9789127146532 by Smakprov Media AB

Boken ger dig som blivande eller yrkesverksam lärare inom förskola och grundskola F–6:

Cecilia Axell

Tekniken finns i vår vardag och historia, den påverkar och hjälper oss dagligen. Men är vi alltid medvetna om tekniken? Och är den alltid av godo? Hur påverkar den oss egentligen?

kunskap och allmänbildning inom teknikämnet

underlag för samtal i enlighet med kursplanens intentioner om hur teknik påverkar oss människor, vårt samhälle och vår miljö.

FOTO: CHRISTIAN LARSSON

CECILIA AXELL är i grunden lärare för åk 1–7 i MA/NO/TK, men har även en universitetsexamen i montessoripedagogik. I sin lärargärning kom hon att intressera sig alltmer för ämnet teknik och dess undervisningspraktik, vilket efter 18 år i grundskolan ledde till forskarstudier vid Linköpings universitet. Efter disputationen år 2015 i teknikens didaktik, har hon framför allt blivit uppmärksammad för sitt fokus på berättandets betydelse för undervisningen. Som forskare inom teknikdidaktik undervisar Cecilia Axell även på lärarutbildningen och föreläser runt om i landet. Med den här boken debuterar hon som författare.

Med utgångspunkt i skönlitterära barnböcker — som exempelvis böckerna om Mamma Mu, Pettson och Findus samt Kalle och chokladfabriken — visas här konkret hur du kan föra diskussioner som väcker nyfikenhet, fördjupar förståelsen samt främjar det kritiska tänkandet.

ISBN 978-91-27-14653-2

Upptäck tekniken i barnlitteraturen

en metod för hur du med barnlitteratur som utgångspunkt kan skapa intresse och förståelse för teknik

”Cecilia Axells bok är en gedigen, läsvärd och viktig bok som både undervisar och utmanar läsaren. Då den erbjuder många olika perspektiv, är den generellt användbar i teknikundervisningen.”

UPPTÄCK

TEKNIKEN

Claes Klasander, filosofie doktor i teknikens didaktik och föreståndare för Centrum för tekniken i skolan (CETIS)

”Författaren visar i denna tillgängliga och inspirerande bok hur man med utgångspunkt i barnlitteratur kan behandla viktiga perspektiv på teknik och teknikundervisning.” Staffan Sjöberg, universitetslektor i ämnesdidaktik

i barnlitteraturen

Cecilia Axell

9 789127 146532

upptäck tekniken i barnlitteraturen cover 2.indd 2,5

2016-12-19 15:41

Axell inlaga 19 dec.indd 2

2016-12-19 14:31

CECILIA A XE LL

-UPPTACK TEKNIKEN i ba rn l itteratu ren

N ATU R & KU LTU R

Axell inlaga 19 dec.indd 3

2016-12-19 14:31

Förlaget Natur & Kultur är en stiftelse som utan ägare kan agera självständigt och långsiktigt. Vårt mål är att genom stöd, inspiration, utbildning och bildning verka för tolerans, humanism och demokrati.

KOPIERINGSFÖRBUD! Förlaget påminner om att detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal och den mycket begränsade rätten till kopiering för privat bruk. info@nok.se www.nok.se © 2017 Cecilia Axell och Natur & Kultur, Stockholm Förläggare: Gerda Lundberg Förlagsredaktör: Susanne Sellergren Formgivning och sättning: John Eyre Omslag: Cristina Jäderberg Första utgåvan, första tryckningen Tryckt i Estland, 2017 ISBN 978–91–27-14653-2

Axell inlaga 19 dec.indd 4

2016-12-19 14:31

INNE HÅLL

INLEDNING 8 1. VAD ÄR TEKNIK? 13 Begreppet teknik 13 Teknikfilosofi 15 Teknikens drivkrafter 23 Makt, hybris och nyfikenhet som drivkraft 26 Samhälleliga och kulturella drivkrafter 28 Hur teknik utvecklas 30 Komplex och icke-linjär utveckling 30 När tekniken får nya användningsområden 31 ”Odödlig” teknik 33 Slumpens betydelse och naturen som inspirationskälla 35 2. SKOLANS TEKNIKÄMNE OCH TÄNKBARA TEMAOMRÅDEN 37 Skolans teknikämne 37 Vad säger styrdokumenten? 38 Tänkbara teknikteman 43 Tekniken som ond, god eller neutral 43

Axell inlaga 19 dec.indd 5

2016-12-19 14:31

U P P TÄ C K T E K N I K E N I B A R N L I T T E R AT U R E N

Tekniken som autonom 46 Tekniken som antropomorf 49 Teknikens symboliska värde 51 Teknik och genus 52 Tekniken och naturen 60 3. VAD SÄGER FORSKNINGEN? 67 Barns uppfattningar om teknik 67 Barns attityder till teknik 68 Tekniska ord, termer och begrepp 71 Teknik och barnlitteratur 73 Skönlitterära berättelser i teknikundervisningen 73 Budskap om teknik i faktaböcker för yngre barn 75 Budskap om teknik i skönlitterära barnböcker 77 4. LÄSA BARNBÖCKER MED TEKNIKDIDAKTISKA GLASÖGON 81 Identifiera tekniken i barnlitteraturen 81 Vad för slags teknik finns i berättelsen? 82 Hur är tekniken gestaltad? 84 Varför är tekniken skildrad på ett visst sätt? 85 Vilka mänskliga behov och önskningar uppfyller tekniken? 87 Vilka drivkrafter ligger bakom tekniken? 90 Genus i barnböcker med tekniskt innehåll 94 5. TEKNIKEN I BARNLITTERATUREN 97 Tekniken i Nils Holgerssons underbara resa 98 Diskussionsfrågor om tekniken i Nils Holgerssons underbara resa 104 Tekniken i böckerna om Pettson och Findus 107

Axell inlaga 19 dec.indd 6

2016-12-19 14:31

INNEHÅLL

Diskussionsfrågor om tekniken i böckerna om Pettson och Findus 125 Tekniken i böckerna om Mamma Mu 129 Diskussionsfrågor om tekniken i böckerna om Mamma Mu 139 Tekniken i Doktor Klokamundus’ uppfinning 142 Diskussionsfrågor om tekniken i Doktor Klokamundus’ uppfinning 149 Tekniken i Kalle och chokladfabriken 151 Diskussionsfrågor om tekniken i Kalle och chokladfabriken 156 Tekniken i Kanoten 157 Diskussionsfrågor om tekniken i Kanoten 161 Tekniken i Muminpappans memoarer 163 Diskussionsfrågor om tekniken i Muminpappans memoarer 176 6. SAMMANFATTANDE DISKUSSION 178 Tips på skönlitterära barnböcker med teknik 181 Referenser 184 Barnböcker 184 Övrig litteratur 184

Axell inlaga 19 dec.indd 7

2016-12-19 14:31

INLE DNING

Det är ganska svårt att bygga en tomtemaskin. Pettson kunde inte tänka ut allt på en gång. Vi får ta en bit i taget, tänkte han. Ett kugghjul behövde han i alla fall, och en kuggstång, så det skulle han börja med att bygga. Det är inte många gånger i livet som man har en oemotståndlig lust att bygga ett kugghjul, men nu hade Pettson det. Han skyndade sig ut i snickarboden. (nordqvist, 1994, s. 35)

I Sven Nordqvists illustrerade berättelser om Pettson och Findus spelar tekniken en betydande roll. Det gör den i många skönlitterära böcker. Skönlitteraturen lyfter ofta fram teknikens mångskiftande natur och komplexitet på ett sätt som läroböcker och faktaböcker sällan gör. Genom berättelsen förflyttas vi som läsare in i sagans värld där landskapet är fyllt av olika slags teknik – teknik som vi kanske inte alltid lägger märke till eller reflekterar över, men som ingår som viktiga delar i både saga och verklighet. Hur kan då skönlitterära barnböcker knytas till skolans teknikämne? Enligt både förskolans och grundskolans läroplaner ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper såväl i som om teknik och hur tekniken är invävd i olika sociala, kulturella och historiska kontexter. Dagens barn, liksom vi vuxna, omges av teknik och är i hög grad beroende av den. Men

Axell inlaga 19 dec.indd 8

2016-12-19 14:31

INLEDNING

även om tekniken är ett naturligt inslag i vår vardag och kan vara till stor nytta, är det inte säkert att vi är medvetna om dess mångfacetterade natur. Ett kritiskt tänkande är viktigt att förmedla till elever i alla ämnen, inte minst inom teknikämnet, just eftersom tekniken i sig kan vara komplex. Låt mig ge ett exempel. I ett radioprogram diskuterades för en tid sedan de senaste framstegen inom gentekniken – dess möjligheter men även dess risker. Forskaren menade att med gentekniken följer vissa moraliska och etiska dilemman som vi måste ta ställning till innan tekniken börjar användas i större skala. Journalisten höll med, men ställde sedan frågan: ”Men när den nya tekniken knackar på dörren, kan vi verkligen avstå från att släppa in den?” Gentekniken väcker etiska frågor som handlar om huruvida vi har rätt att manipulera naturen för att få våra behov och önskningar tillfredsställda. Även om en specifik teknik är möjlig att utveckla, är det alltid etiskt och moraliskt försvarbart att utveckla den? Journalistens fråga är intressant även i ett annat avseende. Den säger nämligen något om hur vi talar om tekniken. Hur ser vi på tekniken som fenomen? Är den något som lever sitt eget liv, ”knackar på dörren”? Tekniken skulle i så fall vara något vi människor varken styr eller har kontroll över – trots att den är skapad av oss för att uppfylla våra behov och önskningar. Diskussionen mellan journalisten och forskaren säger också något om vårt ambivalenta förhållande till tekniken. Den fascinerar oss och tillfredsställer våra behov, men när den är så komplicerad att dess konsekvenser är svåra att överblicka och förutsäga upplever vi den som ett hot. Teknikens komplexitet handlar därmed inte enbart om hur den är konstruerad eller fungerar, utan också i hög grad om vilka oförutsägbara konsekvenser den kan få – för såväl oss människor som planeten som helhet. Exemplet med gentekniken belyser hur väsentligt det är för ett demokratiskt samhälle att alla medborgare har kunskaper om teknik. För att kunna göra överlagda val krävs inte enbart kunskaper i hur tekniken ska hanteras utan även kunskaper om tekniken som sådan och vilken inverkan

Axell inlaga 19 dec.indd 9

2016-12-19 14:31

U P P TÄ C K T E K N I K E N I B A R N L I T T E R AT U R E N

den har. Eftersom tekniken är skapad av människan måste vi kunna bedöma den utifrån dess konsekvenser. Tekniken kan leda till att vi utvecklar bättre lösningar på ett problem eller att ett mänskligt behov tillfredsställs, men den kan också orsaka sådant som olyckor och utsläpp. Vilka är exempelvis för- och nackdelarna med bilen som en teknisk lösning för att förflytta oss? I likhet med mycket annan teknik har bilen, precis som den romerska guden Janus, två ansikten – ett positivt och ett negativt. Denna dubbelhet är högaktuell i vår ambition att skapa en hållbar utveckling. Tekniken är framtidsinriktad, men vi måste kunna tänka om den och tänka kritiskt. Blir den god eller ond i människornas händer? Löser den våra problem eller skapar den nya problem? Teknisk utveckling leder till förändringar i samhället. Vi som lever i samhället bör se till att ha tillräckliga kunskaper för att kunna bedöma om vi vill ha dessa förändringar eller inte.

✸ Hur kan man läsa skönlitterära barnböcker med teknikdidaktiska glasögon? Vilka aspekter av tekniken skildras där? Och på vilket sätt kan denna litteratur bidra till att eleverna utvecklar en ökad förståelse för teknik? Med avstamp i dessa frågor vill jag i denna bok lyfta fram barnlitteraturen som ett pedagogiskt redskap i undervisningen och visa dig som lärare och pedagog hur du kan läsa och tolka skönlitterära barnböcker utifrån ett teknikdidaktiskt perspektiv. För att kunna förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den synliggöras och göras begriplig. Min utgångspunkt är att skönlitterära barnböcker kan bidra till att vidga och fördjupa det teknikdidaktiska perspektivet i undervisningen. Det är därför viktigt att vi som lärare tolkar barnlitteraturen med de teknikdidaktiska glasögonen på innan vi presenterar den för eleverna. Jag kommer att ge exempel på hur sådana tolkningar kan se ut.

Axell inlaga 19 dec.indd 10

2016-12-19 14:31

INLEDNING

Genom att låta böcker som intresserar eleverna ingå i teknikundervisningen, kan tankar och idéer om teknik presenteras som en del av den värld som de känner sig hemma i. Berättelserna kan ligga till grund för samtal med eleverna om teknik och dess inverkan på människa, samhälle och natur i såväl nutid som dåtid. Du som lärare kan benämna olika slags teknik som exempelvis finns i hemmet, skolan, staden, jordbruket, bilen, flygplatsen och rymden. Eleverna kan utveckla sina tankar om teknik, lära sig att kommunicera dem samt utveckla sin förmåga att kunna ta beslut om sådant som rör teknik. De lär sig diskutera olika perspektiv på teknik och teknisk utveckling och att se tekniken ur en historisk synvinkel genom att jämföra då och nu och prata framtidsvisioner. Barnlitteraturen kan därmed fungera som ett didaktiskt redskap för att uppfylla teknikämnets övergripande mål i såväl förskolans som skolans läroplaner. Jag kommer att ge förslag på frågeställningar som du som lärare kan utgå ifrån när du läser berättelserna tillsammans med dina elever. Boken vänder sig till såväl blivande som yrkesverksamma lärare som arbetar i förskolan eller grundskolans tidigare år, från förskoleklass till årskurs 6. Genom bokens budskap och innehåll hoppas jag kunna bistå dig som pedagog med ett extra par pedagogiska glasögon: de teknikdidaktiska. Med blick för tekniken i barnlitteraturen kan du få syn på vilken litteratur som är användbar när du vill belysa tekniken och dess funktion och inverkan på våra liv.

✸ Kapitel 1 ägnas åt att introducera teknikbegreppet. Vad är teknik? Vilka drivkrafter ligger bakom teknisk utveckling? Hur utvecklas teknik? I kapitel 2 diskuterar jag kursplanen i teknik och hur formuleringar i den kan kopplas till barnlitteratur och läsning. Jag berör även olika teman som går att koppla till dessa formuleringar. I kapitel 3 refereras forskning om yngre barns syn på teknik respektive

Axell inlaga 19 dec.indd 11

2016-12-19 14:31

U P P TÄ C K T E K N I K E N I B A R N L I T T E R AT U R E N

teknik och genus samt om betydelsen av att introducera tekniska ord och begrepp tidigt. Jag berättar också om studier där man ur olika perspektiv undersökt hur tekniken skildras i barnböcker. I kapitel 4 ger jag med utgångspunkt i frågorna hur, vad, varför, vilken och vilka förslag på övergripande frågeställningar som du kan utgå från när du läser skönlitterära barnböcker med teknikdidaktiska glasögon. I kapitel 5 ger jag förslag på hur man kan läsa och tolka sju olika skönlitterära berättelser med teknikdidaktiska glasögon. Urvalet av berättelser är gjort med ambitionen att ge en så bred bild som möjligt av återkommande aspekter av teknik som man kan hitta i barnböcker. Kapitel 6 är en sammanfattande diskussion om bokens budskap.

Axell inlaga 19 dec.indd 12

2016-12-19 14:31

KAPITELRUBRIK

VAD ÄR TE KNIK ?

Vad ryms i begreppet teknik? På vilka sätt kan man se på teknik? Eftersom det inte existerar någon entydig definition av begreppet, kommer jag att ge förslag på beskrivningar som är användbara i teknikundervisningen. Syftet är att öka förståelsen för teknikens komplexitet och bidra med ett ramverk som du som lärare kan ha nytta av när du planerar aktiviteter i teknik utifrån barnlitteratur. Med andra ord ingår beskrivningarna i de ”teknikdidaktiska glasögon” som du kan bära när du använder dig av barnböcker i teknikundervisningen. Det är också viktigt som pedagog att själv veta vad man inkluderar i begreppet teknik då man ska leda diskussioner som uppkommer.

Begreppet teknik För att kunna identifiera och analysera tekniken i den barnlitteratur man tänker använda i undervisningen, bör man ha funderat över begreppet teknik. Vad är teknik? Vad är det som utmärker tekniken? Vad är dess särart? Trots att vi kommer i kontakt med olika former av teknik dagligen, är begreppet inte lätt att definiera. Teknik, både som begrepp och fenomen, är

Axell inlaga 19 dec.indd 13

2016-12-19 14:31

U P P TÄ C K T E K N I K E N I B A R N L I T T E R AT U R E N

svårfångat. Många försök har gjorts, inte minst bland de forskare som ägnar sig åt det vetenskapliga fält som kallas teknikfilosofi. Ordet ”teknik” har sitt ursprung i det grekiska ordet techne, vilket brukar översättas med ”konst”, ”hantverk” eller ”skicklighet”. Detta kan i sin tur spåras tillbaka till en indoeuropeisk ordstam, techn, som används för sådant som har med snickeri att göra. Modern teknik har inte alls bara med hantverk att göra, men båda handlar om föremål eller processer som människan skapat för att uppfylla ett visst behov (Mitcham, 1994). När vi i svenska språket använder oss av begreppet teknik avser vi ofta tekniska föremål samt tekniska metoder och processer, medan när vi talar om ”teknologi” avser ”läran om” eller ”kunskapen om” tekniken, det vill säga teknikvetenskap eller ingenjörsvetenskap. Att dra en skarp gräns mellan begreppen teknik och teknologi är dock svårt. Förutom skillnaderna mellan olika språk har definitionerna genomgått stora förändringar över tid. I engelskan används ordet technology som inkluderar båda begreppen. För många människor är teknik emellertid starkt förknippat med föremål som är tillverkade av människan. Denna begränsade tekniksyn är något som många gånger även genomsyrar grundskolans undervisning i teknik (Klasander, 2010; Svensson, 2011; Skolinspektionen, 2014). Men teknik handlar inte enbart om fysiska föremål som vi har skapat. Teknik kan också beskrivas som metoder med vilka vi tillfredsställer våra önskningar och behov när vi använder oss av olika människoskapade fysiska föremål (Lindqvist, 1987). Exempelvis använder vi oss av metoder som mete, pimpelfiske och flugfiske när vi ska fiska och de fysiska föremålen metspö, pimpelspö, fiskefluga, håv för att uppfylla vårt behov av att fånga fisk. Ytterst skulle man därmed kunna säga att teknik också handlar om såväl vår vilja som de mänskliga drivkrafterna som ligger bakom vår vilja att förändra världen och att lösa problem med hjälp av olika människoskapade objekt, metoder, aktiviteter och processer (Mitcham, 1994). En analys av teknik kräver därför en diskussion om vårt tänkande kring tekniken utifrån en rad olika perspektiv. Detta är något som teknikfilosofin intresserar sig för.

Axell inlaga 19 dec.indd 14

2016-12-19 14:31

VAD ÄR TEKNIK?

Teknikfilosofi Teknikfilosofi är en ung disciplin jämfört med naturvetenskaplig filosofi, och det mesta av det som publicerades i början av dess historia speglade en rätt kritisk syn på teknikens inverkan på människan och kulturen, till exempel texter av filosofer som Martin Heidegger och Jacques Ellul. Filosofi brukar beskrivas som den vetenskapliga disciplin som syftar till att systematiskt reflektera över olika aspekter av verkligheten. Filosofi handlar därför om de eviga frågorna: Vad är sanning? Vad är kunskap? Vad är rättvisa? Vad är det goda livet? Teknikens filosofi handlar om dessa frågor, satta i ett tekniskt sammanhang: Vad räknas som teknisk kunskap? Hur påverkar den tekniska utvecklingen våra möjligheter till ett rättvist samhälle? Ökad övervakning leder både till större möjligheter att lösa brott och till försämrad personlig integritet. Innebär detta sammantaget att möjligheterna till ett gott liv ökar eller minskar? Många av frågorna kommer förmodligen aldrig att få något slutgiltigt svar. Filosofin intresserar sig inte bara för svaren, utan strävar även efter att öka vår kunskap genom att diskutera möjliga svar och argumenten för och emot dem samt även själva frågorna. Teknikfilosofin är en relativt liten gren av filosofin men betraktas i dag som en väletablerad disciplin med egna institutioner, konferenser och vetenskapliga tidskrifter. Den kan delas in i två övergripande fält: I det ena undersöks relationen mellan teknik och kultur (Hur ser relationen mellan människa, teknik och omgivning ut? Vilka effekter har tekniken på oss människor, samhället och naturen?) och i det andra tekniken som sådan (Vad är teknik och vad är det inte? Vad är en artefakt? Vad är teknisk kunskap?) (de Vries, 2005; 2006). Tekniken är i oupphörlig förändring och ständigt tar nya tekniska föremål och lösningar plats i våra liv. Dessutom blir tekniken alltmer komplex och därmed många gånger svår att förstå. Vi sänder vårt hopp till att såväl nutida som framtida problem ska lösas med hjälp av teknik, samtidigt som vi oroas för dess konsekvenser. Målet med skolans undervisning i teknik är att eleverna lär sig förstå och handla på ett ansvarstagande sätt i den teknis-

Axell inlaga 19 dec.indd 15

2016-12-19 14:31

U P P TÄ C K T E K N I K E N I B A R N L I T T E R AT U R E N

ka kultur som de är en del av. För att skapa förutsättningar för ett sådant lärande finns ett behov av att knyta samman en teknikfilosofisk diskussion med skolans utbildning i teknik (Blomdahl, 2009; Hagberg & Hultén, 2005; Norström, 2014). Barnen kommer till skolan med olika erfarenheter och syn på teknik och här kan teknikfilosofiska aspekter hjälpa läraren att formulera frågor och undervisningsupplägg som kan bidra till elevernas utvecklande av kunskaper om teknik.

Redskap och verktyg Teknik kan beskrivas som att den är sprungen ur människans primärbehov och de problem vi ställts inför i vår strävan att överleva. Detta låg till grund för människans tidigaste skapande av teknik som redskap och verktyg för att göra upp eld och skaffa föda. Våra förfäder utnyttjade naturfenomenen precis som de var, men efterhand kom det tekniska skapandet alltmer att handla om att utnyttja tekniker för att försöka kontrollera och påverka naturen, förenkla tillvaron eller att tillfredsställa önskningar. I dag handlar teknisk utveckling många gånger om att förfina tekniken, göra den enklare att använda, snabbare, mer ekonomiskt lönsam, säkrare och mer miljövänlig. Länge trodde vi att det bara var människan som kunde använda eller åtminstone tillverka verktyg. Men studier av beteende hos djur har visat att det finns ett flertal andra djurgrupper som också använder och tillverkar verktyg. Ofta används verktyget när det inte finns någon annan möjlighet för djuret att uppnå sitt mål, vilket kan vara att få tag i föda eller bygga bo (Griffin, 1992). Korpar kan försvara sitt bo och sina ungar genom att kasta sten på rovdjur, och kråkor kan ta hjälp av ihåliga föremål för att samla vätska. Hackspettar kan använda sig av barkbitar för att suga upp honung, transportera den till boet och sedan mata ungarna med. Havsuttern knäcker skaldjur med stenar som redskap (Beck, 1980). Hos våra nära släktingar primaterna är verktygsanvändandet väl utbrett. Schimpanser bryter av grenar från träd och använder dessa som klubbor eller kastvapen mot rovdjur. De kan även spräcka nötter med stenar, vilket

Axell inlaga 19 dec.indd 16

2016-12-19 14:31

VAD ÄR TEKNIK?

kräver en viss planering eftersom stenen och nöten hämtas på varsitt håll. Med kvistar som redskap kan schimpanser fiska upp insekter ur termitstackar, och man har sett exempel på hur de kan förflytta sig långa sträckor för att leta efter användbart råmaterial när de inte kunnat hitta det i närheten av termitstacken. När schimpansen väl hittat ett redskap som fungerar, kan den bära med sig det från stack till stack (Morris, 1990). Men även enklare djur utnyttjar olika slags objekt från sin omgivning för sin överlevnad. Eremitkräftan, som saknar det skelett som andra kräftdjur har, lever sitt liv i skal från döda snäckor. Som exemplen visar ger beskrivningen av teknik som redskap eller objekt en alltför begränsad bild av vad det handlar om. Med en sådan snäv definition riskerar man att förbise de kunskaper och de processer som ligger bakom att en teknik har skapats (Dakers, 2006; de Vries, 2005; 2006; Mitcham, 1994). Ett ord som brukar användas när man talar om människans teknik är artefakt.

artefakter Enligt Nationalencyklopedin (Ne.se, 2016) härrör ordet artefakt från latinets arte factum, det vill säga ”konstgjord”, skapat av människohand. Begreppet används bland annat inom arkeologin och avser då föremål eller konstruktioner som människan skapat, såsom verktyg, vapen, smycken, hus och gravar. Inom teknikfilosofin har ordet en vidare betydelse. Likaså ser beskrivningarna av vad en artefakt är olika ut. Många gånger avses ett fysiskt föremål skapat av en människa. Men om jag skapar en bild av en kaffemugg i en dator, är det också en artefakt? Eller är det enbart muggen jag har på skrivbordet som är det? Ingår föremål i den virtuella världen bland artefakterna? Båda är skapade av en människa och i ett visst syfte och båda har en funktion, om än inte samma. Enligt en vidare bestämning avses med artefakt något som människan skapat utifrån ett visst behov och som fyller en viss funktion. Utifrån en

Axell inlaga 19 dec.indd 17

2016-12-19 14:31

U P P TÄ C K T E K N I K E N I B A R N L I T T E R AT U R E N

sådan bred definition skulle ordet artefakt kunna beteckna dels fysiska föremål som människan skapat, dels andra redskap som vi skapat och som är av mer abstrakt karaktär, som internet och datorprogram. De fysiska artefakterna är dessutom dubbelnaturer. De är fysiska föremål med en viss storlek, form, färg, vikt och så vidare, men också något som har en viss funktion (de Vries, 2005; Norström, 2011). En skruvmejsel, till exempel, är en artefakt som kan beskrivas utifrån både sina fysiska egenskaper och sin funktion. Skruvmejslar kan visserligen vara gjorda av olika material och ha olika form beroende på vad som ska skruvas, men deras funktion är ändå densamma: att den används för att skruva med. Ett annat verktyg, en syl, kan vara väldigt lik en skruvmejsel, men vi skulle ändå inte kalla den för skruvmejsel eftersom de två verktygen har olika funktion. Det är alltså utifrån den ursprungliga funktionen som vi benämner artefakten. Detta trots att vi många gånger använder föremål på helt andra sätt än vad de ursprungligen skapades för (Dennett, 1990; Edgerton, 2006; Ihde, 2006; Norström, 2011). Till exempel används äldre mjölkkannor i trädgårdar för att plantera blommor i. Men trots att de fungerar som blomkrukor, benämns de fortfarande som mjölkkannor. Om vi nu bestämmer oss för att vi gör en distinktion mellan de redskap och metoder som djur använder och de som vi människor använder och skapar och kallar de senare för teknik, så uppkommer ytterligare en aspekt som vi behöver reflektera över: När övergår ett naturföremål till att bli en artefakt, det vill säga ett mänskligt redskap som skapats för ett visst ändamål?

artefakter och naturfreml Teknikfilosofen och teknikdidaktikern Marc de Vries använder följande exempel för att belysa vad som skiljer en artefakt från ett naturföremål. Vi är ute på promenad i skogen. Under vår promenad plockar vi upp en tjock pinne och använder den som stöd under promenaden. Detta skulle vi kunna kalla för en teknisk lösning med tanke på att människan genom historien använt sig av olika slags objekt från naturen för att lösa problem.

Axell inlaga 19 dec.indd 18

2016-12-19 14:31

VAD ÄR TEKNIK?

Men om vi i stället hade gått in i en affär och köpt oss en promenadkäpp innan skogspromenaden, vad är då skillnaden mellan käppen i skogen och käppen som vi köpt i affären? Ett möjligt svar är att även om de båda objekten har samma syfte, så har de olika historia. Promenadkäppen startade en gång sitt ”liv” i skogen som en trädgren, men den har modifierats för att uppfylla sin roll som promenadkäpp. Den förstnämnda käppen har inte gått igenom en sådan process, vilket då skulle kunna sägas vara skillnaden mellan ett naturföremål och en artefakt. Utifrån ovanstående resonemang föreslår de Vries en något förenklad, men användbar, definition av artefakt, nämligen ”de objekt som på ett eller annat sätt har blivit modifierade av människan”. Enligt en sådan bestämning skulle promenadkäppen från skogen vara en artefakt, men inte pinnen när den ligger på marken i skogen och inte används eller har modifierats av en människa. Då är den ett naturligt objekt (de Vries, 2005). Redan tidigt i vår mänskliga historia började vi använda oss av naturföremål som redskap. Med en sten kunde man öppna en nöt och med en gren kunde en frukt slås ner från ett träd. Med hjälp av vår tekniska förmåga vidareutvecklade vi sådant vi fann i naturen för att tillfredsställa våra behov och önskemål. Artefakterna kan därför beskrivas som att de fungerar som en förlängning eller förstärkning av våra fysiska förmågor. Hammaren är en förstärkning av handen, kläderna en förstärkning av huden och telefonen en förstärkning av rösten (Bjurulf, 2011; Klasander, 2010). Artefakten – vare sig det är ett fysiskt föremål eller en abstrakt företeelse, såsom trafikregler eller e-postsystem – är något som människan skapat för ett visst ändamål. En konkret artefakt, såsom en bil, används för ett visst praktiskt ändamål. Bilen fyller funktionen att transportera dig snabbare från ett ställe till ett annat. Men att kalla bilen en artefakt med hänvisning till att den fyller en viss funktion är inte en tillräcklig beskrivning av bilen, eftersom funktionen är kopplad till att du kör den framåt. Ytterligare en dimension av tekniken behövs därför: att bilen är ett system, bestående av olika delkomponenter där även du som använder bilen ingår i systemet.

Axell inlaga 19 dec.indd 19

2016-12-19 14:31

Boken ger dig som blivande eller yrkesverksam lärare inom förskola och grundskola F–6:

Cecilia Axell

Tekniken finns i vår vardag och historia, den påverkar och hjälper oss dagligen. Men är vi alltid medvetna om tekniken? Och är den alltid av godo? Hur påverkar den oss egentligen?

kunskap och allmänbildning inom teknikämnet

underlag för samtal i enlighet med kursplanens intentioner om hur teknik påverkar oss människor, vårt samhälle och vår miljö.

FOTO: CHRISTIAN LARSSON

ISBN 978-91-27-14653-2

Upptäck tekniken i barnlitteraturen

en metod för hur du med barnlitteratur som utgångspunkt kan skapa intresse och förståelse för teknik

UPPTÄCK

TEKNIKEN

Claes Klasander, filosofie doktor i teknikens didaktik och föreståndare för Centrum för tekniken i skolan (CETIS)

i barnlitteraturen

Cecilia Axell

9 789127 146532

upptäck tekniken i barnlitteraturen cover 2.indd 2,5

2016-12-19 15:41