Issuu on Google+

4:E UPPLAGAN

Människan socialt och kulturellt

Människan socialt och kulturellt Vi människor tar ofta för givet att våra värderingar och tankar delas av andra och att de uppfattas som naturliga snarare än kulturellt bestämda. Det finns dock inget ”rätt” eller ”fel”, vad som är rätt i ett kulturellt sammanhang kan vara fel i ett annat.

Anne Charlotte Ringquist

a nne ch a r lot te r ingquist

I Människan socialt och kulturellt kan du läsa om hur människor i olika kulturer uppfattar och planerar sina liv, om grupper och roller, om kommunikation och vad som anses sjukt och friskt ur ett kulturellt perspektiv. Boken reder också ut begrepp som genus, trafficking, etnocentrism och rasism. Genomgående tas aktuella samhällsfrågor upp som leder vidare till diskussionsfrågor.

Människan socialt och kulturellt

Boken är främst avsedd för kursen Människan socialt och kulturellt inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Anne Charlotte Ringquist är fil.mag. i socialantropologi och gymnasielärare i kursen Människan socialt och kulturellt samt samhällskunskap. Hon är även verksam inom internationellt utvecklingsbistånd och har varit bosatt i Österrike, Saudiarabien, Kenya, Tunisien och Senegal.

4:E UPPLAGAN

Best.nr 47-10321-8 Tryck.nr 47-10321-8

4710321 Omslag+utvärdex.indd 1

10-05-26 09.14.42


ISBN 978-91-47-10321-8 © 2010 Anne Charlotte Ringquist och Liber AB Redaktion Jeanette Finne Formgivning Nette Lövgren Bildredaktion Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder Omslagsbild Maja Modén Produktion Thomas Sjösten Fjärde upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryckt i Kina 2010

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30 fax 08-690 93 01 e-post:kundservice.liber@liber.se

4710321 Inlaga.indd 2

10-05-11 08.39.04


Innehåll

Förord 5

KAPITEL 5

Migration och integration 82 KAPITEL 1

Migration 83 Integration 90

Kultur 6 Människan i kulturen – kulturen i människan 7 Vad är kultur? 9 Socialisation – hur lär vi oss vår kultur? 23 Kultur ”över och under vattenytan” 25 Grupper och roller 28 Heder och skam 33 Vad är svenskt? 35 Vår uppfattning om tid 40

KAPITEL 2

KAPITEL 6

Genus 102 Kvinnor och män 103 Kvinnors och mäns status 109 Kvinnlig omskärelse 115 Manlig omskärelse 122 Våld mot kvinnor 125 Sexualitet i olika samhällen 128 Familj och äktenskap 131

Etnocentrism 42 Den egna kulturen som måttstock 43

KAPITEL 7

KAPITEL 3

Sjukt och friskt ur ett kulturellt perspektiv 136

Rasism 60

Sjuk i främmande kultur 137 Medicinsk antropologi 138 Vad är hälsa? 142 Vad är sjukdom? 149 Sjukvårdssystem 158 Epidemiologi – sociala och kulturella aspekter 165 Synen på äldre 169 Äldrevård i ett mångkulturellt samhälle 173

Främlingsfientlighet och rasism 61 Rasismens bakgrund 64 Rassegregation och diskriminering 69 Etnisk grupp och etnicitet 78

Litteratur 176 Register 178 Bildlista 180

Kommunikation mellan kulturer 50 Kommunikation 51 Kulturmöten 56

KAPITEL 4

4710321 Inlaga.indd 3

10-05-11 08.39.04


22

KULTUR

4710321 Inlaga.indd 22

10-05-11 08.39.18


KULTUR

23

Socialisation – hur lär vi oss vår kultur?

social status position i en grupp eller i ett samhälle

centrala viktiga

Allt vi gör har ett socialt ursprung: Hur vi klär oss, hur vi kommunicerar med hjälp av språk, gester och ansiktsuttryck och vad och hur vi äter. Du funderar inte över hur du ska uppföra dig till vardags, när du ska handla mat i affären, åka buss eller hiss. Du vet hur man förväntas uppträda i dessa vardagssituationer, det är alldeles självklart för dig. Våra sociala roller lär vi oss under den process som kallas socialisation. Det innebär fostran in i den egna kulturen. Socialisation är träning inför vuxenlivet och innefattar både fostran och uppväxtvillkor. Socialisationen börjar vid födelsen och pågår hela livet igenom. Vi lär oss att göra det som förväntas av medlemmar av ett samhälle. Vi lär oss vår kulturs värderingar och spelregler och får en kulturell kompetens. Genom socialisation in i en kultur blir vi delvis lika. Men som du vet, skiljer vi oss ibland ganska mycket åt inom samma kultur. Vi har olika social status och skilda roller i samhället. Det finns utrymme för olika individuella variationer. Vi påverkas också ständigt av nya intryck. Somliga tar vi emot medvetet och aktivt, andra når oss utan att vi tänker på det. Men även dessa lagras i våra hjärnor. Vår mottaglighet för intryck är en förklaring till varför vi är olika. I de flesta samhällen kan man dock urskilja några centrala värderingar som är basen för människans sociala beteenden.

Socialisation på ett omedvetet plan PRIMÄR SOCIALISATION

Den tidiga socialisationen som också kallas primär socialisation är omedveten och inte planerad eller organiserad. Den sker i familjen under spädbarns- och förskoleåldern när människor är tillsammans och när man sköter, matar och leker med barnen. Genom att härma de vuxna omkring sig, lär sig barn snart att bete sig på ett rationellt sätt. När barn gör som de ska och följer föreskrivna regler bekräftas de av omgivning-

4710321 Inlaga.indd 23

10-05-11 08.39.21


82

RASISM

KAPITEL 5

Migration och integration

4710321 Inlaga.indd 82

10-05-26 08.34.15


MIGRATION OCH INTEGRATION

83

Migration migration folkomflyttning

emigration en person flyttar från ett land

immigration en person flyttar till ett land

Det har alltid funnits flyktingar. Människor som på grund av exempelvis krig, förföljelse, missväxt, svält eller naturkatastrofer tvingats lämna sina hem för att söka sig en tryggare tillvaro. Fattigdom var en av orsakerna till att drygt en miljon svenskar emigrerade till Amerika under senare hälften av 1800-talet och tiden fram till första världskriget. Många av de svenska utvandrarna var unga människor från fattiga delar av landet. Möjligheterna till en försörjning på den svenska landsbygden hade minskat bland annat genom den jordreform som kallas laga skifte. Många människor blev då jordlösa. Den svenska befolkningen växte också mycket under den här tiden. I Amerika behövdes vid samma tid både människor som kunde odla jorden och arbetskraft till industrin. Efter första världskrigets slut var invandringen till Amerika så stor att ett kvotsystem infördes. Detta innebar att bara ett visst antal människor från varje land kunde invandra till Amerika.

Varifrån kommer flyktingar idag? Nästan varje dag när vi slår upp tidningar eller ser på nyhetsprogram på tv hör vi talas om krig och oroligheter som tvingar människor att lämna sin hembygd. Man räknar med att omkring 40 miljoner människor är på flykt runt om i världen. De flesta flyr till närliggande områden. Endast en liten del tar sig till Sverige. Den övervägande delen av världens flyktingar finns i fattiga länder.

Det internationella flyktingarbetet Många internationella organisationer arbetar för att hjälpa flyktingar och för att komma åt grundorsakerna till att oroligheter uppkommer – att människor drabbas av svält och fattigdom eller att mänskliga rättigheter kränks.

4710321 Inlaga.indd 83

10-05-26 08.36.06


84

MIGRATION OCH INTEGRATION

Röda Korset vaccinerar mot stelkramp i ett läger i Port-au-Prince i samband med jordbävningen 2010. I jordbävningen i Haiti dödades upp till 300 000 människor. Det är den största naturkatastrofen i mänsklighetens historia enligt chefen för FN -insatsen i landet.

Inom fn finns ett antal organ som arbetar med flyktingfrågor: • unhcr – fn:s flyktingkommissarie • wfp – världslivsmedelsprogrammet som sköter livsmedelsbistånd till flyktingar • undp – fn:s utvecklingsprogram • unicef – fn:s barnfond • ocha – fn:s organ för humanitärt bistånd • unrwa – fn:s organ för bistånd till Palestinaflyktingar. Många länder bidrar till det internationella flyktingbiståndet genom humanitär hjälp och särskilda insatser vid katastrofer av olika slag. Flera enskilda organisationer, ngo:s (Non Governmental Organisations) som Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan gränser, sos barnbyar och Amnesty har omfattande verksamhet bland flyktingar världen över.

4710321 Inlaga.indd 84

10-05-11 08.39.59


MIGRATION OCH INTEGRATION

85

Invandrare och flyktingar i Sverige Invandrare har funnits länge i Sverige. I historieböckerna läser vi om tyska köpmän och hantverkare som kom till Sverige under 1100-talet och en tid framåt. Vi läser om valloner som invandrade på 1600-talet och om judar som under Gustav III:s styre tilläts att bosätta sig i Sverige. Under andra världskriget tog Sverige emot många flyktingar. Vid krigsslutet fanns det omkring 200 000 personer som tagit sin tillflykt till Sverige. Efter kriget var miljontals människor på flykt i Europa. Familjer hade splittrats. Anhöriga sökte varandra. Många hade dött i kriget. Under och efter kriget kom flyktingar till Sverige både från Tyskland och övriga Europa. Balter kom i båtar över Östersjön och från de nordiska grannländerna kom flyktingar över gränsen. Av de flyktingar som kom i samband med andra världskriget återvände många till sina hemländer eller reste vidare till ett annat land. På 1950- och 1960-talen var det arbetskraftsinvandring som dominerade i Sverige. Exportindustrin växte kraftigt under efterkrigstiden. Den svenska arbetskraften räckte inte till. Drygt hälften av alla arbetskraftsinvandrare kom från Norden, de flesta från Finland. Andra arbetskraftsinvandrare kom från Grekland, Jugoslavien och Italien. FLYKTINGINVANDRING

Sedan mitten av 1970-talet har invandringen ändrat karaktär. Olika typer av oroligheter i andra länder och världsdelar har medfört att vi har fått en ökad invandring av flyktingar och deras anhöriga. Antalet flyktingar som varje år kommer till Sverige varierar beroende på hur situationen ser ut i världen. Flyktinginvandringen speglar de kriser och krig som finns. Sverige var det land i västvärlden som tog emot flest asylsökande från Irak 2007. Somalier var 2008 den näst största gruppen asylsökande i Sverige. ASYL

Sverige har skrivit under Genèvekonventionen från 1951. Detta innebär att Sverige måste pröva varje ansökan om asyl och ge asyl till de personer som är flyktingar enligt konventionen.

4710321 Inlaga.indd 85

10-05-11 08.40.00


102

MIGRATION OCH INTEGRATION

KAPITEL 6

Genus

4710321 Inlaga.indd 102

10-05-11 08.40.03


GENUS

103

Kvinnor och män I olika kulturer har man olika föreställningar om hur män och kvinnor ska vara – hur de ska bete sig, vad de ska göra och hur de ska se ut. Man har också olika idéer om vilka företeelser som är typiska för kvinnor och vilka som är typiska för män och hur relationerna mellan män och kvinnor ska utformas. Vi ska i detta kapitel titta på olika kulturers sätt att se på kvinnor och män, fördelningen av arbete mellan män och kvinnor och synen på sexualitet och äktenskap.

Kön och genus Vad är det som gör en kvinna till en kvinna och en man till en man? Man brukar skilja mellan biologiskt kön och genus. BIOLOGISKT KÖN genitalierna könsorganen

Med biologiskt kön menar man de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor. Det faktum att genitalierna skiljer sig åt och fungerar olika samt att kvinnor föder barn. SOCIALT KÖN – GENUS

föreställningar förväntningar, idéer

4710321 Inlaga.indd 103

Genus innebär att sättet att se på kön är ett slags konstruktion. Det vill säga att kön är ingenting man föds till utan något som man lär sig. Vi talade i kulturkapitlet om att vi socialiseras i olika kulturer och att vi då lär oss de kulturella koderna. I dessa kulturella koder finns också föreställningar kring hur en man och en kvinna ska vara. Att det biologiska könet inte är avgörande för hur man ser på män och kvinnor finns det många exempel på. I somliga samhällen är det kvinnor som utför det tyngre arbetet. I andra samhällen som på Marquesas-öarna sköter männen hemmet, lagar mat och tar hand om barn, kvinnorna tillbringar största delen av tiden med att pynta sig.

10-05-11 08.40.04


GENUS

131

Familj och äktenskap Vad är en familj? Familjen har sett olika ut under olika historiska perioder och skiljer sig åt i olika delar av världen. I dagens svenska samhälle kan en familj se ut på många olika sätt. Det kan vara mamma, pappa och barn, den så kallade heterosexuella kärnfamiljen som länge har räknats som norm. I den ombildade familjen kan barn ha olika mammor och pappor. En förälder med ett eller flera barn eller familjer med föräldrar av samma kön blir allt vanligare. Eller mormor och morfar, mamma och barn. KÄRNFAMILJ

I dagens svenska samhälle har familjebegreppet vidgats. Många frågar sig vad som händer med kärnfamiljen och om den är på väg att upplösas. När vi i Sverige och andra industriländer i Nordeuropa har talat om familjen har vi menat kärnfamiljen, det vill säga mamma, pappa och barn. Familjen har för oss inneburit en liten enhet. Fastrar, mostrar, mormödrar, farmödrar och andra släktingar är inte en del av familjen. REGNBÅGSFAMILJ

Allt flera icke-heterosexuella familjer, så kallade regnbågsfamiljer, bildas. Sedan 2003 är det möjligt för samkönade par att adoptera barn. År 2005 kom en lag som ger lesbiska par möjlighet att få assisterad befruktning. År 1995 kom lagen om partnerskap. Sedan den 1 maj 2009 kan alla par i Sverige gifta sig oavsett kön. STORFAMILJ

Storfamilj eller utvidgad familj kallas en familj som är större än själva kärnfamiljen. Den kan bestå av släktingar, flera familjer eller personer som bor tillsammans i ett kollektiv.

4710321 Inlaga.indd 131

10-05-11 08.40.12


132

GENUS

Äktenskap Alla samhällen har utvecklat regler för relationerna mellan män och kvinnor. Äktenskapet och familjen är de vanligaste formerna som visserligen varierar men som finns i alla samhällen. Äktenskapet är inte bara en fråga om att förena två individer. Det involverar också släktingar och vänner. Det är i många kulturer vanligt att äktenskap arrangeras av föräldrar och släktingar. Äktenskapet är då en familjeangelägenhet, ett avtal mellan två familjer. Inte ett avtal mellan två individer. Det förekommer att man gifter sig både utanför och inom den egna släkten och det är i många kulturer vanligt att kusiner gifter sig med varandra.

4710321 Inlaga.indd 132

involverar omfattar

10-05-11 08.40.12


GENUS

133

BRUDPRIS

Brudpris är en ekonomisk transaktion i samband med äktenskap, från brudgummens familj till brudens. Genom denna brudgåva överförs rätten till hustruns sexualitet, arbetskraft och fertilitet till mannens familj. Oftast förekommer brudpris i patrilinjära samhällen där försörjningen är boskapsskötsel eller jordbruk. Det är inte så vanligt med brudpris i matrilinjära samhällen där barnen automatiskt tillhör moderns släktskapsgrupp. HEMGIFT

minimal obetydlig

disponera förfoga över

4710321 Inlaga.indd 133

I flera asiatiska och sydeuropeiska samhällen sker den ekonomiska transaktionen vid giftermålet i stället genom hemgift. Detta innebär att föremål, hus, jordbruksmark eller pengar överförs från brudens släkt till bruden själv eller till brudgummen. Vanligtvis ses hemgiften som kvinnans del i arvet från sin familj. Kommer hon från en rik familj är det en stor hemgift hon för med sig och kommer hon från en fattig familj kan hemgiften bli minimal. Traditionen med hemgift kan innebära en stor ekonomisk trygghet för en kvinna i kulturer där hon själv får disponera sin hemgift. Traditionen med hemgift i samband med äktenskap förbjöds i Indien år 1961. Trots det har den inte upphört, utan ses som en viktig del av ett giftermål. Kvinnogrupper i Indien protesterar mot att hemgift fortfarande förekommer eftersom stora sociala problem är knutna till denna tradition. Som en konsekvens av traditionen med hemgift begår många kvinnor självmord eftersom de är oroliga för att deras föräldrar inte ska kunna förse dem med hemgiften. Det förekommer också att mannens familj efter att äktenskapet ingåtts kräver ytterligare hemgift från svärdotterns familj. Ofta är det då under hot om att annars döda dottern. Att den bortgifta kvinnan i sådana situationer begår självmord är inte ovanligt. Tusentals kvinnor bränns nämligen årligen till döds i Indien, beroende på svärföräldrarnas missnöje med att sonhustruns föräldrar inte kan betala mer i hemgift.

10-05-11 08.40.12


180

Bildlista 6 9 11 14 17 19 22 27 29 36 42 48 50 55 57 60 66 69 71 77 79 82 84 91 99 102 105 110 116 127 132 136 142 146 159 165 167 171

4710321 Inlaga.indd 180

Magnus Fond/Johnér Bildbyrå Mauricio Duenas/EPA/Scanpix Mark Henley/Imagestate/IBL Bildbyrå Nette Lövgren Linda Forsell/SvD/Scanpix Nordiska museet Susanne Wahlström/Johnér Bildbyrå Eva Wernlid/Tiofoto/Nordicphotos Caroline Tibell/DN/Scanpix Lena Granefelt/Johnér Bildbyrå Bruno Fert/Corbis/Scanpix Roger-Viollet/IBL Bildbyrå Susanna Blåvarg/Johnér Bildbyrå Bilderberg/INA Agency Dick Clevestam/Nordicphotos Lars Pehrson/SvD/Scanpix IBL Bildbyrå UPI/Scanpix Ian Berry/Magnum Photos/IBL Bildbyrå Janerik Henriksson/Scanpix Noel Quidu Bobbo Lauhage/Kamerapress/IBL Bildbyrå Thony Belizaire/AFP/Scanpix Ingmar D Kristiansen/Sydsvenskan/Scanpix Andreas Apell/DN/Scanpix Paulina Westerlind/Scanpix Anders Hansson/Scanpix Philippe Lissac/Panos Pictures/Bildbyrån Silver Shawn Baldwin/The New York Times/Scanpix Bengt af Geijerstam/Bildhuset/Scanpix Sanna Sjöswärd/Bildbyrån Silver Fredrik Persson/Scanpix Berno Hjälmrud/Linkimage Laif/INA Agency Anette Nantell/DN/Scanpix Louise Gubb/Corbis/Scanpix Giacomo Pirozzi/Panos Pictures/Bildbyrån Silver Mats Widén/Johnér Bildbyrå

10-05-11 08.40.35


4:E UPPLAGAN

Människan socialt och kulturellt

Människan socialt och kulturellt Vi människor tar ofta för givet att våra värderingar och tankar delas av andra och att de uppfattas som naturliga snarare än kulturellt bestämda. Det finns dock inget ”rätt” eller ”fel”, vad som är rätt i ett kulturellt sammanhang kan vara fel i ett annat.

Anne Charlotte Ringquist

a nne ch a r lot te r ingquist

I Människan socialt och kulturellt kan du läsa om hur människor i olika kulturer uppfattar och planerar sina liv, om grupper och roller, om kommunikation och vad som anses sjukt och friskt ur ett kulturellt perspektiv. Boken reder också ut begrepp som genus, trafficking, etnocentrism och rasism. Genomgående tas aktuella samhällsfrågor upp som leder vidare till diskussionsfrågor.

Människan socialt och kulturellt

Boken är främst avsedd för kursen Människan socialt och kulturellt inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Anne Charlotte Ringquist är fil.mag. i socialantropologi och gymnasielärare i kursen Människan socialt och kulturellt samt samhällskunskap. Hon är även verksam inom internationellt utvecklingsbistånd och har varit bosatt i Österrike, Saudiarabien, Kenya, Tunisien och Senegal.

4:E UPPLAGAN

Best.nr 47-10321-8 Tryck.nr 47-10321-8

4710321 Omslag+utvärdex.indd 1

10-05-26 09.14.42


9789147103218