9789188099693

Toddlarna, de allra yngsta barnen mellan ett och två år, har tidigare setts som en grupp som snarare behövt omsorg än lärande och utveckling. Men idag vet vi att omsorg, lärande och utveckling ska bilda en helhet i förskolan, även för de allra yngsta barnen.

Toddlare i förskolan fokuserar på hur du som pedagog på bästa sätt kan bygga upp en verksamhet där toddlarna kan utvecklas och lära.

Leken är en metod som främjar utveckling och lärande och som pedagog kan du delta aktivt i de aktiviteter som barnen väljer och vara medforskare tillsammans med dem.

Boken utgår från aktuell forskning och är fylld med konkreta exempel och reflektionsfrågor som du och dina kollegor kan diskutera kring.

Ebba Hildén är förskollärare och arbetar som utbildningsledare vid rektorsutbildningen och som lärarutbildare på förskollärarprogrammet vid Karlstads universitet. Hon har tidigare arbetat som verksamhetsutvecklare för förskolorna vid Karlstads kommun och i många år som förskollärare med yngre barn samt har forskat om toddlare.

Gothia Fortbildning gör användbara böcker, kurser och tidningar som kopplar ihop vetenskap med praktik. Vi ger dig kunskap, inspiration och verktyg. Besök oss på gothiafortbildning.se.

ISBN 978-91-8809-969-3

9

789188 099693

Toddlare i förskolan Ebba Hildén

Toddlare i förskolan

Toddlare i förskolan Med fokus på de yngsta Ebba Hildén

Toddlare i fĂśrskolan Med fokus pĂĽ de yngsta

© 2016 Ebba Hildén och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-969-3 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Karolina Ek Omslagsfoto: Shutterstock Grafisk form: Roger Johansson Sättare: Miber Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2016 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

Innehållsförteckning 1 Inledning Toddlaren Bokens disposition För vem är den här boken skriven?

2 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund Olika teoretiska utgångspunkter

6 8 9 9

10

10 11 12 Fenomenologi 12 Sociokulturellt perspektiv 13 Socialkonstruktivism 14 Utvecklingspsykologi 15 Utvecklingspedagogik 15 Forskning om och med toddlare 16 En kroppslig tillvaro 17 Toddlarkultur 17 Kommunikation och samspel 18 Glädje 19 Toddlare och matematik 19 Barnperspektiv och barns perspektiv 21 Barnsyn 22 Barn är medmänniskor 22 Vuxna vet bättre 23 Barn är irrationella 23 Det kompetenta barnet 24 Leken 24

Reflektionsfrågor 27 3 En verksamhet utifrån toddlaren 28 Pedagogens viktiga roll 28 Förhållningssätt och bemötande 29 3

Att ha förväntningar Att vara närvarande

Pedagogens kompetens Förskola och hem

30 31 32

34 Förskolans dubbla uppdrag 35 Inskolning 36 Barngruppen 36 Samspel med andra 37 Samlärande 39 Lärmiljöer 40 En trygg lärmiljö 41 En flexibel lärmiljö som lockar till lek 42 Rikligt och varierat material 43 En varierad utemiljö som stimulerar och utvecklar 43 Att utvärdera sin lärmiljö 45

Reflektionsfrågor 47 4 Systematiskt kvalitetsarbete 48 Verksamhetens motor 48 Kvalitet eller meningsskapande?

49 Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling 50 Dokumentation och pedagogisk dokumentation 52 Analys och reflektion 55 Reflektionsfrågor 62 5 En målinriktad verksamhet 63 En helhet kring omsorg, lärande och utveckling 63 Omsorg 64 Att utmana och stimulera 66 Reflektionsfrågor 68 6 Normer och värden 69 Den förväntade inriktningen 69 Jag som pedagog 71

4

Barngruppen som resurs Att vara kompisar

71 72

Reflektionsfrågor 74 7 Utveckling och lärande 76 Språk och kommunikation 76

Tecken som stöd 78 Babblarna 79 Matematik 82 Att utveckla matematiskt tänkande 83 Exempel på konkreta aktiviteter 84 Naturvetenskap och teknik 85 Naturvetenskap och teknik på ett lekfullt sätt 87 Arbeta temainriktat 88 Estetiska uttryckssätt 90 Gestaltande lekpedagogik 91

Reflektionsfrågor 93 8 Toddlarens inflytande 95 Vad innebär inflytande?

95 Förskolans läroplan 96 När har toddlare inflytande?

96 Pedagogens viktiga roll 97 En flexibel verksamhet 98 En lärmiljö där toddlaren kan vara kompetent 99 Reflektionsfrågor 100 9 Efterord 101 10 Litteraturlista – nyfiken på mer?

102

5

1 Inledning I Sverige går en stor del av barn mellan ett och tre år i förskolan, som är en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Den svenska förskolan är det första steget i utbildningsväsendet och barnens livslånga lärande. Från två års ålder och uppåt går nästan 90 procent av alla barn i förskolan.

Många börjar redan vid ett års ålder, även om det är vanligast att de börjar när de närmar sig två eller precis har fyllt två år. Det här är något som är ganska unikt för Sverige och de övriga nordiska länderna om man jämför med resten av världen, där de yngsta barnen oftast är hemma med mamma eller någon barnflicka.

Eftersom så många barn går i förskolan redan från tidig ålder och vi lär oss och utvecklas så mycket under de första åren i livet är förskolans verksamhet väldigt viktig.

I verksamheten finns du som pedagog, andra barn och en stimulerande och utvecklande lärmiljö. Den här boken handlar om hur du som pedagog på bästa sätt kan bygga upp en verksamhet som skapar möjligheter för toddlaren att utvecklas och lära.

Jag är själv förskollärare och har framför allt arbetat i yngregrupp i förskolan, så jag har stor erfarenhet av hur viktig förskolan är för barnen. Ibland stöter jag på okunskap i form av uppfattningar att förskolans verksamhet i yngregrupper bara handlar om omsorg. Vi som har arbetat där vet att det inte är så, utan att omsorg, lärande och utveckling ska bilda en helhet, även för de allra yngsta barnen.

Så står det också i förskolans läroplan. Omsorg, utveckling och lärande går hand i hand. Jag tänker att man inte kan skilja på dem, utan att de är sammanflätade med varandra. Det är något 6

som är unikt för den nordiska förskolan. I andra delar av världen är förskolan antingen inriktad bara mot lärande eller bara mot omsorg. Att leken har så hög status i verksamheten är också unikt för den nordiska förskolan.

I och med revideringen av förskolans läroplan, som genomfördes 2011, tydliggjordes lärandeuppdraget för alla barn i förskolan. I läroplanen finns strävansmål och riktlinjer som visar den förväntade inriktningen på verksamheten. Strävansmålen tydliggör på vilka områden verksamheten förväntas skapa möjligheter för barnen att utvecklas och lära. Läroplanen för förskolan gäller för alla barn i verksamheten och bygger på ett relationellt sätt att se på lärande. Det innebär att man utgår från att lärande sker i samspel med andra och inte utifrån mognad. Vi väntar inte längre på att barn ska mogna, växa till sig eller bli äldre, utan vi skapar aktivt förutsättningar för alla barns lärande och utveckling i samvaro med andra.

Det finns också röster i samhällsdebatten som menar att barn under tre år inte hör hemma i förskolan, utan att de har det bättre hemma tillsammans med sina föräldrar. Till viss del handlar det om brister i förutsättningar, som alltför stora barngrupper och en stressig tillvaro för pedagogerna med hög arbetsbelastning.

Förutom att jag är förskollärare har jag också forskat på de yngsta förskolebarnen och deras kommunikation med varandra.

I min forskning kunde jag se att de relationer som barnen skapade tillsammans i förskolan var betydelsefulla för deras utveckling och lärande. Att barnen kan skapa relationer på det här sättet i en trygg miljö, utan vårdnadshavaren, är unikt för förskolan. Om man utgår från att lärande sker tillsammans med andra erbjuder alltså förskolan en helt unik arena för lärande för de allra yngsta barnen.

En god verksamhet i förskolan skapar därför goda förutsättningar för barnens livslånga lärande.

7

I den svenska förskolan har vi en pedagogisk verksamhet för de allra yngsta barnen. Vi har fokus på barns rättigheter, demokrati, värdegrund och allas lika värde. Det är något som genomsyrar förskolans verksamhet. Vi har också fokus på utveckling och lärande, men inte på samma sätt som i skolan, utan genom den betydelsefulla och viktiga leken. Ibland pratar man om att Sverige är ett jämställt land och där har förskolan och den goda pedagogiska verksamheten en viktig roll. För att vårdnadshavarna ska kunna arbeta behöver det finnas en verksamhet med god omsorg där barnen kan vara.

Det innebär att förskolans verksamhet har ett dubbelt uppdrag.

Dels i att erbjuda en verksamhet för de barn vars vårdnadshavare antingen arbetar eller studerar, dels i att främja barnens utveckling och lärande för barnens egen skull.

Toddlaren Den här boken handlar om barn som är mellan ett och två år. Jag har valt att använda begreppet toddlare när jag benämner de här barnen. Toddlare är ett ganska vanligt namn på barn i åldern ett till två år, så du kanske har stött på det tidigare. Det var den norska forskaren Gunvor Løkken som först använde ordet och sedan dess har många andra följt hennes exempel. Toddlare som begrepp är en försvenskning av det engelska toddler, vilket betyder ”den som stultar eller tultar”. Själva begreppet toddlare har alltså att göra med hur barnen går och rör sig. Det visar på det viktigaste kännetecknet för toddlaren, nämligen kroppsrörelse. Den egna kroppen är toddlarens utgångspunkt i världen och genom kroppen lär och utvecklas toddlaren tillsammans med andra. En viktig utgångspunkt är att vi är våra kroppar istället för att vi har våra kroppar.

8

Bokens disposition Den här boken handlar om toddlare, din viktiga roll som pedagog och hur man konkret kan arbeta i förskolan för att tillgodose toddlarens omsorgsbehov, men även hur man kan främja toddlarens utveckling och lärande. Boken utgår från aktuell forskning och från de styrdokument som finns för förskolans verksamhet. Varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor som kan användas tillsammans i arbetslaget eller med andra studenter. För den som är nyfiken och vill veta mer finns en litteraturlista längst bak i boken med förslag på litteratur och webbsidor där man kan hitta tillförlitlig information och kunskap inom området.

För vem är den här boken skriven?

Den här boken vänder sig till dig som arbetar i förskolans verksamhet tillsammans med toddlare. Tanken är att du ska kunna läsa tillsammans med dina kollegor, fundera över reflektionsfrågorna efter varje kapitel och sedan diskutera och reflektera tillsammans.

Boken vänder sig också till dig som studerar till antingen barnskötare eller förskollärare, till dig som arbetar som förskolechef eller till dig som förälder.

När jag arbetade som förskollärare saknade jag en sådan här bok. En bok där jag kunde hitta en blandning av teori, forskning och dessutom konkreta och praktiska råd. På många sätt är den här boken skriven för de många olika yrkes-jag jag själv har haft: student, förskollärare, utbildare av förskollärare, utbildare av förskolechefer, kvalitetsstrateg och verksamhetsutvecklare.

9

3 En verksamhet utifrån toddlaren Förskolans verksamhet består av olika saker: den aktuella barngruppen, de pedagoger som arbetar där, de aktiviteter som genomförs, den befintliga lärmiljön och barnens vårdnadshavare.

Pedagogen har en särskilt viktig roll. Kompetensen hos pedagogerna har visat sig vara den viktigaste aspekten för hög kvalitet i verksamheten.

Pedagogens viktiga roll Förskolans uppdrag innefattar att diskutera tillsammans med toddlarna, att ställa utmanande och intresseväckande öppna frågor, att intressera sig för det svar som ges och vara öppen för att svaret kan ges på många olika sätt. Toddlarna ska utmanas och stimuleras i sina lärprocesser. Det betyder att man som pedagog måste vara medveten om vilket lärande som sker och även göra toddlarna medvetna om det, göra dem uppmärksamma på lärandet. Det är därför av stor vikt att pedagogerna är närvarande tillsammans med toddlarna.

Pedagoger och toddlare lär tillsammans i förskolans verksamhet. Det betyder att pedagoger aktivt ska delta i de aktiviteter som toddlare väljer och att man ska vara medforskare tillsammans med dem. Pedagogerna har i uppdrag att försöka förstå vad toddlarna riktar sitt intresse mot, vad som fångar dem och sedan försöka upptäcka, synliggöra och utveckla de lärprocesser som sker.

28

I pedagogens roll ingår också att skapa lärmiljöer som fångar toddlarna, som både stimulerar och utvecklar. Lärmiljöerna får gärna vara flexibla och bestå av oväntade och överraskande inslag.

Det gäller att som pedagog se till att toddlarnas intresse tas till vara och hålls kvar. Ett intresse kan behållas genom att nytt material tillförs eller att pedagogen är med och utforskar tillsammans med toddlarna.

Genom dokumentation kan man som pedagog synliggöra toddlarnas behov, frågor, engagemang och erfarenheter från den pedagogiska verksamheten. Dokumentationen skapar möjlighet för en utveckling av verksamheten och är utgångspunkten för gemensamma reflektioner som svarar på frågor om vad toddlarna riktat sitt intresse mot och hur detta kan stimuleras och utmanas på andra sätt.

Förhållningssätt och bemötande Pedagogernas förhållningssätt och bemötande är viktiga aspekter.

Pratar man över huvudet på toddlarna eller pratar man med dem?

I grund och botten handlar det om respekt och vilken barnsyn man har. Även om man talar ett språk som barnen inte förstår är toddlarna bra på att tolka det som händer och känner ofta av att det som de vuxna pratar om inte är ämnade för deras öron, även om det kanske handlar om dem.

Ibland kan det vara nyttigt att fundera på om du skulle ha agerat på samma sätt om toddlaren varit vuxen. Om svaret är att du då skulle ha agerat annorlunda så bör du tänka om. Toddlare är människor precis på samma sätt som vi vuxna och vi bör vara extra aktsamma så att deras rättigheter inte kränks, just för att de är i ett sådant utsatt läge och oftast inte själva kan uttrycka och argumentera för sin rätt.

29

Att ha förväntningar Vilka förväntningar man som pedagog har på barnen formar barnens sätt att agera. Förväntar man sig till exempel att toddlarna ska vara kompetenta och kunna ge uttryck för sina intentioner, så efterfrågar man också det hos barnen. Det vill säga, förväntar man sig att toddlaren har något betydelsefullt att säga så lyssnar man också uppriktigt på hen och försöker verkligen förstå. Det är skillnad mellan att låta någon prata och verkligen lyssna på vad någon har att säga. Om man verkligen lyssnar på toddlaren så innebär det att man anstränger sig för att förstå innebörden av det som uttrycks, i både ord och handling. När man verkligen lyssnar på toddlarna känner de också att de blir lyssnade på, vilket påverkar uppbyggnaden av självkänslan och den egna identiteten.

Toddlare som blir hörda och som verkligen känner det utvecklar en starkare självkänsla.

I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen (Lpfö 98/10).

Som pedagog i förskolan ska man se till barnens möjligheter istället för till de hinder som eventuellt kan finnas. Att se varje enskild toddlares möjligheter kan kanske vara svårt, men i grund och botten handlar det om förväntningar. Utgår man från att alla toddlare ska ha möjligheter så är det också det man ser.

Läroplanen bygger på ett antagande att lärande är relationellt och att man lär sig tillsammans med andra. Samvaro tillsammans med andra bygger på kommunikation. Här kan man givetvis se på kommunikation på olika sätt. Kanske tänker man att kommunikation handlar om att verbalt förmedla ett budskap till en

30

mottagare. Eller så tänker man istället att kommunikation är allt som sker mellan både människor och föremål.

Kommunikation är något som ständigt pågår. Det går inte att inte kommunicera. Vi kommunicerar med kroppen, både verbalt och icke verbalt. Som pedagog i en verksamhet som utgår från toddlaren är det viktigt att man ser på kommunikation som något som är både verbalt och icke verbalt.

Vi lever i ett samhälle som värdesätter den verbala kommunikationen betydligt högre än den icke verbala, se bara till läroplanen.

Läroplanens strävansmål kring språk och kommunikation har en övervikt mot den verbala kommunikationen. Kanske är det bra att läroplanen är skriven så, eftersom vårt samhälle lägger så stor vikt vid det verbala, men det kan också vara betydelsefullt att som pedagog vara medveten om att kommunikation är mer än bara det verbala. Det medför en insikt om att det finns en uppsjö av olika uttryckssätt som behöver främjas och värdesättas i förskolans verksamhet. Som pedagog behöver man vara öppen för alla de olika sätt som toddlaren kan uttrycka sig på.

Att vara närvarande Det är viktigt att vara en närvarande pedagog, att vara här och nu tillsammans med toddlarna. Att lyssna aktivt och verkligen försöka förstå. Att låta saker och ting ta tid, att vila i processen och i nuet.

Toddlare är ofta tydliga i sin kommunikation på så sätt att de upprepar sig mycket. Om man inte har tolkat dem rätt brukar de förmedla det i form av en protest, ofta en högljudd sådan. Jag tror inte alltid att man behöver leta efter ett budskap, många gånger kan syftet med kommunikationen helt enkelt vara att skapa något

31

gemensamt, att känna kontakt och samhörighet. Att helt enkelt skapa en relation.

Man brukar säga att relationen är kommunikationen och om kommunikationen upphör så upphör också relationen. Toddlaren kommunicerar många gånger för att skapa eller bibehålla en relation. Om man tänker efter så kanske det även gäller för oss vuxna?

En god relation mellan pedagog och den enskilda toddlaren är väldigt viktig, men det är också viktigt att odla goda och nära relationer mellan toddlarna i barngruppen. Toddlaren lär ju inte bara tillsammans med pedagoger utan även i högsta grad tillsammans med andra barn.

Pedagogens kompetens Breda ämneskunskaper och kunskap om hur man väcker toddlarnas intresse, hur man utmanar och stimulerar dem och hur man skapar en god relation och kommunikation med de yngsta förskolebarnen är betydelsefulla kompetenser i en förskoleverksamhet inriktad mot toddlare.

Forskning har visat att personalens kompetens är den faktor som har störst betydelse för verksamhetens kvalitet. Kompetens och vad som menas med det kan vara svårt att avgöra. Givetvis är utbildningsnivå och grad ett sätt att se på kompetens, men hur ska man värdera många års praktisk erfarenhet?

Utgångspunkten i den här boken är att det är viktigt att pedagogerna i förskolans verksamhet har en examen som förskollärare, barnskötare eller annan motsvarande utbildning.

Enligt skollagen får endast den med förskollärarlegitimation utfärdat av Skolverket bedriva undervisning i förskolan. Förskollärare har ett särskilt ansvar enligt läroplanen inom en rad olika områden. Pedagogerna driver verksamheten tillsammans, men 32

förskolläraren ansvarar för att läroplanens mål och intentioner uppfylls. Det är därför viktigt att det finns tillräckligt med förskollärare på plats.

Välutbildade och erfarna pedagoger har kompetens att kunna tillgodose de goda relationer och det goda samspel som skapar förutsättningar för barns trivsel, utveckling och lärande. För att kunna arbeta enligt läroplanens intentioner behöver pedagogerna goda kunskaper om barns utveckling och lärande, men även om hur lärmiljön i förskolan kan anpassas efter varje barns behov likaväl som barngruppens behov. Man ska också ha kompetensen att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten.

En viktig del i förskolans verksamhet är barns inflytande och delaktighet. För att kunna skapa möjligheter för det behövs kompetenta pedagoger. De ser till så att barnen är med i planeringen av verksamheten och de aktiviteter som förekommer där. För toddlarnas del kanske det framför allt handlar om att utifrån ett barnperspektiv ta hänsyn till barnens behov och intressen. Möjligen kan det vara så att främjandet av just toddlarnas inflytande och delaktighet ställer särskilt höga krav på pedagogers kompetens. Toddlare är ju oftast inte verbala och därför har pedagogerna ett stort ansvar att tolka och förstå deras individuella uttryck.

Bristande kompetens hos pedagogerna kan leda till att toddlarnas inflytande och delaktighet begränsas. I verksamheter där barnen till exempel enbart får välja mellan på förhand bestämda och fastlagda aktiviteter inskränks deras möjligheter till inflytande och delaktighet. Många gånger har dessa fastlagda aktiviteter beslutats av pedagoger med de bästa intentioner och barns bästa i åtanke, men även toddlarna behöver kunna utveckla sin initiativförmåga och ha möjlighet att påverka verksamhetens innehåll och aktiviteter.

33

Förskola och hem Vårdnadshavare har alltid det övergripande ansvaret för sina barns uppfostran och utveckling. I förskolan är det pedagogerna som har ansvar för barnen och det är därför viktigt att samarbetet mellan vårdnadshavare och verksamhet fungerar bra.

Många toddlare behöver etablera en trygghet i förskolan, mycket beroende på att de inte har tillhört barngruppen särskilt länge. För att kunna skapa en trygghet för toddlarna behövs ett bra samarbete med vårdnadshavarna. Känner sig vårdnadshavarna trygga med förskolans roll och uppdrag är det också lättare att få toddlarna att känna sig trygga.

Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen (Lpfö 98/10).

Förskolan ska samarbeta med vårdnadshavarna och vara ett stöd för dem. Samarbetet ska vara nära och förtroendefullt, vilket visar hur viktigt detta samarbete är och hur högt det ska värderas.

Vårdnadshavarna ska också ha möjlighet att påverka verksamheten.

Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande (Lpfö 98/10).

För att vårdnadshavare ska kunna påverka förskolans verksamhet måste de först ha kunskap om verksamheten. I förskolan ar34

betar man därför aktivt med att informera vårdnadshavare om förskolans verksamhet. Av flera olika anledningar kan detta ändå vara svårt. Toddlarna kanske inte är de som berättar mest för sina föräldrar om vad som har hänt i förskolan under dagen. Det gör att de dagliga samtalen med toddlarnas vårdnadshavare är desto viktigare. Många gånger handlar dessa om omsorgsaspekter, som till exempel om barnet har ätit, hur länge det har sovit och så vidare, bland annat eftersom det är den typen av information som vårdnadshavare till toddlare efterfrågar. Samtidigt har förskolan ett pedagogiskt uppdrag och det är viktigt att även informera vårdnadshavare om det. Enklast görs det genom att berätta vad toddlaren har varit med om i verksamheten och vad toddlaren har lärt sig under dagen/veckan.

Förskolans dubbla uppdrag Förskolan har ett dubbelt uppdrag. Dels ska den vara till för barnens skull och dels för vårdnadshavarnas skull. Uppdraget är att främja barnens utveckling och lärande, för barnens egen skull. På samma gång är förskolan till för vårdnadshavarna och ska erbjuda en trygg och säker verksamhet där barnen kan vara när vårdnadshavarna jobbar eller studerar.

Enligt min erfarenhet efterfrågar vårdnadshavare framför allt omsorg, trygghet och social samvaro (det vill säga om barnet har kompisar) i förskolan. Utveckling och lärande ses som en bonus, men inget man förväntar sig, även om det givetvis finns vårdnadshavare som är medvetna och ställer höga krav på utveckling och lärande.

Läroplanen visar på vikten av att informera vårdnadshavare om förskolans hela uppdrag. På förskolor med medvetna vårdnadshavare som ställer höga krav på barnens utveckling och lärande är det oftast lättare att informera om förskolans hela uppdrag.

35

Inskolning Enligt läroplanen har förskolläraren ansvar för att inskolningen i verksamheten blir så bra som möjligt för barnet och för vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna ska få en god introduktion till förskolan. Det innebär att man behöver berätta om förskolans pedagogiska uppdrag och informera om att förskolan är en egen skolform som följer en egen läroplan. Det här är något man kan behöva upprepa flera gånger på exempelvis föräldramöten och vid utvecklingssamtal.

En god introduktion i förskolan betyder också att man berättar om de rutiner som finns under dagen och hur den dagliga verksamheten brukar se ut. Många vårdnadshavare som inte har äldre barn kanske inte har deltagit i förskoleverksamhet sedan de själva var barn och vet därför inte så mycket om förskolan och vad de kan förvänta sig.

Det finns också ett värde i att vara tydlig både med vad vårdnadshavarna kan förvänta sig av förskolans verksamhet och med vilka förväntningar som finns på dem som vårdnadshavare. Är man tydlig redan från början skapas förutsättningar för att få en så bra start som möjligt och därmed skapa goda möjligheter till ett gott samarbete mellan förskolan och hemmet under alla år som barnet vistas där.

Barngruppen Förskolans verksamhet innefattas av de aktiviteter som genomförs, den lärmiljö som finns, de pedagoger som undervisar och även av den barngrupp som deltar. Det har betydelse vilken barngrupp man har och vilka barn som ingår i denna barngrupp.

Enligt förskolans läroplan ska förskolan sträva efter att varje barn: 36

• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler (Lpfö 98/10).

I förskolan har vi stort fokus på gruppen, men även på individen i gruppen. Förskolan skapar unika förutsättningar för toddlarna att utveckla förmågor som handlar om samvaro i grupp. Ingen annanstans ges den möjligheten att utveckla och underhålla relationer med andra toddlare utan föräldrarna närvarande.

I min egen studie såg jag att toddlarna hade stort utbyte av varandra och att kommunikationen dem emellan var ett lärande mellan två parter som var mer av ett samlärande där de olika parterna var jämlika och mer på samma nivå, än till exempel det som Vygotskij menar om behovet av att ha någon mer kunnig som leder (proximal utvecklingszon).

Samspel med andra Toddlarna söker sig till varandra, tar kontakt med varandra, har roligt och lär sig tillsammans i olika sammanhang.

När det kommer nya toddlare till barngruppen händer det ofta mycket med gruppen som helhet. Toddlare, som de sociala och nyfikna människor de är, tar ofta emot de nya deltagarna med öppna armar och välkomnar dem till gruppen. Det kan handla om att involvera och göra de nya deltagarna delaktiga i lekrutiner som redan finns, eller att man visar hur roligt man kan ha det i kuddhörnan. I toddlarnas samspel och kommunikation med varandra upprepas både ord och rörelser på ett sätt som gör det tydligt för andra vad som förväntas, hur man agerar och vad man kan göra i lärmiljöerna och de olika aktiviteterna. Toddlarna visar också

37

tydligt sitt intresse för andra genom att sätta sig nära nya barn och titta noga och uppmärksamt på dem.

Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande (Lpfö 98/10).

I förskolan har vi störst fokus på verksamheten i sin helhet, inte på det enskilda barnet. Med det sagt så ingår förstås det enskilda barnet i verksamheten, men huvudfokus ligger på verksamheten, på gruppen och på helheten. Det rimmar väl med antagandet att lärande är relationellt och sker tillsammans med andra.

När läroplanen skriver att barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i barnens utveckling och lärande så innebär det att barngruppen kan ses både som en förutsättning och som ett verktyg för att främja lärande och utveckling. Det kan man göra genom att exempelvis dra nytta av det som forskning har visat, att toddlare dras till aktiva barn. Det gör att fokus för pedagogen kan ligga på att få stora delar av gruppen aktiva och inte på att få med absolut alla. Lyckas pedagogen med det kan nämligen barn som initialt inte väljer att delta i aktiviteten kanske göra det i ett senare skede, om aktiviteten verkar rolig och givande.

I många barngrupper finns det barn som tar stor plats och är utåtagerande. Ofta lägger pedagoger mycket tid och energi på att få dessa barn intresserade av olika aktiviteter. Men genom att istället lägga fokus på hela barngruppen och få den aktiv får man med fler barn än om man som pedagog enbart fokuserar på de individer som i stunden är utåtagerande.

38

Samlärande Toddlare lär av och tillsammans med andra toddlare. Det är det som brukar kallas för samlärande. Det är alltså inte enbart förknippat med ålder, det vill säga att de äldre barnen lär toddlarna, utan det kan istället innebära att man lär av någon som har en annan kunskap, en annan erfarenhet. När toddlare lär av andra toddlare kan lärandet ske tillsammans med någon som man upptäcker och undersöker det nya fenomenet tillsammans med. Ser man på lärande på det här sättet får relationerna mellan toddlarna stor betydelse och det är vägen till ett livslångt lärande.

I barngruppen finns en massa individer som bär på olika erfarenheter, färdigheter och kunskaper. Olikheterna kan ses som en tillgång och en möjlighet för barngruppen att få ta del av andras perspektiv och erfarenheter. Alla människor är individer och vi lär som bekant på olika sätt, så är det givetvis även för toddlarna.

Det betyder att mötet med andra individer och deras olika sätt att lära och tillägna sig erfarenheter och kunskaper berikar och skapar goda förutsättningar för lärande och utveckling i förskolans verksamhet.

Barngruppen ger toddlarna möjlighet att utveckla den sociala kompetensen. Att skapa erfarenheter kring hur man ska, bör och kan vara tillsammans med andra. Ingrid Engdahl slår i sin forskning fast att toddlarna, trots sin ringa ålder, är socialt kompetenta.

Ettåringarna visar prov på en mängd olika strategier och sätt för att skapa och utveckla relationer med andra. Dessa strategier bygger på icke verbala uttryck, vilket gör att den enkla frasen ”Ska vi leka?” får gestaltas och förmedlas på andra sätt.

Min egen studie visade att toddlarna ofta började leka i nära anslutning till den andra toddlaren (som de först ofta observerat en tid). De lekte då med liknande saker och på liknande sätt. Det

39

skulle kunna vara ett sätt för toddlaren att visa att hen kan, att hen har kompetens nog för att få vara med.

Toddlarna hälsar också varandra välkomna när de kommer till förskolan genom att krama, pussa, ta på varandra eller ställa sig riktigt nära. Ofta har de nära till skratt och visar sitt välkomnande genom leenden, i alla fall om det är någon som de har en god relation till och som de tycker mycket om. Engdahl såg i sin studie att toddlarna har koll på varandra, ofta vet de vems mamma eller pappa det är som kommer och hämtar. De har koll på detaljer om varandra, som vilka skor som tillhör vem. Toddlarna utvecklar vänskapsrelationer med andra toddlare. De söker sig aktivt till andra toddlare som de vill leka med, ofta beroende på vad det är för lek de vill leka.

Lärmiljöer I begreppet lärmiljö innefattas lokaler, utemiljö och material.

De lärmiljöer som vi pedagoger iscensätter både inne och ute sätter på många sätt ramarna för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Ofta benämner man lärmiljön som den tredje pedagogen och det visar hur viktig lärmiljön är i det pedagogiska arbetet. Man säger att lärmiljön är en aktiv part. Lärmiljön kan skapa möjligheter både för barns utveckling och lärande likaväl som den kan skapa hinder. Hur lärmiljön är utformad signalerar till barnen och andra som vistas där, vad som går att göra där och vilket slags lärande som är möjligt. Lärmiljön i förskolan påverkar och skapar förutsättningar för samspel och relationer.

På samma sätt som lärmiljön signalerar vilket lärande som är möjligt signalerar den också vilket beteende som förväntas och vilka möten och samspel med andra som är möjliga. Lärmiljön berättar också något om värdet av det som sker i verksamheten 40

och hur viktiga de personer är som vistas i lärmiljön. Tänk bara på vad ett tomt rum med trasiga möbler och slitna leksaker skickar för signaler! Därför kan det många gånger vara bra att som pedagog sätta sig i barnhöjd och fundera över vilka signaler som förskolans lärmiljöer sänder till barnen. Vad är möjligt att göra?

Vilka möten kan ske? Vad är möjligt att lära?

En trygg lärmiljö Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden (Lpfö 98/10).

Att förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö ställer höga krav i verksamheter med toddlare. Kartläggningar har visat att de flesta toddlare skadar sig inomhus strax före lunch, vilket inte är så kons­ tigt om man tänker efter. Oftast är pedagogerna på avdelningen en man kort, eftersom en dukar och hämtar mat. Många toddlare är vid den tidpunkten kanske både trötta och hungriga, vilket innebär att många har ett stort omsorgsbehov. Man kanske har varit ute och ska gå in, vilket leder till att det är många i hallen och många moment med avklädning och tvättning av händer ska genomföras.

En trygg miljö för toddlarna ställer alltså krav på en verksamhet som är genomtänkt vad gäller organisering och strukturering kring arbetsuppgifter, men även lokaler som skapar goda möjligheter för pedagogerna att ha översikt över barnen. Både lokaler och utemiljö ska vara utformade så att kommunikationen och kontakten mellan barn och pedagoger underlättas. Det ska även finnas ytor där toddlarna kan dra sig undan pedagogens blick 41

för att kunna leka lite avskilt. Här får man som pedagog göra en avvägning i valet av plats, med fördel i samråd med förskolechef och vårdnadshavare.

En trygg miljö har också att göra med en hälsosam miljö, vilket betyder att luft, ljud, ljus och val av material behöver vara hälsosamma för barnen.

Samtidigt som förskolan ska erbjuda en trygg miljö får man inte glömma att lärmiljön ska utmana och locka till lek och aktivitet.

En flexibel lärmiljö som lockar till lek Lärmiljön ska skapa möjligheter för toddlarna att leka, uppfinna, skapa, bygga, undersöka, utforska, testa och experimentera. En fattig lärmiljö leder till understimulerade barn och utgör ett hinder i barns utveckling och lärande.

Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen.

Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus.

Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö (Lpfö 98/10).

Lärmiljön behöver vara flexibel så att den kan anpassas och förändras i förhållande till de växlande behov och intressen som finns, både hos det enskilda barnet och i barngruppen som helhet.

Den ska också erbjuda flera olika typer av aktiviteter: skapande, vilda och lugna. Som pedagog är det viktigt att man i lärmiljöerna skapar en möjlighet för att oväntade material kan tillföras och introduceras till toddlarna.

Vad toddlarna riktar sitt intresse mot och hur detta intresse kan vidareutvecklas eller utmanas i andra lärmiljöer och med annat material är frågor som är bra att ställa sig som pedagog. Det finns 42

exempelvis många som arbetar aktivt med lärmiljön där nya material (och installationer) plötsligt dyker upp och överraskar. Nya begrepp och nya perspektiv är alltid utvecklande. På samma gång ska man inte vara rädd för att köra samma aktivitet och behålla ett visst material under lång tid, så länge det fortfarande fångar toddlarnas intresse. Toddlare är ofta noggranna i sitt utforskande och finner en tjusning i att upprepa något, betydligt många fler gånger än vi vuxna.

Rikligt och varierat material Verksamhetens materialutbud bör vara rikligt och varierat. Det handlar framför allt om att det ska finnas olika sorters material och att materialet ska ha en så pass stor variation att det fångar toddlarens intresse. Det behöver också vara tillgängligt för barnen.

Med det menar jag inte att alla barn ska ha tillgång till alla färgtuber eller allt glitter hela tiden. Om pedagogerna är där barnen är orsakar detta ofta inte något problem. Visst kan det vara så att om man från en dag till en annan ställer ner allt material i barnens höjd så kommer barnen att bli lite som ystra kalvar till en början. Efter en kort stund (om man håller ut) lägger sig den största upptäckarlusten och barnen utforskar ett material eller en företeelse åt gången.

En varierad utemiljö som stimulerar och utvecklar Utemiljön ska helst ge barnen möjlighet att leka och vara både i planerad miljö och i naturmiljö. Om det inte finns någon naturmiljö på den egna utegården kan man göra utflykter till en närliggande naturmiljö.

Utemiljön har stor betydelse för toddlarnas utveckling och

43

lärande om naturen. En varierad utemiljö med olika typer av terräng stimulerar och utmanar barnen att leka olika typer av lekar.

Lärmiljöerna har stor betydelse för toddlarnas utveckling och lärande, och givetvis även för omsorgen. Människor skapar ofta en känslomässig tillhörighet till miljöer och platser. Jag minns till exempel fortfarande kojan som jag och mina syskon byggde uppe på min farmors vind. Jag kommer ihåg hur det luktade och hur jag kände mig när jag var där, och jag minns hur olidligt hett det blev där på sommaren. Sådana minnen är ofta kroppsliga, som doftexemplet. Eftersom alla knyter känslomässiga band till miljöer är det viktigt att vi pedagoger skapar lärmiljöer som utmanar och stimulerar toddlare. Lärmiljöer som väcker deras nyfikenhet och som möjliggör ett fortsatt utforskande och upptäckande.

44

Att utvärdera sin lärmiljö Här följer ett antal frågor som kan vara bra att utgå från när man ska utvärdera sin lärmiljö:

Hur ser rummen ut? Var finns fönster, dörrar, öppna ytor, möbler? Vilka ytor kan användas och till vad? Vilka möbler/ mattor finns och hur kan de användas? Kan det som redan finns i vår lärmiljö användas på andra sätt? Vad efterfrågas av barnen? Hur använder barnen rummen som de ser ut idag?

Vilka platser använder pojkar respektive flickor? Finns det platser som bara används av pojkar eller bara av flickor? Ser vi att det finns något särskilt som barnen riktar sitt intresse mot? Kan vi bygga vidare på det i andra rum och andra sammanhang? På vilka sätt och var i rummen kan barnen mötas?

Kring vad samlas barnen? Kring vad uppstår kommunikation mellan barnen? Finns det platser i lärmiljön dit barnen kan dra sig undan andras blickar? Hur ges andra personer, syskon, föräldrar, barn från andra avdelningar i förskolan plats/utrymme i miljön? Vilka platser har de tillgång till?

Vad finns det för material? Tänker vi på materialet som pedagogiskt material eller som leksaker? Finns det några skillnader mellan leksaker och pedagogiskt material? Har vi material som vänder sig enbart till pojkar respektive flickor?

Hur föränderligt är materialet? Kan det användas till mer än en sak? Finns det en variation i materialet när det gäller utformning? Tillåter vi barnen att flytta material från ett rum till ett annat (ute och inne)? Hur presenteras materialet (dukar vi upp materialet eller finns det i skåp)? Kan vi presentera materialet på olika sätt och i andra sammanhang, kring olika

45

ämnesområden (matematik, teknik, språk, estetik och så vidare)? Vad bör våra lärmiljöer erbjuda barnen enligt läroplanen? Skulle man kunna ha ett basutbud som sedan anpassas efter vad barnen riktar sitt intresse mot? Vad skulle ett sådant basutbud bestå av? Hur tar vi till vara på barnens åsikter och önskningar om utformandet av miljö och material?

På vilka sätt kan barnen vara självständiga i lärmiljön? På vilka sätt kan vi skapa möjligheter för barnen att se materialet och själva ta fram det material som de vill ha? Vilka signaler skickar vi till barnen om vad som är möjligt att göra i de befintliga miljöerna? Är alla miljöer tillgängliga och lockande för både flickor och pojkar?

Hur tillåtande tillåter vi oss att vara? När upplever vi att det är stökigt? Vad är kaos? Är kaos för flickor samma sak som kaos för pojkar? Tillåter vi pojkarna att stöka mer än flickorna?

Vad tillåter vi att flickor respektive pojkar gör? Hur lär vi oss att hitta gränserna för vad som är tillåtet? Hur förmedlar vi dessa till barnen?

46

REFLEKTIONSFRÅGOR

■■ Hur ser vi på våra yrkesroller?

■■ Skiljer sig våra roller på yngrebarnsavdelningen åt mot de roller som pedagoger som arbetar med äldre barn har? På vilket sätt?

■■ Vad är vår definition av en kompetent pedagog?

■■ Hur skapar vi förutsättningar för att vi som pedagoger ska kunna vara närvarande?

■■ Hur arbetar vi med att göra vårdnadshavare delaktiga i verksamheten?

■■ Vad har vi för rutiner kring inskolning?

■■ Har vi en lärmiljö som är inbjudande och som stimulerar och utmanar toddlare? På vilket sätt?

■■ Vad är möjligt att lära i våra lärmiljöer?

■■ Vilken form av kommunikation och samspel är möjliga i våra lärmiljöer?

■■ Hur tänker vi kring relationen barnsäkerhet – barns rätt att kunna dra sig undan vuxnas blickar?

■■ Var i vår lärmiljö sker det flest olyckor? Vad beror det på?

■■ Vilket material benämner vi leksaker och vilket material benämner vi pedagogiskt material? Varför? Vad skiljer dessa material åt?

47

Toddlarna, de allra yngsta barnen mellan ett och två år, har tidigare setts som en grupp som snarare behövt omsorg än lärande och utveckling. Men idag vet vi att omsorg, lärande och utveckling ska bilda en helhet i förskolan, även för de allra yngsta barnen.

Toddlare i förskolan fokuserar på hur du som pedagog på bästa sätt kan bygga upp en verksamhet där toddlarna kan utvecklas och lära.

Leken är en metod som främjar utveckling och lärande och som pedagog kan du delta aktivt i de aktiviteter som barnen väljer och vara medforskare tillsammans med dem.

Boken utgår från aktuell forskning och är fylld med konkreta exempel och reflektionsfrågor som du och dina kollegor kan diskutera kring.

Ebba Hildén är förskollärare och arbetar som utbildningsledare vid rektorsutbildningen och som lärarutbildare på förskollärarprogrammet vid Karlstads universitet. Hon har tidigare arbetat som verksamhetsutvecklare för förskolorna vid Karlstads kommun och i många år som förskollärare med yngre barn samt har forskat om toddlare.

Gothia Fortbildning gör användbara böcker, kurser och tidningar som kopplar ihop vetenskap med praktik. Vi ger dig kunskap, inspiration och verktyg. Besök oss på gothiafortbildning.se.

ISBN 978-91-8809-969-3

9

789188 099693

Toddlare i förskolan Ebba Hildén

Toddlare i förskolan

Toddlare i förskolan Med fokus på de yngsta Ebba Hildén