9789151100753

Andra upplagan

Sfi kurs C och D LÄRARHANDLEDNING

JOSEFIN LINDHOLM ANGELA REISER

Innehåll

4

Förord

5

Inledning

1. Mitt nya språk

7

10

2. Fika Kopieringsunderlag 14

16

3. Natur och miljö Kopieringsunderlag 21

23

4. Böcker Kopieringsunderlag 28

30

5. Symboler Kopieringsunderlag 33

35

6. Minoriteter Kopieringsunderlag 38

40

7. Kärlek Kopieringsunderlag 42

44

8. Förebilder Kopieringsunderlag 48

50

9. Livsfrågor Kopieringsunderlag 54

56

Avslutningsvis – övningsboken

57

Att jobba med totala nybörjare

60

Grammatik i grupp – så gör du + texter

70

Övningar – kopieringsunderlag

95

Skrivmallar – kopieringsunderlag

3

Inledning Vårt läromedel bygger på texter. Genom text ökar man ordförrådet och får en förståelse för svensk grammatik. Det är alltså vår tanke att man lär sig språket via texter, som man arbetar med. Eleverna diskuterar texterna, gör läsförståelser, skriver och sammanfattar.

Enligt Skolverkets kursplan för utbildning i svenska för invandrare, ska eleven: ”reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls- och arbetsliv i Sverige.”

Vi har valt teman utifrån att eleverna ska kunna relatera till sig själva och sin egen erfarenhet. Variationen mellan temana är stor och många texttyper är representerade.

Det ges många möjligheter att träna de fem färdigheterna: hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet.

Basgrupper Vi rekommenderar att du placerar eleverna i basgrupper när du har hand om en sfi-grupp. Med det menar vi att du sätter eleverna i grupper om fyra (högst fem), där deltagarna i grupperna bör ha olika modersmål (så långt det är möjligt). Det är också bra om de befinner sig på olika kunskapsnivåer.

Vår erfarenhet är att de elever som är duktiga lär sig ännu mer av att undervisa dem som inte kommit så långt. De som är nyare i språket sporras av sina kurskamrater. Det är i samtalet med andra man lär sig. Ett av de viktigaste momenten i språkundervisning är diskussion. Detta har varit en av våra grundtankar när vi har författat vårt läromedel.

Låt eleverna så långt som möjligt sitta i dessa fasta basgrupper. Visar det sig att någon grupp inte fungerar får man som lärare naturligtvis byta deltagare i grupperna. Man kan också skapa nya grupper vid varje nytt tema. Det viktiga är att eleverna får trygghet i sin basgrupp, så att de känner att de vågar läsa högt, fråga och diskutera utan att bli oroliga.

Textboken I vår textbok är alla kapitel uppbyggda ungefär på samma sätt. Varje kapitel startar med en bild och några diskussionsfrågor, för att sätta in eleverna i temat. De behöver få en förförståelse inför texterna och temat. Texterna är av olika slag för att eleverna ska se olika typer av texter. Språket kan skilja sig åt i olika texttyper och det är en önskan att eleverna kan uppfatta skillnaderna. På högre nivåer kräver också Skolverket att eleverna ska kunna anpassa sitt språk efter olika mottagare och olika situationer.

5

Inledning

I varje kapitel finns olika uppgiftstyper. Alla typer finns inte i alla kapitel.

De uppgiftstyper som förekommer är: diskutera

fundera

ta reda på

sammanfatta

läsförståelse

återberätta

skriva Varje kapitel avslutas med en kapiteluppgift. Här finns en uppgift för C-nivå och en för D-nivå. I anslutning till kapiteluppgiften finns också Skolverkets kunskapskrav för C- och D-nivå.

Övningsboken Övningsboken följer lärobokens teman. I övningsboken finns ordlistor till alla texter från textboken. Vi har valt att ha ordlistorna här och inte i läroboken, därför att vi anser att de skulle störa läsningen. Det är viktigt att få ett sammanhang i en text, innan man går ner på ordnivå. Övningsboken innehåller många olika uppgiftstyper, till exempel: skrivuppgifter

dialoger

ordkunskapsövningar

presentationsteknik

undersökande uppgifter

uttal på frasnivå

bildserier att skriva till

grammatikuppgifter

ordbildning

diskutera

Till varje kapitel i övningsboken finns en ny text till temat. Vår tanke är att det ska vara en lättare text med tillhörande läsförståelsefrågor.

Om man har en nybörjargrupp på nivå 3C, kan man med fördel börja med övningsboken. Här finns många enklare övningar.

Lärarhandledningen I lärarhandledningen kommer vi att ge tips på hur du kan använda text- och övningsbok. Du får också ta del av våra tankar om materialet. Vi kommer att gå igenom tema för tema. Först i textboken och sedan i övningsboken. Sist i lärarhandledningen finns det kopieringsunderlag till grammatikövningar samt en del andra kopieringsunderlag, som är lätta att använda.

6

1. Mitt nya språk Textboken Vi har valt att inleda med ett kapitel som handlar om det nya språket, svenska. På C-kursen kan deltagarna vara totala nybörjare och behöver därför sättas in i svenska språket med till exempel grundläggande fraser.

Temat Mitt nya språk är ett självklart val att starta med.

Kapitlet inleds, precis som övriga kapitel med en bild. Under bilden finns en diskussionsfråga, som ger en start för diskussion av ämnet.

Kapitlet Mitt nya språk startar med att kunna presentera sig. Lyssna gärna först på texterna, som finns inlästa på www.gleerups.se. Därefter kan man läsa texterna tillsammans. Plocka ut ord och träna på presentationer. Eleverna bör kunna presentera sig själva. Tala om vad de heter, var de kommer ifrån, att de nu bor i Sverige och hur de ser ut.

När man gör presentationsövningarna är det önskvärt att man pratar om vilka ord som är verb. Verben är viktigast i en sats och ofta ganska svåra att lära sig.

Uppgiften som följer efter presentationen handlar om att beskriva andra människor.

Bilden (sidan 7) föreställer flera människor som kommer från olika länder och som också ser olika ut. Be eleverna beskriva personerna. De kan tala om hur de ser ut och vad de har på sig. Detta ger också tillfälle att träna färger och kläder till exempel.

I Sverige är det viktigt att man kan sitt personnummer. Man måste ofta uppge sitt personnummer. Då är det viktigt att man kan uttrycka det på ett sätt som blir rätt uppfattat. Detsamma gäller för telefonnummer.

Det är lämpligt att man tränar på siffror innan man börjar med personnummer och telefonnummer. Hur uttalar man de svenska siffrorna? Gå igenom siffrorna 1–10, 11–19, 20–29 och därefter varje tiotal fram till hundra. Det är också bra att man tränar på månaderna och deras nummer. Glöm heller inte att prata om de fyra sista kontrollsiffrorna i personnumret.

När det gäller telefonnummer är det bra att påpeka att man säger sitt telefonnummer på ett speciellt sätt. Man brukar inte säga sitt telefonnummer i ental. Vanligtvis säger man sitt telefonnummer i tiotal, förutom de första fyra siffrorna.

Förbered alltid eleverna innan du startar med en ny text.

Därefter har vi förslag på dialoger från situationer som varje elev troligen kommer att hamna i. Det är viktigt att kunna presentera sig och alla kommer säkert att gå och handla.

Vi tycker också att det är viktigt att eleverna kan beskriva, både muntligt och skriftligt.

7

1. Mitt nya språk

Ju längre man studerar språket, desto större krav kommer att ställas på att kunna beskriva. Det är därför lämpligt att börja med det så tidigt som möjligt. Det kommer att ge eleven möjlighet att berätta.

Lyssna på dialogerna. Läs dem högt med eleverna. Gör uppgiften på sidan 9. Prata om att gå och handla. Vad kallar man till exempel hen som sitter i kassan? Övriga dialoger har vi med för att de också handlar om vardagssituationer. De handlar om att ”stöta på” en bekant, svara i telefon, boka tid, och bli uppringd. Låt eleverna lyssna och sedan läsa parvis. Hitta gärna på egna dialoger. Fråga eleverna vilka situationer de råkar ut för, där de inte riktigt vet vad de ska svara. Det kan handla om att prata med grannarna till exempel. Du som lärare kan naturligtvis också hitta på vardagliga situationer och ge eleverna andra, korta dialoger.

Sist bland dialogerna har vi med vanliga fraser. De första handlar om att inleda ett samtal. Diskutera här med eleverna i vilka situationer man kan använda de olika fraserna. Man säger till exempel inte ”god dag” till en kompis. Man säger kanske inte heller ”hej på dig”, till sin chef … Detsamma gäller för att avsluta ett samtal. Läraren kan hitta på olika situationer och be eleverna välja bland fraserna. I varje avsnitt bland fraserna kan du, som lärare, alltså diskutera i vilka situationer man kan använda dem.

Eleverna kanske har hört flera av dem och kan ge egna exempel på situationer.

Efter fraserna har vi förenklat texter från övriga kapitel. Det ger en förförståelse för texterna, som är något svårare. Lyssna på texterna, och läs texterna tillsammans. Ta ut svåra ord. Avslutningsvis diskuterar ni texterna. Först kan eleverna diskutera i sina ”basgrupper”. Därefter lämnar varje grupp något exempel från diskussionerna.

Övningsboken (upplaga 2) Det inledande kapitlet Mitt nya språk, följer textbokens uppbyggnad. I övningsboken ger vi fler exempel på enkla dialoger och fokuserar på enkla verb. Vi har också fler bilder, som är lämpliga för deltagarna att beskriva och kanske till och med diskutera.

I övningsboken finns också fler övningar som handlar om att lära in siffror. Här finns dessutom övningar, som syftar till att träna på hur man säger olika klockslag på svenska. Framför allt har vi fokuserat på bokstäverna. Efter att vi har delat upp alfabetet i konsonanter och vokaler har vi några övningar på enkla stavningsregler.

Vi har valt att inte ha med någon grammatik i inledningskapitlet, eftersom vi inte tror att det är relevant på nybörjarstadiet. På det här stadiet gäller det i första hand att få tillräckligt många ord för att kunna uttrycka enkla fraser.

Däremot kan man göra enkla presentationer och därför har vi med några enkla sådana övningar.

8

1. Mitt nya språk

Arbeta vidare med kapitlet Mitt nya språk • Gruppuppgift. Ge er ut utanför skolan. Fotografera (mobilkameror fungerar utmärkt)!

Lämpligt är att ha olika teman vid olika tillfällen, t.ex. natur, skyltar, affärer, fordon, arbetsplatser etc. Tillbaka i skolan trycker ni ut bilderna och skriver texter till dem i storgrupp. Efter att ha gjort detta tillsammans några gånger kan eleverna skriva i mindre grupper och redovisa för varandra.

• Muntlig uppgift. Beskriv varandra. Uppmana eleverna att även försöka beskriva den andres inre egenskaper och kunskaper (snäll, hjälpsam, rolig, bra på matlagning).

Presentera muntligt för gruppen.

• Lägg ut massor av bilder på människor på ett bord (från tidningar, internet, fotografier …). Låt eleverna välja varsin bild. Ge dem en stund att hitta på en beskrivning av personen, så ingående de kan. Uppgiften kan presenteras muntligt eller skriftligt.

• Studiebesök. Besök diverse olika ställen: matvaruaffär, industri, bibliotek, begravningsbyrå, bondgård, konsthall … Fotografera! Ställ frågor! Uppgifter efter kan vara: skriv en sammanfattning av besöket, skriv till bilder, berätta om olika yrken, eller berätta muntligt i ett eget “radioprogram”.

9

KO P I E R I N G S U N DE R LA G

Miljöbeskrivning (Så här ser platsen ut:)

(Så här låter det på platsen:)

(Så här luktar/smakar det på platsen:)

(Så här känns det på platsen:)

102

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

KO P I E R I N G S U N DE R LA G

Recept

(maträttens/bakverkets namn)

Ingredienser * * * * * * * *

Gör så här: * * * * * *

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

103

Ingång Sfi kurs C och D Lärarhandledning Josefin Lindholm och Angela Reiser Ingång 3, är ett läromedel som vänder sig till elever som studerar på kurs C och D inom utbildningen svenska för invandrare (sfi). Läromedlet består av en textbok, en övningsbok och en lärarhandledning. Alla texter till Ingång finns inlästa på www.gleerups.se. Ljudet finns också i den digitala versionen av Ingång.

Här i lärarhandledningen finns tips på hur du kan arbeta med texterna och övningarna i textboken respektive övningsboken samt ytterligare övningar.

Upplägget i handledningen följer textbokens och övningsbokens nio teman.

Det vi tar upp i handledningen är sådant vi har prövat själva och sådant vi tror skulle fungera även för dig som lärare.

Under arbetets gång har vi tänkt på att många lärare är nya i yrket och därför önskar praktiska tips på hur man kan använda texterna och övningarna.

Naturligtvis har varje lärare egna idéer, men vi berättar om våra. Kanske kan de inspirera till nya sätt att arbeta. Dessutom innehåller lärarhandledningen flera kopieringsunderlag.

Josefin Lindholm är lärare i sfi, svenska och svenska som andraspråk. Hon har arbetat inom vuxenutbildning i många år och har i egen regi hållit kurser i svenska som andraspråk och retorik. Just nu arbetar hon på Alströmergymnasiet i Alingsås.

Angela Reiser är lärare i sfi, svenska och svenska som andraspråk. Hon har arbetat på Vuxenutbildningen ett flertal år, samt har i egen regi hållit kurser i svenska som andraspråk, retorik samt fri skrivning. Just nu arbetar hon i eget företag, Språkvisa, med undervisning i svenska språket samt textproduktion.