9789175456492

dick harrison

Englands historia Del II

historiska media

Englands_Historia_del_II_inlaga.indd 3

2018-06-18 08:59

histor isk a media box 1206 221 05 lund w w w.histor isk a media.se info@histor isk a media.se © histor isk a media och dick h ar r ison 2018 for mgiv ning av omsl ag: mirosl av sokcic omsl agsbild: in v igningen av vär ldsutställningen i london 1851, m ålning av henry c. selous, v ictor ia and albert museum/ibl bildbyr å for mgiv ning av inl aga: lönegår d & co tryck: balto pr int, litauen 2018 tryckning: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 isbn: 978-91-7545-649-2

Englands_Historia_del_II_inlaga.indd 4

2018-06-18 08:59

till nala, k ata r i n a o c h c l a ry

Englands_Historia_del_II_inlaga.indd 5

2018-06-18 08:59

This royal throne of kings, this scepter’d isle, This earth of majesty, this seat of Mars, This other Eden, demi-paradise, This fortress built by Nature for herself Against infection and the hand of war, This happy breed of men, this little world, This precious stone set in the silver sea, Which serves it in the office of a wall Or as a moat defensive to a house Against the envy of less happier lands, This blessed plot, this earth, this realm, this England.

Den stolta kungastol, den krönta ö, det majestätets land, krigsgudens tron, det andra Eden, halva paradiset, den borg naturen byggde åt sig själv mot allsköns smitta och mot krigets arm, den sälla mänskoätt, den lilla värld, den ädelsten i silverhavet fattad, som tjänar till en ringmur och beskydd, till fästningsgrav omkring den stolta borgen, till värn mot mindre sälla länders avund; den goda jord, det rike; detta England.

William Shakespeare, Richard II, akt 2, scen 1 (Johan av Gaunts monolog).

Svensk översättning av Carl August Hagberg, reviderad av Sven Collberg.

Englands_Historia_del_II_inlaga.indd 6

2018-06-18 08:59

Innehållsförteckning

9 Jakob I 15 Karl I och parlamentet 23 Inbördeskrig 31 Commonwealth 39 Restaurationen 49 Ärorika revolutionen 57 Storkrig och realunion 67 Tories, whigs och jakobiter 77 Rule, Britannia!

85 Sjuårskriget 91 Industriella revolutionen 97 Förlusten av Amerika 105 William Pitt den yngre och hans tid 119 Upplysning och upptäckter 127 Napoleonkrigen 135 Regency och romantik 145 De stora reformerna 153 Den viktorianska eran 163 Konservativa och liberaler

Englands_Historia_del_II_inlaga.indd 7

175 187 199 211 219 225 233 247 253 261 269 279 287 293

Imperiet Sekelskifte Första världskriget I krigets kölvatten Depressionen ”Fred för vår tid” ”Blod, möda, tårar och svett” Mot välfärdsstaten Gyllene år Missnöjets vintrar Järnladyn New Labour Ut ur Europa?

Det var en gång ett imperium

303 305 332 334 338

Tack Litteratur Bildförteckning Ortnamnsregister Namnregister

2018-06-18 08:59

Englands_Historia_del_II_inlaga.indd 8

2018-06-18 08:59

Jakob I

med jakob i:s uppstigande på tronen övertogs England av det skotska kungahuset Stuart. Britanniens båda riken förenades i en personalunion – men inte i en realunion. I allt väsentligt förblev England och Skottland två skilda politiska enheter, förenade genom Jakobs person. Skottland behöll sitt eget parlament, som härskade över det nordliga riket tillsammans med de rådgivare som Jakob avdelade till att regera medan han själv residerade i London.

Englands nye kung var, till skillnad från modern Maria Stuart, en pålitlig protestant. Dessutom hade han vittra intressen och ett livligt intellekt, vilket inte alltid var till omgivningens gagn. Till Jakobs mörka sidor, som han delade med många mäktiga män och kvinnor under 1500- och 1600-talen, hörde en fascination för häxeri och trolldom, sataniska konster som han svurit att bekämpa. Under sin tid som skotsk kung hade Jakob presiderat över rättegångar mot misstänkta häxor, ställt sig bakom Skottlands första stora häxjakter och intresserat medverkat vid tortyrsessioner. År 1597 publicerade han rentav en egen bok i ämnet, Daemonologie.

I slutet av 1590-talet skrev Jakob också två böcker om kungaämbetets teologiska fundament, i vilka han utforskade bibliska argument för monarkens maktutövning. Här närmade sig Jakob den typ av tänkande som skulle komma att förknippas med 1600-talets absolutism, den statsideologi som nedprioriterade parlamentets och andra folkvalda församlingars välde till förmån för kungens. Jakob var av den bestämda uppfattningen att monarker endast var ansvariga inför Gud och att de borde äga rätten En åldrad Jakob I, porträtterad av holländaren Daniël Mijtens år 1621.

Englands_Historia_del_II_inlaga.indd 9

2018-06-18 08:59

10

att styra sina riken utan att blockeras av andra maktfullkomliga instanser.

En av böckerna, Basilikon Doron, var ämnad att användas som handbok i konsten att vara kung.

Förutom denna egna produktion var Jakob en aktiv litteraturmecenat.

Redan vid 18 års ålder hade han skrivit en manual för poetiskt författarskap och en skildring av skotsk lyrisk tradition. Som engelsk kung vidareutvecklade han sin renässansådra och understödde med kraft William Shakespeare och andra av tidens prominenta kulturella gestalter. Övergången från huset Tudor till huset Stuart gick smidigt. Jakob lät medlemmarna av den inre kretsen av kungliga rådgivare, Privy Council, sitta kvar, detta i enlighet med den hemliga överenskommelse han slutit med Robert Cecil. Han nöjde sig med att så småningom utöka församlingen med några personliga vänner och fem skotska adelsmän. Cecil själv fick fortsätta att regera efter bästa förmåga och belönades sedermera med titeln earl av Salisbury. Visserligen avslöjades ett par tidstypiska sammansvärjningar, men Jakob och rådgivarna hanterade hoten med lätthet.

Jakob och Cecil såg också till att avsluta det långvariga kriget mot den spanska monarkin. I augusti 1604 slöts fred mellan parterna.

Men när Jakob sökte genomdriva sina egna politiska visioner blev det tvärstopp. Varken det engelska eller det skotska parlamentet hade något till övers för hans idéer om den gudagivna kungamakten, ej heller för planen att omvandla personalunionen till en realunion. Jakob gjorde ingen hemlighet av att han önskade avskaffa England och Skottland och ersätta dem med riket Storbritannien, med ett gemensamt parlament och en gemensam lag, och han gjorde en uttrycklig poäng av att kalla sig King of Great Britain.

Båda parlamenten vände emellertid ryggen till när en realunion kom på tal.

Den största källan till konflikter mellan kung och parlament var annars skattefrågan. Jakob I:s hov levde långt över sina tillgångar och behövde ständiga nytillskott av ekonomiska medel, något parlamentet motsatte sig. Både 1610 och 1614 blev Jakob så frustrerad över svårigheterna att få församlingen att acceptera penningtillskott att han skickade hem ledamöterna och stängde sessionerna. Mellan 1614 och 1621 kallade han överhuvudtaget inte in något parlament utan sökte skaka fram pengar genom uppfinningsrika innovationer, till exempel försäljningen av ämbetstitlar.

Jakob föredrog att regera på egen hand med Robert Cecil, och efter dennes död 1612 med unga hovmän som åtnjöt hans förtroende och därför fick

Englands_Historia_del_II_inlaga.indd 10

2018-06-18 08:59

11

stort inflytande över riksstyrelsen – det vill säga, så mycket som var möjligt med tanke på bristen på resurser.

Jakob I:s nära relationer med favoriter som Esmé Stewart, Robert Carr och George Villiers (hertigen av Buckingham) har gjort honom till föremål för utförliga sexualhistoriska diskussioner. Liksom i fallet med Edvard II har det gjorts gällande att han var homo- eller bisexuell. Mot detta talar att Jakob i sina skrifter tog bestämt avstånd från ”sodomi” och att han och hans drottning, den danska prinsessan Anna, fick flera barn.

Motsättningen mellan kungen och parlamentet skulle kasta mörka skuggor över huset Stuarts framtid, men Jakob och hans kritiker hade gemensamma fiender som, om olyckan varit framme, hade kunnat utplåna dem allesammans. Både Jakob och parlamentet var negativt inställda till Englands katoliker. De motsättningar som kom upp till ytan i diskussioner rörde närmast gradskillnader i repressionen. Många katoliker kände sig inträngda i ett hörn, och en grupp beslöt att agera med vad som i dag skulle ha definierats som terrormetoder. De sammansvurna enades om att spränga parlamentet i luften när kungen var närvarande. Därefter skulle en väpnad resning befria England från det protestantiska oket.

The Gunpowder Plot (”krutkonspirationen”) avslöjades på natten mellan den 4 och 5 november 1605, när katoliken Guy Fawkes påträffades i källaren En samtida avbildning – troligen fantasiporträtt – av de katolska konspiratörer som planerade att spränga parlamentets överhus i luften och döda kung Jakob I år 1605. Guy (”Guido”) Fawkes är en av männen i mitten.

Englands_Historia_del_II_inlaga.indd 11

2018-06-18 08:59

12

under överhuset med 36 tunnor krut, redo att antändas. Fawkes torterades, dömdes till döden genom hängning, dragning och fyrdelning men undvek de värsta aspekterna av straffet genom att kasta sig från schavotten och bryta nacken. Till minne av händelsen firas Guy Fawkes Night på årsdagen av händelsen, då man tänder brasor med en halmdocka föreställande Fawkes.

I stället för att underlätta livet för katolikerna ledde krutkonspirationen till ökat förtryck. I maj 1606 instiftades en lag som krävde att alla engelsmän svor en ed på att de förkastade påvens krav på överhöghet i England. Om katolikerna svor eden var Jakob redo att tolerera dem, och överlag såg han helst att landets andliga motsättningar överbryggades. Icke desto mindre gick utvecklingen mot ökad intolerans. Puritanerna, de mest övertygade – för att inte säga fanatiska – protestanterna tyckte att Jakob var alldeles för förlåtande mot katolicismen. Epokens främsta andliga monument var dock något som nästan alla litterärt medvetna engelsmän har prisat: den auktoriserade bibelöversättning av år 1611 som är känd som King James Bible eller King James Version, och som fortfarande används flitigt. * jakob i:s utrikespolitik var kopplad till hans ekonomiska bekymmer. Eftersom kungen månade om freden var det viktigt att upprätthålla goda förbindelser med Spanien. Det optimala vore om det spanska hovet kunde förmås att acceptera en äktenskapsallians med diger hemgift. I så fall skulle freden stå sig ännu säkrare, och den kungliga skattkistan skulle få välbehövligt tillskott. Redan äktenskapsförhandlingarna i sig skulle gynna fredspolitiken, eftersom spanjorerna knappast kunde förklara krig medan man diskuterade bröllop. Alltså drog Jakob upp storstilade planer för att sonen och arvtagaren Karl skulle gifta sig med den spanska prinsessan Maria Anna, dotter till Filip III. Projektet var populärt hos prokatolska engelsmän (”det spanska partiet”) men möttes med utbredd skepsis i övriga läger.

Förhandlingarna komplicerades av att trettioåriga kriget bröt ut 1618.

Den omedelbara orsaken till storkonflikten var att den protestantiske kurfursten Fredrik V av Pfalz valdes till kung av Böhmen, som därmed bröts ut ur det habsburgska – och katolska – väldet i Centraleuropa. De österrikiska habsburgarna fick god hjälp av sina spanska släktingar, och efter några år hade Fredrik inte bara mist sin böhmiska tron utan ock-

Englands_Historia_del_II_inlaga.indd 12

2018-06-18 08:59