Impuls
s l u p Im
RELIGION 1 Lennart GĂśth Katarina Lycken
IMPULS Religion fÜr grundskolans senare del är indelad i tre bÜcker: Grundbok 1 handlar om de abrahamitiska religionerna och är uppdelad i fem kapitel: Är du religiÜs?, Judendom, Kristendom, Islam, Och allt det där andra, dü?
RELIGION 1
RELIGION 1
FĂ–R GRUNDSKOLANS SENARE DEL
s l u p Im
Grundbok 2 är ocksü uppdelad i fem kapitel: Att mÜta religionerna, Naturnära folks religioner, Hinduism, Buddhism, Och allt det där andra, dü? I Grundbok 3 lyfts etikfrügorna fram liksom väckelserÜrelserna i Sverige, nya religiÜsa rÜrelser och alternativa livsüsküdningar som feminism, marxism och ekosofi. Bokens kapitel är: Att tolka livet, Sverige i gür, i dag, i morgon, Synvändor, Etik – att värdera och agera.
1 *4#/
29 okt. Packat Omsl fullformat Religion.indd 1
08-10-29 14.17.35
6
1.Är du religiös.indd 6
ÄR DU RELIGIÖS?
09-10-06 23.03.05
Är du religiös? M
ånga djur drar sig tillbaka till sin lya eller någon annan avskild plats, när de behöver återhämta sig. De söker upp ett ställe där de kan ligga och slicka sina sår. Lejonet väljer en plats som ligger högt för att kunna ha överblick och slippa obehagliga överraskningar. Andra djur kryper in i en lya eller ett snår. Ibland kan man också om människor säga att de behöver ”slicka sina sår”. De känner att de måste dra sig undan för att återhämta sig och få tid att tänka. Efter en dag i skolan eller på jobbet kan det vara skönt att sjunka ned för sig själv i ett hörn och bara vara. Efter en kris eller något som varit besvärligt kan det till och med kännas nödvändigt. Många människor skapar speciella platser för detta. Man kan ha en myshörna i sitt rum där man kan krypa ihop, kanske i en särskild stol. Ibland har man ställt dit föremål som riktar tankarna åt ett speciellt håll. Det kan vara bilder av människor man tycker om eller saker som påminner om händelser i ens liv. Eller så har en plats bara blivit viktig för en – till exempel ett särskilt ställe ute i skogen dit man har för vana att gå. En sådan plats skulle kunna kallas helig.
ÄR DU RELIGIÖS?
1.Är du religiös.indd 7
7
09-10-06 23.03.29
Vad är det att vara religiös? Det finns många olika sätt att beskriva vad det innebär att vara religiös. En berömd förklaring är: ”Den är religiös för vilken något är heligt.” Att tro och känna att något är heligt är att ha det som ett centrum i tillvaron. Inför det heliga känner man absolut vördnad, och man kan aldrig tänka sig att överge eller förlöjliga eller kränka det. Att något är heligt för en kan man visa på olika sätt.
Heliga rum En helig plats eller ett heligt rum är avskilt för det viktigaste i livet. Det kan vara ett ställe som visar på det gudomliga. Det kan höra ihop med en speciell religion. Kyrkor och moskéer och synagogor och tempel är sådana platser. Människor går dit för att tänka på vad som är viktigt 8
1.Är du religiös.indd 8
Helig Helig eller heligt är den eller det som tillhör det gudomliga och som man har djup respekt och aktning för, som inger absolut vördnad.
ÄR DU RELIGIÖS?
09-10-06 23.03.31
och vad livet går ut på, för att återhämta sig och för att få kontakt med det innersta i tillvaron. De går dit för att få överblick över sina liv och för att känna att de hör till någonting, att de ingår i ett sammanhang. Rummen är utformade så att de ska hjälpa människor att hitta överblick och sammanhang. De ser olika ut beroende på vilken religion eller tro de speglar. Inom zenbuddhismen, en riktning inom buddhismen, finns trädgårdar med enkla och rena former som underlättar meditationen. I islams heliga rum, moskén, undviker man bilder och bygger rummet så att det blir lätt att rikta sig åt rätt håll. Under bönen ska man vara vänd mot Mekka, där profeten Muhammed, den viktigaste personen inom islam, hade sitt hem. Inom vissa kristna riktningar vill man inte ha bilder i kyrkan, utan endast ett kors, den symbol som påminner om det centrala inom kristendomen. Andra kyrkor kan ha en mängd bilder som visar olika delar av det som ingår i kristen tro.
Meditation Att meditera är att försjunka in i sig själv i stilla eftertanke. Det finns olika sorters meditation, men alla handlar om att koncentrera sig för att uppnå en insikt.
Symbol En symbol är ett tecken för något. Den ska påminna om det som den betecknar. Exempel på symboler är trafiksignaler och ikoner på dataskärmar.
Rit En rit är en handling som man i en viss situation alltid utför på samma sätt. Man kan säga att man beter sig rituellt. Andra ord som kan användas är ceremoni och ceremoniellt. Ofta är riter och ceremonier knutna till religioner.
Kult Ordet kult används om en rit som riktas till det gudomliga eller det heliga.
Heliga handlingar Bön Man kan visa att man är religiös, att något är heligt för en, genom I bönen riktar man sig till det gudomliga. Man ber om någonting eller att utföra heliga handlingar. Ofta använder man ordet rit om en helig tackar för något man fått. handling. En rit är en handling som utförs på samma sätt varje gång. Men en rit behöver inte vara religiös. Ibland kan man se hur en fotbollsspelare varje gång hon eller han gjort mål beter sig på exakt samma sätt. Fotbollsspelaren kanske höjer sin knutna högerhand i luften eller kastar sig på knäna och glider mot publiken med armarna utsträckta. Det är en rit, fastän den inte är religiös. Ibland använder man i stället ordet kulthandling om en rit. Kult betyder ungefär detsamma som dyrkan. När man använder ordet kult, vill man betona att den rit man talar om är en handling som riktas till det heliga. Det finns heliga handlingar som förekommer i nästan alla religioner. Bön är en sådan helig handling. I bönen vänder man sig till det gudomliga, ber om hjälp eller tackar för någonting. Men bönen kan se olika ut. Inom islam ligger man på knä och ibland sänker man pannan mot marken eller golvet. Inom vissa delar av judendomen gungar man fram och tillbaka under bönen. Går man in i en kristen kyrka, ser man hur folk knäpper sina händer när de ska be. Men så kan man göra inom andra religioner också. Det finns både likheter och skillnader mellan olika religioners heliga handlingar. Caroline Seger, fotbollsspelare, i det svenska landslagets tröja.
ÄR DU RELIGIÖS?
1.Är du religiös.indd 9
9
09-10-06 23.03.34
ren Kennedy
Fotbollsspela
r.
Bakircioglü be
Vad kan det vara för bok han håller i?
10
1.Är du religiös.indd 10
ÄR DU RELIGIÖS?
09-10-06 23.03.40
Heliga berättelser och heliga texter Det heliga eller gudomliga går egentligen inte att beskriva med ord. Hinduismen kallar det gudomliga för brahman. Brahman är bortom vårt språk och går inte att förklara. Buddhismen säger detsamma om nirvana, målet för livet. Judendomen menar att ingen kan se Guds ansikte – hurdan Gud verkligen är. I kristendomens nya testamente står det att Gud ”bor i ett ljus som ingen kan nalkas”. Och inom islam säger man ”Allahu akbar”. Det betyder: Gud är större, större än alla våra försök att beskriva Gud. Ändå menar man att det går att tala om det gudomliga. Inom religionerna finns det berättelser som visar på det heliga, livets insida. Berättelserna kan till exempel beskriva varifrån allt kommer, vart vi är på väg och vad livet är. De kan tala om vad man bör sträva efter och hur man bör leva. Berättelserna kan också förklara varför man utför riter och heliga handlingar. De kan till exempel berätta om första gången en handling utfördes, så att man tänker på den händelsen varje gång man själv utför handlingen. Olika religioner har olika heliga berättelser. Utifrån de berättelserna utför man också olika heliga handlingar. I kristendomens heliga bok Bibeln berättas det om en gång när Jesus åt en speciellt helig måltid med sina lärjungar. Sedan dess äter alla kristna denna måltid. Den kallas för nattvarden. Inom islam ber man fem gånger om dagen. Det gör man för att det i berättelserna om profeten Muhammed står att han gjorde så. Inom judendomen bygger man lövhyddor vid en särskild tid på året för att minnas Bibelns berättelse om hur det judiska folket vandrade genom öknen i 40 år. Respekt för det heliga Människor håller olika saker för heliga. Det är inte bara religiösa personer som anser att det finns heliga ting. De flesta känner speciellt för vissa saker, som inte får kränkas eller förlöjligas. Det är viktigt att man visar respekt för varandras känslor och uppfattningar om vad som är heligt. Har man inte respekt för det som är heligt för andra, är det svårt att kräva respekt för det som är heligt för en själv. Ibland kan det vara svårt att veta hur man ska bete sig för att visa respekt. Det kan till exempel gälla i andras heliga rum. Det händer att musikgrupper som ska spela i kristna kyrkor använder altaret som ett vanligt bord. Där lägger man kanske saker som inte fått plats någon annanstans: tejprullar, anteckningar, noter och dricksflaskor. Men altaret är inte avsett för det. Det ska vara en plats för tillbedjan. Det
Altare Altaret är ett bord i ett heligt rum. Bordet är centralt i gudstjänsten och utmärker platsen för tillbedjan och offer.
ÄR DU RELIGIÖS?
1.Är du religiös.indd 11
11
09-10-06 23.03.41
Bönetid i moskén.
brukar ändå sällan bli några konflikter. Alla vet att man inte kan känna till hur man ska bete sig i sammanhang man inte är van vid. Men det är ändå viktigt att tänka sig för, när man är inne i ett rum som är heligt för andra. Det är lätt att såra någon utan att mena det. Rummet är till för att visa på det som är viktigast. Att inte ta hänsyn till det kan uppfattas som förakt för andras tro. Man kan uttrycka vördnad på många olika sätt. Ofta försöker man tala lågt för att inte störa. När man går in i en moské tar man av sig om fötterna. Så gör också hinduer och buddhister, när de går in i sina tempel. Många kristna bugar eller gör korstecken när de går in i en kyrka. I en katolsk kyrka finns en liten skål med vatten innanför kyrkdörren. De troende doppar fingrarna i vattnet innan de gör korstecken. Buddhister som går in i ett tempel för ofta samman händerna framför bröstet och bugar mot altaret. Tibetanska buddhister böjer knä och rör vid golvet med händerna och pannan. I den judiska synagogan måste männen ha något på huvudet, en så kallad kippa. Det finns många fler exempel. Oftast gör det inget att man inte riktigt vet hur man ska bete sig. Det som är nödvändigt att göra får man nästan alltid hjälp med. Viktigast är att man visar vördnad, så att de som använder det heliga rummet inte tror att man hyser förakt för det heliga. 12
1.Är du religiös.indd 12
ÄR DU RELIGIÖS?
09-10-06 23.03.59
Att vara religiös – och att inte vara det Vad svarar du på frågan: Är du religiös? Det beror nog på vad du menar med ordet religiös. Firar du jul och påsk, Chanukka och Sukkot, Ramadan och Id al-Fitr, Diwali och Holi eller Vesakfesten? eller
Ber eller mediterar du?
eller
Tror du på Gud eller det gudomliga – vad du än menar med orden?
eller
Kallar andra dig för kristen, jude, hindu, muslim eller något liknande?
eller
Har du en egen, helig plats för vila och eftertanke?
eller
Funderar du på de stora och svåra frågorna om livets mening, vad som sker efter döden och om Gud finns?
Svarar du ja på någon av frågorna (eller andra liknande frågor som är ganska lätta att komma på), kan du väl få kalla dig religiös – men du slipper också. Frågan om vad du kallar dig själv är kanske inte så viktig. Det finns annat som nog har större betydelse. Vad som är sant och värt att tro på, vad som är rätt och riktigt att göra och hur vi som tror och tänker olika ska kunna leva tillsammans och lära av varandra – det är nog viktigare att fundera över.
Helig plats inom religionen shinto i Izumo, Japan. Med hjälp av pilar sticker man ned papperslappar med böner vid ett speciellt träd.
ÄR DU RELIGIÖS?
1.Är du religiös.indd 13
13
09-10-06 23.04.05
Ömsesidighetens princip Vad är meningen med livet? Vad är viktigt i livet och varför är det viktigt? Vad ska jag sträva efter? Har jag ansvar för andra människor? De olika religionerna svarar olika på frågorna om livet. Men många människor tycker sig ändå kunna se att det finns en minsta gemensamma nämnare, något som alla har gemensamt. Ofta sammanfattas detta med de ord i Bibeln som kallas den gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.” Bibelns texter skapades i Mellanöstern. Konfucius var en religiös lärare som verkade i Kina. Han sa samma sak, även om han uttryckte det på ett annat sätt. Han sa att vi inte ska tillfoga någon annan det vi själva inte vill bli tillfogade. Så sa också den judiske läraren Hillel om vad som är kärnan i den judiska lagen. En regel inom islam lyder: ”Ingen av er är en troende, förrän han önskar för sin broder det han önskar för sig själv.” Någon har kallat det som vi finner i dessa olika citat för ömsesidighetens princip. Den innebär att eftersom vi är ömsesidigt beroende av varandra, har vi också en plikt att hjälpa varandra. Det här är någonting som varje människa vet, menar man, och därför visar sig denna kunskap i alla olika trossystem och religioner.
Men i praktiken? Trots att vi alla vet att vi borde vara sådana mot vår medmänniska som vi vill att hon ska vara mot oss, leder detta inte till att vi är det. Anhängare av religioner och livsåskådningar som predikar kärlek och sammanhållning tycks till och med handla på motsatt sätt ibland. Krig på grund av religion och livsåskådning förekommer ofta. Krig mellan folkgrupper som tillhör olika grenar inom samma religion är inte heller sällsynta. Buddhister framhåller tolerans och generositet. Muslimer predikar Allah som en förlåtande Gud. Kristna menar att Jesus har visat att Gud Ömsesidighetens princip Ömsesidighetens princip innebär att vi, eftersom vi är beroende av varandra, också har en plikt att hjälpa varandra.
Livsåskådning Den livsåskådning man har är det sätt man har att se på livet. Livsåskådningen är det tankemönster man använder när man försöker besvara de livsavgörande frågorna. Livsåskådningar kan vara både religiösa och icke-religiösa.
Belfast, Nordirland.
14
1.Är du religiös.indd 14
ÄR DU RELIGIÖS?
09-10-06 23.04.12
ÄR DU RELIGIÖS?
1.Är du religiös.indd 15
15
09-10-06 23.04.16
är en kärleksfull Gud. En del människor som inte ser sig som religiösa kallar sig humanister och betonar att varje människa är unik och värdefull. Ändå har buddhister, muslimer, kristna och humanister förföljt och dödat både anhängare av den egna religionen eller livsåskådningen och motståndare till den. Men motsatsen gäller också. Alla religioner och livsåskådningar kan hos sina anhängare visa upp kamp mot förtryck, generositet mot fienden, en vilja att offra sig för andra och kärlek till nästan.
Gemensamt för alla En del människor menar att det är religionskrigen som visar hurdana religionerna egentligen är. Andra säger att generositeten och kampen mot förtrycket visar hurdana de är. Vad kristendom är, säger de, syns inte i de kristna kyrkor som stängde ute färgade i Sydafrika utan i Moder Teresas arbete i Calcuttas slum. Vad buddhism är syns inte i krigen på Sri Lanka utan i Dalai lamas fredsarbete. Vad islam är syns inte i förföljelsen av människor som tillhör andra religioner i Sudan, utan i invandrade muslimers försoningsarbete i Sverige. Det går nog inte att så enkelt säga något om ”hurdana religionerna egentligen är”. Men det man ändå kan säga är att det verkar finnas en gemensam uppfattning över hela världen om att människan ska behandla andra som hon själv vill bli behandlad – och att svårigheten att leva efter det verkar vara lika stor överallt. • Vad kan det betyda när man säger att något är heligt? • Ge exempel på heliga handlingar inom olika religioner. • Ge exempel på olika sätt att uttrycka vördnad för något som uppfattas som heligt. • Förklara vad begreppet ”ömsesidighetens princip” betyder. Tror du själv att det finns en sådan ömsesidighetens princip som är gemensam för alla människor? Varför? Varför inte?
16
1.Är du religiös.indd 16
Bilder av Jesus och hans mor Maria bärs i procession i samband med en festgudstjänst i Tyskland.
?
ÄR DU RELIGIÖS?
09-10-06 23.04.31
Guden Ganesha hyllas i samband med en religiös högtid i södra Indien.
Nigerianska män har samlats för att be flodgudarna om hjälp och stöd.
Är religionerna släkt? Det finns många olika religioner i världen. En del av dem har få anhängare i avgränsade områden. Andra religioner finns spridda över hela världen och har många anhängare. Dessa kallas ofta världsreligioner.
Lika men olika Religionerna brukar delas in i ”familjer”. En familj har sitt ursprung i Asien. Dit hör hinduism och buddhism. Hinduismens och buddhismens gemensamma ursprung kan spåras minst 5 000 år tillbaka i tiden. Hinduerna själva menar att deras religion alltid funnits. Buddhismen har sina rötter i hinduismen, men blev en egen religion genom Buddha som anses ha levt för omkring 2 500 år sedan. En annan familj har sina rötter i Mellanöstern. Till den familjen räknas judendom, kristendom och islam. Dessa religioner har ett gemensamt ursprung för knappt 4 000 år sedan. De naturnära folkens religioner skulle man kunna se som en tredje familj. Det är religioner som var och en har få anhängare, ÄR DU RELIGIÖS?
1.Är du religiös.indd 17
17
09-10-06 23.04.44
Impuls
s l u p Im
RELIGION 1 Lennart GĂśth Katarina Lycken
IMPULS Religion fÜr grundskolans senare del är indelad i tre bÜcker: Grundbok 1 handlar om de abrahamitiska religionerna och är uppdelad i fem kapitel: Är du religiÜs?, Judendom, Kristendom, Islam, Och allt det där andra, dü?
RELIGION 1
RELIGION 1
FĂ–R GRUNDSKOLANS SENARE DEL
s l u p Im
Grundbok 2 är ocksü uppdelad i fem kapitel: Att mÜta religionerna, Naturnära folks religioner, Hinduism, Buddhism, Och allt det där andra, dü? I Grundbok 3 lyfts etikfrügorna fram liksom väckelserÜrelserna i Sverige, nya religiÜsa rÜrelser och alternativa livsüsküdningar som feminism, marxism och ekosofi. Bokens kapitel är: Att tolka livet, Sverige i gür, i dag, i morgon, Synvändor, Etik – att värdera och agera.
1 *4#/
29 okt. Packat Omsl fullformat Religion.indd 1
08-10-29 14.17.35