Metoder utgör inte någ­ ra neutrala redskap, utan de är förknippade med hur samhällsvetarna uppfattar sambanden mellan olika uppfattningar om hur den sociala verkligheten är be­ skaffad och hur den ska utforskas. Det är emellertid möjligt att överdriva detta. Även om metoderna inte är neutrala, är de inte heller helt styrda av intellektuella tendenser och böjelser. För det andra har vi frågan om kopplingen mellan å ena sidan forskningsmetoderna och praktiken och å andra sidan den mer generella sam­ hällsvetenskapliga verksamheten. Vetenskapliga data samlas alltid in utifrån en viss frågeställning eller pro­ blemformulering, som kan vara ett brännande samhäl­ leligt eller teoretiskt problem. Det betyder inte att forskningen helt och hållet styrs av teoretiska intressen, utan man kan ibland stöta på publikationer som bygger på enkla fakta. Fenton m.fl. (1998) genomförde en kvantitativ innehållsanalys av den samhällsforskning som beskrivits i brittiska mass­ medier. De studerade nationella och regionala dagstid­ ningar, teve och radio samt tidskrifter av olika slag. De menade att en av huvudanledningarna till att genom­ föra undersökningen var att slå fast hur forskning skild­ ras i medierna, och vilket slags forskning som beskrivs. En sådan uppgift styrs ibland av intresse för ett viktigt so­cialt problem. McKeganey & Barnard (1996) utförde en kvalitativ studie som inbegrep observationer och

Samha llsvetenskapliga 19-146.indd 21

21

inter­vjuer med prostituerade och deras kunder. En fak­ tor som tycks ha legat bakom den undersökningen var ett intresse för vilken roll som prostituerade kunde spe­ la när det gällde spridning av hiv och aids (a.a. s. 3). Ett annat scenario går ut på att utföra forskning kring ett bestämt tema närhelst tillfälle ges. Westergaards m.fl. (1989) intresse för övertalighet på arbetet verkar i grun­ den ha styrts av den situation som uppstod då ett stål­ före­tag i Sheffield sade upp ett stort antal människor och av att forskarna arbetade i närheten (University of Sheffield). Företagets ledning tog kontakt med forskar­ na ett år efter nedskärningarna för att man ville få en bild av vad som hänt med de individer som blivit upp­ sagda. Forskarna genomförde med hjälp av strukture­ rade intervjuer en surveyundersökning med merparten av de friställda personerna. Forskarna var förstås också påverkade av teorier och tidigare forskning om arbets­ löshet, men den specifika drivkraften för undersökning­ en om effekter av övertalighet och uppsägning var inte planerad i förväg. Ett annat motiv för att genomföra en undersökning kan vara personliga erfarenheter. Lofland & Lofland (1995) menar att många publicerade forskningsartiklar är ett resultat av forskarens personliga livserfarenheter. Zukins (1982) intresse för boendet i vindslägenheter påverkades till exempel av hennes egna erfarenheter av sådant boende i New York. Ett annat exempel är O’Reillys (2000) studie av brittiska medborgare som flyttat till Spanien (Costa del Sol) och vars motiv till detta byggde på respondentens eller partnerns dröm om att flytta dit, något som de således genomförde i praktiken. Mitt eget intresse för Disneys nöjesfält kan på liknande sätt spåras tillbaka till ett besök på Disney World i Florida 1991 (Bryman 1995, 1998), medan mitt intresse för hur forskning beskrivs i massmedier (se Fenton m.fl. 1998) med stor säkerhet kan tillskrivas vissa negativa erfaren­ heter av kontakter med pressen (Haslam & Bryman 1994).

10-11-23 13.39.08


22

d e l I. in t r o d u k t i o n t i l l s a m h ä l l s v e t e nsk a p l i g f o r sknin g

Generellt sett får emellertid data inom sociologin be­ tydelse först då de sätts in i ett sammanhang som rör teoretiska frågeställningar. Detta väcker frågan om hur relationen mellan teori och praktisk forskning egentli­ gen ser ut.

Teori och praktisk forskning Det är på intet vis någon enkel sak att beskriva samban­ det mellan teori och praktik (metod). Det är flera fråge­ ställningar som aktualiseras, men två är av speciell vikt. Den första rör frågan om vilken teori som avses, och den andra handlar om huruvida de data som samlas in har som syfte att pröva eller generera olika teorier. Teorier är viktiga för samhällsforskare för att de ut­ gör en kuliss och grund för den forskning som utförs. De utgör en ram inom vilken sociala företeelser kan för­ stås och forskningsresultaten tolkas.

Vilken typ av teori är aktuell? Termen ”teori” används på en mängd olika sätt, men den vanligaste betydelsen rör en förklaring av observe­ rade regelbundenheter, till exempel varför de personer som drabbats av schizofreni oftare kommer från arbe­ tarklass (och inte från medelklass), eller varför aliena­ tion inför arbetet är beroende av den teknologi som kommer till användning. Sådana teorier tenderar dock att ingå i sociologiska kurser som brukar ligga på en hög­re abstraktionsnivå. Exempel på den typen av teo­ rier är strukturfunktionalism, symbolisk inter­aktion­ ism, kritisk teori och poststrukturalism. Vi kan alltså se en skillnad mellan det förstnämnda slaget av teorier, ”theories of middle range” (teorier på mellannivå) och ”grand theories” eller allomfattande teorier (Merton 1967), som ligger på en mer generell och abstrakt nivå. Enligt Merton rymmer de ”stora” teo­

Samha llsvetenskapliga 19-146.indd 22

rierna få råd till forskarna om hur de ska styra eller på­ verka insamlingen av empiriska data. Om någon därför vill pröva en teori eller dra en prövbar slutsats från den, är abstraktionsnivån sannolikt så hög att forskarna får svårt att formulera de nödvändiga kopplingarna till verkligheten. Det ligger uppenbarligen en paradox i det­ ta. Även mycket abstrakta idéer, till exempel Talcott Parsons mönstervariabler och hans funktionella krav, måste uppvisa någon form av koppling till en yttre verk­ lighet genom att de (i Parsons fall) förmodligen har ge­ nererats från hans läsning av olika forskningsresultat, reflektioner över verkligheten eller över vad andra hade skrivit om den. Abstraktionsnivån vid teoribildningen är emellertid så hög att det är svårt att tillämpa teorierna i konkret forskning. När det gäller praktisk samhällsvetenskaplig forsk­ ning menade Merton således att allomfattande teorier är av begränsat värde, även om ett abstrakt begrepp som socialt kapital (Bourdieu 1984) kan ge goda resultat (se Forskning i fokus 1.1). Teorierna på mellannivå åter­ finns enligt honom mellan de generella teorier om sociala system som står alltför långt ifrån specifika klasser av sociala beteenden, organisationer och förändringar för att kunna förklara det som observeras och de detaljera­ de och ordnade beskrivningar av konkreta förhållan­ den som inte har generaliserats alls. (Merton 1967 s. 39)

Det är över lag således inte allomfattande teorier som brukar vägleda forskningen. Teorier på mellannivå är betydligt oftare fokus för empiriska utforskningar. Merton formulerade i själva verket sin idé som ett för­ sök att överbrygga det som han uppfattade vara en väx­ ande klyfta mellan teori (i betydelsen allomfattande teo­ ri) och empiriska resultat. Det betyder inte att det inte fanns några mellanliggande teorier innan han formule­ rade sin tes – tvärtom, det fanns gott om dem – men vad

10-11-23 13.39.08


1. s t r a t e g i e r i s a m h ä l l s v e t e nsk a p l i g f o r sknin g

Forskning i fokus 1.1 Allomfattande teori (”grand theory”) och samhällsforskning Butler & Robson (2001) utgick från Bourdieus begrepp socialt kapital då de beskrev hur medelklassen flyttade in i det som tidigare varit arbetarområden i London. Även om begreppet socialt kapital har fått en mer vardaglig tolk­ ning, höll Butler & Robson fast vid Bourdieus teoretiska användning av det; de hade därmed fokus på begreppets sociala kopplingar och på de interpersonella resurser som individer med socialt kapital kan använda för att uppnå sina mål. Även om begreppet socialt kapital varit av intresse för statsvetare och andra som inriktat sig på social uteslutning, har begreppets tillämpning på medel­ klassen enligt Butler & Robson varit förhållandevis ovan­ ligt. Bourdieus användning av begreppet innebär att indi­ vider med socialt kapital skapar viktiga sociala relationer och använder dessa som resurser för att uppnå sina mål. Forskarna använde sig av semistrukturerade intervjuer med nyinflyttade medelklasspersoner i tre före detta arbe­ tarklassområden i London. Av dessa områden var Tele­ graph Hill det som tydligast kunde visa på tillämpbarheten

Merton gjorde var att försöka klargöra vad som menas med ”teori” då samhällsvetare skriver om förhållandet mellan teori och praktisk forskning. Teorier på mellannivå återfinns till skillnad från all­

Forskning i fokus 1.2 En teori om arbets­ processer som exempel på en teori på mellannivå Inom arbetssociologin kan teorin om arbetsprocesser sägas vara en teori på mellannivå. Utgivningen av Arbete och monopolkapital (Braverman 1974) gav upphov till många tankar och studier som rörde uppfattningen om arbetsprocesser, framför allt i vilken utsträckning det har förekommit ett obevekligt tryck mot allt större kontroll över den manuelle arbetaren och rutinisering av det

Samha llsvetenskapliga 19-146.indd 23

23

av begreppet socialt kapital. Enligt Butler & Robson (a.a. s. 2159) visade sig detta ”genom mer frivilligt samarbete och en känsla av geografiskt inriktad enhet”. Det var till­ gången till dessa sociala nätverk som var förklaringen bakom den nya befolkningsstrukturen i Telegraph Hill. Battersea var ett område som uppvisade en annan grund för den demografiska förändringen. Här var ekono­ miskt kapital viktigare än det sociala kapitalet. Den roll som ekonomiskt kapital spelade i Battersea kunde ses i ”en konkurrensinriktad tillgång till ett alltmer eftertraktat och dyrare boende och mer exklusiva och privata skolor” (a.a. s. 2159). I Telegraph Hill var det socialiteten som utgjorde drivkraften bakom den demografiska förändring­ en, medan det i Battersea var marknadskrafter som styrde och som enbart delvis påverkades av sociala kontakt­ mönster. Denna undersökning är ett intressant exempel på hur ett relativt abstrakt teoretiskt begrepp – socialt kapi­ tal och det besläktade begreppet ekonomiskt kapital – som har förknippats med en viss samhällsteoretiker kan användas för att få svar på forskningsfrågor som rör dyna­ miken i dagens stadsliv.

omfattande teorier på ett begränsat område, oberoende av om det handlar om ungdomskriminalitet, rasfördo­ mar, utbildningsnivå eller arbetsprocesser (se Forskning i fokus 1.2). De skiljer sig något åt med avseende på vid­

manuella arbetet. En publikation från en konferens, Labour Process Theory (Knights & Willmott 1990), täcker en stor del av detta arbete. Thompson (1989) beskrev teorin som att den rymde fyra element: principen om att arbetspro­ cessen skapade ett mervärde, kapitalistiska bolags behov av att ständigt omvandla produktionsprocessen, strävan efter kontroll över arbetarna och arbetet samt den grund­ läggande konflikten mellan kapital och arbete. Teorin om arbetsprocesser har stått i fokus för ett stort antal empi­ riska undersökningar (se till exempel Knights m.fl. 1985).

10-11-23 13.39.09


24

d e l I. in t r o d u k t i o n t i l l s a m h ä l l s v e t e nsk a p l i g f o r sknin g

den av deras tillämpningsområde. Stämplingsteorin re­ presenterar till exempel en teori på mellannivå inom avvikelsens sociologi. Dess förespråkare tolkade avvi­ kelse i termer av orsaker till och effekter av samhällets reaktioner på den avvikelse som var aktuell. Man me­ nade att teorin kunde appliceras på en mängd olika for­ mer av avvikelse, bland annat kriminalitet och mentala störningar. Till skillnad från detta formulerade Cloward & Ohlin (1960) sin teori om ”differentiell association” specifikt med koppling till ungdomskriminalitet, och under de år som följde på deras bok tenderade detta att vara ett huvudsakligt fokus för teorin. Teorier på mel­ lannivå brukar således hamna någonstans mellan de all­ omfattande teorierna och rent empiriska resultat. De representerar försök att förstå och förklara en viss be­ gränsad aspekt av samhälleligt liv. Men inte ens denna skillnad mellan ”grand theory” och teorier på mellannivå kan helt och hållet klargöra de problem som är inbegripna i den bedrägligt enkla frå­

Forskning i fokus 1.3 Bakgrundslitteratur som teori – återvinning och arbetsfördelning i hemmet Oates & McDonald (2006) genomförde en enkätunder­ sökning (den postades till olika hushåll i Sheffield i Eng­ land). Respondenterna hade gått med på att delta i ett försöksprojekt om separering av avfall där de fick blå sop­ kärl med lock som kunde öppnas med foten och där de kunde kasta pappersavfall. Undersökningen genomfördes tre år efter det att miljöprojektet hade startat. Enkätfrå­ gorna handlade främst om vem/vilka i hushållen som ansvarade för återvinningen. Sammanlagt 1 532 enkäter skickades ut till hushållen, och forskarna fick tillbaka 469 enkäter som kunde användas (således ett bortfall på 69 procent). Forskarna trodde att återvinningsaktiviteterna skulle vara könsbundna i likhet med andra hushållssysslor.

Samha llsvetenskapliga 19-146.indd 24

gan om vad en teori är. Det beror på att ordet ”teori” ofta används på ett sätt som innebär föga mer än en spegling av den grundläggande litteratur på ett område som är av samhällsvetenskapligt intresse. I viss utsträck­ ning kan denna synpunkt tillämpas på det jag beskrev tidigare. Analysen av hur samhällsforskning beskrivs i medierna (Fenton m.fl. 1998) genomfördes mot bak­ grund av liknande undersökningar i USA och studier av hur naturvetenskaplig forskning beskrivs i medierna i många olika länder. I flera fall kan den relevanta littera­ tur som hör till ett visst ämnesområde eller tema på­ verka den inriktning som en artikel eller bok får och därmed fungera som motsvarigheten till en teori (se ett exempel på detta i Forskning i fokus 1.3). Litteraturen på ett visst område fungerar som driv­ kraft till en undersökning. Litteraturen ger på flera sätt den energi som krävs – forskaren kan till exempel vilja förklara en inkonsekvens mellan olika resultat eller mel­ lan olika tolkningar av tillgängliga resultat, och han eller hon kan ha upptäckt en förbisedd aspekt av ett visst

De fann en tydlig genusskillnad i de data som de analyse­ rade, precis som litteraturen om genusfrågor hade gett för handen. Det fanns dock ett annat och icke förväntat resul­ tat, nämligen det att det var en gemensam aktivitet; män ”var mer delaktiga i återvinningen om den utfördes gemensamt av män och kvinnor än om de skulle ha utfört den på egen hand (a.a. s. 427). Ibland sägs det att forskare får de resultat som de väntar sig att få. Detta är ett intressant exempel på resul­ tat som bara delvis stämmer med forskarnas förväntningar. Det som emellertid är viktigt att notera är att det var den litteratur om arbetsfördelning i hemmet som utgjorde utgångspunkt för undersökningen (vilket det nyssnämnda citatet visar). I den artikel där denna undersökning beskrivs nämns intressant nog denna litteratur i ett avsnitt med rubriken ”Theories and trends in the domestic divi­ sion of labour”.

10-11-23 13.39.09


1. s t r a t e g i e r i s a m h ä l l s v e t e nsk a p l i g f o r sknin g

tema (som idén om återvinning gjorde; se Forskning i fokus 1.3). Vissa idéer kanske inte har prövats tidigare och forskaren kan tycka att existerande synsätt inom forskningen på ett visst område är otillräckliga och före­ slår därför ett alternativt angreppssätt – och så vidare. Samhällsvetenskapliga forskare har ibland en viss be­ nägenhet att avfärda den forskning som inte är kopplad till teori – både då det gäller allomfattande teorier och teorier på mellannivå. Man avfärdar sådan forskning så­ som varande exempel på naiv empiricism (se Nyckel­ begrepp 1.1). Det vore hårt, för att inte säga oriktigt, att stämpla de många studier, där man menar att den pu­ blicerade litteraturen utgör den teoretiska grunden, som naivt empiricistiska bara för att forskarna i första hand inte är inriktade på teori. Den forskningen betingas av och inriktas på vetenskapliga frågeställningar som for­ muleras utifrån en genomgång av aktuell litteratur. Datainsamlingen och analysen av resultaten inriktas på att belysa eller lösa den frågeställning som identifierats vid undersökningens start. Litteraturen fungerar som

Nyckelbegrepp 1.1 Vad innebär empiricism? Uttrycket ”empiricism” används på flera olika sätt, men det är två betydelser som är vanligast. Termen används för det första för att beteckna ett generellt synsätt på studiet av verkligheten som innebär att det bara är kunskap som man fått utifrån erfarenhe­ ten och via sinnena som kan accepteras. Denna ståndpunkt innebär med andra ord att våra idéer måste underkastas de stränga krav som ingår i begreppet ”prövning”, innan de kan betraktas som kunskap. Den andra innebörden av termen har med den första att göra och refererar till en uppfattning om att ackumulering av ”fakta” utgör ett legitimt mål i sig. Det är denna andra betydelse som ibland benämns ”naiv empiricism”.

Samha llsvetenskapliga 19-146.indd 25

25

en fullmakt för teorin, som ofta ligger implicit eller la­ tent i denna litteratur. Inte heller den typ av forskning som vid en första an­ blick verkar vara av det ”faktaletande” slaget ska förkas­ tas som naiv empiricism, i varje fall inte utan eftertanke. McKeganey & Barnards (1996) forskning om prostitue­ rade och deras kunder är ett exempel på detta. Deras undersökning kan (även om man bortser från inrikt­ ningen på hivsmitta) tolkas som naiv empiricism och som en forskning av ett mer ovanligt slag, men detta är en förhastad och förmodligen oriktig bedömning. Forskarna kopplar till exempel sina resultat till den lit­ teratur som beskriver forskning om prostituerade i många olika länder. De illustrerar även sina resultat med hjälp av idéer som i stor utsträckning är en del av socio­ logens begreppsliga verktygslåda. Ett exempel på det är Goffmans (1963) uppfattning om stigma och hur den stigmatiserade individen för­ söker hantera en fördärvad eller ”skämd” identitet. Ett annat exempel är Hochschilds (1983) begrepp som rör ”emotionellt arbete”, en term hon använder för att be­ teckna hur kabinpersonalen på flygplan skapar en air av vänlighet i kontakten med passagerarna (varav några kan vara synnerligen svåra att hantera). Det går inte att utläsa av McKeganey & Barnards (1996) rapport om de inför sin datainsamling hade på­ verkats av begreppen stigma (stämpling) och emotio­ nellt arbete. En aktualisering av denna frågeställning väcker dock ytterligare en undran: i den mån som varje konkret vetenskaplig undersökning är kopplad till teori, kan man fråga sig vilken roll denna teori spelar. Jag har fram till denna punkt tenderat att uttrycka mig som om teori är något som styr och påverkar insamling och ana­ lys av data. Forskning är i så fall något som utförs i syfte att besvara frågor som uppkommer eller styrs av teore­ tiska hänsynstaganden. Ett alternativt synsätt är dock att betrakta teori som något som uppträder eller aktua­ liseras efter det att man samlat in och analyserat alla

10-11-23 13.39.09


Samhällsvetenskapen rymmer många olika metodinriktningar, där uppdelningen mellan kvantitativ och kvalitativ forskning är grundläggande. Den distinktionen är utgångspunkt för en stor del av bokens teman och för hur olika frågeställningar och tekniker beskrivs. Författaren presenterar och diskuterar de flesta metoder inom såväl kvantitativ som kvalitativ forskning. Han visar också att man kan kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder.

N UPPL Y AGA !

Boken är uppdelad i fyra delar: Del I Del II Del III Del IV

Introduktion till samhällsvetenskaplig forskning Kvantitativ metod Kvalitativ metod Bortom distinktionen mellan kvantitativt och kvalitativt

A L A N B RY M A N

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA METODER

A L A N

B RY M A N

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA METODER

UPPL 2

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA METODER

Samhällsvetenskapliga metoder har en praktisk inriktning med många konkreta exempel och passar, genom sin bredd, för både grundläggande och mer avancerade kurser i vetenskaplig metod inom såväl samhällsvetenskap som beteendevetenskap. Alan Bryman är professor vid School of Management, University of Leicester.

Nyheter i den andra upplagan • Nya kapitel om litteraturgenomgång (kap. 4) samt Internetforskning (kap. 24). • Kapitlet som behandlar kombinationen av kvantitativ och kvalitativ forskning – ett område av växande intresse – har skrivits om. • Många nya och aktuella exempel på undersökningar har infogats. • Förra upplagans temarutor har utökats och fått fyra olika rubriker: Forskning i fokus, Nyckelbegrepp, Reflektion och Tips och färdigheter.

UPPL 2 Best.nr 47-09068-6

Tryck.nr 47-09068-6-00

Samha llsv met - omslag.indd 1

10-11-24 11.47.35

Profile for Smakprov Media AB

9789147090686  

ALAN BRYMAN UPPL 2 Sättning: LundaText AB Teckensnitt: Brödtext, Minion. Rubriker: Charlotte Sans Tryck: Graphycems, Spanien 2011 Förläggare...

9789147090686  

ALAN BRYMAN UPPL 2 Sättning: LundaText AB Teckensnitt: Brödtext, Minion. Rubriker: Charlotte Sans Tryck: Graphycems, Spanien 2011 Förläggare...

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded