9789147103829

Samhällskunskap är utformad med utgångspunkt från ämnesplanerna i GY ¤‚⁄⁄ och med tanke på den gymnasiala utbildningens olika kurser i ämnet.

Samhällskunskap är det mest omfattande samhällskunskapsläromedlet i den s k Z-familjen, som dessutom består av:

Z-FUTURA

Z-CLASSIC

Z-KONKRET

Z-RAPPORT

Till Z-familjen hör även lärarhandledningen

Z-MATERIAL LÄRARSERVICE med bl a extra texter, arbetsuppgifter, stordiaunderlag och instuderingsfrågor.

ZIGMA KURSERNA ⁄, ¤ OCH ‹

ZIGMA

BENGT-ARNE BENGTSSON

ZIGMA

Instuderingsfrågorna till texten i Zigma kan också hämtas direkt på www.liber.se/Zfamiljen.

Åttonde upplagan Best.nr 47-10382-9 Tryck.nr 47-10382-9

zigma 2012 omslag ny rygg.indd 1

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z

ZIGMA Samhällskunskap Kurserna , och

⁄¤

‹

Åttonde upplagan

2012-04-20 08.26

ISBN 978-91-47-10382-9 © 2011 Bengt-Arne Bengtsson, Liber AB REDAKTÖRER Thomas Johansson och Marie Olsson BILDREDAKTÖR Marie Olsson TECKNINGAR Marianne Adolfsson FORMGIVNING, KARTOR OCH DATORBILDER Bånges Grafiska Form AB PRODUKTION Thomas Sjösten Åttonde upplagan 1 REPRO Repro 8 AB, Stockholm TRYCK Sahara Printing, Egypten 2012

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30 fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

001-008 titelsidor.indd 2

2012-04-25 09.43

FÖRORD Inom matematiken brukar man använda den grekiska bokstaven Σ (sigma) som symbol för summan, det totala. Men att detta läromedel i samhällskunskap heter Zigma får inte misstolkas.

Vi hävdar inte på något sätt att det innehåller ”allt”.

I stället vill vi genom namnvalet göra två viktiga markeringar.

Den ena är att Zigma ska kunna användas i ämnets olika kurser, såväl i kurs 1 b som i de därpå följande fördjupningskurserna.

Den andra är att betona den viktigaste ledstjärnan för vårt arbete: helhetssyn, samband och sammanhang.

Texten i Zigma är grupperad i tio olika block, vilka i sin tur är indelade i kapitel av varierande antal och omfång. Blocken och kapitlen har placerats i en speciell ordning. Ingenting hindrar emellertid att man läser dem i någon annan följd – bara man förstår var de hör hemma! Den som missar översikten riskerar annars att tappa orienteringen. Det kan bli svårt att se skogen för alla träd.

En annan viktig poäng med Zigma är denna: I de allra flesta samhällsfrågor finns det motstridiga värderingar. Åsikt står mot åsikt.

På många ställen betonas därför att verkligheten kan ses genom olika glasögon och beskrivas med olika pennor.

Som komplement till läroboken Zigma finns Z-material Lärarservice. Denna lärarhandledning innehåller mängder av undervisningsmaterial i form av bl a: 씰 extra texter, såväl breddande som fördjupande 씰 arbetsuppgifter av varierande omfattning och svårighetsgrad 씰 stordiaunderlag som hjälper till att strukturera olika kunskapsområden 씰 instuderingsfrågor till texterna i Zigma.

Till sist vill vi nämna att instuderingsfrågorna i Z-material Lärarservice också finns tillgängliga för var och en som önskar på adressen www.liber.se/Zfamiljen.

Mycket nöje med studierna!

Författare och förlag

001-008 titelsidor.indd 3

2012-04-19 09.07

BILDLEVERANTÖRER 1 Lars Pehrson/SvD/Scanpix 6 Gaetan Bally/Keystone/Scanpix 9 Patrik Leonardsson/Naturfotograferna/IBL 13 Cecilia Mellberg/Scanpix 23 Anette Nantell/Scanpix 29 Luis Psihoyos/Reuters/Scanpix 32 Johan Adelgren/Scanpix 34 Lars Epstein/Scanpix 35 John McConnico/AP/Scanpix 36 G3/Gtresonline/Scanpix 39 Björn Lundberg/Scanpix 40 Hasse Holmqvist/Scanpix 45 Nickelsberg/Gamma/IBL 47 Marie Olsson 49 Andrew Winning/Reuters/Scanpix 50 Britta Pedersen/Scanpix 51 Gunnar Seijbold/Scanpix 54 Johanna Hanno/Scanpix/Bildhuset 59 Scanpix 61 Anna Widoff/Scanpix 63 Greg Baker/AP/Scanpix 67 Stuart Atkins/REX/IBL 69 Anna Widoff/Scanpix 74 Ben Curtis/AP/Scanpix 75 Xinhua/AP/Scanpix 80 Hulton Archive/Getty Images 83 Christian Viuojard/Gamma/IBL 85, 87 Mary Evans/IBL 90 Nationalbiblioteket, Paris 91 Nikolay Doychinov/AFP/Scanpix 94 IBL 97 Topham Picturepoint/Scanpix 107 (1) Henrik Montgomery/Scanpix 107 (2) Bertil Ericson/Scanpix 109 Niklas Thegerström/DN/Scanpix 113 Michele Tantussi/AP/Scanpix 115 Bartelomew/Gamma/IBL 122 Themba Hadebe/Scanpix 125 Nordiska museets bildarkiv 128 Mukwazhi/AP/Scanpix 133 PA Wire/Scanpix 135 Saul Loeb/Reuters/Scanpix 136 Simon Knudsen/Scanpix 137 Phil Noble/Reuters/Scanpix 139 (1) Robin Utrecht/AFP/Scanpix 139 (2) Martti Kainulainen/Lehtikuva/Scanpix 142 Scanpix 146 Karen Bleier/AFP/Scanpix 148 Michael Reynolds/EPA/Scanpix 153 Charles Krupa/AP/Scanpix 158 Scanpix 161 Kyodo News/AP/Scanpix 163 Voge/Gamma/IBL 165 Lukas Lehmann/EPA/Scanpix

631-648 register.indd 647

168 172 174 180 182 184 185 186 194 197 203 206 208 211 214 216 218 231 232 235 238 241 242 244 246 250 262 263 266 271 272 280 282 284 285 286 291 297 301 303 308 309 313 314 319 321 323 325 326 331 332 336 344 345

Jan Collsiöö/Scanpix Pontus Lundahl/Scanpix Dan Hansson/Scanpix Claudio Bresciani/Scanpix Anders Wiklund/Scanpix Henrik Montgomery/Scanpix Björn Larsson Ask/Scanpix Scanpix Maja Suslin/Scanpix Johan Willner/Scanpix Hussein El-Alawi/Sydsv/IBL Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/Scanpix Johan Nilsson/Scanpix Ingvar Andersson/Scanpix Göran Gustafson/Scanpix Lars Nyman/Scanpix Per Anders Pettersson/Scanpix Volvo Robert Henriksson/DN/Scanpix Jean Catuffe/Scanpix Yngve Svensson/Stenbergs bilder/Scanpix Pontus Lundahl/Scanpix Anders Lindh/Tiofoto/NordicPhotos Gunnar Lundh/Scanpix Shutterstock Christina Sjögren/Scanpix Örjan Björkdahl/Scanpix Bertil Ericson/Scanpix Knut Snare/Scanpix Lars Epstein/Scanpix Alexandre Meneghini/AP/Scanpix Paul Sakuma/AP/Scanpix Fredrik Sandberg/Scanpix Toni Sica/Scanpix Madelene Bengtsson/Scanpix Peter Hoelstad/Scanpix Greg Baker/AP/Scanpix AP Photo/Dita Alangkara Fabrice Coffrini/AFP/Scanpix Aubert/Keystone/Scanpix IBL Erik Svensson/Scanpix Aleksandar Plavevski/Sipa/Scanpix Gamma/IBL Andrey Smirnov/AFP/Scanpix Pago Fredrik Persson/Scanpix Bertil Ericson/Scanpix Fredrik Sandberg/Scanpix Håkan Lindgren/Scanpix Claus Gertsen/Scanpix Bertil Ericson/Scanpix Everett/IBL Svenne Nordlöf/Tiofoto/NordicPhotos

2012-04-24 12.09

351 360 375 377 384 389 391 395 398 401 403 404 407 411 413 415 417 419 424 431 434 437 443 451 453 461 466 468 471 476 489 491

Richard Drew/Scanpix Jonas Ekströmer/Scanpix Tobbe Nilsson/Scanpix Anna Littorin/Scanpix Jonas Lemberg/Scanpix Rolf Carlsson/Scanpix Jan Norrman/Riksantikvarieämbetet Bertil Ericson/Scanpix Lars Epstein/Scanpix Claudio Bresciani/Scanpix Robert Henriksson/DN/Scanpix Anders Wiklund/Scanpix Tomas Leprince/XP/Scanpix Håkan Röjder/Sydsv/IBL Rickard Nilsson/Scanpix Hasse Holmberg/Scanpix Jan Düsing/Scanpix Björn Lindgre/Scanpix Lennart Hyse/Scanpix Tobias Röstlund/Scanpix Fredrik Funck/Scanpix Gunnar Ask/Scanpix Caroline Tibell/SvD/Scanpix Eva Tedesjö/Scanpix Jonny Graan/Scanpix Wim Van Cappellen/Scanpix Chip Hires/Gamma/IBL Carmen Taylor/Scanpix Jan Collsiöö/Scanpix Leif Norrman/Scanpix Swersey/Gamma/IBL Charles Dharapak/AP/Scanpix

631-648 register.indd 648

495 495 496 498 500 503 508 510 515 518 520 525 531 535 537 538 545 553 554 557 562 568 573 577 582 586 587 589 598 604 628

(1) Gilles Bassignac/Gamma/IBL (2) Walter Dhladhla/Scanpix Ho/AFP/Scanpix Jens Assur/Scanpix Pascal Guyot/AFP/Scanpix Gamma/IBL UPI/Scanpix AFP/Scanpix Reuters/Scanpix Zemlianichenko/AP/Scanpix Stefan Korshak/Scanpix J.E. Carlsson/Scanpix Alain Denantes/Gamma/IBL Jeppe Wikström/Scanpix Pilick/EPA/Scanpix Morten Jensen/Polfoto/Scanpix Henrik Montgomery/Scanpix Mark Earthy/Scanpix Linus Meyer/Scanpix Georges Gobet/AFP/Scanpix HO/AFP/Scanpix The Slave Trade: D.Killinray Dennis M. Sabangan/EPA/Scanpix Jack Mikrut/Scanpix Sam Panthaky/AFP/Scanpix Andy Eames/AP/Scanpix Victor Brott/Sida Peter Melander/Maskot/Scanpix Silvia Morara/Corbis/Scanpix National Maritime Museum/IBL Ulf H Holmsted/Scanpix

2012-04-19 10.32

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BLOCK

A Att studera samhällskunskap

1

Vad är egentligen ett samhälle? Finns det olika slags kunskap? I två inledande kapitel ägnar vi oss åt det sammansatta ordet samhälls-kunskap. Därefter går vi igenom några viktiga arbetsmetoder, som den som studerar ämnet bör vara väl förtrogen med.

1 En tydlig HELHET är något mer än summan av delarna [introduktionskapitel] 2

2 Att skaffa kunskaper om samhället 5 3 Att göra gruppindelningar 12 4 Att tolka och rita diagram 15 5 Att analysera samhällsfrågor 19 6 Att vara källkritisk 22

BLOCK

B

Kommunikation och påverkan 29 Alla människor översköljs dagligen av information i ständigt ökande mängder.

Ingen kan undgå att påverkas. Med den s k kommunikationsmodellen som utgångspunkt [och helhetsbild] ska vi i det här blocket främst studera massmediernas roll i informationssamhället.

7 Kommunikation – att överföra budskap [introduktionskapitel] 30 8 Påverkan – direkt och indirekt 33 9 Massmedier – en massa mottagare 43 10 Massmediernas ramar – lagar och andra spelregler 65 11 Massmedierna i informationssamhället – fyra debattinlägg 71

BLOCK

C Ideologier och partier

75

Ordet ideologi brukar syfta på de grundläggande åsikterna om hur samhället ska styras. För ett politiskt parti är dess ideologi inspirationskällan, som anhängarna hämtar kraft och idéer ifrån. De olika ideologierna fungerar med andra ord som ”rotsystem”, utan vilka partierna snabbt vissnar och dör.

Detta är grundtanken [och helhetsbilden] bakom det tredje blocket.

12 Politikens trädgård: riktningar, rötter, färger och blommor [introduktionskapitel] 76

13 Ideologierna formades under 1800-talet 78 14 Ideologierna vidareutvecklades under 1900-talet 93 15 Partierna i Sverige 100 16 Partierna i några andra länder 110

001-008 titelsidor.indd 4

2012-04-24 11.48

BLOCK

D Statsskick

115

I alla samhällen fattar man beslut i gemensamma angelägenheter. Någon eller några har makt att driva igenom besluten. Men hur och om vad ska beslut fattas? Vem ska ha och vem ska ge makt? Den sortens frågor tar vi upp i block D, som alltså handlar om statsskicket i Sverige och andra s k västerländska demokratier. Statsorganen utgör blockets röda tråd [och helhetsbild].

17 Om makt – då och nu, där och här [introduktionskapitel] 116 18 Om demokrati – från den gamla grekiska till den moderna västerländska 121 19 Om statsorganen i den västerländska demokratin 127 20 Statsskick i den västerländska demokratin: statsorgan för statsorgan 132 21 Statsskicken i tre västerländska demokratier: USA, Japan och Schweiz 145 22 Statsskicket i Sverige: statsorgan för statsorgan 168 23 Kommunerna i Sverige 200

BLOCK

E

Resurser 211 För att kunna tillverka varor och tjänster behövs resurser. Eller med ekonomens fackbetonade ord: All produktion sker med insatser av produktionsfaktorer.

Detta till synes självklara konstaterande ligger till grund för [och utgör helheten i] detta block.

24 Tillverkning kräver produktionsfaktorer [introduktionskapitel] 212 25 Bruttonationalprodukten 215 26 Den ekonomiska tillväxten 229 27 Produktionsfaktorn energi 251 28 Miljön – problem och åtgärder 265 29 Världshandeln 278

001-008 titelsidor.indd 5

2012-04-19 09.07

BLOCK

F

Ekonomi 303 Det grekiska ordet ekonomi betyder hushållning. I det här blocket ges – med utgångspunkt från det ekonomiska kretsloppet [som är helhetsbilden] – en översikt över de viktigaste aktörerna (spelarna) på en rad marknader (spelplaner) och de konkurrensmedel (redskap) som företagen använder när de tävlar om att vinna kunder i olika konkurrensformer (miljöer).

30 Ekonomi handlar om både smått och stort [introduktionskapitel] 304 31 Samhällsekonomiska översiktsbilder 306 32 Samhällsekonomiska frågeställningar 311 33 Konkurrens 320 34 Prisbildning 329 35 Konjunkturer och ekonomisk politik 342 36 Beskattning 379

BLOCK

G Arbetsliv

389

I både block E och F kommer vi in på frågor som rör arbetslivet. Men i block G har vi valt att renodla detta tema.

37 Svensk arbetsmarknadshistoria – några hållpunkter [introduktionskapitel] 390 38 Arbete åt alla? 394 39 Parterna och spelreglerna på arbetsmarknaden 402

BLOCK

H Sociala frågor

415

Sociala frågor brukar engagera. I detta block behandlas några av de områden som debatteras flitigast i dagens Sverige: brottslighet samt invandrings- och flyktingpolitik. Vi gör också en översikt över det svenska välfärdssamhället.

40 Människan är en social varelse [introduktionskapitel] 416 41 Det svenska rättssamhället 422 42 Den svenska invandrings- och flyktingpolitiken 441 43 Det svenska välfärdssamhället 449

001-008 titelsidor.indd 6

2012-04-19 09.07

BLOCK

I

Internationella relationer 461 Här handlar det om aktörerna på den internationella arenan – dvs i första hand länder – och umgänget dem emellan. Av kapitel 45 framgår hur blocket är strukturerat [där visas alltså den helhetsmodell vi följer].

Självklart ägnar vi stort utrymme åt de två teman som dominerat internationell politik under efterkrigstiden: koloniernas frigörelse samt det kalla kriget och den nya världsordningen efter dess slut.

44 ”Krig börjar i människors sinnen” [introduktionskapitel] 462 45 Internationella relationer – ett spel med många aktörer 465 46 Staterna – de viktigaste aktörerna 473 47 1900-talets Europa – en historia om ändrade statsgränser 478 48 FN – aktör för en bättre värld 486 49 Krig och fred – tre synsätt 494 50

Öst–väst: frostiga relationer som tinade upp 501

51 Efter det kalla kriget – en ny världsordning 513 52

Mellan öst och väst: den svenska neutraliteten 521

53 EU – aktör för europeiskt samarbete 529 54 De rika länderna i nord och de fattiga i syd 561 55

Nord–syd: gamla orättvisor som satt sin prägel på vår tid 566

56

Nord–syd: helt olika befolkningspyramider 572

57 Utvecklingsvägar i syd 579 58

BLOCK

J

Från nord till syd: det svenska biståndet 585

Att tänka och arbeta på ett vetenskapligt sätt 589 I det här blocket har vi tagit intryck av läroplanens formulering om gymnasieskolans uppgift att verka för att eleverna ska närma sig ”ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta”. Dessutom motsvarar texten och illustrationerna mycket av det som ska vara ”centralt innehåll” i samhällskunskap, kurserna 2 och 3.

59 Vetenskap, forskning och kunskap – tre begrepp som hör ihop [introduktionskapitel] 590

60 Forskarens arbetsredskap 599 61 Forskningens båda huvudspår 603 62 Forskningsprocessen – fyra olika arbetsmoment 608 63 Om objektivitet – tre förhållningssätt 625 Register 631

001-008 titelsidor.indd 7

2012-04-19 09.07

001-008 titelsidor.indd 8

2012-04-19 09.07

J

BLOCK K

Att t채nka och arbeta p책 ett vetenskapligt s채tt 589 58 5 89

589-630.indd 589

B L O C K

J

2012-04-19 10.29

59

KAPITEL

Vetenskap, forskning och kunskap – tre begrepp som hÜr ihop

E

tt huvudsyfte med den gymnasiala utbildningens hÜgskolefÜrberedande program är fÜrstüs att fÜrbereda eleverna fÜr kommande studier pü hÜgskole- och universitetsnivü. Det syftet har ocksü satt sina spür i ämnesplanen fÜr gymnasieämnet samhällskunskap.

Bland det centrala innehüllet i samhällskunskap kurs 2 nämns exempelvis: 씰 �samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder� 씰 �källkritisk granskning ‌ källhänvisning enligt vanliga system� 씰 �muntlig och skriftlig presentation� (med tillhÜrande noter).

FĂśr samhällskunskap kurs 3 ska dessutom â€?introduktion av vetenskapsteoriâ€? hĂśra till det centrala innehĂĽllet. í˘ą Formuleringar av det slaget är utgĂĽngspunkt fĂśr samtliga kapitel i det här avslutande blocket. í˘˛ Detta introduktionskapitel handlar om tre grundläggande begrepp.

En helhetsbild Innan vi tar upp vart och ett av de tre begreppen vill vi püpeka att det inte finns nügra skarpa skillnader mellan dem. Innehüllsmässigt Üverlappar de varandra, vilket figuren pü nästa sida illustrerar.

590

589-630.indd 590

2012-04-19 15.12

V

E

N TE

SKA

P

FOR S K

NI

NG

KUNSKAP Süväl vetenskap som forskning kan ge ny kunskap, men en hel del kunskap har annat ursprung. Det mesta av verksamheten – men inte allt – inom den vetenskapliga världen handlar om forskning, men det fÜrekommer forskning som knappast kan betecknas som vetenskaplig.

Begrepp 1: vetenskap Ordet vetenskap kommer, enligt en etymologisk ordbok, frĂĽn lĂĽgtyskans â€?Wetenschopâ€? och betyder ungefär kännedom eller kunskap. í˘ł I andra ordbĂścker och i uppslagsverk ges mer uttĂśmmande Ăśversättningar. Här är nĂĽgra fĂśrslag: ě”°

â€?system av beprĂśvade metoder som används fĂśr att sĂĽ noggrant som mĂśjligt undersĂśka, beskriva och fĂśrklara verklighetenâ€? í˘´

ě”°

â€?verksamhet som systematiskt ‌ fĂśrsĂśker vinna kunskap och konstruera redskap fĂśr att beskriva, fĂśrstĂĽ, fĂśrklara och fĂśrutsäga fĂśreteelser och skeendenâ€? í˘ľ

ě”°

â€?organiserad kunskap; som verksamhet ett systematiskt inhämtande av kunskap inom ett visst omrĂĽdeâ€?. í˘ś

Vetenskapens utveckling Det verkar alltsü vara sü att det genom vetenskaplig verksamhet ständigt inhämtas ny kunskap, sü att mänsklighetens samlade �vetande� med tiden blir stÜrre och stÜrre. Men hur kan man bäst fÜreställa sig – gÜra sig en begriplig bild av – den kunskapsÜkningen?

Denna vetenskapsteoretiska früga kan besvaras pü olika sätt.

Utvecklingen sker gradvis

En mÜjlighet är att betrakta vetenskapens framütskridande som en s k kumulativ process. Gammal kunskap utÜkas med ny kunskap genom att nya fakta, ny fÜrstüelse, nya tekniker etc hela tiden läggs till. Det gamla fungerar, bildligt uttryckt, som grundstommen fÜr det nya i ett ständigt pügüende �byggprojekt�.

591

589-630.indd 591

B L O C K

J

2012-04-19 10.29

Utvecklingen sker sprĂĽngvis

Thomas Kuhn (1922–1996) Paradigmskiften

En annan mÜjlighet är att se pü vetenskapen som nügot som dessutom utvecklas sprüngvis. Südana sprüng kan inträffa genom att kritiska och kreativa vetenskapsmän (och kvinnor) vügar ifrügasätta gamla sanningar och i stället tänka i nya banor.

Det händer att forskare och vetenskapsmän inom ett kunskapsomrüde efterhand Üverger synsätt och fÜrklaringar som tidigare räknats som de enda rimliga. Den amerikanske vetenskapsteoretikern och filosofen Thomas Kuhn kallar südana radikalt ändrade tankebanor fÜr paradigmskiften.

I boken â€?Vetenskapsteori fĂśr nybĂśrjareâ€? ger Torsten ThurĂŠn nĂĽgra klassiska exempel pĂĽ nytänkande vetenskapsmän, vilka bidragit till ändrade synsätt – dvs till paradigmskiften – inom sina vetenskapliga omrĂĽden: â€?VĂĽr syn pĂĽ människans plats i naturen är idag en helt annan än fĂśre Charles Darwin ‌ VĂĽr syn pĂĽ människans psyke är idag en helt annan än fĂśre Sigmund Freud ‌ VĂĽr syn pĂĽ universums uppbyggnad är idag helt annorlunda än fĂśre Albert Einstein ‌â€? í˘ˇ

Vetenskapliga fakulteter och omrüden Sü här lüngt har vi använt ordet vetenskap utan att visa hur detta samlingsbegrepp kan delas in i undergrupper av skilda slag. Under denna och nästa rubrik ska vi därfÜr visa hur helheten och dess delar kan beskrivas.

Fakulteter

Ordet fakultet har ända sedan medeltiden använts som benämning pü en grupp näraliggande vetenskapliga ämnen vid ett universitet. De fyra klassiska fakulteterna var den teologiska, den juridiska, den medicinska och den filosofiska.

Men fakultetsindelningen vid süväl svenska som utländska universitet har efterhand fÜrändrats mycket. De fyra klassiska – främst den filosofiska – har �spräckts� och delats upp i nya, t ex humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematiskt-naturvetenskapliga fakulteter.

VetenskapsomrĂĽden

I modern tid i Sverige använde regeringen – ända fram till ür 2010 – begreppet vetenskapsomrüde i stället fÜr fakultet. De fyra s k vetenskapsomrüdena var det humanistiskt-samhällsvetenskapliga, det medicinska, det naturvetenskapliga och det tekniska.

Bara sĂĽdana hĂśgskolor och universitet som av regeringen tilldelats ett visst vetenskapsomrĂĽde hade rätt att sĂśka statliga forskningspengar och att utfärda forskarexamen inom det vetenskapsomrĂĽdet. Sedan 2010 kan dock svenska hĂśgskolor och universitet sĂśka statligt ekonomiskt stĂśd och examensrätt inom vetenskapsomrĂĽden som de själva avgränsat. í˘¸

592

589-630.indd 592

2012-04-19 10.29

Vetenskapsträdet och dess förgreningar Om man föreställer sig alla tänkbara vetenskaper som ett enda träd, så kan alltså trädets förgreningar från den gemensamma stammen ses som fyra fakulteter eller fyra vetenskapsområden. Men en annan vanlig beskrivning av grenverket är den som framgår av nedanstående illustration, i vilken vi för överskådlighetens skull låtit trädet ”ligga ner”.

Astronomi Fysik Naturvetenskaper

Kemi Biologi osv osv Filologi (språk) Historia

Vetenskaperna

Kulturvetenskaper (humaniora)

Filosofi Estetiska ämnen osv osv Demografi Kulturgeografi

Samhällsvetenskaper

Kulturantropologi Nationalekonomi Företagsekonomi Statsvetenskap Ekonomisk historia Modern historia Pedagogik Sociologi Psykologi osv osv

Ett alternativ till ovanstående tredelning i natur-, kultur- och samhällsvetenskaper är att föreställa sig enbart två huvudgrenar på vetenskapsträdet. Samhällsvetenskaperna betraktas i så fall som en delgren av humaniora. Ett annat alternativ är att tänka sig fyra huvudgrenar. Den fjärde skulle då utgöras av beteendevetenskaperna, dvs bl a pedagogik, sociologi och psykologi.

593

589-630.indd 593

B L O C K

J

2012-04-19 10.29

Nya vetenskaper och tvärvetenskap Vetenskapsträdets fÜrgreningar kan alltsü beskrivas och struktureras pü olika sätt. Men i verkligheten fÜrhüller det sig fÜrstüs sällan sü att det finns skarpa eller en güng fÜr alla givna gränser mellan huvudgrenarna och ämnena.

FÜr det fÜrsta växer det dü och dü fram nya ämnen, bl a med behovet av att fÜrstü nya frügor och nÜdvändigheten av att gÜra nügot üt nya problem i samhället. DärfÜr utÜkades ämnesfloran under 1900-talet med exempelvis pedagogik, fÜretagsekonomi och systemvetenskap.

FÜr det andra flyter enskilda ämnen i praktiken ofta in i varandra och tar intryck av varandra. Den verklighet vetenskapsmännen (och kvinnorna) studerar lüter sig nämligen lüngtifrün alltid sorteras in i bestämda och avgränsade ämnesfack. Frün olika hüll betonas därfÜr betydelsen av tvärvetenskapligt tänkande och arbete.

Det bÜr dock nämnas att vissa experter fÜredrar att tala om flervetenskaplighet när de syftar pü ämnesÜverskridande studier. Genom ett südant ordval vill de markera att enskilda ämnen aldrig für gÜra avkall pü det som de ser som �kärnan� i sina respektive ämnen.

Begrepp 2: forskning Det andra rubrikbegreppet i det här kapitlet är alltsü forskning. Sü här fÜrklaras det i en ordbok respektive i ett uppslagsverk: 씰

â€?vetenskapligt studium av ett (delvis) okänt omrĂĽde av intresse i syfte att vinna stĂśrsta mĂśjliga kunskap och insiktâ€? í˘š

ě”°

�process som genom systematiskt arbete kan frambringa nya kunskaper och Ükat vetande�. �

Sveriges riksdag har genom hĂśgskolelagen bestämt att forskning är en av tvĂĽ huvuduppgifter fĂśr vĂĽrt lands hĂśgskolor och universitet. Den andra är utbildning. Men enligt hĂśgskolelagen ĂĽläggs hĂśgskolorna och universiteten ocksĂĽ en tredje uppgift, nämligen att â€?samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhetâ€?. ě?ˆ Liksom vetenskap kan forskning systematiseras efter olika grunder.

En av flera mÜjligheter är att utgü frün vetenskapsomrüden. Även om en südan indelning ligger nära till hands (begreppen vetenskap och forskning Üverlappar ju till stor del varandra), sü riskerar den att bli en upprepning av kapitlets tidigare innehüll.

594

589-630.indd 594

2012-04-19 10.29

En annan möjlighet är den som etablerades på 1970-talet genom en överenskommelse inom OECD (se mer om OECD i kapitel 25 och 26).

Sedan 1970-talet använder sig OECD:s medlemsstater (inklusive Sverige) nämligen av den här sorteringen: 씰

Grundforskning betyder sökande efter ny kunskap utan att forskaren har någon bestämd tillämpning i sikte.

씰

Tillämpad forskning innebär att forskaren söker efter ny kunskap med siktet inställt på en viss tillämpning.

씰

Utvecklingsarbete handlar om att dra nytta av redan tillgängliga forskningsresultat för att åstadkomma exempelvis nya varor och/eller tjänster eller nya tillverkningsmetoder – eller för att förbättra dem som redan finns. En stor del av den typen av aktiviteter sker i företag utanför högskolor och universitet och brukar då gå under beteckningen FoU (forskning och utveckling). 쐉

Begrepp 3: kunskap Kapitlets tredje rubrikbegrepp är alltså kunskap. Men till skillnad från tidigare avstår vi från att inleda med definitionsförslag. Som hävdas redan i bokens andra kapitel (i block A) går det nämligen inte att hitta någon form av samstämmighet om innebörden i detta begrepp. Forskarna är inte överens.

Det är enklare att reda ut vad kunskap inte är. Och det viktigaste då är att, som pedagoger brukar göra, understryka att kunskap inte är samma sak som information. Snarare bör man betrakta kunskap som bearbetad information.

Inom den pedagogiska forskningen betonas ofta att en individ kan omvandla information till kunskap endast om individen i fråga på något sätt kan knyta an informationen till sådan kunskap som han eller hon redan har.

Den som saknar någon typ av för-förståelse har med andra ord inga krokar på vilka informationen kan hängas upp – eller hyllor å vilka den kan placeras. Och i så fall blir informationen meningslöst abrakadabra.

595

589-630.indd 595

B L O C K

J

2012-04-19 10.29

Fyra former av kunskap – fyra F ”Skola för bildning” är titeln på ett betänkande från en statlig utredning, den s k Läroplanskommittén, från 1990-talet. I det utredningsbetänkandet ägnas ett rejält utrymme åt de näraliggande begreppen kunskap och lärande.

Utredarna påpekar att ”det förefaller orimligt att på ett generellt sätt definiera kunskap”. I stället presenterar de fyra olika former av kunskap: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.

Eftersom dessa kunskapsformer nämns på flera ställen, i de s k styrdokumenten (läroplan, ämnesplaner etc) för den gymnasieskola som introducerades 2011, finns det anledning att ägna ett visst utrymme åt dem här.

1. Fakta

Faktakunskap är ”en kunskapsform … som kan mätas i termer av mer eller mindre, något vi har eller inte har, som vi kommer ihåg eller har glömt bort”.

2. Förståelse

Den som har förståelsekunskap kan uppfatta ”meningen eller innebörden i ett fenomen” och har förmåga att tillägna sig ”begrepp och strukturer” inom ett ämnesområde.

Det finns en skiljelinje mellan fakta och förståelse. Men de båda kunskapsformerna är också ”intimt förbundna med varandra”, betonas det i utredningsbetänkandet. Även om fakta inte är av ”mer grundläggande natur” än förståelse, så kan man beskriva fakta som ”förståelsens byggstenar”. Å andra sidan är det förståelsen som avgör ”vilka fakta vi kan se eller uppfatta”.

3. Färdighet

När kunskap är färdighet vet vi ”hur något ska göras och kan utföra det”. Medan förståelse är en teoretisk kunskapsform är färdighet en praktisk, skriver utredarna och exemplifierar med simmaren som ser till att hålla sig flytande och ryttaren som håller sig kvar i sadeln.

Men de nämner också intellektuella färdigheter: ”Matematiska färdigheter omfattar t ex en förmåga att utföra tankeoperationer.”

4. Förtrogenhet

Förtrogenhetskunskap kallas ibland rutin och är något man har nytta av i t ex bedömningar. ”Med utgångspunkt från en repertoar av exempel kan vi använda tidigare erfarenheter i nya situationer.” 씈

596

589-630.indd 596

2012-04-19 10.29

FAKTA RUTA

Det svenska högre utbildningssystemet Vårt lands utbildningssystem på högskole- och universitetsnivå har genomgått och genomgår stora förändringar under 2000-talets första årtionden. Störst betydelse i det sammanhanget kan man tillskriva den s k Bolognaprocessen. I den deltar ett 30-tal europeiska länder och syftet är att åstadkomma ett mer enhetligt Europaområde för högre utbildning.

Både utbildningens kvalitet och akademiska examina i de deltagande länderna ska bli något så när jämförbara. Därigenom ska studenternas geografiska rörlighet och anställningsbarhet kunna förbättras och Europas konkurrenskraft, globalt sett, ska kunna stärkas.

Ett viktigt inslag i Bolognaprocessen är att högskole- och universitetsutbildningen ska bestå av tre avgränsade nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Nedanstående figur visar hur Sveriges Bolognaanpassade högre utbildningssystem i princip ser ut idag.

Det kan tilläggas att några av de vanligaste yrkena efter avlagd yrkesexamen (se figurens högra tredjedel) är: lärare (3,5–5,5 års högre studier, i normalfallen), läkare (5,5 år), civilekonom (4 år), civilingenjör (5 år), högskoleingenjör (3 år), jurist (4,5 år) och sjuksköterska (3 år). 씉

FORSKARNIVÅ

9 år Doktorsexamen 8 år 7 år

Licentiatexamen

6 år

AVANCERAD NIVÅ

5 år 4 år

Masterexamen Magisterexamen

GRUNDNIVÅ

3 år 2 år

Kandidatexamen

Yrkesexamina

Högskoleexamen

1 år

597

589-630.indd 597

B L O C K

J

2012-04-19 10.29

Universitetet i den italienska staden Bologna – som gett namn üt Bolognaprocessen – anses vara det äldsta i Europa, kanske i hela världen. Man vet att det grundades pü 1000-talet, oklart dock exakt när. Men en grupp 1800-talshistoriker kom fram till att det mest sannolika ürtalet var 1088. 씊

N O T E R

í˘ą www.skolverket.se/Gymnasieutbildning/Ă„mnes- och läroplaner/ Samhällskunskap (frĂĽn Skolverkets webb-sida)

í˘˛ Blockets innehĂĽll bygger till vissa delar pĂĽ Bengtsson, Bengt-Arne & Bengtsson, Hans: â€?Forskningsbokenâ€? och â€?Projektbokenâ€?.

í˘ł WessĂŠn, Elias: â€?VĂĽra ordâ€?. Etymologi betyder fĂśr Ăśvrigt â€?läran om ordens ursprungâ€?.

í˘´ Svensk Ordbok í˘ľ Bra BĂśckers lexikon í˘ś Nationalencyklopedin í˘ˇ ThurĂŠn, Torsten: â€?Vetenskapsteori fĂśr nybĂśrjareâ€?, s 10-11 í˘¸ www.hsv.se/Den svenska hĂśgskolan/Svensk-engelsk ordbok (frĂĽn HĂśgskoleverkets webb-sida)

í˘š Svensk Ordbok ě?… Nationalencyklopedin ě?ˆ HĂśgskolelagen (SFS 1992:1434), 1 kap, 2 §. SFS är en fĂśrkortning fĂśr Svensk FĂśrfattningssamling.

ě?‰ Nationalencyklopedin, uppslagsordet forskning ě”ˆ LäroplanskommittĂŠns (SOU 1992:94) huvudbetänkande: â€?Skola fĂśr bildningâ€?, s 64-67. SOU är en fĂśrkortning fĂśr Statens Offentliga Utredningar.

씉 www.regeringen.se/Utbildningsdepartementet/Bolognaprocessen (frün regeringens webb-sida) samt Smülandsposten 2.7.2007

씊 Nationalencyklopedin och Wikipedia 598

589-630.indd 598

2012-04-19 10.29

60 F

KAPITEL

Forskarens arbetsredskap ĂśregĂĽende kapitel ägnades alltsĂĽ ĂĽt tre viktiga begrepp. Ă„ven i det här kapitlet stĂĽr begreppen vetenskap/forskning/ kunskap i centrum, men nu pĂĽ ett nytt sätt. Här ska vi fĂśrsĂśka fĂśreställa oss en vetenskapsman/forskare och undersĂśka vad som kan ďŹ nnas pĂĽ hans/hennes arbetsbord eller i hans/ hennes verktygslĂĽda.

Kapitlet innehüller med andra ord en Üversikt Üver de vanligaste forskningsredskapen inom det samhällsvetenskapliga omrüdet. Men syftet är fÜrstüs varken att vara heltäckande pü bredden eller att gü pü djupet i enskildheter.

En hypotes kan användas pĂĽ olika sätt Ordet hypotes kommer frĂĽn grekiskans â€?hypoâ€? och â€?thesisâ€? och kan ungefär Ăśversättas med uppställd sats, pĂĽstĂĽende, antagande eller fĂśrutsättning. í˘ą I vetenskapliga sammanhang kan hypoteser användas pĂĽ ĂĽtminstone tvĂĽ skilda sätt.

Empiri

Deduktion

VeriďŹ ering FalsiďŹ ering

Det fÜrsta och vanligaste sättet är att forskaren i fÜrväg formulerar ett antagande om en mÜjlig fÜrklaring till en fÜreteelse, ett fÜrhüllande, ett problem etc. Därefter prÜvas hypotesens riktighet genom att forskaren jämfÜr den med insamlade uppgifter om verkligheten, dvs med empiri (se mer om det begreppet i nästa kapitel).

Det andra sättet är att formulera en hypotes som utgüngspunkt fÜr ett logiskt resonemang – dvs som ett slags tankeexperiment. Ett südant tillvägagüngssätt brukar betecknas som deduktiv metod (ett begrepp vi üterkommer till i nästa kapitel). Den uppställda satsen, hypotesen, används fÜr att undersÜka vad som strikt logiskt fÜljer av den, typ: �Om A stämmer, sü müste B bli konsekvensen�.

Om det antagande forskaren gjort visar sig stämma med insamlade uppgifter eller med det logiska resonemanget säger man att hypotesen verifierats. Ifall hypotesen inte hüller innebär det att hypotesen falsifierats.

599

589-630.indd 599

B L O C K

J

2012-04-19 10.29

En god teori kan vara praktisk Ă„ven ordet teori har grekiskt ursprung (â€?theorĂ­aâ€?). Närmast kan man Ăśversätta det med betraktande eller begrundande. í˘˛ I dagligt tal används det ungefär i betydelsen tankemässig fĂśrklaring och stĂĽr dĂĽ i motsats till praktisk verksamhet, dvs praktik eller tillämpning.

Men att det finns ett südant motsatsfÜrhüllandet skulle nog münga forskare fÜrneka. Enligt ett gammalt vetenskapligt talesätt brukar det nämligen heta: �Det finns ingenting sü praktiskt som en god teori�.

Pü ett vetenskapligt plan är dock teori en müngtydig term, som har olika innebÜrd i olika sammanhang.

FÜr det fÜrsta kan ordet teori ha en betydelse som ligger nära betydelsen hos ordet hypotes. Teori kan dü innebära antingen: 씰 en oprÜvad hypotes (vilket är den �svagaste� innebÜrden), eller 씰 en hypotes som verifierats, eller 씰 flera verifierade hypoteser som länkats ihop till ett sammanhängande system av antaganden.

FÜr det andra kan man med teori ocksü mena �den del av det vetenskapliga arbetet, som innebär ett organiserande av redan erhüllna fakta�.

Denna faktaorganisation ska dĂĽ vara av det slaget att själva strukturen eller systematiken i sig innebär ett mervärde. í˘ł FĂśr det tredje används teori ibland även i betydelsen lära, skola eller paradigm och betecknar i sĂĽdana fall ett allmänt vedertaget vetenskapligt kunskapssystem, exempelvis Darwins utvecklingslära (den s k evolutionsteorin).

En modell beskriver pĂĽ ett fĂśrenklat sätt En modell är en ĂĽskĂĽdlig och fĂśrenklad beskrivning av – ibland ocksĂĽ en fĂśrklaring till – en fĂśreteelse eller en del av verkligheten. Det gĂĽr att urskilja modeller av olika slag, främst med hänsyn till hur de är konstruerade. í˘´ Bildmodeller

Bildmodeller visar i bildform (ofta fĂśrminskad) vissa aspekter av nĂĽgot som studeras. Exempel pĂĽ bildmodeller: kartor, jordglober, ritningar pĂĽ hus och datoranimerade tredimensionella miljĂśer.

Symbolmodeller

Symbolmodeller uttrycks med hjälp av symboler som bokstäver, ord, siffror, fyrkanter, cirklar, pilar, staplar etc. Det finns symbolmodeller av ütminstone tre olika slag:

600

589-630.indd 600

2012-04-19 10.29

씰

Matematiska symbolmodeller kan ha formen av formler, funktioner eller ekvationer.

씰

I Zigma finns det en hel mängd schematiska symbolmodeller, t ex i föregående kapitel eller kapitel 5 (analysmodellen) eller kapitel 7 (kommunikationsmodellen).

씰

Med verbala symbolmodeller menar man förstås förenklade beskrivningar med enbart ord (och utan schematiska symboler), typ den som presenteras i kapitel 45 i Zigma. Där beskrivs ju de internationella relationerna som ett spel, i vilket skilda aktörer agerar, med hjälp av vissa medel för att nå särskilda mål.

En analys resulterar ofta i en slutsats En forskare använder sig alltså av hjälpmedel i form av hypoteser, teorier och modeller. Han/hon väljer naturligtvis också andra redskap efter syftet med verksamheten. Men även det omvända förhållandet har betydelse i vetenskapliga sammanhang: De verktyg forskaren har tillgång till och behärskar kan i sig påverka arbetets inriktning och resultat!

När samhällsvetare och naturvetare – eller forskare av annat slag – gör analyser innebär det att de noggrant ”splittrar upp” och undersöker en företeelses eller ett fenomens eller ett problems olika beståndsdelar. Hur en sådan undersökning kan gå till beskrivs, steg för steg, i kapitel 5 i Zigma. Där presenteras också (i en figur) det vi kallar analysmodellen, som ju är en schematisk symbolmodell.

Ett arbetsmoment i analysen är alltså att vända och vrida på de ”bitar” som i sammantaget utgör den företeelse, det fenomen eller det problem forskaren undersöker. Resultatet av analysarbetet bör forskaren formulera i en slutsats.

Här vill vi dessutom nämna – för ordningens skull – att motsatsen till analys är syntes. Att åstadkomma en syntes innebär alltså att förena (att ”plocka ihop”) olika beståndsdelar till en helhet.

Aspekter , dimensioner och perspektiv Med aspekt brukar man avse sättet/sätten att analysera eller beskriva en företeelse. Den som analyserar en samhällsfråga kan t ex anlägga historiska, ekonomiska eller sociologiska aspekter – eller infallsvinklar som väl är den bästa synonymen.

601

589-630.indd 601

B L O C K

J

2012-04-19 10.29

Ordet dimension syftar i samhällsvetenskapliga sammanhang oftast pü en fÜreteelses utbredning och omfattning i rummet – ibland ocksü i tiden. Om en samhällsforskare exempelvis intresserar sig fÜr svenska kommunalval kan han/hon välja att gÜra det utifrün skilda rumsliga och tidsmässiga dimensioner.

En mÜjlighet kan dü vara att koncentrera sig pü en enda kommun efter ett speciellt valtillfälle. En helt annan kan vara att undersÜka hela Sverige och gÜra jämfÜrelser mellan kommunerna Üver en längre tidsperiod.

Valet av dimensioner hänger ihop med forskarens perspektiv. De bägge orden används dessutom emellanüt som synonymer. Men begreppet perspektiv – som kan tolkas büde bokstavligt och bildligt – syftar egentligen pü den punkt varifrün en fÜreteelse betraktas. Och denna punkt kan som bekant variera. Alla inser ju lätt att grodans perspektiv pü terrängen skiljer sig mycket frün den hÜgtflygande fügelns.

Valet av infallsvinkel har stor betydelse fÜr uppläggningen av forskningsarbetet.

Ett forskningsprojekt kan uppvisa stora variationer i tid och rum. Den forskare som sitter vid ett mikroskop ser nügot helt annat än den som använder sin kikare.

N O T E R

í˘ą Nationalencyklopedin í˘˛ Ibid. Ibid är en fĂśrkortning av det latinska â€?ibidemâ€?, vilket betyder â€?i samma bokâ€? (som i fĂśregĂĽende not).

í˘ł Andreasson, Sven m : â€?Lexikon i sociologiâ€? í˘´ Vernersson, Folke: â€?Undervisa i samhällskunskapâ€?, s 107–109

602

589-630.indd 602

2012-04-19 10.29

KAPITEL

61 A

Forskningens büda huvudspür v kapitel 59 framgür hur man, med hänsyn till vad som studeras, kan rita ett vetenskapsträd med tillhÜrande fÜrgreningar. I det här kapitlet ska vi ta fasta pü en annan struktur och dü intressera oss fÜr hur en forskares grundläggande tankemÜnster – dvs hans/hennes vetenskapssyn – kan püverka hela inriktningen pü arbetet.

Det handlar om vetenskapssyn Som framgür av nedanstüende schematiska figur brukar man, när det gäller vetenskapssyn, skilja mellan det positivistiska huvudspüret och det hermeneutiska (även kallat det anti-positivistiska).

Dessa huvudspĂĽr beskrivs ofta som diametralt motsatta. Men egentligen finns det ingenting som hindrar att en och samma forskare kan arbeta i enlighet med sĂĽväl positivism som hermeneutik i sin vetenskapliga vardag. í˘ą Induktion (empiri) Positivism Vetenskapssyn

Deduktion (logik) Hermeneutik

Det fÜrsta huvudspüret: positivism – att leta efter �kalla fakta�

Auguste Comte (1798–1857) Objektivitet

Precision och fakta

Ordet positivism präglades under 1800-talet av den franske samhällsvetaren Auguste Comte. Det syftar pü Comtes inställning att forskare ska dra slutsatser enbart frün uppgifter som är positiva. Med positiva uppgifter menade Comte südana som kan anses vara objektiva, säkra, exakta och tydliga. Allt annat, framfÜr allt subjektivt tyckande, müste avfärdas som ovetenskapligt.

Den positivistiska grundinställningen är att man inom de humanistiska och de samhällsvetenskapliga ämnesomrüdena bÜr arbeta pü i princip samma sätt som man gÜr inom naturvetenskaperna. Det gäller att alltid skilja tro frün vetande. Begreppen precision och faktum (med pluralformen fakta) är fÜljaktligen nyckelord fÜr en positivist.

603

589-630.indd 603

B L O C K

J

2012-04-19 15.25

Man müste se positivismens framväxt i vür del av världen som en reaktion mot den kristna kyrkans hämmande inflytande Üver forskningen.

Under lüng tid ansüg ju kyrkan t ex att jorden var platt och utgjorde universums centrum, trots att den uppfattningen inte stämde med kända fakta.

Galileo Galilei (1564–1642)

Den italienske matematikern, fysikern och astronomen Galileo Galilei brukar räknas som den kanske främste i kategorin â€?positivismens hjältarâ€?. Det är nämligen 1600-talets naturvetenskapliga framsteg och 1700-talets fĂśrnuftstro som utgĂśr själva grundstommen fĂśr det positivistiska sättet att arbeta och tänka. í˘˛

Galileo Galilei ansĂĽg att naturvetenskapliga hypoteser mĂĽste kunna prĂśvas genom mätningar och/eller iakttagelser, fĂśr att därefter kunna veriďŹ eras eller falsiďŹ eras.

Denna stündpunkt accepterades dock inte pü sin tid inom kyrkan. År 1633 dÜmdes därfÜr Galileo, av den katolska kyrkans inkvisition, till livstids husarrest i Florens.

Han tvingades dessutom avsvära sig sin Ăśvertygelse om en heliocentrisk världsbild (dvs uppfattningen att jorden snurrar runt solen – inte tvärtom). í˘ł

Källkritik

Enbart tvü slags kunskapskällor

När positivistiska tankegüngar slog igenom även inom den historiska forskningen resulterade det i att man la stÜrre vikt vid källkritik. Bara südant som säkert kunde bekräftas i källmaterialet skulle tas med vid historieskrivningen. Skildringarna av äldre tider bÜrjade därigenom bli mer pülitliga, fast samtidigt kanske trükigare.

Det kan utan tvekan pĂĽstĂĽs att all modern forskningsverksamhet, inom alla vetenskapliga grenar, präglas av positivistiska ideal. Och poängen i dessa ideal kan sägas vara att vi människor bara har tvĂĽ slags källor till kunskap, nämligen â€?det vi kan iaktta med vĂĽra sinnen och det vi kan räkna ut med vĂĽr logikâ€?. í˘´ Det är var och en av dessa bĂĽda typer av källor vi ska fĂśrsĂśka beskriva under de tvĂĽ fĂśljande rubrikerna.

604

589-630.indd 604

2012-04-19 10.29

Positivistisk induktion – att dra slutsatser av erfarenheter Den säkerligen viktigaste kunskapskällan fÜr en positivist är iakttagelser av verkligheten. Eller annorlunda uttryckt: Positivister grundar sitt vetande pü empiri, dvs pü erfarenheter.

Empiri = erfarenheter = iakttagelser av verkligheten

�De flesta vetenskaper är empiriska, t ex fysik, kemi, ekonomi och sociologi.

Exempel pĂĽ en icke-empirisk vetenskap är matematik; man behĂśver här inte studera verkligheten utan kan arbeta med härledningar och bevis ‌â€? í˘ľ Informationsinsamling (iakttagelser)

Slutsatser

Induktion

Analys av informationen (av iakttagelserna)

Slutsats (t ex i form av en fĂśrklaring)

Sü här kan man fÜrenklat beskriva arbetsgüngen inom empiriskt orienterade vetenskaper. FÜrst samlar alltsü forskaren in information (data) – han/hon gÜr med andra ord iakttagelser av verkligheten. Därefter gÜrs en analys av informationen (av iakttagelserna). Till slut fÜrsÜker forskaren dra slutsatser av sin analys.

Den arbetsgüng som beskrivs i figuren brukar kallas induktion och innebär att forskaren sü att säga gür frün det specifika till det generella.

Med utgüngspunkt frün enskilda iakttagelser och erfarenheter fÜrsÜker han/hon nü fram till allmänna slutsatser eller principer.

Induktion fĂśrutsätter ofta att forskaren kan använda sig av och uttrycka sig i siffror – t ex fĂśretagsekonomen som analyserar ett fĂśretags resultaträkning, nationalekonomen som undersĂśker inflationens utveckling, statsvetaren som studerar valresultat eller sociologen som letar efter samband mellan ĂĽ ena sidan bakgrundsvariabler (ĂĽlder, kĂśn, klasstillhĂśrighet etc) och ĂĽ andra sidan gruppbeteenden i olika avseenden. í˘ś

Kvantitativa metoder

Positivister lägger med andra ord stor vikt vid mätningar av skilda slag.

DärfĂśr krävs det att de behärskar kvantitativa metoder som att konstruera tabeller eller att rita och tolka diagram. í˘ˇ

Positivistisk deduktion – att dra logiska slutsatser

Deduktion

En annan kunskapskälla (än empiri) fÜr en positivist är, som nämnts, att använda sin logik. Dü handlar det inte längre om att iaktta verkligheten, utan om att direkt utnyttja sin intellektuella fÜrmüga. Arbetsgüngen brukar kallas deduktion och forskaren �drar en logisk slutsats som betraktas som giltig om den är logiskt sammanhängande�.

605

589-630.indd 605

B L O C K

J

2012-04-19 10.30

Exempel 1

â€?Paradexemplet pĂĽ logiska sanningar är geometrin. Den ‌ utgĂĽr frĂĽn ett antal axiom. UtifrĂĽn dessa räknar man pĂĽ rent logisk väg ut, man deducerar, alla geometriska teorem.â€? í˘¸

Man behĂśver alltsĂĽ inte studera verkligheten fĂśr att fĂĽ fram teoremen.

Men den som vill kan i och fĂśr sig â€?leta igenom hela universum utan att hitta en enda fyrsidig triangel, gift ungkarl eller slätrakad man med helskäggâ€?. Inte heller kan man nĂĽgonstans â€?fĂĽ tvĂĽ plus tvĂĽ att bli annat än fyraâ€?. í˘š Exempel 2

Ett annat exempel: Nästan alla som läser detta vet frün sina nybÜrjarstudier i engelska att efter ett substantiv i tredje person singularis ska presensverbet ha s pü slutet (med undantag fÜr vissa hjälpverb). Den engelsklärare som undervisar pü ett deduktivt sätt bÜrjar med att ange grammatikregeln och ser sedan till att eleverna tillämpar den pü ett logiskt sätt.

Men engelskläraren skulle ocksü kunna lüta eleverna gü den induktiva vägen till ny kunskap: FÜrst skriver han/hon i sü fall ett antal lämpliga meningar pü tavlan. Därefter für eleverna själva fÜrsÜka dra den grammatiska slutsatsen.

Det andra huvudspüret: hermeneutik – att tolka fÜr att fÜrsÜka fÜrstü Tidigare i kapitlet püstüs att positivismen kan ses som fÜrnuftstrons reaktion mot kyrkans lüngvariga monopol pü �kunskap� och �sanning�.

Pü motsvarande sätt kan hermeneutiken betraktas som en reaktion mot positivismen.

Den viktigaste hermeneutiska invändningen mot positivismen kan uttryckas sü här: Det gür inte att undersÜka mänskligt liv med enbart naturvetenskapligt inspirerade mätmetoder och matematisk logik.

Subjektiv tolkning GÜr man det missar man flera viktiga aspekter – t ex den betydelse som

motivation, inspiration och empati (medkänsla) har fÜr vürt handlande. �Mjuka� och subjektivt upplevda fÜreteelser av det slaget kan knappast studeras enbart pü ett �hürt� positivistiskt sätt, men är likväl en del av vür verklighet.

Positivister och hermeneutiker kan säkert bli Üverens om att en bok är en bok och beskriva boken som pappersark fyllda med skrivtecken.

Men när man kommer till textens djupare innehüll eller mening blir det genast mer komplicerat fÜr en positivist.

606

589-630.indd 606

2012-04-19 10.30

Sammanhang

Kvalitativa metoder

�Ett ord für mening av de ord som finns runtomkring.� InnebÜrden är omÜjlig att tolka utan analys av sammanhanget. Helheten representerar nügot mer än summan av de enskilda delarna. � Det är ungefär sü en hermeneutiker resonerar. Han/hon fÜredrar ofta kvalitativa metoder fÜr att fÜrsÜka fÜrstü helheten. Och dü handlar det om att utrycka sig i väl valda ord snarare än i exakta siffror.

Hermeneutiken har egentligen sitt ursprung i tolkning av bibeltexter. ě?ˆ Idag hittar man anhängare till detta forskningshuvudspĂĽr bl a inom konst- och litteraturvetenskap samt beteendevetenskaper som psykologi, pedagogik och antropologi.

N O T E R

í˘ą Se mer om dessa bägge huvudspĂĽr i Andersson, Sten: â€?Positivism kontra hermeneutikâ€?

í˘˛ ThurĂŠn, Torsten: a a, s 15 och 17. FĂśrkortningen a a betyder â€?anfĂśrt arbeteâ€?; det innebär alltsĂĽ att titeln pĂĽ ThurĂŠns bok redan nämnts i en tidigare not.

í˘ł Nationalencyklopedin í˘´ ThurĂŠn, Torsten: a a, s 15 í˘ľ Patel, Runa & Davidson, Bo: â€?Forskningsmetodikens grunderâ€?, s 16 í˘ś Begreppet bakgrundsvariabel kommenteras i kapitel 3 i Zigma. í˘ˇ Kapitel 4 i Zigma handlar om konsten att tolka och rita diagram. í˘¸ ThurĂŠn, Torsten: a a, s 23 í˘š Ibid, s 17 ě?… Lantz, Annika: â€?Intervjumetodikâ€?, s 26-28 ě?ˆ Ordet hermeneutik kan härledas till de antika gudarnas budbärare Hermes, vars uppgift bl a var att ĂśverfĂśra meddelanden mellan gudarna och människorna.

607

589-630.indd 607

B L O C K

J

2012-04-19 10.30

001-008 titelsidor.indd 8

2012-04-19 09.07

2. Beroendekriteriet

Ju mer oberoende och opüverkad en källa är av andra källor desto stÜrre trovärdighet har den. Huvudregeln är därfÜr att primärkällor (primärdata) är mer tillfÜrlitliga än sekundärkällor (sekundärdata).

Vid varje tillfälle som information traderas – dvs meddelas vidare frün en uppgiftslämnare till en annan – fÜrvanskas det ursprungliga budskapet ütminstone i nügot avseende. Detta püstüende om tradering kan styrkas med mycket empiri. Vi tror faktiskt att varje läsare av Zigma nügon güng själv upplevt hur en fjäder, bildlikt uttryckt genom ryktesspridning (via andrahands-, tredjehands- och fjärdehandsuppgifter osv), blivit till en hÜna.

DärfÜr kan det kanske kännas nedslüende att man som elev i gymnasieskolan emellanüt är helt beroende av andrahandskällor, när man ska genomfÜra undersÜkningar. Ofta ligger det ju inbyggt i ämnets karaktär – vid fÜrdjupningsarbeten om t ex en historisk händelse, en internationell konflikt eller en rikspolitisk früga – att man tvingas nÜja sig med dokument (sekundärdata) som bÜcker och tidnings- eller tidskriftsartiklar.

3. Tendenskriteriet

Men dü arbetsuppgifterna är av det slaget menar vi att källkritiken främst ska ta fasta pü det tredje kriteriet. Sü här skriver ThurÊn om det: �När den som sprider information själv är part i mület, finns det anledning misstänka att han eller hon lüter sina egna intressen gü fÜre sanningen.

Källan är partisk, tendentiĂśs, eftersom den har intresse av att ge en falsk bild av verkligheten ‌ Ingen källa fĂśrutsätts vara sĂĽ trovärdig att man tror pĂĽ den utan vidare, oavsett dess tendens.â€? í˘š

När de politiska valen närmar sig är denna partiskhet särskilt tydlig.

FÜrklenande uttalanden om meningsmotstündare hÜr till bilden, liksom skÜnmülningar av den egna sidan. Men även propagandan i andra sammanhang i vürt samhälle och allehanda värderingsspäckade argument frün olika intressegrupper müste räknas som mycket düliga källor. Det ska man givetvis vara medveten om när man genomfÜr exempelvis ett fÜrdjupningsarbete i gymnasieskolan.

Torsten ThurÊn menar att ifall man Üver huvud taget ska utnyttja en tendentiÜs källa – en debattartikel, en debattbok, en insändare, en ledarartikel, ett valmanifest – sü müste den källan absolut �kompletteras med minst en annan källa av motsatt tendens�. � 4. Tidskriteriet

Det fjärde källkritiska kriteriet är kanske det mest uppenbara och huvudregeln enkel: Ju mer samtida en källa är desto mer trovärdig är den. Och fÜrklaringen till denna huvudregel kan skrivas i ett enda ord: GlÜmska!

623

589-630.indd 623

B L O C K

J

2012-04-19 10.30

Bland de s k avsiktliga källorna nämner därfÜr ThurÊn dagboksanteckningar som de bästa, även om südant material ibland innebär att fÜrfattaren idealiserar sig själv. Memoarer är däremot düliga källor, speciellt om de inte grundar sig pü regelbundna dagboksanteckningar: �Minnen nedtecknade tjugo eller trettio ür efter händelserna kan vara trovärdiga när det gäller huvuddragen av det skildrade händelsefÜrloppet. Men när de i detalj redogÜr fÜr samtal eller episoder är de mycket otillfÜrlitliga.�

Vad gäller sekundärkällors trovärdighet i detta sammanhang uppmanar ThurÊn till misstänksamhet mot journalister som ordagrant redogÜr fÜr samtal. Fanns det verkligen en bandspelare med vid intervjutillfället?

Om inte – kunde utfrĂĽgaren verkligen fĂśra kompletta anteckningar under hela samtalets gĂĽng? ě?ˆ

N O T E R

í˘ą â€?Läroplan ‌ fĂśr gymnasieskola 2011â€?, s 7 (under rubrik 1 â€?Skolans värdegrund och uppgifterâ€?)

í˘˛ Se not 1 i kapitel 59 í˘ł Se not 2 i kapitel 59 í˘´ Se mer om modeller som arbetsredskap i kapitel 60 í˘ľ Backman, Jarl: â€?Uppsatser och rapporterâ€?, s 27 í˘ś ThurĂŠn, Torsten: a a, s 22 í˘ˇ Carlsson, Bertil: â€?Kvalitativa forskningsmetoder fĂśr medicin och beteendevetenskapâ€?, s 69-70

í˘¸ ThurĂŠn, Torsten: â€?Källkritikâ€?, s 11 samt Hansson, Sven-Ove: â€?VerktygslĂĽda fĂśr ďŹ losoferâ€?, s 92

í˘¸ ThurĂŠn, Torsten: â€?Källkritikâ€?, s 63 ě?… Ibid, s 64 ě?ˆ Ibid, s 26-27

624

589-630.indd 624

2012-04-19 10.30

63 A

KAPITEL

Om objektivitet – tre fÜrhüllningssätt tt vara objektiv innebär, enligt en ordbok, att �enbart ta hänsyn till fakta vid bedÜmning m m�.

Om man är subjektiv tar man däremot hänsyn till â€?egna värderingar (och fĂśrutfattade meningar) vid bedĂśmningar e dâ€?. í˘ą

Ett omdiskuterat begrepp Det finns vissa ord, vars innebÜrd nog alltid kommer att vara fÜremül fÜr diskussion. Vi tänker bl a pü �frihet�, �rättvisa� och �demokrati�.

Inte minst inom det politiska sprüket använder man ofta südana begrepp fÜr att ge tyngd üt de egna argumenten. Dessutom kan man slü sina meningsmotstündare i skallen med motsatserna – beskylla dem fÜr att vara �odemokratiska�, fÜra en �orättvis� politik etc. Även om ingressens ordbokscitat kanske antyder nügot annat, sü müste ocksü �objektivitet� räknas till kategorin omdiskuterade begrepp. Och detta trots att objektivitet faktiskt är ett krav pü verksamheten inom ütminstone tvü viktiga svenska samhällsomrüden.

1. I skolans värld

Det ena omrĂĽdet är skolan, bĂĽde det obligatoriska skolväsendet (grundskolan) och de frivilliga skolformerna (gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen). I läroplanen fĂśr den gymnasieskola som introducerades 2011 uttrycks det sĂĽ här: â€?Undervisningen skall vara saklig och allsidig. När värderingar redovisas skall det alltid klart framgĂĽ vem det är som stĂĽr fĂśr dem.â€? í˘˛

Detta motsägs inte – mĂśjligen modifieras det en aning – av formuleringen att â€?skolan ska aktivt och medvetet pĂĽverka och stimulera eleverna att omfatta vĂĽrt samhälles gemensamma värderingarâ€?. í˘ł 2. FĂśr marksänd radio och TV

Det andra omrüde som, pü liknande sätt, omfattas av objektivitetskrav är marksänd radio och TV. Satellitsändningar frün utlandet rür de svenska reglerna dock inte pü.

FÜr de s k public service-fÜretagen Sveriges Radio och Sveriges Television samt i viss mün fÜr TV 4 uttrycks detta süväl i lag som i avtal mellan staten och respektive programfÜretag.

625

589-630.indd 625

B L O C K

J

2012-04-19 15.16

En fĂśrutsättning fĂśr deras sändningsrätt är att den utĂśvas opartiskt och sakligt, med beaktande av en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet. í˘´ Dessa krav har en gĂĽng i tiden – redan under 1970-talet – sammanfattats av statsvetaren JĂśrgen WesterstĂĽhl, pĂĽ det sätt som visas i nedanstĂĽende figur. í˘ľ Sanning Saklighet Relevans Objektivitet Balans/icke-partiskhet Opartiskhet Neutral presentation

Enligt en numera klassisk modell kan innebÜrden i begreppet objektivitet bäst beskrivas som nügot som innehüller tvü huvudkännetecken, vilka vart och ett i sin tur fÜrgrenar sig pü tvü kännetecken.

3. Inom den statligt ďŹ nansierade forskningen

När det gäller forskningen vid vüra hÜgskolor och universitet finns objektiviteten däremot inte formulerad i nügra regelverk. Man kan därfÜr knappast framställa den som ett krav. MÜjligen passar det bättre att tala om en mülsättning eller en strävan. Somliga forskare skulle kanske hellre vilja betrakta objektivitet som en hederssak.

Men en sĂĽdan mĂĽlsättning/strävan/hederssak kan uttryckas pĂĽ mĂĽnga sätt. LĂĽt oss t ex anta att en vetenskap kan vara â€?objektivâ€?: ě”° Var kan man i sĂĽ fall sĂśka objektiviteten? ě”° Vad är det som är objektivt? ě”° Hur nĂĽr man denna objektivitet? í˘ś Det är frĂĽgor av detta slag vi skall ägna resten av kapitlet ĂĽt.

Var, vad och hur?

Vetenskapsteoretikern GÜran HermerÊn har gjort en utfÜrlig studie av objektivitetsbegreppet. I den skiljer han mellan olika nivüer pü vilka man kan tänkas diskutera objektiviteten: 씰 �enskilda püstüenden eller argument 씰 undersÜkningar ... av ett visst problem 씰 enskilda vetenskaper, t ex historieforskningen 씰 grupper av vetenskaper, t ex samhällsvetenskaperna 씰 alla vetenskaper eller Vetenskapen.�

626

589-630.indd 626

2012-04-19 10.30

HermerĂŠn gĂśr ocksĂĽ en indelning i fyra kategorier: ě”° â€?personer som sysslar med forskning ě”° sĂĽdant som är eller kan bli fĂśremĂĽl fĂśr forskning ě”° metoder som används vid forskning ě”° resultat av forskning.â€? í˘ˇ I sin studie begränsar sig HermerĂŠn huvudsakligen till den andra av nivĂĽerna samt den fĂśrsta, tredje och fjärde av kategorierna. I vĂĽr Ăśversikt ska vi hĂĽlla oss inom dessa ramar, när vi i korthet presenterar nĂĽgra olika uppfattningar om pĂĽ vilka sätt forskarna och deras undersĂśkningar (metoder och resultat) ska var objektiva.

Ett fÜrsta fÜrhüllningssätt: att hülla sina värderingar utanfÜr JÜrgen Westerstühl (1916–2006)

JĂśrgen WesterstĂĽhl, en gĂĽng i tiden hĂśgt uppskattad professor i statskunskap vid GĂśteborgs universitet, fĂĽr stĂĽ som representant fĂśr en traditionell och vanlig objektivitetsuppfattning.

Detta synsätt är det typiska fÜr en positivist (se kapitel 61) och det har under lüng tid dominerat svensk och västerländsk samhällsvetenskaplig/ humanistisk forskning – även om det i och fÜr sig fÜrekommer münga variationer pü huvudtemat.

Westerstühls uppfattning var att en objektiv undersÜkning är en undersÜkning som inte i nügot skede av forskningsprocessen püverkas av �samhällsvärderingar� – dvs �värderingar av hur samhället bÜr vara beskaffat�.

WesterstĂĽhl hävdade bestämt att forskaren bĂĽde kan och mĂĽste hĂĽlla sina personliga ĂĽsikter utanfĂśr sitt arbete. í˘¸ â€?Enligt min uppfattning är det ocksĂĽ fullt mĂśjligt att bedriva forskning utan att lĂĽta sig pĂĽverkas av sina samhälleliga värderingar. Skulle jag inte tro att det var mĂśjligt, skulle jag Ăśver huvud taget inte vara beredd att stĂśdja tanken pĂĽ forskning alls. DĂĽ skulle jag fĂśrorda att man lade ner verksamheten.

DĂĽ kan man i stället betala pengarna till teologiska fakulteter eller nĂĽgot liknande.â€? í˘š

627

589-630.indd 627

B L O C K

J

2012-04-19 10.30

Ett andra förhållningssätt: att redovisa sina värderingar öppet Gunnar Myrdal (1898–1987)

Gunnar Myrdal var på sin tid säkert Sveriges internationellt mest kände samhällsvetare. Hans meritlista är onekligen imponerande; här följer ett litet axplock: 씰

씰 씰

씰

professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet 1933–1950 och 1960–1967 riksdagsman (S) 1936–1938 och handelsminister 1945–1947 författare till en lång rad uppmärksammade böcker – ”An American Dilemma” (1944) och ”Asian Drama” (1968) är nog de mest kända mottagare av Nobelpriset i ekonomi 1974.

Myrdal var på många sätt en ”kärring mot strömmen”, även i sin uppfattning om objektivitet. Som han såg saken kan en forskare aldrig avskärma sig från sina personliga värderingar – inte i något av forskningsprocessens steg.

För att nå objektivitet bör forskaren därför i stället tydligt redovisa sina åsikter och lyfta fram dem i dagsljuset. Eller med Myrdals egna ord: ”Jag argumenterar här för att göra värdepremisserna explicita” (dvs för att formulera de bakomliggande åsikterna i klartext), ”så att forskningen kan sikta på att bli ’objektiv’ – i den enda betydelsen denna term kan ha i samhällsvetenskapen.” 쐅

Gunnar Myrdals uppfattning i objektivitetsfrågan har ibland missuppfattats. Han menade inte att det skulle vara omöjligt med en objektiv samhällsvetenskaplig forskning.

Däremot lanserade han en omdiskuterad åsikt om hur en forskare borde gå till väga för att uppnå objektivitet.

628

589-630.indd 628

2012-04-19 10.30

Ett tredje fÜrhüllningssätt: att presentera olika �sanningar�

Sü här lyder det bildsprük som, enligt vür mening (vilken ocksü uttrycks pü flera ställen i Zigma), utgÜr den rimligaste utgüngspunkten vid diskussioner om objektivitet: Merparten av de fÜreteelser man studerar kan betraktas genom olika glasÜgon och beskrivas med olika pennor!

Vi människor silar nämligen alla intryck genom vüra personliga filter och gÜr vüra egna tolkningar av det vi ser och hÜr. Eller fÜr att formulera det med psykologins facktermer: Vi percipierar selektivt (vi varseblir utväljande).

Denna process i vüra hjärnor – den selektiva perceptionen – kan fÜrklaras av att vi har skilda värderingar i form av politiska üsikter, tro, tycke och smak. Och vüra värderingar i sin tur püverkas av faktorer som ülder, kÜn, utbildning, uppfostran, erfarenheter, religiÜs uppfattning, intelligens osv.

Allt detta har naturligtvis samma giltighet i den vetenskapliga världen.

Som vi ser saken är det därfĂśr ofrĂĽnkomligt att en forskare färgas av sina värderingar i flera av forskningsprocessens faser. FramfĂśrallt har själva problemformuleringen – dvs frĂĽgorna, antagandena eller hypoteserna – en avgĂśrande betydelse fĂśr arbetets inriktning. Det gĂĽr ju exempelvis inte att belysa fĂśreteelser som aldrig iakttas eller att besvara frĂĽgor som aldrig ställs. ě?ˆ

N O T E R

í˘ą Svensk Ordbok í˘˛ â€?Läroplan ‌ fĂśr gymnasieskolan 2011â€?, s 6 í˘ł Ibid, s 11 í˘´ FĂśr närmare studier av spelreglerna fĂśr svensk radio och TV, se kapitel 10 i Zigma.

í˘ľ WesterstĂĽhl, JĂśrgen: â€?Objektiv nyhetsfĂśrmedlingâ€?, s 9-15 í˘ś Dessa frĂĽgor ställs i Bengtsson, Bengt-Arne: â€?Objektivitet – en värderande ventilering av ett väsentligt värdeâ€?, s 17

í˘ˇ HermerĂŠn, GĂśran: â€?Värdering och objektivitetâ€?, s 79-80 och 92 í˘¸ WesterstĂĽhl, JĂśrgen: â€?Att studera politikâ€?, s 80-94 í˘š Statsvetenskaplig tidskrift 1972, s 50 ě?… Myrdal, Gunnar: â€?Objektivitetsproblemet i samhällsforskningenâ€?, s 11 och 51-57

ě?ˆ Läs vidare om detta i Lundquist, Lennart: â€?Det vetenskapliga studiet av politikâ€?

629

589-630.indd 629

B L O C K

J

2012-04-19 10.30

Samhällskunskap är utformad med utgångspunkt från ämnesplanerna i GY ¤‚⁄⁄ och med tanke på den gymnasiala utbildningens olika kurser i ämnet.

Samhällskunskap är det mest omfattande samhällskunskapsläromedlet i den s k Z-familjen, som dessutom består av:

Z-FUTURA

Z-CLASSIC

Z-KONKRET

Z-RAPPORT

Till Z-familjen hör även lärarhandledningen

Z-MATERIAL LÄRARSERVICE med bl a extra texter, arbetsuppgifter, stordiaunderlag och instuderingsfrågor.

ZIGMA KURSERNA ⁄, ¤ OCH ‹

ZIGMA

BENGT-ARNE BENGTSSON

ZIGMA

Instuderingsfrågorna till texten i Zigma kan också hämtas direkt på www.liber.se/Zfamiljen.

Åttonde upplagan Best.nr 47-10382-9 Tryck.nr 47-10382-9

zigma 2012 omslag ny rygg.indd 1

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z

ZIGMA Samhällskunskap Kurserna , och

⁄¤

‹

Åttonde upplagan

2012-04-20 08.26