9789170053375

Best.nr 7005-337-5 Tryck.nr 7005-337-5-00

9

789170 053375

Skydda dina idéer ISBN 978-91-7005-337-5 © 2008 BRANN AB och Liber AB Upplaga 1:2 Förläggare: Anders Abrahamsson Omslagsbild: Jeffrey Cameron Collingwood/stockexpert Omslag: Daniel Åberg Grafisk form: Daniel Åberg Redaktör: Lars-Olof Naessén Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

01 Sid 1-5.indd 4

09-12-21 07.47.40

Innehåll Förord

................................................................................... 6

Inledning ................................................................................. 8 Så här kan det gå! . ............................................................... 12 Kap 1 –

Patent – en inledning ................................................... 22

Kap 2 –

Innehållet i en patentansökan ....................................... 35

Kap 3 –

Patentverkets handläggning av patentansökan ............. 42

Kap 4 –

Patent i utlandet .......................................................... 54

Kap 5 –

Patent som informationskälla

Kap 6 –

Design ........................................................................ 77

Kap 7 –

Strategiska överväganden

Kap 8 –

Rätten till uppfinningar ............................................... 100

Kap 9 –

Varumärken . ..............................................................111

...................................... 71

.......................................... 89

Kap 10 –

Upphovsrätt . ........................................................... 138

Kap 11 –

Piratkopiering – counterfeiting . .................................147

Kap 12 –

Kommersiella avtal .................................................. 158

Register .............................................................................. 175

01 Sid 1-7.indd 5

09-12-17 08.20.13

Förord

Förord

1

975 svarade materiella tillgångar för 83 % av börsvärdet medan 17 % utgjordes av immateriella tillgångar för de 500 största företagen enligt Standard and Poor. År 2005 var förhållandet det omvända. 20 % av företagens marknadsvärde utgjordes då av materiella tillgångar som byggnader, maskiner och inventarier, medan 80 % av företagens börsvärden var hänförbara till deras immateriella tillgångar. Utvecklingen återspeglar den fundamentala om- och uppvärdering som skett när det gäller det intellektuellt kapitalet.

Tidigare värderades traditionell verkstadsindustri som Volvo, ABB och SKF högst men i dag är förhållandena annorlunda. Ford med 327 000 anställda hade 2005 ett börsvärde på 24 miljarder dollar, medan Microsoft med 57 000 anställda värderades till 300 miljarder dollar. Extrema kunskaps-, teknik- och idéberoende företag som Google och Skype värderas ännu högre per anställd.

Varje Microsoftanställd motsvarades 2005 av ett börsvärde på 5,2 miljoner dollar, en anställd vid Google värderades till 22 miljoner dollar medan montören på Fords fabrik i Detroit av börsens investerare värderades till drygt 73 000 dollar.

Det är uppenbart att marknaden värderar bärkraftiga idéer och företagens intellektuella kapital allt högre. Inte för inte omvandlas i allt snabbare takt tillverkningsföretag som ABB och IBM till renodlade kunskapsföretag. Den som tidigare sålt plåt eller elektronikkomponenter upptäcker att det är mer lönsamt att kommersialisera koncept, modeller, licenser, mjukvara och andra former av välstrukturerad och förpackad kunskap. Ericssons handel med licenser för patent inom tele- och datakommunikation 6

02 Fo rord.indd 6

09-12-17 09.38.18

omsätter årligen många hundratals miljoner kronor och är ett eget profitcenter, och IBMs konsultrörelse står för en växande andel av företagets vinst.

Pengar stoppas i bombsäkra kassaskåp, och maskinparker omgärdas av kameror, larmade staket och gallergrindar. Men hur skyddar man de tillgångar som uppenbarligen är allra mest värdefulla, nämligen idéerna och företagens intellektuella kapital?

Denna bok vill på ett enkelt sätt berätta om sådant idéskydd.

Den är avsedd att vara en översiktlig och lättläst skrift för entreprenören, formgivaren, industridesignern, chefen för forskningsoch utvecklingsavdelningen eller marknadschefen. Boken vänder sig till alla som behöver en populärvetenskaplig beskrivning av hur man skyddar sina idéer och registrerar till exempel patent, varumärken, mönster och domännamn. Den vill vara en kursbok för i princip alla ingenjörer som i sin blivande yrkesverksamhet på olika sätt exponeras för uppfinningar och förpackad, applicerad kunskap. Egen såväl som andras.

Ytterst få människor ägnar sig åt att spränga kassaskåp och forcera gallergrindar för att komma åt kontanter och maskindelar. Desto fler stjäl, kopierar, renommésnyltar och missbrukar på andra sätt andras idéer, upphovsrätt och intellektuella kapital. Och de gör det medvetet eller omedvetet. Läs gärna mer om idéskydd och kommersialisering av intellektuellt kapital på www.brann.se.

Jag vill också passa på att tacka de företag som har haft vänligheten att låta oss använda deras varumärken i denna bok.

Stockholm i december 2007 Anders Ekman MSc., MBA Verkställande Direktör, BRANN AB

7

02 Fo rord.indd 7

09-12-17 09.38.18

Inledning

Inledning

I

mmaterialrätt är för många ett okänt begrepp. Ändå är det ett rättsområde som har stor betydelse vid all kreativ verksamhet.

Immaterialrätten erbjuder möjligheter till skydd för en mängd olika former av mänskligt skapande, exempelvis patent, varumärken, designskydd eller upphovsrätt. Dessa begrepp får allt större uppmärksamhet bland annat i media eftersom de har stor ekonomisk betydelse i många sammanhang.

Varför är immaterialrätten viktig?

Trots denna stora betydelse är kunskaperna om immaterialrätt bland beslutsfattare i det svenska näringslivet mycket varierande.

Man har dock kunnat notera en tydlig ökning av intresset under det senaste decenniet. Samtidigt har det länge saknats bra och lätttillgängliga skrifter på området. Den här boken avser att råda bot på denna brist.

Varför behöver då chefer, projektledare, de som arbetar med utveckling och förändring, marknadsförare, ja i stort sett alla medarbetare i första hand inom näringslivet, förkovra sig inom immaterialrätten?

Ett mycket väsentligt skäl är att den globala ekonomin blir alltmer beroende av kunskaper och kunskapsutveckling. De produkter som tillverkas, och för all del de tjänster som tillhandahålls, baseras mer och mer på avancerad kunskap och investeringarna i så kallat intellektuellt kapital ökar i alla ekonomier. Detta intel8

02 Fo rord.indd 8

09-12-17 09.38.19

lektuella kapital är ”immateriellt” till sin natur; framförallt är det rörligt och flyttbart. En maskin som stansar plåtdetaljer blir inte missnöjd och går inte ut genom dörren, vilket en kvalificerad yrkesarbetare eller ingenjör kan göra.

När ett företags kapital i allt större utsträckning utgörs av intellektuellt kapital blir det allt viktigare att hindra att det som detta intellektuella kapital producerar, sprids okontrollerat. Immaterialrättsliga principer och skyddsformer gör det möjligt att hindra eller åtminstone begränsa de skador som kan uppkomma på detta sätt.

Genom att arbeta strategiskt med immaterialrätt och de olika skyddsformer som finns och integrera dessa strategier i den övergripande affärsstrategin, kan man skapa stora mervärden.

En aktiv patentstrategi kan bidra till att skapa ”patentjuveler” som kan generera avsevärda intäkter genom licensiering.

Genom att vara tydlig gentemot konkurrenter och visa att man är beredd att försvara sina rättigheter, kan man få en ”freedom of action” som innebär konkurrensfördelar, vilket i sin tur ger större marginaler och större intäkter.

Hur ska boken läsas?

Den här boken tar upp de väsentliga delarna av immaterialrätten och diskuterar patent, varumärken, design och upphovsrätt.

Att behandla allt detta i en bok innebär givetvis att framställningen blir översiktlig men den är ändå tillräckligt detaljerad för att du som läsare ska få relevanta kunskaper.

Med dessa kunskaper i bagaget räknar vi med att du kan fatta ännu bättre beslut när du i din verksamhet kommer i kontakt med frågor som har med immaterialrätt att göra. Denna ökade insikt gör att du också vet när du behöver hjälp av specialister.

Eftersom de olika delarna av immaterialrätten hänger nära ihop har du nytta av att läsa hela boken. Det hindrar inte att 9

02 Fo rord.indd 9

09-12-17 09.38.19

du kan börja läsa de avsnitt som du finner mest angelägna. Med hjälp av innehållsförteckningen och sakregistret är det lätt att hitta.

Boken kan med fördel användas som underlag för diskussioner om framtidsfrågor i företaget och organisationen, kanske i samband med ”kick-offer”, planeringsmöten, interna kurser och så vidare. Särskilt gäller det när strategiska frågor ska behandlas där immaterialrätten får ett ökat inslag i alla verksamheter.

Författarna Den här boken har tillkommit som ett projekt inom BRANN AB. Det började redan i slutet av 1990-talet med att en grupp medarbetare på BRANN samlades och diskuterade fram ett lämpligt innehåll i ett enkelt och lättfattligt material om patent.

Det resulterade i ett material bestående av en pärm med lösblad, som har använts som undervisningsmaterial och delats ut till kunder.

Tanken att göra en ”riktig” bok fanns hela tiden med i bilden och under 2006 sjösattes ett projekt under ledning av Anders Lindgren.

Anders Lindgren är förutom redaktör författare till kapitlet om strategier och till den berättelse som inleder boken. Övriga författare är Carlåke Andersson som skrivit om design och om handläggning av en patentansökan och hur man använder patent som informationskälla. Rune Pettersson har skrivit kapitlet om avtal, och Thomas Johansson och Dan Källström är båda delaktiga i kapitlen om varumärken. Kapitlet om rätten till uppfinningar har Astrid Jonsson som upphovsman, Moa Askengren har skrivit om upphovsrätt och Omar Baki ansvarade för kaptilet om piratkopiering.

Anders Lindgren och Carlåke Andersson är patentkonsulter.

10

02 Fo rord.indd 10

09-12-17 09.38.19

Rune Petterson, Astrid Jonsson, Omar Baki och Thomas Johansson är alla jurister med inriktning mot varumärkesrätt och/ eller patenträtt. Dan Källström, som nu har lämnat BRANN för annan verksamhet, och Moa Askengren är biträdande jurister.

11

02 Fo rord.indd 11

09-12-17 09.38.19

En liten berättelse

Så här kan det gå!

Att uppfinna kan vara lätt att exploatera uppfinningen kan vara svårare

V

i börjar boken med en liten berättelse som visar att det är betydelsefullt att känna till en del av grunderna i immaterialrätten. Exemplet bygger på olika händelser som har inträffat i verkligheten men de har inte inträffat på det ”samlade sätt” som anges i berättelsen.

När Lars Ekberg vaknade en måndagsmorgon hade han bestämt sig. Nu skulle det ske. Han skulle starta eget! Beslutet hade mognat fram under de senaste månaderna, men tanken hade nog funnits där åtminstone tio, kanske femton år.

Starten var lovande Lars arbetade sedan tjugo år på ett stort svenskt, multinationellt elektronikföretag, Swedetronics. Företagets huvudsakliga produktlinje bestod i avancerade elektriska och elektroniska hushållsapparater, bland annat mikrovågsugnar. Lars hade haft som huvudsaklig uppgift att utveckla användargränssnitten på apparaterna, och att hitta på och utveckla nya funktioner.

Under årens lopp hade han tillsammans med framförallt en kollega, Erik Bergman, kommit med många goda idéer 12

02 Fo rord.indd 12

09-12-17 09.38.19

till nya och spännande funktioner, men naturligtvis hade endast en liten del av alla idéer vidareutvecklats och exploaterats. Ofta hade Lars och Erik sagt att de borde starta eget med några av de goda men förkastade uppfinningarna som grund. Diskussionerna hade dock stannat vid kaffebordet.

De senaste två åren hade Lars och Erik arbetat med en ny “värsting”-modell av en mikrovågsugn, speciellt tänkt för den japanska marknaden. Den skulle innehålla mängder av finesser. Bland annat hade Lars och Erik tillsammans tagit fram ett grafiskt gränssnitt med touchfunktioner och även en avancerad ljudfunktion. Tyvärr hade ledningen ratat dessa idéer som alltför futuristiska till och med för den avancerade japanska marknaden. Det skulle sannolikt inte finnas plats för idéerna de närmaste tio åren heller inom ramen för Swedetronics verksamhet.

Lars och Erik hade båda blivit ganska besvikna när deras projekt lades i malpåse, men samtidigt var de ju luttrade och gick vidare med nästa projekt. Lars hade dock svårt att släppa tankarna på idéerna och de stora möjligheter som låg förborgade i dem. Han var en duktig tekniker med mycket goda kunskaper om datorer och såg att det skulle finnas goda möjligheter att vidareutveckla gränssnittet och ljudfunktionen till PC-tillämpningar som skulle fylla en lucka på marknaden.

Denna måndagsmorgon hade alltså Lars kommit till beslut.

Väl på jobbet kontaktade han omedelbart Erik för att höra om han eventuellt kunde tänka sig att bli kompanjon i det nya företaget. Erik blev mycket glad över Lars förslag och behövde inte lång stund för att bestämma sig. Den dagen fick Lars och Erik inte mycket gjort. De tog kontakt med sin chef för att meddela henne beslutet att säga upp sig och starta 13

02 Fo rord.indd 13

09-12-17 09.38.19

eget. Hon blev först bestört över tanken att förlora två kvalificerade medarbetare, men hade full förståelse för deras önskan om att göra något nytt efter så många år på samma arbetsplats.

Arbetsgivaren välvillig Diskussionerna hurvida Lars och Erik kunde få ta över rättigheterna till den teknologi som ju Swedetronics förkastat men som Lars och Erik nu önskade exploatera avlöpte utan några större problem. När Swedetronics ledning insåg att den affärsidé som det nya företaget skulle basera sin verksamhet på – applikationer för PC – inte skulle konkurrera med Swedetronics verksamhet erbjöds Lars och Erik att utan ersättning få ta hand om idéerna. Dock ville Swedetronics ha en enkel licens för eventuella framtida behov.

I arbetet med att definiera vad som ingick i teknikpaketet visade det sig att en annan Swedetronicsanställd, Per Svensson, bidragit till ljudfunktionen med en del programmering i mikrokod. Lars och Erik diskuterade själva med Per om detta. Per blev smickrad över att hans bidrag skulle kunna användas trots allt, och gjorde inga anspråk på ersättning.

Detta kom dock aldrig att dokumenteras i det avtal som Swedetronics skrev med Lars och Erik.

Avtalet innebar att Lars och Erik i detalj redovisade vilka idéer som de önskade exploatera och Swedetronics gav dem äganderätten till idéerna eftersom de inte skulle konkurrera med Swedetronics produkter. Avtalet omfattade tre tekniska lösningar, dels det nämnda gränssnittet och ljudfunktionen, dels en speciell typ av likriktaranordning.

När avtalet var klart sa de upp sig och bildade ett bolag, Spinoff AB. 14

02 Fo rord.indd 14

09-12-17 09.38.20

Inga avtal och patentansökningar Något avtal sinsemellan hade de ännu inte skrivit. Dels var det besvärligt och krävde juridisk hjälp, det vill säga kostade pengar, dels litade de ju fullständigt på varandra.

Lars och Erik började omgående kontrollera möjligheterna att få finansiering för att ta fram prototyper. NUTEK visade ett visst intresse, och med stöd från ALMI Företagspartner gjordes även en marknadsundersökning som kom fram till att det nog fanns en hygglig marknad om Lars och Erik skulle lyckas med vad de tänkt sig.

Efter ett par månader av hårt arbete – arbetsdagarna blev oftare 12–14 timmar än de 8–9 som varit vanligt under tiden som anställda på Swedetronics – hade Lars och Erik nu lyckats utveckla idéerna så långt att detaljerade kravspecifikationer fanns.

Konstruktionerna fanns dokumenterade i detaljerade kretsscheman och utarbetade komponentlistor. Nästa steg var att bygga en prototyp. Detta var dock något som man behövde hjälp med. Vissa detaljer måste läggas ut på underleverantörer.

I detta läge diskuterade Lars och Erik om de skulle patentskydda idéerna, något som Swedetronics inte hade gjort. De sökte upp en patentbyrå som de haft viss kontakt med under tiden på Swedetronics. Patentkonsulten gjorde en nyhetsundersökning och kunde konstatera att två av lösningarna – gränssnittet och ljudfunktionen – borde kunna patentskyddas, medan den tredje endast var att betrakta som en ren konstruktion utan uppfinningshöjd.

Under de senaste månaderna hade kontakter tagits med ALMI, Innovationscentrum och NUTEK för att utröna om 15

02 Fo rord.indd 15

09-12-17 09.38.20

någon av dessa skulle kunna bidra med finansiering av det nya företaget. Detta visade sig vara svårare än Lars och Erik trott. Det tog också längre tid än de hade räknat med. Exempelvis hade de inte förberett sina ansökningar om pengar tillräckligt noggrant, varför processen försenades. De hade inte fått några garantier alls för ekonomiskt stöd men en tjänsteman hade antytt att det nog skulle kunna bli någon form av villkorslån.

I detta läge – framförallt beroende på kapitalbristen – beslutade de sig för att inte söka patent på sina lösningar.

Ytterligare en kompanjon Under arbetet med prototypen började Lars och Erik att fundera på marknadsföring och distribution av sina produkter.

De bearbetade vissa kontakter som kunde tänkas vara intresserade av att hjälpa till med lanseringen av produkterna. De hade ju själva inga marknadskontakter att tala om och var inte heller några riktiga affärsmän. De insåg att de skulle behöva en kompanjon eller samarbetspartner för detta ändamål. Snart fick de kontakt med en annan före detta Swedetronicsanställd från marknadsavdelningen, Lennart Jonsson, som slutat och startat eget som marknadsföringskonsult.

Hans företag hette L J Electronics Marketing AB. Jonsson hade haft viss framgång med att hjälpa mindre företag på orten att få ut sina produkter på marknaden och han tyckte att Lars och Eriks nya PC-kort verkade vara intressant och ligga rätt i tiden.

Efter att ha gjort ytterligare en marknadsundersökning fann Jonsson projektet så pass intressant att han ville bilda ett separat bolag, Slotman AB, för att marknadsföra korten. Dessutom hade Jonsson förslag på produktnamn. Det ena kortet 16

02 Fo rord.indd 16

09-12-17 09.38.20

som var ett grafikkort ville han kalla för Slotman Graphics och det andra som var ett ljudkort ville han kalla Slotman Audio.

Lars och Erik tyckte förslagen var lysande. De hade själva funderat på namn men inte kunnat hitta något som de riktigt kände för och de accepterade därför Jonssons förslag.

Jonsson åtog sig att undersöka om produktnamnen var fria att användas som varumärken och eventuellt registrera dem.

I samma anda som de själva hade börjat sitt samarbete, nämligen med fullt förtroende för varandra, skrev Lars och Erik inget avtal med Jonsson om distributionen och marknadsföringen av produkterna.

Efter ytterligare några månader hade prototyperna byggts och testats, och en nollserie på 20 exemplar av vardera kortet producerats.

Jonsson blev i praktiken återförsäljare av Spinoffs produkter.

Han var mycket aktiv och kunnig och lyckades snabbt arbeta in produktidéerna på marknaden. För att effektivt kunna marknadsföra produkterna behövde Jonsson broschyrmaterial och för att kunna ta fram ett sådant fick Jonsson tillgång till all dokumentation om produkterna. Detta inkluderade detaljerade kravspecifikationer, kretslösningar i form av kopplingsscheman med komponentförteckning och mall till kretskorten. Naturligtvis hade Jonsson också tillgång till fysiska exemplar av korten.

Efter ett år hade produkterna blivit en stor framgång och företaget Spinoff gick mycket bra. Man utvidgade verksamheten, nyanställde och skaffade egen fabrikslokal.

17

02 Fo rord.indd 17

09-12-17 09.38.20

Best.nr 7005-337-5 Tryck.nr 7005-337-5-00

9

789170 053375