9789144102344

EXPLICIT UNDERVISNING FÖR LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING INGRID EHRNLUND ANNA EKERSTEDT

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38668 ISBN 978-91-44-10234-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Lena Granefelt/Johnér Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2015

INNEHÅLL

Förord 7 1 Inledning 9

Bokens kapitel 12 2 Läsa, skriva och förstå 15

Läs- och skrivstrategier i teori 15 Skolans kompensatoriska uppdrag 16 Teorier kring lärande 18 Cirkelmodellen 20 Modellering och stöttande 21 Läs- och skrivstrategier 24 Läs- och skrivstrategier i praktiken 26 Elever lär i samspel med varandra 27 Lärare lär i samspel med varandra – det kollegiala lärandet 28 Utvecklad cirkelmodell: cirkeln för all undervisning och lärande 29 Läsutvecklingsarbetet Läslyktan och hur vi startade 35 Ordförståelse 36 Skolbiblioteket en viktig resurs 37

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

3

Innehåll

3 Learning Study 39

Våra Learning Studies 42 Organisationen av handledningen 42 Lektionsdesign 43 För- och eftertest 44 Resultat som lockar till fler studier 44 Hur har arbetet med Learning Study påverkat vår undervisning? 44 4 Organisation för lärande 49

Skapa goda förutsättningar 50 Lektionsplanering 52 Organisering av lektionen 53 Verkstäder 55 Uppföljning av lektionerna 56 5 Strategierna 57 6 Knyta an och ta hjälp av egna erfarenheter och förkunskaper 63

Lärarens förberedelser 63 Modellera för eleverna 65 7 Skapa inre bilder 67

Sinnesschema och text 68 Sinnesschema och bild 71 Sinnesschema och dikter 73 Strategin kopplad till skrivning 74 8 Använda förkunskaper, förutspå, gissa och ställa frågor 77

Att arbeta med verktyget VÖL-schema i läsning och skrivning 78 Att skapa förförståelse inför läsningen av en skönlitterär text 82

4

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

Innehåll

9 Jämföra, associera och göra kopplingar mellan texter 83

Venndiagram – skönlitterära texter 85 Venndiagram – faktatext 89 Venndiagram – film 90 Strategin kopplad till skrivning 90 10 Återberätta 93

Återberätta muntligt och skriftligt med hjälp av begrepp 93 Återberätta med hjälp av bokens bilder 97 11 Avgöra vad som är viktigt och sammanfatta 99

Verktyget tankekartor med hjälp av nyckelord 100 Faktatext 101 12 Göra inferenser 107

Verktyget färgkodning 107 Verktyget symboler 109 Strategin kopplad till skrivning 111 13 Kritiskt granska textens form och innehåll 113

Verktyget nyckelord 114 Verktyget ”Two stars and a wish” 115 Ställa frågor 116 Strategin kopplad till skrivning 117 14 Skapa förutsättningar för utvecklande textarbete 119

Arbetsgång med verktyget bilder 120 Arbetsgång med verktyget bildrutor 122 Variera textstrukturen 126 Att börja mitt i en händelse: dramatiskt förlopp 127 Att börja efter en händelse: återblickande förlopp 128

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

5

Innehåll

Arbete med olika typer av texter 128 Faktatexter 129 Deckare 129 Instruerande text 131 15 Språk i alla ämnen 135

Läsläxa 136 Gå igenom den nya läsläxan 136 Arbeta med den lästa läsläxan 137 Förklaring av svåra ord 139 Högläsning 139 VÖL-schema som bedömning för lärande 140 Exempel: Rymden som tema i NO 140 Venndiagram i SO 142 Matematik 142 Modellering av mattestrategier 143 Matematik i skönlitterära böcker 145 Modellering av lästal 146 16 Avslutande kommentarer 151

Det kollegiala lärandet 152 Formativ bedömning – bedömning för lärande 154 Lärarledd undervisning 154 Eleverna lär av varandra 156 Inkluderande arbetssätt 158 Pedagogiskt ledarskap 159 Litteraturförteckning 163 Sakregister 167

6

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

KAPITEL 3

Learning Study

Användningen av Learning Study startade i Hong Kong och kom till Sverige i början av 2000-talet. Det är en modell för forskning, kompetensutveckling och utvecklingsarbete som fokuserar på undervisningen, vad som undervisas och hur det undervisas. Under en Learning Study planerar och reflekterar lärare systematiskt över sin undervisning tillsammans. Syftet är att identifiera vad i undervisningen som är framgångsrikt och vad som inte fungerar.

För att kunna göra detta bestäms ett lärobjekt, något som eleverna har svårt för att lära sig eller som lärarna har svårt att undervisa om. Detta görs oftast utifrån en screening, vilket innebär en generell test av området man tänkt arbeta med. Lärarna gör en analys av lärobjektet och frågar sig vad som krävs för att lära detta, vad som ingår i lärobjektet och vad som inte ingår.

Detta är betydelsefullt för hur man väljer att utforma eller designa lektionen senare. Eleverna delas upp i tre lika stora grupper. Därefter konstrueras ett för-test som ska ge information om elevernas rådande kunskaper om lärobjektet och ett efter-test som ska visa effekterna av undervisningen. En första lektion designas med målet att eleverna ska utveckla sina kunskaper om lärobjektet. Studien startar alltså med en gemensam medveten planering och därefter genomförs den praktiska studien vid tre tillfällen. Elevgrupp 1 gör ett förtest och i direkt anslutning till det genomförs den första lektionen med påföljande eftertest. Allt filmas så att lärargruppen sedan kan analysera resultaten av testerna och undervisningen. Genom analysen kan lärarna identifiera vad som fungerade och inte fungerade i undervisningen. Utifrån analysen planeras en ny förbättrad lektion som genomförs i grupp 2 vid det andra tillfället tillsammans med för- och eftertest. Även den andra lektionen filmas och resultat av tester och undervisning leder till ytterligare en analys.

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

39

3 Learning Study

Lärargruppen designar en tredje lektion utifrån de båda tidigare analyserna som genomförs i grupp 3 vid det tredje tillfället tillsammans med för- och efter-test. När även den är genomförd kan lärarna analysera hela studien och identifiera hur eleverna lärt sig, vad som krävdes av undervisningen. Vad var framgångsrikt och vad fungerade inte? Efter några veckor görs sedan ett fördröjt eftertest för att se om undervisningen lett till varaktiga kunskaper.

När man genomför en Learning Study är det viktigt att ha en handledare, med fördel en som kommer utifrån så att samtliga i lärargruppen kan delta i planering, analys och reflektion med samma förutsättningar och villkor.

Den teoretiska grunden som Learning Study bygger på kallas variations­ teori och den betyder kort att man gör förändringar i lektionsplaneringen och varierar olika sätt att undervisa om samma lärobjekt.

Metoden utvecklar inte bara klassrumspraktiken utan skapar också en kollegial lärandemiljö och kopplar teori till praktik – tre faktorer som enligt forskare ökar elevers måluppfyllelse i skolan. Kollegialt lärande beskrivs i Skolverkets rapport Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken som professionella samtal om hur man kan utveckla undervisningen. Det handlar om en kompetensutveckling som sker genom strukturerat samarbete kollegor emellan. I rapporten lyfts det kollegiala lärandet fram som en viktig faktor för lyckade resultat i skolan.

Bland annat betonas det att man blir medveten om sin egen undervisning och elevers lärande genom att reflektera, samtala, utvärdera och analysera sin verksamhet tillsammans med andra. Detta är kunskap som sedan är överförbar till andra områden och undervisningssituationer. Skolverkets rapport (2013a) nämner forskning som visar att lärare utvecklar sin kompetens och professionalism genom klassrumsobservationer och sina reflektioner över dem. Rapporten nämner just Learning Study, tillsammans med bl.a.

Lesson Study, som framgångsrika metoder som ger varaktiga insikter hos lärarna och varaktiga avtryck i deras verksamheter. En faktor som påverkar är att lärarna själva är delaktiga i studien. De är med i planeringen, analysen och reflektionen. Forskaren Lars Mouwitz understryker i Hur kan lärare lära? Internationella erfarenheter med fokus på matematikutbildning (2001) vikten av just detta att lärarna är med i processen kring projektens utformning, genomförande och utvärdering. Forskarna ska inte göra detta arbete frikopplat från lärarna utan lärarna ska själva ha en aktiv del i processen för att utveckling ska ske. Skolverket betonar att ett antal studier lyfter fram 40

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

3 Learning Study

exempel som visar hur ”undervisning som inbegriper lärarens systematiska och medvetna variation av undervisningsinnehåll når ett kvalitativt bättre resultat än när den inte gör det” (Skolverket 2009, s. 216).

Learning Study har visat sig vara en framgångsrik metod för att öka elevernas måluppfyllelse, och det går att koppla metoden till de teman som Skolverket menar har god inverkan på lärandet. De fem temana är lärarledd undervisning, lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande, forma­ tiv bedömning, inkluderande arbetssätt och pedagogiskt ledarskap. Vi har redan skrivit något om det kollegiala lärandet, och när det gäller den lärarledda undervisningen nämner Skolverkets rapport just vikten av en bred och varierad repertoar av undervisningsmetoder som ett av fem exempel på verktyg för att stärka undervisningen (Skolverket 2013a). Angående den formativa bedömningen finns det mycket forskning som visar att den har en stark positiv inverkan på elevers lärande. Formativ bedömning går ut på att lärarna kontinuerligt utvärderar vad eleverna har förstått och vilka förmågor de utvecklat. Om eleverna inte förstår måste läraren variera sin undervisning för att hitta ett sätt där eleverna kan ta till sig undervisningen (Skolverket 2013a). Learning Study är här en bra metod att använda för att hitta rätt i undervisningen. Man kan också se Learning Study som en metod att använda i sin formativa bedömning. Formativ bedömning syftar till att synliggöra lärandet för eleverna och inte minst för lärarna. Formativ bedömning är därmed inte bara en bedömning av eleverna utan lika mycket en bedömning av undervisningens kvalitet, vilket går hand i hand med syftet i en Learning Study.

Svensk skollag säger att undervisningen ska bygga på vetenskap och beprövad praxis och Learning Study är en metod som leder undervisningen i denna riktning. Mona Holmqvist (2006) beskriver hur lärarutbildningen och forskningen under flera decennier varit skilda åt och att lärare inte använt sig av forskningsstudier naturligt i sitt yrkesutövande. Fokus har ur ett historiskt perspektiv legat på det som ska läras ut och inte på vad som krävs för att lära.

Holmqvist menar att redan på lärarutbildningen bör ämnesstudier, didaktiska studier och studier om lärandeforskning förmedlas som ett samband och inte som fristående delar. Learning Study är en metod som försöker förena dessa tre delar, ett sätt att förena teori och praktik (Holmqvist 2006).

Ference Marton, professor i pedagogik, förklarar:

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

41

3 Learning Study

Att skapa möjligheter för lärare att tillsammans och kontinuerligt lära från varandra, lära från eleverna och lära från sin egen undersökande verksamhet är en av nycklarna till en bättre skola och därigenom till ett bättre Sverige.

Förord av Ference Marton i Holmqvist 2006

Våra Learning Studies Hösten 2011 blev vi tillfrågade av Maud Nilzén, språk-, läs- och skriv­ utvecklare i Kungälvs kommun, om att delta i ett Learning Study-projekt lett av docent Mona Holmqvist vid Göteborgs universitet. Vi valde att delta i projektet och genomförde det tillsammans med två kollegor.1 Denna första studie ledde till att vi 2012 fick möjlighet att göra ännu en Learning Study under ledning av Mona Holmqvist (nedan kallad handledaren). I vår andra studie var också vår kollega och sva-lärare2 en del av arbetsgruppen (sva förkortning för svenska som andraspråk).

ORGANISATIONEN AV HANDLEDNINGEN

Samtidigt som handledaren vägledde oss i våra studier var hon handledare för ytterligare två lärargrupper som genomförde Learning Studies i Kungälvs kommun, varav en grupp till från Sandbackaskolan.3 Organisationen kring handledarskapet var att våra tre lärargrupper träffade handledaren gemensamt vid fem tillfällen.

Vid första tillfället hjälpte handledaren oss att förstå vad en Learning Study är samt hur man går till väga när man genomför en studie. Hon gav stöd i vårt arbete med att välja lärobjekt och att designa en lektion som vi trodde på bästa sätt skulle få eleverna att lära sig det vi ville undervisa om.

Lektionen filmades och vi dokumenterade den liksom resultaten från för- och eftertester. Vid andra tillfället analyserade vi under ledning av handledaren alla tre lärargruppernas lektioner och resultat. Vi diskuterade tillsammans vad som verkat fungera bra och vad i lektionsdesignen vi borde ändra på. När vi gemensamt analyserat de tre lärargruppernas lektioner gjorde varje grupp 1 Anette Råå och Christina Andersson.

2 Marie Klangeryd.

3 I gruppen ingick Arnela Beslic, Eva Öberg, Katarina Antonsson och Susanne Holm.

42

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

3 Learning Study

en ny lektionsdesign. Nu hade vi stöd och hjälp av de tidigare diskussionerna, och handledaren ställde kritiska frågor och såg till att variationen i den andra lektionsdesignen möjliggjorde att utifrån resultaten göra antaganden om vad i undervisningen eleverna förstått eller inte. Detta var ett nytt sätt för oss att tänka. Vi kan därför konstatera att det förmodligen är avgörande att ha en handledare med kunskap om och erfarenhet av Learning Study när man genomför sin första studie.

Efter den andra genomförda lektionen, som också filmades, gjordes samma process som efter den första och en ny lektionsdesign konstruerades med syfte att variera undervisningen för att få syn på hur eleverna på bästa sätt lär om lärobjektet. Även den här lektionen och resultaten efter den analyserades på samma sätt som de föregående, och vi kunde göra en samlad analys av hela studien med handledarens stöd.

I en Learning Study ingår också att man gör ett fördröjt eftertest, vilket vi utförde några veckor senare. Efter det fördröjda eftertestet träffade vi handledaren för sista och femte gången för att tillsammans med henne och de två övriga lärargrupperna analysera resultaten och dra nya slutsatser eller ställa nya frågor kring undervisningen.

LEK TIONSDESIGN

Handledarens roll under våra två Learning Studies har varit mycket viktig.

I första studien var det svårt att tänka som en forskare. Det krävdes ett nytt sätt att tänka för att förstå vilka ändringar i lektionsdesignen vi borde göra för att sedan utifrån resultaten kunna göra antaganden om hur eleverna lärt sig bäst, d.v.s. vilken undervisning som varit mest framgångsrik. Handledaren vägledde oss och fick oss att förstå vikten av variationerna i lektionsdesignen, närmare bestämt att det var variationerna vi senare skulle komma att lära utifrån. Det var först efter den andra genomförda studien som förståelsen var tillräckligt stor för att vi skulle göra metoden till en del i vårt arbetssätt.

Eftersom vi var tre grupper som gjorde två studier var under 2011 och 2012 tillsammans med handledaren, fick vi inte bara erfarenheter från våra egna studier utan även förmånen att diskutera och analysera ytterligare fyra.

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

43

3 Learning Study

FÖR- OCH EFTERTEST

När man konstruerar ett förtest och ett eftertest är det givetvis avgörande att man verkligen testar elevernas förmågor på just det område man ska undervisa om. Det är samtidigt avgörande att förtestet och eftertestet är likvärdiga så att man kan jämföra resultaten. Vår erfarenhet är att man inte ska ha för bråttom i konstruktionerna utan diskutera och tänka efter ordentligt, gärna flera gånger om. Man bör vara flera lärare som analyserar konstruktionen av testerna innan man använder dem för att säkerställa att resultaten blir användbara. Vad är det vi testar och kan vi jämföra resultaten från de båda testerna?

RESULTAT SOM LOCK AR TILL FLER STUDIER

En genomförd lektion i vår andra studie gav sämst resultat på eftertestet och kändes rörig av läraren som undervisade. Eleverna hade förbättrat sina förmågor men betydligt mindre än i de andra två lektionerna, där lärarna också upplevt att undervisningen varit mindre rörig och mer tydlig. Vi drog slutsatsen att undervisningen i lektionen med sämre resultat varit för svår för eleverna att följa. Undervisningsmomenten i den lektionen skiftade fler gånger än i de två andra och vår slutsats var att det blivit för rörigt för eleverna. När vi efter tre veckor gjorde det fördröjda eftertestet hade vi fortsatt att undervisa om lärobjektet i helklasser. Samtliga elever hade därmed fått mer och lika mycket undervisning om lärobjektet. Resultaten visade att de elever som deltagit i lektionen med sämst resultat på eftertestet hade i särklass bäst resultat på det fördröjda eftertestet. Samtliga elever hade höjt sin förmåga ytterligare men denna elevgrupp hade klart bäst resultat. Vad berodde detta på? Är det möjligen så att svårare, mer utmanande undervisning gör att eleverna lär sig mer i ett längre perspektiv? Det skulle vara mycket intressant att göra fler studier för att testa om ett sådant antagande är rimligt.

Hur har arbetet med Learning Study påverkat vår undervisning?

Efter två genomförda Learning Studies har vi höjt vår kompetens vad gäller medvetenhet, kollegialt lärande, formativ bedömning och varierad repertoar av undervisningsmetoder. Arbetet med Learning Study gjorde oss medvetna 44

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

3 Learning Study

om att vi som pedagoger kan göra stora förändringar i elevers lärande genom små förändringar i vår undervisning. Det var framför allt efter den andra genomförda studien som det medvetna och strukturerade sättet att tänka, planera, genomföra och utvärdera våra lektioner blev ett implementerat arbetssätt. Variationen i undervisningen har nu blivit en naturlig del i vår klassrumspraktik. För- och eftertester är bra verktyg att använda sig av när vi som pedagoger känner oss osäkra på vad eleverna lär och på vilket sätt vi ska undervisa.

Redan då vi, efter skolornas sammanslagning, började planeringen av vår organisation och undervisning präglades våra samtal av öppenhet, prestigelöshet och ett tillåtande förhållningssätt. Men våra två genomförda Learning Studies har otvivelaktigt ökat vår medvetenhet om vår egen undervisning och våra pedagogiska samtal har blivit mer strukturerade. Tidigare var vi i stor utsträckning fokuserade på vad undervisningen skulle innehålla, medan det numera också finns ett stort fokus på hur vi ska undervisa. Hur lär sig eleverna det vi vill att de ska lära sig?

Vi ser även hur viktig den formativa bedömningen är för kvaliteten på undervisningen. Vi försöker ständigt identifiera vad i undervisningen som varit framgångsrikt och vad som inte fungerat för att säkerställa att eleverna förstått det vi undervisat om. Har eleverna inte förstått, måste vi variera vår undervisning, d.v.s. undervisa på ett annat sätt.

Ett tydligt exempel som visar hur viktigt det är att ta reda på om eleverna lärt sig det som är lärarens ambition eller om undervisningen behöver varieras är följande. Vi hade modellerat för eleverna om hur man kan börja en berättelse på tre olika sätt: i början av skeendet, mitt i skeendet eller i slutet av skeendet. När det var dags för oss att arbeta gemensamt med elevgruppen kring ”börjorna”, märkte vi att eleverna inte hade förstått vad vi försökt förmedla. Vi hade tidigare arbetat med begreppen inledning, handling och avslutning i berättelseskrivningen och vår analys var att eleverna nu blandade ihop alltsammans. Undervisningen hade inte lett till att eleverna lärt sig det vi ville att de skulle lära sig. Tillsammans analyserade vi vad i undervisningen vi kunde förbättra och kom fram till att vi måste börja om från början på ett helt nytt sätt. Istället för ny modellering fick eleverna ta med sin egen tystläsningsbok till lektionen. En i taget fick de läsa en bit i början av boken och sedan diskuterade vi tillsammans var i skeendet vi trodde att författaren valt att börja och vilka konsekvenser valet fick för texten. Detta © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

45

3 Learning Study

undervisningssätt visade sig vara tydligare för eleverna och vi kunde bygga vidare på det. Erfarenheterna från Learning Study har lett till att vi nu, som en naturlig del i vårt arbetssätt, stannar upp, ser efter att eleverna förstått och modifierar undervisningen.

Ett annat konkret exempel på hur vi valt att organisera vår undervisning efter erfarenheterna i Learning Study är att vi alltid börjar varje lektion med att berätta för eleverna vad de ska lära om och träna på under lektionen.

I slutet av lektionen gör vi en avstämning för att få information om huruvida eleverna känner att de vet mer om lärobjektet efter lektionen än före. Detta kan man göra på många olika sätt, exempelvis kan eleverna ge tummen upp, mitt emellan eller ner på frågan om de vet mer än de gjorde när lektionen började. Man kan starta lektionen med att fylla i de två första spalterna i ett VÖL-schema (mer om VÖL-schema i kapitel 8) och avsluta med att fylla i den sista spalten eller helt enkelt be dem berätta vad de lärt sig under lektionen.

Självklart kan man också välja att göra för- och eftertest när man tycker att det är viktigt. Syftet med att börja och avsluta lektionen på detta sätt är också att göra eleverna medvetna om sitt eget lärande samt att sätta fokus på lärobjektet. Det är självklart samtidigt en utvärdering av undervisningen.

Var den framgångsrik eller behöver vi använda andra variationer?

Vi kartlägger rutinmässigt elevernas kunskaper inom det område vi ska undervisa om. Vi vet redan vad vi ska undervisa om men behöver ta reda på hur. Informationen om vad eleverna kan och behöver träna mer på använder vi också för att skapa grupper med så stor lärpotential som möjligt.

En annan viktig aspekt är det faktum att fokus nu ligger på själva lektionen. Det är lektionen vi utvärderar och analyserar, inte personen som genomför den. Här ser vi tydligt det kollegiala lärandet och den kompetenshöjning vi får genom den. Vi bedriver samtal med varandra utifrån hur verkligheten ser ut och inte utifrån hur vi önskat att den var. Vår utgångspunkt är att en lektion ibland lyckas väldigt bra och ibland lyckas den sämre, trots en genomtänkt och väl genomförd lektionsplanering. Vill vi utveckla och förbättra vår undervisning, så måste vi gemensamt försöka identifiera både vad som fungerar väl i undervisningen och vad som inte gör det. Detta leder till att vi ständigt har pågående konstruktiva pedagogiska samtal, där vi ifrågasätter, värderar och diskuterar olika metoder i undervisningen. Det ligger ingen prestige i vårt arbetssätt utan vi ser vårt gemensamma arbete som ett kontinuerligt pågående förbättringsarbete.

46

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

3 Learning Study

Vår arbetsgång vid lektionsplaneringen ser sammanfattningsvis ut så här: • Vi väljer vad som ska läras ut.

• Funderar över hur vi ska undervisa, vilka ord som är kritiska,

vilka frågor som ska ställas eller inte ställas.

• Gör en gemensam planering av lektionen.

• Återkopplar: Hur gick det?

• Analyserar.

• Avslutar med att fråga oss: Vad ska vi bygga vidare på?

Vad ska vi förändra?

Vi försöker ge våra elever verktyg som de kan använda när de arbetar med läs- och skrivstrategier. Genom Learning Study fick vi lärare verktyg för att genomföra en strukturerad undervisning som går att analysera och utvärdera.

© F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

47

Ingrid Ehrnlund är förskollärare samt lärare i engelska och svenska och har arbetat med barn och ungdomar i förskola, fritidshem, grundskola och gymnasium.

Anna Ekerstedt är grundskollärare åk 1–7 och har undervisat från förskoleklass till skolår 6 samt i Svenska Skolan i USA.

EXPLICIT UNDERVISNING FÖR LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING Varje elev bör ges de allra bästa förutsättningar att lyckas i skolan.

För detta krävs att lärare och rektor på ett mycket genomtänkt sätt organiserar för lärande. Den här boken ger en djupare förståelse för hur lärare genom medvetenhet i planering och utförande av undervisningen, återkommande reflekterande samtal kollegor emellan och kontinuerlig utvärdering kan öka läs- och skrivförmågan hos alla elever.

Författarna beskriver hur de med fokus på läs- och skrivstrategier utvecklar eleverna till kompetenta läsare och goda skribenter men också hur läs- och skrivstrategier tillämpas i undervisningen i andra ämnen, som matematik, NO och SO. Genom en utvecklad cirkelmodell, cirkeln för all undervisning, och konkreta exempel från klassrummet beskriver författarna hur de planerar, genomför och analyserar sin undervisning och dess effekter på elevernas lärande. Med hjälp av variationsteori, Learning Study och kollegialt lärande undersöker de vad i undervisningen som fungerar och vad som inte gör det. Målet är tydligt: ingen elev får lämnas ensam i kunskapsinlärningen.

Explicit undervisning för läs- och skrivutveckling vänder sig främst till lärarstudenter och verksamma lärare i grundskolans tidigare år, men arbetssättet är tillämpbart i all undervisning från förskoleklass till gymnasium.

Art.nr 38668

www.studentlitteratur.se