9789144121543

Etnisk maktordning i skola och samhälle E l isa bet h E l m e rot h

Etnisk maktordning i skola och samhälle Andra upplagan

Elisabeth Elmeroth

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32938 ISBN 978-91-44-12154-3 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2018

INNEHÅLL

Inledning 7

Del I Den etniska maktordningens mekanismer

1 Makt och sociala konstruktioner 13 The West and the Rest 15 Makt över sanningen 16 Mentala representationer 18 Bortom orden 19 Hierarkisk legitimering av myter 20 Herre på täppan – intersektionalitet 22 2 Andrafiering 29 Rätten att definiera sig själv 30 Konstruktionens utgångspunkter 31 Etnocentrism 32 Stereotyper 33 Medias makt 35 Exotiska och okunniga 36 Exotisering 36 Nedvärdering 38 Misstänksamhet 39 Gränsdragningar och gränsmarkörer 40 © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

3

Innehåll

3 Utanförskapets ideologiska bas och konsekvenser 43 Rasism 45 Kulturrasism 47 Afrofobi 48 Antiromska 50 Religionsrasism 51 Islamofobi 52 Antisemitism 54 Vardagsrasism 54 Diskriminering 57 Diskriminering inom arbetslivet 59 Segregerat boende 63 4 Institutioner – strukturella konstruktioner 67 Två kulturer 67 Den öppna kulturen 68 Den slutna kulturen 70 Öppna skolkulturen! 72

Del II Monokulturell utbildning

5 ”Dom andra eleverna” 75 Begrepp som styr 76 Maktordning 78 Den monokulturella normen 79 Exotiserande läromedel 80 Färgblindhet 82 Diskriminering i skolan 84 Mot utvecklad kunskap 89

4

© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

Innehåll

6 Makt över språket 91 Kampen om förstaspråket 91 Förtryckande signaler 94 Två språk eller bara ett? 96 Andraspråk – undantaget från normen 97 Att förstå talet i klassrummet 97 Monokulturella styrdokument 98 En heterogen undervisningsgrupp men samma krav 101 Blame the victim 103 Lärare 104 Det handlar om makt 105 7 Den tredubbla omskolningen 107 Att lära språk i isoleringscell 110 Som okunniga elever 111

Del III Interkulturell utbildning

8 Skola för allas lika värde 115 Erkännandets pedagogik 118 En interkulturell lärmiljö 119 Interkulturellt medveten personal 120 Förväntningar och stödstrukturer 122 Samarbete med föräldrar 123 Alla olika 125 Modersmålet kommer först 126 En språklig frizon 128 Språk- och kunskapsutvecklande undervisning 130

© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

5

Innehåll

9 Leva värdegrunden 135 Lärare mot rasism 138 Planera värdegrunden 140 Plan på aktiva åtgärder 142 Bearbeta värdegrunden 145 Värdegrunden på schemat 146 Inlevelseövningar 150 Undervisning om rasism 151 När värdegrunden hotas 153 Skolans skyldigheter och rättigheter 153 Nollkollrektorn 154 Yttrandefrihet eller kränkning 155 Aktiva åtgärder 159 Modeller för arbete mot kränkande behandling 159 Symboler, kläder och musik 161 10 Viktiga vuxna 165 Referenser 169 Person- och sakregister 175

6

© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

KAPITEL 1

Makt och sociala konstruktioner

Möten mellan individer sker alltid i ett maktlandskap där individerna kategoriseras och ges olika positioner med varierande grad av makt över andra människor. Med kategoriseringen följer en maktordning där samhällets rådande inställning bildar basen för ett olikhetsskapande som i sin tur blir utgångspunkt för formandet av den sociala orättvisan. Detta olikhets­ skapande genomsyrar alla delar av samhället: individuella liksom institutionella handlingar, psykologier och attityder. Genom att tilldela invandrare och invandrares barn en etnicitet som utgår från det de inte är, vi kan kalla det en ”icke-kategori”, kan människor bedömas som ”icke-svenskar”. När vi utgår från det svenska, blir ”icke-svenskar” konstruerade som en motsatt kategori. Med denna kategorisering följer den fördelning av makt som tar sin utgångspunkt i etnicitet.

Genom att konstruera bilden av den andra, den ”icke-svenska”, som olik, byggs fundamentet för de fördomar som i förening med makt leder till rasism och diskriminering. Skeva maktrelationer mellan olika etniska grupper skapas och återskapas i vardagliga möten och reproducerar härigenom rasism på såväl strukturell som individuell nivå.

Så skapas den sociala verkligheten av människor som interagerar i institutionella och sociala system. Individen övertar den strukturella förståelsen av ”dom andra” som existerar bara för att människor handlar som om den existerar. Genom konstruktionen av det annorlunda skapas och återskapas ett exkluderande samhälle. Det blir som det blir, för att det är som det var.

Inom samhällets alla områden förekommer rangordningar, eller hierarkier, mellan överordnad och underordnad. Hierarkierna visar sig i praktiken och blir utgångspunkt för tolkning av förhållandet mellan individer och grupper. Om man påstår att en viss grupp i samhället har makt, visar man © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

13

DEL I Den etniska maktordningens mekanismer

också gruppens relationer till andra grupper. På motsvarande sätt visas relationer för grupper utan makt. I en hierarkisk ordning skapas överordnade och underordnade positioner. Dessa positioner innebär möjligheter för vissa och begränsningar för andra. I möjligheterna ligger makten över dagordningen. De frågor som tas upp styrs av behoven hos överordnade grupper, medan frågor som gäller underordnade grupper inte finns på agendan. I en ojämn maktfördelning blir handlingsutrymmet olika stort beroende av positionen. Vi kan se att makt över dagordningen också ger makt över skeendet.

Inom feministisk teori talas om makt att (möjlighet att genomföra) och makt över (inflytande över andra personer). Feminismen handlar inte om bättre eller sämre utan om medvetenhet om maktens fördelning. Detta beskrivs med begreppet könsmaktsordning som innebär att män har makten i samhället och att kvinnor hålls borta från makten. Denna bok handlar om relationer mellan människor med skilda etniciteter, mellan infödda svenskar och invandrade. Jag använder begreppet etnisk maktordning för att visa att jag fokuserar den hierarkiska ordningen mellan etniska grupper. Begreppet innebär inte att någon grupp är bättre eller sämre än den andra, utan att det är viktigt att vara medveten om fördelningen av makt och att ha kunskap om hur denna fördelning skapas. Den etniska maktordningen skulle kunna innebära att svenskheten får en överordnad position, med såväl makt att som makt över, samtidigt som ”icke-svenskar” tilldelas en underordnad position.

Ett uttryck för detta är den av främlingsfientliga partier framförda åsikten att det är självklart att den som fötts i Sverige ska ha fördelar i vårt samhälle.

Makt innebär också social kontroll. För att ha makten över andra grupper, måste man kunna kontrollera dem och rättfärdiga deras underläge. Historien ger åtskilliga exempel på hur olika grupper tilldelas egenskaper som förklarar deras underordnade position och därmed rättfärdigar förföljelse och diskriminering. Nordamerikas slavhandel är ett exempel på hur man genom nedvärdering av afrikanerna kunde rättfärdiga den inhumana behandlingen av dem. När Hitler förklarade att judarna bar skulden för olika problem i samhället, möjliggjordes judeförföljelserna och utrotningen av sex miljoner judar.

På motsvarande sätt försöker högerextremistiska grupper att piska upp en negativ stämning mot invandrare i olika länder runt om i Europa. De invandrare som fientligheten riktar sig emot kommer huvudsakligen från länder utanför Europa. Den mur som har byggts runt Europa har också den ett historiskt ursprung som handlar om makt, särskiljning och olikhetsskapande.

14

© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

1 Makt och sociala konstruktioner

The West and the Rest I Europa har vi skapat en skarp gräns mellan ”the West” och ”the Rest” (Hall, 1997). Denna gräns har sitt ursprung i en omfattande kolonisation av länder och naturtillgångar utanför den västerländska världen. Under kolonialtiden tog sig länder i väst friheten att erövra och exploatera, men också att införa den egna civilisationen, religionen, språket och så vidare i kolonier runt om i världen. Tankar och idéer från kolonialtiden lever kvar, och vi kan tala om att vi lever i ett postkolonialt samhälle.

Teorier om det postkoloniala har lyfts fram av Edward Said i boken Orientalism (1978). Said visar hur Orienten skapades som en negativ spegelbild av väst. Genom ett skillnadsskapande där väst uppfattas som modernt och upplyst, blir Orienten (öst) föråldrad och oupplyst. När väst betraktas som rationellt och begripligt, blir Orienten mystisk och obegriplig. På motsvarande sätt kunde ”dom andra”, människorna i kolonierna, beskrivas som en motbild till de västerländska. I ett sådant tankesystem skapades skillnader mellan ”vi och dom”. ”Vi” tilldelades positiva egenskaper som rationalitet, civilisation, medan ”dom” tillskrevs motsatta egenskaper, irrationalitet, brist på civilisation och så vidare. Dessa sätt att förstå ”the Rest” rättfärdigade och legitimerade plundring och slavhandel. Kolonialmakterna kunde hävda att kolonisationen av andra människor var för deras eget bästa.

Men vi kan också utgå från Orienten när vi skapar vår egen spegelbild.

Detta innebär att vi kan förstå ”the West” genom att tala om vad vi inte är.

Föreställningar om de andra, ”the Rest”, ger oss den motbild som vi behöver för att definiera den egna normaliteten. Motbilden bygger på föreställningen om att alla vi i väst är likadana, en homogen massa, liksom alla de andra, resten av jordens befolkning, antas vara en annan homogen massa.

Begreppet postkolonial innebär att även om kolonialtiden är över lever idéerna, sätten att tänka, från denna tid kvar och visar sig i det skillnadsskapande som fortgår. I boken Orienten i Sverige (2006) beskriver Simon Ekström hur bilden av Orienten ger näring åt den ”framgångssaga” som västvärlden har skapat: Orienten och orientalen utformades alltså som den skuggsida varemot Väst fortsatt att teckna sin egen framgångssaga. (Ekström, 2006, s. 17)

© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

15

DEL I Den etniska maktordningens mekanismer

De postkoloniala teorierna kan hjälpa oss att förstå och ifrågasätta dikotomier, eller motsatspar, och föreställningar om annorlundahet och kulturellt avstånd. Det vita, kristna Europas dominans över ”the Rest” skapar den etniska hierarkin där också Sverige har varit och fortfarande är medaktör.

Den koloniala ordning som möjliggjorde exploateringen har inte upphört att göra sig gällande (Hall, 1997). Politiken i Sverige har länge ansetts stå över rasistiska inslag. Sverige har knappast något kolonialt arv som belastning.

Men den postkoloniala strukturen påverkar hela västvärlden och placerar därför även Sverige i den postkoloniala traditionen. Vi ingår på detta sätt i den mentala och politiska ordning där väst har tagit sig rätten att placera den egna idétraditionen högst i makthierarkin.

Begreppet postkolonial innebär att även om kolonialtiden är över lever idéerna, sätten att tänka, från denna tid kvar och visar sig i det skillnadsskapande som fortgår.

Makt över sanningen Alla uppfattar vi verkligheten på olika sätt. Det som är sant för mig är kanske lögn för dig. Vem väljer vad som är sant och hur påverkar valet vår uppfattning av verkligheten?

I detta avsnitt diskuterar jag hur valet av sanning formar människors uppfattningar om verkligheten och styr vårt sätt att benämna världen.

Det handlar om hur kollektiva allmängiltiga bilder skapas och benämns, men också om hur benämningarna leder vidare långt bortom ordens faktiska betydelse.

Den franska filosofen och idéhistorikern Michel Foucault (1926–1984) beskriver hur olika tankemönster skapar sanningar. Foucault använde begreppet diskurser för att beteckna ”hela den praktik som frambringar en viss typ av yttranden” (Foucault, 1993, s. 57). En diskurs är med andra ord ett bestämt sätt att tala och tänka om ett visst område, där betoningen ligger på ”ett bestämt sätt”. De rådande diskurserna, hur man talar och tänker, är enligt Foucault alltid förknippade med makt och påverkar därför tillvaron för individer och grupper. Diskurserna skapar härigenom ojämlikhet mellan olika sociala grupper, till exempel mellan män och kvinnor, mellan minoriteter och majoriteter. Diskurserna formar också kategorier som invandrare, elev, patient, brottsling och så vidare.

16

© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

1 Makt och sociala konstruktioner

Makten bygger på för-givet-tagna diskurser och finns inbäddad i alla sociala praktiker, i samhället såväl som i skolan. Med begreppet ”sanningens regim” visar Foucault hur den för-givet-tagna ”sanningen” skapas av diskursen och tillåts regera över vårt sätt att förstå världen. Men det handlar om att förstå hur ”sanning” blir sanning, inte om att upptäcka sanningen.

Foucault uttryckte detta i sin installationsföreläsning vid Collège de France, 1970 (Foucault, 1993, s. 43–44): Å ena sidan skulle jag vilja spåra hur valet (som vi ständigt förnyar) av den sanning inom vilken vi sitter fast gått till, men också hur det har upprepats, tagits om och förskjutits. Jag skulle börja med sofisternas epok och dess begynnelse i och med Sokrates − eller åtminstone i och med den platonska filosofin − för att se hur den verkande diskursen, den rituella diskursen, den av makter och faror laddade diskursen undan för undan inrättat sig efter uppdelningen mellan sann och falsk diskurs.

Foucault fortsätter på samma tema genom att tala om diskursens effekter och vad som begränsar diskurserna.

Genom historiska studier kan vi få syn på hur diskurser har uppstått och förändrats över tid. I Vetandets arkeologi (Foucault, 2011; original L’archéologie du savoir, 1969) gräver Foucault likt en arkeolog i ruinerna av historiska tankemodeller och visar hur sanningen formas i olika tidsperioder. De historiska tankemodeller och vetandeformer som Foucault fann, förklarade varför det under vissa tidsperioder var möjligt att tänka vissa tankar men inte andra. Genom sitt grävande fann Foucault inspiration till Vansinnets historia under den klassiska epoken (1983). I detta verk visar han hur separation och isolering tillämpas på olika grupper i samhället. De ”vansinniga” började under 1700-talet att skiljas ut och omyndigförklaras genom den makt som skapats av religionens och familjens moraliska regim.

I denna och i andra verk studerar Foucault hur avvikelser skapas genom olika vardagliga samhällsdiskurser. Förnuft och vansinne är inte för-givettagna kategorier utan produkter av varandra. Genom konstruktionen av ”den förnuftiga” skapas också kategorin ”den oförnuftiga”.

© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

17

DEL I Den etniska maktordningens mekanismer

Mentala representationer I Foucaults verk problematiseras på detta sätt frågor om vad som betraktas som normalitet respektive avvikelse. Förnuftet blir den maktfaktor som används för att förtrycka de oförnuftiga, samtidigt som förnuftet skapar den ”sanning” som rättfärdigar handlingar som till exempel avskiljande och segregering. Foucault visar hur de normalas behov av de onormala är grunden för konstruktionen av ”dom andra”, det vill säga grupper som avviker från den egna.

Indelningen av människor utgår från de diskurser som är rådande i samhället. Kategoriseringen styrs av såväl tid som rum och anses därför vara socialt konstruerad. Den kategori som du tillhör är med andra ord en social konstruktion. Socialkonstruktivismen hävdar att för-givet-tagna sanningar är resultatet av mänsklig interaktion och sociala processer och inte av en objektiv verklighet.

När människor flyttar från ett land till ett annat, är de både utvandrare och invandrare. I det nya landet betraktas de som invandrare, medan de i ursprungslandet kategoriseras som utvandrare. Hur emigranter kategoriseras, beror således på i vilken omgivning de befinner sig. På motsvarande sätt tillskrivs de olika egenskaper beroende av tid och rum. Ett exempel på detta är skillnader mellan diskursen om emigranterna som lämnade Sverige för ett nytt liv i Amerika å ena sidan och den rådande diskursen om de immigranter som har kommit till Sverige å andra sidan. Medan svenskamerikanerna sågs som självständiga nybyggare som skapade ett nytt liv med rikedomar i stället för svält, placeras dagens invandrare i många sammanhang i kategorin ”dom andra”. Till denna kategori hör en omfattande diskurs som konstruerar ”dom andra” dels som svaga och hjälpbehövande, dels som annorlunda, en motsats till det etniskt svenska, det vill säga en avvikelse från den normala svenska etniciteten.

Peter L. Berger och Thomas Luckmann var de första författarna som använde begreppet social konstruktion i sin boktitel. I The social construction of reality (1966) beskriver de hur verkligheten skapas som ett resultat av processer och aktiviteter som de benämner sociala konstruktioner. Dessa handlar om hur människor i sociala system formar eller konstruerar mentala representationer av varandras sätt att handla. De mentala representationerna skapar människornas roller. Genom att rollerna görs tillgängliga för

18

© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

1 Makt och sociala konstruktioner

andra medlemmar i samhället, blir innebörden i rollerna underförstådd.

Människor handlar som de förväntas handla, vilket upprätthåller kategorierna. Kategorierna existerar bara för att människor handlar som om de vore verkliga. Kategorierna skapas och återskapas när individer grupperas och tillskrivs egenskaper som särskiljer och rangordnar.

Det är med andra ord samhällets vardagliga diskurser som skapar fördomar, hierarkier och kategorier. De grupper som har makten i samhället formar diskursen och konstruerar på detta sätt identiteter hos dem som inte har makten. De diskursiva konstruktionerna av identiteter ger möjliga och mindre möjliga handlingsutrymmen för olika människor. De har därigenom direkta effekter för hur människor uppfattar varandra och för hur de handlar. Effekterna finns på skilda plan, ideologiska, materiella och symboliska.

Diskurserna bestämmer gränserna för sanningen, för det som är socialt accepterat, och visar därför vad som är möjligt att säga i olika sammanhang.

När vi studerar diskurser är det viktigt att fundera över vem som får tala, det vill säga vem som har makten och betraktas som en person som det är värt att lyssna till. För att få syn på maktrelationer kan vi ”fundera över det som sägs, hur det sägs och hur det annars skulle ha kunnat sägas” (Börjesson, 2003, s. 21). På detta sätt kan en analys av diskursen förskjuta fokus från hur verkligheten är till hur den skapas och till klarläggande av vem som har makt över konstruktionen av verkligheten.

Bortom orden Ord är inte objektiva. De har en betydelse i sig men de väcker idéer och tankar som går långt bortom den objektiva innebörden. Ordens betydelse har skapats i en social gemenskap genom ett slags kulturell överenskommelse. Detta förhållande har uppmärksammats och betecknats med begreppet ”den språkliga vändningen”. Genom begreppet vill man fästa uppmärksamheten på att förhållandet mellan språkliga begrepp och det de hänvisar till har varit alltför för-givet-taget. Antagandet om att de ord vi använder överensstämmer med verkligheten på ett objektivt sätt måste ifrågasättas.

Definitioner och begrepp är inte neutrala namn för faktiska företeelser.

Det är inte självklart så att begreppen speglar verkligheten; de skapar också

© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

19

DEL I Den etniska maktordningens mekanismer

denna verklighet. Genom att uppmärksamma den språkliga vändningen, kan vi bli varse hur orden konstruerar våra föreställningar om världen.

Detta innebär att orden i sig saknar eget förklaringsvärde, däremot skapar de associationer som orden väcker vår tolkning av omvärlden.

Vårt sätt att tala om olika företeelser bestämmer hur vi uppfattar dem.

Språket kan på detta sätt användas för att särskilja och sortera. Etniska svenskar och invandrare konstrueras som exkluderande och dikotoma (motsatta) kategorier med syfte att skapa och återskapa en specifik typ av samhällsinformation. På detta sätt delas samhället in i grupper som är ”antingen eller”. Människor är antingen svenska eller ”icke-svenska”. Det går inte att vara ”både och” eller ”inget av det”.

När vi pratar, skriver eller forskar om olika grupper i samhället, förstärker vi uppfattningar om skillnader mellan grupperna. Pirjo Lahdenperä, som i sin avhandling (1997) studerade effekterna av detta skillnadsskapande, visade hur kategorin ”invandrarelever” förknippades med problem. I fortsatt forskning har en lång rad rapporter om invandrarelever kunnat visa hur invandrarskap fortfarande kopplas till problem. Genom att använda begrepp som ”invandrare”, bygger vi en tolkningsram som associerar till problem, utanförskap och annorlundahet.

Samtidigt går det inte att studera förekomsten av maktordning och social orättvisa utan att benämna grupper och studera relationer mellan grupper. I forskning och texter om invandrare blir det en balansgång mellan att använda särskiljande ord och att visa på förekomsten av ojämlika villkor.

Hierarkisk legitimering av myter Vi kan också söka förklaringar till den ojämna maktfördelningen i teorin om social dominans. Denna teori formulerades av psykologiprofessorerna James Sidanius och Felicia Pratto (1999). Teorin utgår från att det finns en trefaldig hierarkisk struktur, nämligen ålders-, köns- och gruppbaserad. Ålders- och könshierarkierna existerar i alla sociala system, medan det gruppbaserade systemet är kontextberoende och utgår från skillnader som förklaras av ras, klass, etnicitet, religion, nationalitet och så vidare. Det åldersbaserade systemet ger mer makt åt äldre och medelålders än åt barn och yngre, medan könsbaserade system ger mer makt åt män än åt kvinnor.

Det gruppbaserade systemet, som också betecknas ”arbitrary” (godtyck20

© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

1 Makt och sociala konstruktioner

ligt), är socialt konstruerat, vilket innebär att fördelningen av makt varierar beroende på historiskt och socialt sammanhang. De trefaldiga hierarkiska strukturerna finns i alla mänskliga sociala system och leder till förtryck och konflikter mellan grupper. De flesta former av förtryck och gruppkonflikter kan ses som ett resultat av behovet av att forma makthierarkier.

I det gruppbaserade systemet består hierarkierna av en grupp som har makten i toppen och en grupp utan makt i botten. Fördomsfulla uppfattningar som rasism, sexism, nationalism och ”klassism” (skillnaden mellan samhällsklasser) är alla uttryck för sociala hierarkier. Samhället återskapar den hierarkiska ordningen genom att forma ideologier som vidmakthåller gruppers under- respektive överlägsenhet. Fenomenet har fått beteckningen ”hierarkisk legitimering av myter” (Pratto, Stallworth & Sidanius, 1997).

Den hierarkiska legitimeringen innebär till exempel åsikten att det är rätt att människor har olika mycket makt, eftersom de enligt myterna har olika förmågor, attityder eller ideologier. I rättfärdigandet ligger också en tendens att hålla individerna ansvariga för sin egen situation genom att hävda att den beror på faktorer som individen kan kontrollera. Exempel på hur man skyller på offret (blame the victim), kan vara yttranden om att bostadssegregationen beror på att invandrare själva vill bo med sina landsmän, eller att arbetslösheten bland invandrare kan förklaras av att de vill leva på socialbidrag.

Det är de hierarkilegitimerande myterna som upprätthåller särskiljandet mellan grupper liksom diskriminering av dem som betraktas som underlägsna. I särskiljandet och diskrimineringen accepteras myterna och framstår som uppenbara sanningar.

Den sociala dominansteorin beskriver på detta sätt hur samhällets olika grupper genom att ordnas hierarkiskt ges olika positioner och förmåner i samhället. Makten skapas och återskapas genom ojämlika dikotomier på flera olika plan och i processer där fördelning av makt och resurser är central. Medan dominerande grupper har tillgång till välfärd, prestige, utbildning och hälsa, tilldelas underordnade grupper fattigdom, socialt stigma, analfabetism, ohälsa och så vidare (Franzoi, 2003).

© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

21

DEL I Den etniska maktordningens mekanismer

Herre på täppan – intersektionalitet Vårt sociala liv är skiktat längs med flera sammanvävda maktordningar.

Vi tillhör många olika grupper och lever därför i skärningspunkten mellan dessa. Vi både tillskrivs och upplever hur vår identitet formas och kategoriseras beroende på sammanhang. De olika kategoriseringarna korsar varandra och blir sammanflätade, vilket leder till att vi får bestämda positioner i maktordningen. Kvinnor och män har olika mycket makt, människor i socialt gynnade grupper har mer makt än människor i missgynnade grupper och så vidare.

Kategorisering av individer med utgångspunkt i etnicitet, det vill säga svensk respektive ”icke-svensk”, är därför problematisk. Denna uppdelning grundläggs, enligt tidigare resonemang, genom ett skillnadsskapande som ger makt åt etniska svenskar och inskränkningar i makten för ”icke-etniska” svenskar. Men relationerna utmanas också av andra maktstrukturer i samhället.

När även till exempel kön och socioekonomisk tillhörighet kopplas samman med etnicitet, kommer diskursen om mångfald att formas annorlunda. Vi får flera skilda sätt att kategorisera och tolka individen på. Dessa bildar ett mönster av intersektionalitet. Nationalencyklopedin skriver att intersektionalitet är ett … samhällsvetenskapligt begrepp som syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter för maktrelationer baserade på ras, kön och klass.

Begreppet intersektionalitet har vuxit fram inom den feministiska forskningen utifrån behovet av att utveckla teorier om förhållandet mellan patriarkatet (mäns makt över kvinnor) och andra former av strukturellt förtryck som påverkar kvinnors liv. Det finns anledning att vara kritisk till begreppet ”kvinnor” inom svensk genusforskning. Detta begrepp syftar oftast på den svenska heterosexuella kvinnan, vilket innebär att alla kvinnor som faller utanför ”den normala ramen”, svensk heterosexuell kvinna, får markörer som invandrarkvinnor, lesbiska kvinnor och så vidare. Dessa markörer visar hur vissa grupper betraktas som avvikande från ”den normala” kvinnan och därför ständigt måste betonas, markeras och strykas under. Med hjälp av begreppet intersektionalitet kan vi belysa den ömsesidiga påverkan av

22

© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

1 Makt och sociala konstruktioner

kön, etnicitet och klass på formandet av makten. Nationalencyklopedin skriver vidare: En viktig utgångspunkt för intersektionella analyser är att människors erfarenheter, identiteter och möjligheter är givna utifrån en rad olika positioner i samhället som inte kan förstås isolerade från varandra. Kvinnor är således aldrig ”bara” kvinnor eftersom könsrelationer – lika lite som klass, etnicitet eller sexualitet – inte är tillräckliga för att förklara hur ojämlikhet uppstår och på vilket sätt makt utövas.

Med begrepp från dominansteorin kan vi se att etnicitet och sexualitet är socialt konstruerade och historiskt skapade kategorier. Detta innebär att mycket av den makt som formar människors liv utvecklas i sociala relationer. Också dessa konstruktioner utgör grunden för den maktutövning som genomsyrar och formar samhället.

När utgångspunkten tas i etnicitet, kan det intersektionella perspektivet handla om att maktförhållandena i skolan och samhället inte bara formas genom etnicitet utan också genom kategorier som kön, klass, sexualitet och religion. Innebörden av att vara kvinna med utländsk bakgrund skiljer sig från innebörden av att vara man med utländsk bakgrund. På samma sätt inverkar klass på individens position i maktstrukturen. Att vara invandrad kvinnlig läkare skapar en annan position än att vara invandrad kvinnlig analfabet.

I tabell 1.1 visas hur olika sociala kategorier kan analyseras med utgångspunkt i fem dimensioner. I tabellen visas dimensionerna i den vänstra kolumnen. Det handlar om antal positioner i varje kategori, den allmänna förståelsen av kategoriseringens ursprung, den möjliga arenan för ojämlikheten som är förknippad med kategorin, möjliga mekanismer som skapar och återskapar ojämlikheten och slutligen den norm mot vilken den sociala kategorin jämförs. De övriga kolumnerna visar de fyra kategoriseringarna: genus, ras/etnicitet, sexuell orientering respektive klass.

© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

23

DEL I Den etniska maktordningens mekanismer

Tabell 1.1 Jämförelser mellan fyra kategorier som är kopplade till ojämlikhet (Fritt efter Verloo (2006, s. 217).

Representation av kategorier i termer av

Genus

Ras/etnicitet

Sexuell orientering

Klass

antal positioner

dikotoma eller fler

multipla

dikotoma eller fler

dikotoma eller fler

omdiskuterad natur/kultur

natur/ konstruerad

socioekonomiskt konstruerad

ursprung för omdiskuterad kategoriseringen natur/ socialisation ojämlikhetens arena

arbete, intimitet medborgarskap medborgarskap arbete

intimitet arbete medborgarskap

ojämlikhetens (åter)skapande mekanism

diskursiva materiella våld

diskursiva materiella våld

diskursiva

materiella

norm

man

vit

heterosexuell

överklass/ medelklass

Vi kan börja med att studera antalet positioner i de olika kategorierna och ursprunget till kategoriseringarna. I den kolumn som har fått rubriken genus kan vi se att kategorin vanligen kan uppfattas som dikotom, det vill säga den har två positioner, man respektive kvinna. Om vi lägger till könsöverskridande identiteter blir positionerna flera. Ursprunget för kategoriseringen uppfattas oftast vara biologiskt; individer föds som pojkar eller flickor. Men genus kan också uppfattas som en social konstruktion av normer, symboler, tolkningar, beteende och så vidare. Vår identitet blir manlig, kvinnlig eller könsöverskridande beroende på omgivningens bemötande och förväntningar. Detta sätt, det socialkonstruktivistiska, att förstå genus innebär att mäns överordnade position inte är av naturen given utan konstruerad.

När det gäller ras/etnicitet, blir positionerna betydligt fler. Medan kategorin ras tycks ta biologi som utgångspunkt, med att födas som tillhörande en ras, är etnicitetsetiketten förknippad med socialisation, kultur och geografiska rötter. Konstruktionen av etnicitet är kontextberoende, beroende av det sammanhang som individen befinner sig i. Kategoriseringen blir i invandringssammanhang ofta dikotom genom skapandet av två etnicitetspositioner, ”vi och dom”.

24

© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

1 Makt och sociala konstruktioner

I kategorin sexuell orientering finner vi flera positioner. Eftersom normen heterosexuell är för-givet-tagen ingår den inte som en del i de förkortningar som betecknar sexuell orientering. Normen är för-givettagen och behöver inte betecknas, men avvikelser från normen måste, som tidigare har beskrivits, få beteckningar. Förkortningen HBTQ är vanligt förekommande och står för homosexuell, bisexuell, transsexuell och queer.

Ibland används också HBTQIA där I och A är förkortningar för intersexuell respektive asexuell.

I Mieke Verloos (2006) tolkning har klass endast två positioner. Dessa definieras som arbetarklass respektive ägare av produktionen. Medelklasspositionen verkar enligt författaren undgå klassplacering även om den innehar mellanpositionen. Klasspositionen skiljer sig delvis från övriga positioner eftersom den är resultatet av historiska mönster i utbildning, kapitalism och exploatering. Länge ansågs klasskillnader givna av naturen, men arbetarrörelsen har visat hur positionerna är socialt konstruerade.

Därigenom har förståelsen av klass förändrats. Klasspositionen är inte heller lika statisk som till exempel genuspositionen eftersom den relativt lätt kan överträdas eller förloras. I Sverige har begreppet klassresenär använts (t.ex.

Trondman, 1993). Klassresenärsbegreppet beskriver oftast hur individer lämnar en underordnad position för att förflytta sig uppåt i hierarkin.

Det finns också skillnader mellan kategorierna då det gäller inom vilka arenor ojämlikheten är synlig. Ojämlikhet i genuspositioner förknippas oftast med en könsdelad arbetsmarknad, men också, liksom då det gäller sexuell orientering, med intimitet och medborgarskap. Ras/etnicitet respektive klass å andra sidan förknippas sällan med den personliga privata sfären, ojämlikheten är snarare lokaliserad till den offentliga sfären. Medan klasspositionerna har sin grund i arbetsmarknadens organisation har ras/ etnicitetspositionerna sitt ursprung i hur vi organiserar medborgarskap; i frågor om vilka som tillhör och vilka som är utanför.

De mekanismer som skapar och återskapar ojämlikheten handlar dels om fördelningen av resurser och våld, dels om de diskursiva normer som styr ojämlikheten, och Verloo (2006, s. 218–219) skriver: One cannot help but remark that all four social categories are confronted with the same dominant and privileged norm citizen, with slight differences in accent: for gender categories the norm citizen is first of all male, followed

© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

25

DEL I Den etniska maktordningens mekanismer

by white, heterosexual and middle class. In sexual orientation categories the norm citizen is predominantly heterosexual and then male, white and middle class. The norm class citizen is predominantly middle class, then male, white and heterosexual. For race/ethnicity categories, the norm citizen is first of all white, followed by male, heterosexual and middle class.

Var och en av kategorierna har, enligt ovan, skapats som en motsats till normen, den vita, heterosexuella medelklass- (eller överklass-) mannen. För de olika kategorierna betonas normens delar på skilda sätt. Genom att kombinera olika positioner i tabellen, kan vi få syn på de mångfasetterade identiteter som styr våra liv. Samtidigt skapar vi bilder som beskriver normalitet och avvikelser. Dessa föreställningar om olikhet, normalitet och av­v ikelser bidrar till att upprätthålla maktrelationer och sociala positioner. Men den intersektionella kraften är beroende av kontexten. När det gäller ras/etnicitet, leder det geografiska sammanhanget till att vi i Sverige i ”normal­positionen” finner den socialt konstruerade identiteten etnisk svensk.

Kategorierna har olika roller i samhällsskapandet. Medan klasskategorin historiskt har en framträdande och respekterad roll i politiken, har genusaspekter endast på senare år lyfts fram. Att vara kvinna kan uppfattas som en grund för positiv särbehandling; begrepp som ”varannan damernas” har etablerats i den politiska debatten. När det gäller ras/etnicitet respektive sexuell läggning, finns det knappast någon vedertagen diskurs som lyfter fram dessa kategorier som tillgångar för mångfalden. Det finns med andra ord skillnader mellan de olika kategorierna vad gäller den politiska inramningen.

I många studier tas kategorierna för givna. Vi tolkar ofta positioner som kön, klass och etnicitet ur ett essentialistiskt perspektiv. Detta perspektiv innebär att kategoriseringen ses som av naturen given, fast, oföränderlig och omöjlig att rubba. Genom ett sådant särartstänkande tillskrivs individen egenskaper, kunskaper och beteenden som utgår från grupptillhörighet.

Oftast tas emellertid inte någon hänsyn till det intersektionella perspektivet.

Kvinnor beskrivs som en kontrast till män utan att etnicitet och socioekonomisk klass involveras.

Med ett intersektionellt perspektiv kan vi inte betrakta en kategori isolerad från övriga. Intersektionaliteten innebär att kategorierna ömsesidigt skapar och förstärker varandra och producerar unika effekter i form av 26

© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

1 Makt och sociala konstruktioner

sociala positioner och därmed orättvisa. Varje individ kan på detta sätt tolkas och beskrivas utifrån multipla olikheter. En stor del av de ojämlik­ heter som formar människors liv är inbyggda i strukturer, mönster i samhället, och i relationen mellan individer. Det intersektionella perspektivet ger en helhetsförståelse av hur människors livschanser och livsval påverkas av deras position i det hierarkiska systemet.

Intersektionalitet handlar på detta sätt om förtryck som grundas på olika ojämlikheter. Dessa skapar tillsammans en diskriminering som skiljer sig från diskriminering på var och en av grunderna. I diskrimineringsstudier kan ett perspektivskifte, från en analys av olika diskrimineringsgrunder till en analys som utgår från multipla grunder, ge fördjupad kunskap om diskrimineringens mekanismer.

© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

27

Elisabeth Elmeroth är professor emerita i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Hennes forskningsintresse berör framför allt etnicitet och skolans möte med elever med utländsk bakgrund.

Etnisk maktordning i skola och samhälle I alla samhällen skapas hierarkier där människor lever under skilda villkor. När vissa grupper får mycket makt, leder det till andra gruppers underordning. I den här boken beskrivs hur en etnisk maktordning skapas och upprätthålls i skola och samhälle, men också vilka möjligheter som finns för att inom förskola och skola arbeta för ett interkulturellt förhållningssätt. Kanske kan du som läsare få en fördjupad syn på den etniska maktordningen. Att få syn på är att få kunskap, och kunskap ger redskap för att förändra.

Och det krävs förändringar i samhället och skolan om värdegrunds­ begreppet ska kunna omfatta alla oavsett etnicitet.

Skolan är en central arena för möten mellan barn, ungdomar, föräldrar, lärare och övrig skolpersonal. Förskolan och skolan är, tillsammans med hemmen, den viktigaste normgivande arenan i socialiseringen av barn och ungdomar. I förskolan och skolan finns förutsättningar för ett demokratiskt interkulturellt samhälle – ett samhälle där människor möts på samma villkor.

I denna andra upplaga av Etnisk maktordning i skola och samhälle har texten uppdaterats med senaste ändringar i lagar och styr­ dokument och med aktuell forskning.

Etnisk maktordning i skola och samhälle vänder sig till blivande och verksamma lärare, socionomer samt studenter och verksamma inom området socialt arbete. Den kan också läsas som kompetens­ utveckling av övrig skolpersonal, skolpolitiker och andra med ansvar för offentlig verksamhet som vänder sig till barn och ungdomar.

Andra upplagan

studentlitteratur.se

Art.nr 32938 ISBN 978-91-44-12154-3

9 789144 121543