9789144078571 by Smakprov Media AB

Mellan orden – kommunikation i praktiken Hur kan vi förstå kommunikation mellan människor? Kan kunskap om kommunikation bidra till att förbättra vår professionella praxis? Kan sådan kunskap bidra till att förändra fastlåsta situationer och se nya möjligheter?

Professionalitet innebär att utveckla bra relationer och att prata med människor på bra och hjälpsamma sätt. I detta professionella arbete är samtal grundläggande – med patienter, klienter, barn och deras föräldrar och med kollegor och samarbetspartners. Mellan orden handlar om möten mellan yrkesutövare och brukare av samhällets tjänster och det som sker genom orden och inte minst, det som sker mellan orden. • • •

Del 1 introducerar ett grundläggande kommunikationsperspektiv och beskriver olika traditioner inom kommunikationsteori. Del 2 fördjupar sig i systemisk kommunikationsteori och begrepp som utvecklats av Gregory Bateson. Del 3 har fokus på professionell praxis.

| Mellan orden

• • •

– kommunikation i praktiken

Jensen Ulleberg

Per Jensen är professor i familjeterapi och sjuksköterska med vidareutbildning i psykiatri, har doktorerat vid Tavistock Institute i London, och arbetar med masterutbildningen i familjeterapi och systemisk praxis på Diakonhjemmets Högskola i Oslo. Inger Ulleberg är högskolelektor i pedagogik och lärare med vidareutbildning i specialpedagogik med inriktning på socialpedagogik.

Mellan orden

Genom hela boken vänder sig ofta författarna direkt till läsaren och inviterar till egna reflektioner. I första hand vänder sig boken till studenter inom olika grundutbildningar – socionomer och socialpedagoger, skötare och sjuksköterskor, lärare, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare, men boken är också aktuell för andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan. Art.nr 36018 ISBN 978-91-44-07857-1

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07857-1_Cover.indd 1

9 789144 078571

Per Jensen Inger Ulleberg

2013-05-21 09:39

Originalets titel: Mellom ordene – kommunikasjon i profesjonell praksis © Gyldendal Norsk Forlag AS, Osla 2011 Denna översättning har fått stöd från NORLA.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 36018 ISBN 978-91-44-07857-1 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Figurer: David Keeping Foto s. 257: Shutterstock/ Yuri Arcurs Foto s. 258: Shutterstock/ Cameron Whitman Översättning: Charlotta Lindahl och Peter Engelsöy Omslagslayout: Jens Martin, Reklambyrån Signalera Printed by Elanders Poland, Poland 2013

978-91-44-07857-1_01_book.indd 2

2013-06-10 13:28

Innehåll

Författarpresentationer 13 Inledning 15 Vilka vänder vi oss till? 15 Olika professioner med gemensamt språk 16 Vårt syfte med boken 16 Bokens struktur 17 Del I

Relationsperspek tivet

K apitel 1

Kommunikation 21

Grundläggande antaganden om kommunikation 22 Det är omöjligt att inte kommunicera 23 Vi kommunicerar alltid om både innehåll och relation 24 Vi kommunicerar alltid på flera nivåer 26 Samspel bör förstås som ett cirkulärt fenomen 27 Från egenskaper till relationer 29 Relationen utgör grunden i kommunikationsteorin 29 Ett kommunikationsperspektiv 31 Relation på olika nivåer 32 Relationen mellan människor 32 Relationen mellan människan och världen 35 Synestesi 37 All erfarenhet är subjektiv, all perception är en tolkning 38 Kulturen i kroppen 38

978-91-44-07857-1_book.indd 3

2013-06-07 15.57

Innehåll

Relationen mellan fenomen, ting och erfarenheter i världen 41 Skillnader och likheter – människa, djur och maskin 42 Det levande och det icke-levande 44 En triadisk modell 46 Många relationer pågår samtidigt 50 En treledad relation 51 Relationens betydelse i professionell praxis 53 Kännetecken på bra verksamhet 54 Forskning inom olika områden 56 Och detta handlade om … 59 K apitel 2

Översikt över kommunikationsteorier 61

Om kommunikation 61 Två modeller 62 Transmissionsmodellen 62 Transaktionsmodellen 63 Grundidéer i den cirkulära modellen 64 Olika aspekter av kommunikation 65 En karta över teoritraditioner 65 Den retoriska traditionen 68 Den retoriska femkanten 68 Den semiotiska traditionen 71 Semiotik 72 Den fenomenologiska traditionen 73 Fenomenologi som kommunikationsteori 75 Den cybernetiska traditionen 76 Cirkulära beskrivningar 77 Den socialpsykologiska traditionen 78 Attribution 80 Den sociokulturella traditionen 80 Sociokulturell inlärningsteori 82 Den kritiska traditionen 84 Diskurs 86 Och detta handlade om … 88

978-91-44-07857-1_book.indd 4

2013-06-07 15.57

Innehåll Del II Kommunik ationsteori K apitel 3

Systemisk kommunikationsteori 93

Mekanistisk eller systemisk förståelse av kommunikation 95 Orsak-verkan-modellen 96 Konstruktivism 98 Deltagare eller åskådare 100 Universa och multiversa 101 Det systemiska paradigmet 102 Karta och terräng 103 Och detta handlade om … 106 K apitel 4

Kommunikation och relationer 107

Om Gregory Bateson 107 En ny förståelse av verkligheten 110 Vår världsbild och Batesons idéer 111 Och detta handlade om … 112 K apitel 5

Information i kontext 113

Information 113 Information och relationer 115 Kontext 116 Relation mellan begreppen kontext och information 117 ”Mad” eller ”bad” 119 Vi förstår i kontext 120 Kontextmarkör och kontextval 121 Observationsram 122 Observationsram och kontextförståelse i professionellt sammanhang 125 Dubbla beskrivningar 127 Kontextförståelse och relationer 129 Och detta handlade om 130

978-91-44-07857-1_book.indd 5

2013-06-07 15.57

Innehåll K apitel 6

Cirkularitet och punktuering 133

Cirkulära samspel 133 Punktuering 134 Symmetriskt och komplementärt samspel 138 Symmetriskt samspel 139 Komplementärt samspel 140 Symmetriska och komplementära definitioner av relationer 142 En historia om symmetriska och komplementära relationer 145 Och detta handlade om … 146 K apitel 7

Digital och analog kommunikation 147

Digital kommunikation 148 Analog kommunikation 150 Parallellt med orden 151 Analoga språkliga uttryck 152 Översättningsproblemet 154 Kongruens och inkongruens 156 Att sätta ord på egna uttryck 157 Andras analoga uttryck 158 Förhållandet digital – analog 159 Analoga uttryck i konst, musik och religion 160 Bildkonst 161 Musik 164 Religion 167 Ikonen och liturgin 167 Och detta handlade om … 168 K apitel 8

Metakommunikation 171

Om metakommunikation 171 Nivåer i kommunikation 172 Metakommunikation och ram 175 Ramar med namn 175 Implicita ramar 176 Tolkning av ramar 177

978-91-44-07857-1_book.indd 6

2013-06-07 15.57

Innehåll

Analog kommunikation som metakommunikation 178 Verbalt uttryckt metakommunikation 180 Metalingvistisk kommunikation 181 Samtal om samtal 182 Hur samtalstid kan användas 183 Dubbelkommunikation 184 Dubbelbindning 188 Strukturell metakommunikation 190 Och detta handlade om … 192 K apitel 9

Lärande och förändring 195

Lärande, utveckling, förändring 196 Lärande II 196 Att lära sig om sig själv 197 Lära sig om världen 199 Yrkesutövning 200 Att lära sig något nytt – och ändra vanor eller relationer 200 Förändring 204 Första ordningens förändring 204 Andra ordningens förändring 205 Och detta handlade om … 206 K apitel 10

Coordinated Management of Meaning (CMM) 209

Sociala världar 210 Förgreningspunkter 212 Språkhandlingar 214 Mening 217 Språkhandlingar, episoder och punktuering 219 Nivåer och hierarkier i meningsskapandet 220 Ett exempel på CMM-analys 221 Och detta handlade om … 222

978-91-44-07857-1_book.indd 7

2013-06-07 15.57

Innehåll Del III Kommunik ation i professionell praxis K apitel 11

Professionell praxis 227

Professionella områden 228 Praktiska synteser 230 Kunskap i handling 231 Mötet mellan brukarsystemet och det professionella systemet 232 Samarbete 233 Makt 234 Institutionell makt 234 Asymmetri 235 Definitionsmakt, språklig makt och kunskap 236 Brukarmedverkan 238 Och detta handlade om … 239 K apitel 12

Interkulturell kommunikation 241

Kultur och kommunikation 242 Vi – och de andra? 243 Öst möter väst och syd möter nord – kollektivistiska eller individualistiska kulturer 245 Kollektivistiska kulturer 245 Individualistiska kulturer 247 Blandformer 249 Möten mellan människor från kollektivistisk och individualistisk kultur 250 Kontextförståelse och kultur 252 Kultur och subkultur 252 Analog kommunikation och kultur 254 Gester och kroppshållning 256 Ansiktsuttryck 257 Ögonkontakt 259 Hälsningar 260 Tystnad, pauser och tempo 261 Möten mellan olika kulturer 262 Kulturen – och en medlem av en kultur 263

978-91-44-07857-1_book.indd 8

2013-06-07 15.57

Innehåll

Kunskap om kultur på olika nivåer 264 Kultursensitivitet 265 Etnicitet 266 Språkbruk om grupper 268 Religion och kultur 269 Kön och kultur 270 Idéer om barnet 272 Interkulturell konflikt 275 Professionell kultur möter klienters kulturer 277 Och detta handlade om … 278 K apitel 13

Narrativer 281

Narrativer och kommunikation 281 Berättelser 283 Narrativer och berättelser på olika nivåer 284 Narrativer och kultur, tid och samhälle 285 Narrativer och den biografiska vändningen 286 Andra narrativer 287 Narrativ praxis 289 Narrativer och samtal 291 Yrkesutövarens livsberättelse 292 Livserfarenhet och bakgrund 293 Livsstil 293 Livscykel – var man befinner sig i livet 294 Yrkesval och karriär 294 Kritiska händelser 294 Narrativ forskning 295 Och detta handlade om … 296 K apitel 14

Dialog och tillerkännande 297

Dialog 298 Dialog eller monolog 298 Dialog som möte 299 Dialog och Bakhtin 301

978-91-44-07857-1_book.indd 9

2013-06-07 15.57

Innehåll

Dialog och diskurs 302 Dialog och professionellt arbete 303 Den icke-vetande positionen 304 Tillerkännande 307 Förståelse 308 Bekräftelse 309 Öppenhet 310 Självreflektionoch självavgränsning 311 Nyfikenhet 312 Och detta handlade om … 314 K apitel 15

Samtalens form och innehåll 315

Samtalets ramar 316 Samtalets syfte och innehåll 318 Samtalstyper 320 Informella samtal 322 Och detta handlade om … 324 K apitel 16

Frågor och lyssnande 325

Fyra olika typer av frågor 325 Linjära frågor 326 Strategiska frågor 327 Cirkulära frågor 328 Reflexiva frågor 330 Lösningsorienterade frågor 331 Mirakelfrågan 331 Undantagsfrågor 332 Skalfrågor 332 Bemästrandefrågor 333 Frågor om framsteg 333 Att lyssna 334 Att lyssna empatiskt och inkännande 336 Förutsättningar för att kunna lyssna 336 Tid, tystnad och pauser 337 Och detta handlade om … 339

978-91-44-07857-1_book.indd 10

2013-06-07 15.57

Innehåll K apitel 17

Att prata med barn, ungdomar och familjer 341

Marginaliserade röster 341 Barn och samspel 342 Kontrakt 343 Fantasi, magi – och missförstånd 344 Tre olika sätt att prata med barn 344 Att lyssna och fånga upp vida kommunikationsmönster 347 Den analoga nivån i samtal med barn och ungdomar 348 Konkretisera och illustrera 348 Lek – att göra något tillsammans 350 Hur man genomför samtal med barn 351 Att träffa familjer 353 Organiserade möten med familjer 355 Familjeterapi 356 Och detta handlade om … 357 K apitel 18

Resonanskartan i professionell praxis 359

Inledning 359 Resonansbegreppet 360 Relationell resonans 361 Parallella sammanhang 363 Den relationella resonanskartan 364 Ömsesidig resonans 365 Ömsesidig dissonans 369 Professionell kolonialisering 371 Och detta handlade om … 377

Slutord 379 Litteratur 381 Offentliga dokument 393 Person- och sakregister 395

978-91-44-07857-1_book.indd 11

2013-06-07 15.57

978-91-44-07857-1_book.indd 12

2013-06-07 15.57

Förfat tarpresentationer

Per Jensen är professor i familjeterapi och sjuksköterska med vidareutbildning i psykiatri och har doktorerat vid Tavistock Institute i London. Han har arbetat inom psykiatrin och arbetar idag med masterutbildningen i familjeterapi och systemisk praxis på Diakonhjemmets Högskola i Oslo. Inger Ulleberg är högskolelektor i pedagogik och lärare med vidareutbildning i specialpedagogik med inriktning på socialpedagogik. Hon har arbetat som lärare i många år i olika typer av skolor och har de senaste åren arbetat med lärarutbildning vid Högskolan i Oslo.

978-91-44-07857-1_book.indd 13

2013-06-07 15.57

978-91-44-07857-1_book.indd 14

2013-06-07 15.57

Inledning

Vilka vänder vi oss till? Det finns många professioner inom det människovårdande fältet och inom pedagogisk verksamhet. Professionerna har många olika uppgifter, men att samtala med människor har de gemensamt. Samtal med brukare, med klienter, patienter, med barn och föräldrar och samtal mellan olika professionella är något som sker varje dag. De professionella ambitionerna i dessa samtal kan skilja sig åt. Uppgiften för en sjuksköterska är att ge omvårdnad till den som är sjuk, stödja hälsofrämjande processer och lindra smärtor, medan uppgiften för en förskollärare är att fostra barn, bidra till lärande, socialisering och goda uppväxtvillkor. En socialarbetare arbetar med människor som behöver stöd för att klara sin vardag och sina livsuppgifter samt med att förebygga sociala problem. En lärare ska utmana sina elever så att får de lust att lära och även förstå vilka kunskaper, färdigheter och attityder elever har, medan en sjukgymnast har kunskaper om kroppen, rörelser och rörelseorganens funktion och arbetar med att förebygga och lindra besvär i rörelseapparaten. Andra yrkesgrupper har också sina uppgifter eller samhällsuppdrag mer eller mindre tydligt definierade, oavsett om det handlar om poliser, arbetsterapeuter, psykologer, häktesvakter, präster eller andra yrken. Det som är gemensamt för dessa professioner är att de erbjuder tjänster som samhället behöver och att det är människor som tar emot dessa tjänster. Brukarna eller mottagarna av dessa tjänster kallas patienter, klienter, elever, barn, anhöriga, fångar, publik eller medlemmar. Professionalism handlar också om att kommunicera med andra, att skapa goda relationer och prata med brukare på bra och hjälpsamma sätt. I många av våra exempel i den här boken, refererar vi direkt till olika yrken och exemplifierar utifrån deras © s T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-07857-1_book.indd 15

2013-06-07 15.57

Inledning

praxis. Vi använder begreppet ”brukare” för att beteckna någon som mottar en tjänst och ”yrkesutövare” för den professionelle. Begreppet ”brukare” kan förefalla främmande i vissa sammanhang som till exempel i skolan, på sjukhus eller iförskolan, men vi har inte lyckats hitta ett bättre ord. Vi hoppas att läsaren kan ”översätta” situationerna och exemplen till sitt eget sammanhang. Boken handlar om möten mellan yrkesutövare och brukare, det som sker med hjälp av orden och inte minst det som sker mellan orden. Olik a professioner med gemensamt språk

Olika professioner möts ofta i tvärfackligt samarbete i relation till en gemensam brukare. Ibland erbjuds brukaren samordnade insatser av olika slag. Det kan ske i en skola eller en förskola, på ett sjukhus eller på en institution, på arbetsförmedlingen eller inom socialtjänsten. Under dessa möten kommer varje yrkesutövare att utifrån sin speciella kunskap bidra med sin särskilda kompetens, samtidigt som det kan vara bra att ha en gemensam kunskapsbas – att utgå från gemensamma teorier, begrepp och ett gemensamt språk. Det kommunikations- och relationsperspektiv som presenteras i denna bok kan bidra till ett gemensamt språk och en gemensam professionell kunskap. Boken vänder sig i första hand till de som utbildar sig till sjuksköterskor, socionomer, pedagoger, skötare, lärare och förskollärare, men är även användbar för andra grundutbildningar inom detta breda fält av olika professioner. Vårt syfte med boken

Vi kommer i boken att presentera ett kommunikations- och relationsperspektiv på yrkesutövning inom människovårdande yrken. Både de teoretiska begreppen och exemplen är avsedda att illustrera det konkreta mötet mellan yrkesutövare och brukare. Det teoretiska perspektivet kan också vara användbart på organisations- och samhällsnivå, men detta utvecklas inte i denna bok. Vi vänder oss direkt till dig som läsare och hoppas att du kan göra egna reflektioner medan du läser boken. Vi har då och då placerat in pratbubblor i texten för att stimulera till detta. En sådan pratbubbla stöter du på direkt när du startar läsningen av kapitel 1. Vi har också gjort många ”faktarutor” där vi definierar och klargör centrala begrepp. 16

978-91-44-07857-1_book.indd 16

2013-06-07 15.57

Inledning

Bokens struktur I del 1 introducerar vi ett grundläggande kommunikationsperspektiv och ger exempel på vad förståelse betyder i relationer. Vi presenterar också kommunikationsteori och tittar närmare på olika strömningar inom kommunikationsteorin. Hela det omfattande kommunikationsteorifältet samlas här i en översikt som omfattar sju olika traditioner. I del 2 får vi en djupare förståelse för kommunikation genom att beskriva den systemiska traditionen, vilken befinner sig i gränslandet mellan minst två av de sju traditionerna. Där kommer vi att titta närmare på utvecklingen av en systemisk förståelse och fördjupa förståelsen av begreppet kommunikation med hjälp av tankar som särskilt utvecklats av Gregory Bateson. Många av hans begrepp kommer grundligt att presenteras och kopplas till mötet mellan yrkesutövare och brukare. Vi avslutar denna del genom att presentera teorin: Coordinated Management of Meaning (CMM). Del 3 kommer att fokusera på professionell praxis. Vi kommer att titta närmare på mötet mellan yrkesutövare och brukare och introducera nya perspektiv för att förstå dessa möten, så att vi förhoppningsvis kan utföra vårt arbete på ett klokare sätt. Vi kommer att presentera interkulturell kommunikation som en förståelseram för professionella möten och kommer att titta närmare på olika sidor av de professionella samtalen. Det handlar bland annat om dialog och tillerkännande1 och konsten att ställa frågor och att lyssna. Vi presenterar här det narrativa perspektivet som ett tillägg i vår teoretiska verktygslåda och sist i denna del presenterar vi resonanskartan. Vi har skapat begreppet resonanskarta för att förstå sambandet mellan yrkesutövarens personliga erfarenheter och hennes/hans professionella handlingar. På många ställen i boken kommer det att hänvisas till andra ställen i boken. Det hänvisas både framåt och bakåt. Detta gör vi för att vi av erfarenhet vet att alla inte läser boken från början till slut, utan hoppar fram och tillbaka, samt att det på vissa utbildningar bara ingår delar av boken i kurslitteraturen. Alla citat är översatta. 1 Tillerkännande är en översättning av det norska ordet anerkjennelse ett begrepp utvecklat av Anne-Lise Løvlie Schibbye (Løvlie Schibbye 2006). Tillerkännande handlar om att försöka förstå hur en upplevelse kan ha mening och giltighet för den det gäller. Tillerkännande har att göra med empati och att man förstår den andre utifrån dennes förutsättningar. Det handlar om att ha en personlig nyfikenhet, öppenhet och känsla inför brukaren och brukarens situation. Ordet bekräftelse kan ha en snarlik betydelse. (Övers.anmärkning)

978-91-44-07857-1_book.indd 17

2013-06-07 15.57

978-91-44-07857-1_book.indd 18

2013-06-07 15.57

Kapitel 3

Systemisk kommunikationsteori

Kan du kommunicera? Är en sådan fråga meningsfull? Har vi inte alla kommunicerat sedan den stund vi föddes? Är det möjligt att inte kommunicera? Finns det riktiga och felaktiga sätt att kommunicera? Hur går det att förstå kommunikation mellan människor? Hur viktig är kommunikation inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola? Kan kunskap om kommunikation bidra till att förbättra verksamheten? Kan sådan kunskap bidra till att skapa förändring i låsta situationer och till att upptäcka nya möjligheter?

Allt som lever kommunicerar. När alla frön på en stor åker får order att ”gro!” samtidigt, handlar det om kommunikation. En vårmorgon kan vi blicka ut över åkern och konstatera att alla frön lytt ordern och att skotten skjutit i höjden ungefär lika mycket. När alla björkar får order om att ”slå ut!”, samma dag i maj, handlar det om kommunikation. När det stormar på västkusten kan det hänga samman med en stor skogsbrand på Borneo och när någon ler mot dig är chansen stor att du ler tillbaka. Allt detta handlar om kommunikation. Det systemiska kommunikationsperspektivet innefattar en grund läggande förståelse av naturen och kulturen. Som en hjälp att förstå hur omfattande detta perspektiv är, har den danske biokemisten Jesper Hoffmeyer lanserat begreppet semiosfären. Han säger: Vår ekologiska förståelse har sin bas i fysikaliska/kemiska processer, där energiströmmar, biomassa och näringskedjor är exempel på begrepp som används. Därmed bortser vi ifrån att alla växter och djur, ja alla organismer, först och främst lever i en värld av olika betydelser. (Hoffmeyer 1994, s. 7)

978-91-44-07857-1_book.indd 93

2013-06-07 15.58

3 Systemisk kommunikationsteori

paradigm

Ett paradigm är de gällande ramar som vetenskap under varje epok måste hålla sig inom för att kunna kallas vetenskap. Vetenskap kännetecknas av återkommande kriser. Kriserna har uppstått för att det paradigm som varit mönsterbildande inom ett ämnesområde och därmed dominerat en viss tradition, plötsligt börjar lösas upp genom att denna vetenskap ställs inför problem som den inte klarar att lösa inom ramen för traditionellt vetenskapligt arbete.

Semiosfären är den struktur som binder samman atmosfären, hydrosfären och biosfären. Atmosfären är beteckningen för det relativt tunna skikt av gaser som omger vår planet, medan hydrosfären betecknar jordens vattenmassor (hav, sjöar, grundvatten, floder, regn – men även is och snö samt moln). Biosfären är det tunna skikt på jorden där det finns liv. I semio sfären handlar det om tecken, betydelse och mening – semiosis handlar om utväxling av mening, av budskap mellan dessa sfärer. Det handlar kort sagt om kommunikation. Hoffmeyer anlägger ett kommunikationsperspektiv i sin beskrivning av naturen och allt levande. Detta perspektiv har inspirerat till ett nytt tvärvetenskapligt område, som kallas biosemiotik, med intressenter från naturvetenskap, socialantropologi, filosofi, sociologi och andra områden. I detta kapitel tar vi vår utgångspunkt i detta stora perspektiv, men avgränsar det till att handla om kommunikation mellan människor. Människans kommunikation ingår i semiosfären. Det innebär att de begrepp och teorier som vi använder, som hämtats från denna tradition, bildar grund för en ökad förståelse av kommunikation mellan människor. Men vi kommer också att göra avstickare till några andra områden, för att inte tappa bort det breda perspektivet. Vi vill betona att denna kommunikationsteori är en del av ett paradigm som bildar basen för delar av både naturvetenskap och samhällsvetenskap. Detta paradigm kallas ofta för det systemiska paradigmet.

978-91-44-07857-1_book.indd 94

2013-06-07 15.58

3 Systemisk kommunikationsteori

Mekanistisk eller systemisk förståelse av kommunikation Den franske filosofen René Descartes (1596-1650) var en framstående matematiker och filosof. Han hävdade att verkligheten kunde definieras med hjälp av matematiska formler. Sanningen – den vetenskapliga sanningen – skulle vara säker och absolut. Resultat av vetenskapliga undersökningar skulle nås genom att mäta, räkna eller väga något. De siffermått man kom fram till genom denna aktivitet var säker kunskap och en objektiv sanning. Descartes idé om vad som kännetecknade en vetenskaplig metod var att försöka dela upp varje problem i ett antal små delar, vilka skulle undersökas systematiskt och helst mätas eller räknas på något sätt. Dessa idéer bidrog till att ett vetenskapsideal som präglades av neutralitet och objektivitet utvecklades och man menade att man, genom att använda vetenskaplig metod, kunde upptäcka hur verkligheten egentligen var beskaffad och att man fick objektiv kunskap om den. Den amerikanske fysikern och författaren Fritiof Capra skriver att detta är cartesianernas (anhängare av René Descartes idéer) grundläggande misstag – att de hävdar att det finns säker kunskap inom naturvetenskapen. Modern fysik har visat att sådan säker kunskap inte existerar och att alla våra begrepp och teorier har begränsningar och är preliminära (Capra 1983). Det som senare utvecklades till den positivistiska traditionen hade sin upp rinnelse i maskinmetaforen och det mekanistiska paradigm som utvecklades på 1600-talet. Under upplysningstiden övergick man från att betrakta naturen som en organism, till att jämföra den med en maskin, till exempel att naturen i princip kan förstås på samma sätt som ett urverk där kugghjulen mekaniskt påverkar varandra. Isaac Newton (1642-1727) beskrev lagbundenheter i naturen och menade att man genom att väga och mäta och med hjälp av matematiska formler, kunde studera livsgåtor och hitta matematiska svar, på samma sätt som Descartes förespråkade. Denna modell, som då utvecklades inom fysiken, har varit normbildande för flera andra vetenskaper. Man kan hävda att fysikens verklighetsförståelse har införlivats i västerlandets verklighetsförsåelse. Det finns knappast något område som inte påverkats av fysikens tankemodeller. När någon berättar om ett problem frågar vi gärna ”Varför det?”. Att fråga efter orsaken till något har blivit som en kognitiv reflex. Positivismen är en filosofisk riktning som bygger på den franske filosofen © s T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-07857-1_book.indd 95

2013-06-07 15.58

3 Systemisk kommunikationsteori

Auguste Comtes idéer. Han ansåg att man kan upptäcka lagbundenheter för sociala fenomen på samma sätt som inom fysiken. Han var en av grundarna av sociologin. Både den fysiska och den sociala världen kan förklaras genom att vi upptäcker lagbundenheter genom noggrann och objektiv observation. Detta utgjorde grunden till att den naturvetenskapliga forskningsmodellen blev framgångsrik inom alltfler ämnesområden, så även inom kommunikationsforskningen. Orsak-verk an-modellen

Den modell eller det tankesätt som haft det största inflytandet de senaste hundra åren är orsak-verkan-modellen. Orsakstänkande hade en stark ställning i medeltidens Europa och Aristoteles’ orsaksperspektiv var dominerande. Från upplysningstiden och framåt var det emellertid framför allt det som Aristoteles kallade för verkande eller framkallande orsak, tingens upphov eller ursprung (causa efficiens), som hade störst betydelse. Innan vi tittar närmare på hur denna modell har påverkat vår förståelse av kommunikation, ska vi undersöka hur linjära beskrivningar av verkligheten ser ut. Vi börjar med att titta på två varianter av verksamma orsaker. Den första varianten beskriver hur vi skapar eller konstruerar linjära förklaringar (se s. 24). Den andra varianten beskriver hur vi tänker när vi letar efter orsaken till ett problem eller när vi forskar. Vi tittar först på en modell för hur vi skapar förklaringar. I vår kultur är det en allmän uppfattning att man behöver lokalisera den bakomliggande orsaken till ett problem för att kunna lösa det. Ett symtom eller ett problem är en verkan av något och det finns en bakomliggande orsak. Ett viktigt genombrott i denna tanketradition, var när bakterier upptäcktes och sambandet mellan en specifik mikroorganism och symtom eller en viss sjukdom blev tydligt. Detta fick exempelvis konsekvenser för psykiatrin i och med att man kunde påvisa sambandet mellan en spiroket (bakterie) och den sinnessjukdom som utvecklas i tredje fasen av syfilis. Det var bara

Orsak (Spiroket)

Verkan

Orsak

Verkan

Figur 3.1 Allt har en bestämd orsak. Ska man lösa ett problem, måste man hitta den bakomliggande orsaken till problemet.

978-91-44-07857-1_book.indd 96

2013-06-07 15.58

3 Systemisk kommunikationsteori Orsak

Verkan

Orsak

Orsak (Problem, symtom)

Figur 3.2 Den medicinska modellens relation mellan symtom och sjukdom/diagnos. Inom den medicinska modellen letar man efter en bakomliggande orsak.

människor med syfilis som utvecklade denna sjukdom. Sjukdomen hade alltså en bestämd orsak. Det slutgiltiga genombrottet för behandlingen kom när man klarade av att bota syfilis, först genom att inducera så hög feber hos patienten att bakterierna dog och senare med hjälp av penicillin. Man kunde då konstatera att ingen därefter fick den allvarliga sinnessjukdomen. Man kan beteckna detta som en linjär orsaksförklaring. Vi kan identifiera vad som är orsak och vad som är verkan. Spiroketen är första ledet i en orsaksföljd som för vissa patienter leder till en viss sinnessjukdom. Denna framgångsrika modell har man senare försökt att använda på andra typer av problem. Om det vi beskrev gäller för syfilis i tredje stadiet, så kanske det också kan gälla för depression, schizofreni och ångest? Man började då att leta efter bestämda orsaker även till dessa och andra problem. Man forskade på ett linjärt sätt, men man kan säga att riktningen blev omvänd. Man utgick från symtomet eller sjukdomen och letade bakåt i historien som i psykoanalysen, eller nedåt i materien som inom medicinen, på jakt efter den egentliga orsaken. Tänkandet kan illustreras på följande sätt: Orsaken till problemet finns inne i materien, i kroppen eller bakåt i historien. Denna modell har varit mycket framgångsrik när det gäller att förklara fenomen i den materiella verkligheten, till exempel hur en sjukdom som syfilis kan förstås och behandlas. När två kroppar kolliderar kan vi med hjälp av teorier inom fysik och matematik räkna ut hur de kommer att röra sig om vi känner till grundförutsättningarna. Förutom infektionssjukdomar har modellen med stor framgång kunnat förklara många fenomen som har med kropp, hälsa och sjukdom att göra. När det gäller sociala fenomen har dock modellen klara begränsningar. Rent allmänt är detta en modell som känns igen genom förställningen att vi måste hitta orsaken för att varje problem ska vara möjligt att lösa. Modellen är inte bara vanlig inom medicinen, utan även allmänt inom naturvetenskap, men även inom vissa humanvetenskaper. I psykologin kan man till exempel leta efter förklaringar på mänskliga problem i vad som hände under patientens tidiga barndom eller om patienten varit med om särskilda händelser. © s T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-07857-1_book.indd 97

2013-06-07 15.58

3 Systemisk kommunikationsteori

I kommunikationsteorin känner vi igen denna modell i det som vi har refererat till som den linjära modellen – transmissionsmodellen för kommunikation som beskriver relationen mellan sändare och mottagare (se s. 53). Här är idén att en avsändare sänder iväg ett budskap till en mottagare och på detta sätt kommuniceras ett budskap. Denna modell har blivit en del av vårt vardagliga tänkande när vi försöker förklara det vi ser, hör och erfar. När vi frågar ”Varför det?” frågar vi efter orsaken och lockar därmed fram ett svar som kan börja ”Det är för att eller på grund av …” På detta sätt letar vi efter orsaksförklaringar till vardags. När vi ska försöka förstå och beskriva kommunikation mellan människor, upptäcker vi ganska snart att vi hamnar i svårigheter med denna modell. Om vi frågar efter orsaken till en konflikt, lär vi upptäcka att de flesta tycker det är svårt att svara på en sådan fråga. Det är helt enkelt inte möjligt att hitta en bestämd förklaring till varför en konflikt har uppstått. Tvärtom, en sådan förklaring kan i värsta fall leda till att konflikten förstärks. När jag har hittat en orsak till en konflikt, visar det sig ofta att det är något hos min vän eller partner som är problematiskt. Det är sällan något hos mig själv. Därmed har konflikten fått ny näring och konflikten kan eskalera. För vissa blir insikter av detta slag anledningen till att man försöker skapa alternativa teorier eller modeller för att förstå kommunikation.

Konstruktivism Bjälken i sitt eget öga ser man inte för det är den man ser med. Hans Skjervheim 1976

Konstruktivismen är en del av det systemiska paradigmet. ”Communicamus ergo sum” säger den amerikanske psykologen och socialkonstruktionisten Kenneth Gergen. Gergen hävdar att uttrycket ”Vi kommunicerar, därför är jag” med rätta kan ersätta upplysningsfilosofen René Descartes´ ”Cogito ergo sum” (Jag tänker, därför är jag). Meningsfullt språk är en produkt av relationellt socialt beroende. Det krävs minst två människors samordnade handlingar och innan man är enig om att ord är meningsfulla kan man inte säga att orden utgör ett språk (Gergen 1997, s. 8).

978-91-44-07857-1_book.indd 98

2013-06-07 15.58

3 Systemisk kommunikationsteori

Konstruktivismen är en teori som utgår från idén att vi konstruerar vår förståelse av världen genom att reflektera över våra erfarenheter. Alla människor skapar ”regler” eller ”mentala modeller” som används för att ge mening åt våra erfarenheter. Insikt, förklaringar och inlärning är enkelt uttryckt processer som anpassar våra mentala modeller och vårt språk till våra erfarenheter. När människor möts och delar erfarenheter och idéer, konstitueras också verkligheten. Kenneth Gergen hävdar att begreppen konstruktivism och konstruktionism används om varandra och att ingen kan avgöra vad som är en korrekt användning (Gergen 1997). I detta kapitel använder vi begreppet konstruktivism, som får stå för olika filosofiska och teoretiska positioner inom fältet. Det inkluderar radikal konstruktivism (von Glasersfeld 1988), social konstruktivism (Berger och Luckmann 1967) och social konstruktionism (Gergen 1997). Det är vår förståelse av systemen som utgör vår konstruktion av världen och det är viktigt att även förstå de system som observerar, dvs. observatörerna. Om vi tillämpar detta på relationen mellan en yrkesutövare och en brukare, innebär det att den professionella förståelsen är lika viktig att förstå som brukarens förståelse. Det är omöjligt att skilja på den professionelles förståelse av brukarens problem från själva problemlösningen eller försöket att lösa problemet. Ett exempel på detta är kroniskt trötthetssyndrom (ME). Vissa forskare anser att sjukdomen orsakas av virus och att man skall sträva efter stress reduktion och ta hänsyn till tröttheten. Andra menar att det handlar om en blandning av personlighet och infektion och att man försiktigt ska träna samtidigt som man går i kognitiv terapi för att bli bra. Ytterligare andra menar att det kan var något fysiskt som utlöser sjukdomen, men att det är psykiska mekanismer som upprätthåller sjukdomen. Behandlingen ska i så fall rikta sig mot dessa psykiska mekanismer genom till exempel kognitiv terapi. Olika professionella konstruerar olika orsakssammanhang och föreslår lösningar eller behandling utifrån sin övertygelse. Brukaren kan ha sina egna förklaringar som yrkesutövaren kan bortse från eller ta hänsyn till. Vi kan se framför oss utvecklingen av olika slags samspel, beroende på de olika parternas förståelse och relationen mellan dessa. Det kan handla om allt från maktkamp och oenighet till samarbete. En grundläggande idé inom konstruktivismen är att vår förståelse av världen är en produkt av våra egna kognitiva konstruktioner. © s T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-07857-1_book.indd 99

2013-06-07 15.58

3 Systemisk kommunikationsteori

Deltagare eller åsk ådare

1956 skrev den norske filosofen Hans Skjervheim sin mest kända uppsats ”Deltagare och åskådare” (Skjervheim 1976). I den försöker han beskriva vad som är unikt med människan. Människan använder språk och har därmed förmågan att kommunicera med andra. Det betyder att människan inte enbart är ett objekt som kan mätas och kvantifieras. Människan kan inte helt inordnas i ett flödesschema eller manual där hon/han upphör att vara ett subjekt, utan är hela tiden ett meningsbärande subjekt som alltid är en deltagare. Det finns ingen renodlad åskådare eller observatörsposition – vi är alla deltagare i den meningen att det inte är möjligt att ställa sig utanför när man ska studera sociala fenomen. Man är alltid en del av det man studerar (Sørbø 2002). Sättet man berättar sin livshistoria, är en viktig del av det som ger människan sin identitet. Samma sak gäller för ett helt ämnesområde. Och i den gemensamma mytologi som utgör en professionell praxis känns det naturligt att referera till Bateson när det gäller begreppet ”andra ordningens cybernetik” eller till Skjervheim när han beskriver det perspektiv man intar som deltagare. I början av 1980-talet fick begreppet ”andra ordningens cybernetik” sitt genombrott inom kommunikationsteorifältet. Andra ordningens cybernetik

Andra ordningens cybernetik baserar sig på insikten att det är omöjligt att placera sig själv utanför ett system, i en observatörsposition. Vi är alla deltagare och det finns ingenstans vi kan placera oss som utanförstående observatörer.

Det är en vidareutveckling av begreppet ”första ordningens cybernetik”, som tänktes beskriva ”det observerade systemet” och som beskrev relationer i det system som man observerade eller undersökte. Med hjälp av begreppet ”första ordningens cybernetik” kan man alltså observera, tolka, konstruera och beskriva relationer i en familj som kommer på samtal. Familjesystemet och dess komplexa kommunikationsmönster, familjeband och strukturer kan alltså beskrivas utifrån, av oss som observatörer. Inom ”andra ordningens cybernetik” byter man perspektiv och inser att ”verkligheten konstrueras 100

978-91-44-07857-1_book.indd 100

2013-06-07 15.58

3 Systemisk kommunikationsteori

av observatören” (Hårtveit och Jensen 2004, s. 54) och man blir allt mer intresserad av den som observerar och konstruerar sin mening, snarare än det som observeras, till exempel familjen. Med hjälp av andra ordningens cybernetik myntades begreppet ”det observerande systemet” som pekar på omöjligheten av att observatören befinner sig utanför systemet. Sanningen finns i ögat hos den som ser och allt vi har är vår subjektivitet och våra konstruktioner. Det gick inte att längre beskriva en familj utifrån på ett objektivt sätt, utan beskrivningen beror på vilket sammanhang, vilka värderingar, idéer, erfarenheter den har som beskriver. Det är omöjligt att inta en neutral eller objektiv position. Verkligheten konstitueras dessutom genom samskapande i en gemenskap, när två eller flera människor möts. När man som deltagare är med och skapar en mening, konstrueras verkligheten genom samtal och samhandling. Vi är alla deltagare. Det finns ingen åskådarplats. Universa och multiversa

På 1980-talet presenterade den chilenske biologen och filosofen Humbero Maturana sin idé om ”multiversa”. Maturana menar att det inte finns någon skillnad mellan perception och olika sinnesintryck och tolkning och meningsskapande. All vetenskaplig kunskap befinner sig därmed bortom det vi vanligtvis uppfattar som objektivt och den är alltid beroende av observatören. Det finns ingen plats utanför det man studerar, där man är en neutral åskådare eller observatör. Det går därför inte att uppfatta verkligheten som ett universum, utan som ett multiversum. Det finns många giltiga versioner av verkligheten och det dessa versioner har gemensamt är att alla är beroende av observatörerna (Hårtveit och Jensen 2004). Det beror på vilka ögon som ser. Både idén om andra ordningens cybernetik och begreppet multiversa kan sammanfattningsvis sägas försöka fånga det man kan kalla en systemisk förståelse av verkligheten vilket syftar till att förstå verkligheten utifrån relationer, helhet och cirkularitet. Det går inte att studera ett system utan att också studera sig själv. Yrkesutövaren är aldrig bara en ”tekniker” eller en neutral och objektiv åskådare utan en levande och interagerad del av helheten. Människan registrerar med andra ord inte sin omgivning objektivt, utan all perception är samtidigt en tolkning. Vi ska nu titta närmare © s T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-07857-1_book.indd 101

101

2013-06-07 15.58

| Mellan orden

• • •

– kommunikation i praktiken

Jensen Ulleberg

Mellan orden

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07857-1_Cover.indd 1

9 789144 078571

Per Jensen Inger Ulleberg

2013-05-21 09:39