S K Y D DA D I N H JÄ R N A
T I DIGA R E U T GI V E T AV DAV I D PER L M U T T ER PÅ S V E N SK A
Hotet mot din hjärna
S KY D DA DIN
H JÄ R N A Om tarmbakteriernas förmåga att läka och skydda din hjärna – hela livet
AV DAVID PERLMUTTER, MD M ED KRISTIN LOB ERG
Originalets titel: Brain Maker Copyright © 2015 by David Perlmutter, MD This edition is published by arrangement with Little, Brown and Company, New York, New York, USA through Ulf Töregård Agency AB. All rights reserved. Hotet mot din hjärna © Svensk utgåva 2016, Pagina Förlags AB, Sundbyberg Översättning: Jan Wibom Form: Nicolas Krizan Omslagsbild: 1000words / Fotolia Omslagsdesign: Jason Gabbert Inlagan är satt med Goudy Old Style och Gotham Tryckt och inbunden av ScandBook, Falun, 2016 info@pagina.se www.pagina.se Pagina Förlags AB Gamla Brogatan 9 111 20 Stockholm Första tryckningen ISBN: 978-91-636-1119-3
Denna bok tillägnas dig. Likt alla organismer som bor i din kropp håller dig vid liv så påverkar också varenda individ vår planets välbefinnande. På ett väldigt påtagligt vis är du en aktiv medlem av jordens mikrobiom.
”Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv …” J OHN DONNE
vi
Innehåll
I NLEDNI NG
Bacillvarning: Du är inte ensam 5
TA R MKOLL
Vilka är dina riskfaktorer?
17
DEL 1
L ÄR K ÄN NA D I NA H U N D R A B I L J O N ER VÄN N ER K A PI T EL 1
älkommen ombord: V Dina mikrobiella vänner från vaggan till graven 21
K A PI T EL 2
Tarmar och hjärna brinner: Den nya forskningen om inflammationer 45
K A PI T EL 3
Är din mage deprimerad? Varför ilskna tarmar skapar nedstämdhet och oro 73
K A PI T EL 4
kan din tarmflora göra dig fet och hjärnsjuk: Så De överraskande sambanden mellan dina tarmbakterier och aptit, fetma och hjärnan 99
K A PI T EL 5
utism och tarmsystemet: A Den nya forskningen om hjärnan 119
Innehåll
DEL 2
SVÅR A TI D ER FÖ R BAK TER I ER NA K A PI T EL 6
smäll i magen: En Sanningen om fruktos och gluten 145
K A PI T EL 7
abba en mage: S Ämnen som kan skada mikrobiomet 159
DEL 3
R EHAB I LITER I N G S PROG R AM FÖ R H JÄR NAN K A PI T EL 8
Stärk ditt mikrobiom: Sex viktiga nycklar till bättre hjärnhälsa genom en bättre tarmhälsa 183
K A PI T EL 9
omplettera rätt: K Kosttillskott – en vägledning 207
K A PI T EL 1 0
n sjudagars måltidsplan: E Ät dig till en friskare hjärna 223
EPI L O G
Vad framtiden bär med sig 271
F ÖR FAT TA R E N S TACK
285
N O T ER
287
I N DE X
311
2
Innehåll
S K Y D DA D I N H JÄ R N A
3
Inneh책ll
4
Inledning
INLEDNING
Bacillvarning: Du är inte ensam Döden börjar i tjocktarmen – I LJA METJNIKOV (1845–1916)
under min tid som läkare har jag tvingats berätta för en patient eller anhörig att jag inte har några fler verktyg till hands för att behandla en svår neurologisk sjukdom som till slut kommer att ödelägga patientens liv. Jag har fått ge upp därför att sjukdomen fått överhanden och för att det inte fanns någon kur eller något läkemedel som ens kunde bromsa upp sjukdomens snabba fortskridande. Detta är en hjärtskärande situation som man inte vänjer sig vid hur många gånger man än ställs inför den. Det som skänker mig hopp är att det finns ett framväxande forskningsområde som erbjuder banbrytande metoder för att lindra lidandet. Skydda din hjärna handlar om denna fascinerande nya forskning och om hur man kan använda den för att förbättra sin hälsa. Begrunda för ett ögonblick vad den medicinska forskningen har betytt för världen under det senaste århundradet. Vi behöver inte längre oroa oss för smittkoppor, dysenteri, difteri, kolera eller scharlakansfeber. Vi har gjort stora framsteg när det gäller att sänka dödstalen för många livshotande sjukdomar, däribland hiv/aids samt vissa typer av cancer och hjärtsjukdomar. Men i fråga om hjärnrelaterade sjukdomar och störningar är bilden en helt annan. Framstegen när det gäller prevention och FLER A GÅNGER I VECK AN
5
Inledning
behandling av nedbrytande neurologiska sjukdomar – från autism och adhd till migrän, depression, multipel skleros (MS), Parkinsons sjukdom och alzheimer – är så gott som obefintliga. Och tyvärr håller vi snabbt på att förlora mark i och med den ökande förekomsten av dessa sjukdomar Låt mig ge några exempel. I de tio rikaste nationerna i västvärlden har dödligheten i hjärnsjukdomar, som i hög grad reflekterar dödligheten i demenssjukdomar, ökat dramatiskt under de senaste tjugo åren. Och värst är det i USA. En brittisk rapport visade att de av hjärnsjukdom orsakade dödsfallen i USA har ökat med hela 66 procent bland män och 92 procent bland kvinnor sedan 1979. Eller som den ledande forskaren bakom studien, professor Colin Prichard, uttryckte det: ”Dessa siffror handlar om verkliga människor och familjer, och vi måste inse att det är fråga om en ’epidemi’ som klart och tydligt påverkas av miljömässiga och samhälleliga förändringar.” Forskarna noterade också att denna ökning, som drabbar människor i allt yngre åldrar, står i skarp kontrast till de sjunkande risktalen i fråga om andra dödsorsaker.1 2013 publicerade New England Journal of Medicine en rapport som avslöjade att man i USA spenderar cirka 50 000 dollar årligen på varje enskild demenssjuk.2 Sammantaget blir detta ungefär 200 miljarder dollar per år, dubbelt så mycket som kostnaderna för vården av hjärtsjuka och nästan tre gånger så mycket som för vården av cancerpatienter. Förekomsten av psykiska sjukdomar och besvär ökar också och kan vara lika förödande för livskvaliteten som andra neurologiska sjukdomar. Ungefär en fjärdedel av alla vuxna personer i USA – mer än 26 procent av befolkningen – lider av en diagnostiserbar psykisk åkomma.3 Mer än 40 miljoner amerikaner har ångestsyndrom och nästan 10 procent av den vuxna befolkningen i USA lider av förstämningssyndrom som behandlas med kraftigt verkande läkemedel.4 Depression, som drabbar var tionde amerikan (och en fjärdedel av alla kvinnor i åldern mellan 40 och 60 år), är nu den främsta orsaken till arbetsoförmåga globalt sett, och sjukdomsfallen ökar drastiskt.5 Läkemedel som Prozac och Zoloft tillhör de mest utskrivna i landet. Kom ihåg att dessa läkemedel är verksamma mot symto6
Inledning
men på depression och inte mot orsakerna, som ignoreras flagrant. Människor med allvarliga psykiska sjukdomar, till exempel bipolär sjukdom och schizofreni, dör i genomsnitt tjugofem år tidigare än befolkningen i allmänhet.6 (Detta beror delvis på att dessa personer, utöver den psykiska sjukdomen, mer ofta röker, missbrukar alkohol eller droger samt lider av fetmarelaterade sjukdomar på grund av övervikt.) Huvudvärk och migrän tillhör de vanligaste störningarna i nervsystemet; nästan hälften av den vuxna befolkningen drabbas av huvudvärk åtminstone en gång i månaden. Denna åkomma kan vara handikappande och orsaka personligt lidande, försämrad livskvalitet och ekonomiska kostnader.7 Huvudvärksbesvär betraktas ofta som mindre allvarliga och föga kostnadskrävande åkommor, mycket på grund av att många av de verksamma läkemedlen är relativt billiga och lättillgängliga (aspirin, paracetamol, ibuprofen etc.), men enligt National Pain Foundation orsakar huvudvärk mer än 160 miljoner förlorade arbetsdagar varje år i USA och 30 miljarder dollar årligen i sjukvårdskostnader.8 Multipel skleros, en handikappande autoimmun sjukdom som förstör nervsystemets förmåga att kommunicera, har nu drabbat uppskattningsvis två och en halv miljon människor världen över, varav närmare en halv miljon i USA, och blir allt mer utbredd.9 Den genomsnittliga livslånga kostnaden för behandlingen av en MS-patient överstiger 1,2 miljoner dollar.10 Och ännu har man inte lyckats hitta något botemedel. Dessutom har fallen av autism ökat sju- eller åttafalt under de senaste femton åren och därmed har denna sjukdom antagit epidemiska proportioner.11 Det spenderas hundratals miljoner dollar på dessa och andra nedbrytande hjärnsjukdomar, med ytterst klena resultat. Nu till de goda nyheterna: Ny och banbrytande forskning utförd av de mest ansedda instituten i världen tyder på att hjärnans hälsa och sjukdomar i hög grad hänger samman med det som pågår i mag-tarmsystemet. Just så är det, det som nu pågår i dina inre organ bestämmer din risk för att drabbas av en rad neurologiska tillstånd. Jag inser att detta kan verka 7
Inledning
svårbegripligt; om man frågade läkarna om ett botemedel mot autism, MS, depression eller demens skulle de avfärda detta med att säga att det inte finns något sådant – och kanske aldrig kommer att göra det. Det är i fråga om detta som jag är av en annan mening än de flesta, men lyckligtvis inte alla, av mina kollegor. Vi neurologer är utbildade att fokusera på vad som händer i nervsystemet, och i synnerhet i hjärnan. Detta medför att vi helt automatiskt betraktar andra kroppsliga system, till exempel mag-tarmkanalen, som separata enheter som inte har den minsta påverkan på det som sker i hjärnan. Man går ju trots allt inte till en hjärtspecialist eller neurolog om man har ont i magen. Hela sjukvårdssystemet kännetecknas av specialiserade inriktningar, uppdelade efter kroppsdelar eller enskilda system. De flesta av mina kollegor skulle säga: ”Det som händer i magen, påverkar bara magen.” Detta synsätt blundar helt för de senaste forskningsrönen. Matsmältningssystemet står i nära förbindelse med det som sker i hjärnan. Och den kanske allra viktigaste aspekten av mag-tarmsystemet i fråga om vårt allmänna hälsotillstånd och vår mentala hälsa är dess inre ekologi – de olika mikroorganismer som lever i det, och i synnerhet bakterierna.
FÅ R JAG P R E S ENTER A D IT T M I K RO B I O M Historiskt sett har vi fått lära oss att betrakta bakterier som dödsbringande. Digerdöden utplånade ju trots allt nästan en tredjedel av Europas befolkning mellan 1347 och 1352, och det finns fortfarande vissa bakteriella infektioner som skördar människoliv runt om i världen. Men det är dags att vi upptäcker en annan sida av bakteriernas verkningar och inser att en del bakterier inte är skadliga utan livsviktiga. Den grekiske läkaren och läkekonstens grundare, Hippokrates, sade redan på 200-talet före Kristus att all sjukdom börjar i magen. Detta var långt innan det fanns några som helst bevis eller någon hållbar teori som stödde denna idé. Vi var inte ens medvetna om bakteriernas existens för8
Inledning
rän den holländske handelsmannen och vetenskapsmannen Antonie van Leeuwenhoek studerade sitt eget dentala plack i ett handgjort mikroskop i slutet av sextonhundratalet och upptäckte en dold värld av det som han kallade ”animalculer”. Idag betraktas han som mikrobiologins fader. På artonhundratalet fann den ryskfödde biologen och nobelpristagaren Ilja Metjnikov ett häpnadsväckande direkt samband mellan människans livslängd och en sund bakteriell jämvikt i kroppen och konstaterade att ”döden börjar i tjocktarmen”. Sedan hans forskningsrön, som gjordes vid en tid då det fortfarande var populärt med åderlåtning, har den vetenskapliga forskningen stärkt tesen att upp till 90 procent av alla kända sjukdomar kan härledas till en obalans i tarmsystemet. Och det finns fog för konstaterandet att hälsa och vitalitet, precis som sjukdom, börjar i magen. Det var också Metjnikov som sade att de nyttiga bakterierna måste vara fler till antalet än de dåliga. Tyvärr går de flesta av oss idag omkring med mer dåliga, sjukdomsalstrande bakterier än vi borde och saknar ett rikligt och skiftande mikrobiellt universum inombords. Inte undra på att vi drabbas av så många olika hjärnsjukdomar. Tänk om Metjnikov hade levt idag och fått vara med om den medicinska revolution som han försökte starta på artonhundratalet och som nu äntligen är på gång. Just nu är din kropp hem för en mångfald av organismer som till antalet är ungefär tio gånger så många som kroppens celler (lyckligtvis är cellerna mycket större, så organismerna väger inte tio gånger så mycket som vi!) Dessa, grovt räknat, hundra biljoner osynliga varelser – mikrober – täcker din in- och utsida och frodas i din mun, näsa, öron, inälvor, könsorgan och på varje del av huden. Om man kunde separera dem från kroppen, skulle de räcka till att fylla en tvålitersbehållare. Forskarna har hittills identifierat cirka 10 000 olika sorters mikrober, och eftersom varje mikrob har ett eget dna, blir detta mer än åtta miljoner gener. Det finns med andra ord minst 360 mikrobiella gener för varje mänsklig gen i kroppen.12 De flesta av dessa organismer lever i mag-tarmkanalen, och även om det 9
Inledning
också finns svamporganismer och virus bland dem, förefaller det som om det är de bakteriearter som huserar inom oss som dominerar och har störst betydelse, med sina hälsofrämjande verkningar. Och vi interagerar inte bara med dessa organismer utan också med deras genetiska material. Denna komplicerade inre ekologi som lever inom oss och dess genetiska fingeravtryck kallas för mikrobiomet (mikro för ”liten” eller ”mikroskopisk”, och biom som syftar på en naturligt förekommande flora som täcker ett större område – i detta fall människokroppen). Även om den mänskliga arvsmassa som vi alla bär på är nästan identisk och endast varierar i fråga om det fåtal gener som kodar för våra individuella egenskaper, till exempel hårfärg eller blodgrupp, finns det stora variationer i magtarmkanalens mikrobiom, även hos enäggstvillingar. Den senaste forskningen har konstaterat att mikrobiomets tillstånd är så viktigt för människans hälsa – och av en avgörande betydelse för om man kan bevara sin hälsa upp i hög ålder – att det bör betraktas som ett enskilt organ i sig. Och det är ett organ som har undergått genomgripande förändringar under de senaste drygt två miljoner åren. Vi har utvecklats till att stå i ett nära och symbiotiskt förhållande till dessa mikrobiella invånare, som har bidragit aktivt till att forma vår evolution sedan människans uppkomst (och de har faktiskt funnits på denna planet i miljarder år före oss). Samtidigt har de anpassat sig och förändrats som en reaktion på de miljöer vi har skapat åt dem i våra kroppar. Även genuttrycket i varenda en av våra celler påverkas till en viss del av dessa bakterier och andra organismer som lever inom oss. Mikrobiomets betydelse föranledde år 2008 National Institutes of Health (NIH)* att starta projektet Human Microbiome Project som en utvidgning av Human Genome Project.13 Några av USA:s bästa forskare har fått i uppgift att ta reda på hur förändringar av mikrobiomet kan kopplas till hälsa och sjukdom. De studerar också hur denna information kan användas för att tackla många av de svåraste hälsoproblemen. Även om projektet undersöker flera delar av kroppen som innehåller mikrober, däribland huden, är huvuddelen av forskningen inriktad på magtarmka10 * Amerikansk myndighet som svarar för finansieringen av en betydande del av den medicinska forskningen i USA. Ö.a.
Inledning
nalen, eftersom den innefattar merparten av kroppens mikrober och, som jag snart ska visa, utgör en sorts tyngdpunkt i människans fysiologi. Det är nu uppenbart att vårt mag-tarmsystem är inblandat i en stor mängd fysiologiska processer, däribland immunförsvarets funktioner, utrensning av giftämnen, inflammationer, produktion av signalsubstanser och vitaminer, näringsupptag, hunger- och mättnadssignaler samt användning av kolhydrater och fett. Samtliga av dessa processer har stor betydelse för om vi ska drabbas eller inte drabbas av allergier, astma, adhd, cancer, diabetes eller demens. Mikrobiomet påverkar humör, könsdrift, metabolism, immunitet och till och med vår uppfattning av världen samt vår tankeskärpa. Det bidrar till att avgöra om vi blir feta eller smala, energiska eller slöa. Så gott som allt i fråga om vår hälsa – hur vi mår både känslomässigt och fysiskt – beror på tillståndet hos vårt mikrobiom. Är det friskt och består det till större delen av så kallade vänliga, nyttiga bakterier? Eller är det sjukt och dominerat av skadliga och fientliga bakterier? Det finns kanske inte något annat system i kroppen som är så känsligt för förändringar i tarmfloran som det centrala nervsystemet och i synnerhet hjärnan. 2014 spenderade det amerikanska National Institute of Mental Health mer än 1 miljon dollar på ett nytt forskningsprogram som riktar in sig på sambandet mellan mikrobiomet och hjärnan.14 Även om det är många faktorer som påverkar mikrobiomets hälsa och därmed hjärnans hälsa, är det lättare än du tror att hålla mikrobiomet vid god vigör. Med rekommendationerna som presenteras i denna bok behöver du inte längre famla i mörker. Jag har kunnat iaktta dramatiska hälsoförbättringar enbart genom enkla kostförändringar och, i vissa fall, genom mer radikala metoder för att återskapa ett friskt mikrobiom. Ta till exempel mannen som var så svårt sjuk i MS att han tvingades sitta i rullstol och använda kateter. Efter behandlingen kunde han inte bara sluta med kateter och gå igen utan hjälp, alla symtom på MS försvann också. Där finns också Jason, den tolvårige pojken med svår autism som knappt kunde bilda hela meningar när han pratade. I kapitel 5 får du läsa om hans fysiska förvandling till en 11
Inledning
glad och öppen pojke genom ett effektivt probiotiskt program. Och jag ser fram emot att få förmedla de otaliga berättelserna om personer med mängder av nedbrytande hälsoproblem – från kronisk smärta, utmattning och depression till allvarliga tarmsjukdomar och autoimmuna sjukdomar – som fick uppleva hur deras symtom försvann helt i och med behandlingen. Deras livskvalitet förbättrades radikalt och de fick en andra chans i livet. Några blev till och med kvitt sina självmordstankar och kunde istället för första gången känna sig glada och pigga. Dessa berättelser är inte några särfall för mig, men med tanke på vad man normalt kunde förvänta sig, verkar de nästan mirakulösa. Jag får höra liknande berättelser varje dag, och jag vet att även du kan påverka din hjärnas framtida hälsa positivt genom att förbättra din tarmhälsa. I den här boken ska jag visa dig hur det går till. Även om du inte har svåra och ihållande hälsoproblem som kräver läkemedel och intensiv behandling, kan ett dåligt fungerande mikrobiom ligga till grund för besvärlig huvudvärk, oro och ångest, koncentrationssvårigheter eller en negativ attityd till livet. Med utgångspunkt i rönen från kliniska studier och laboratoriestudier, samt de fantastiska resultat som jag kunnat iaktta så många gånger eller fått höra om på medicinska konferenser där världens främsta läkare och forskare samlas, ska jag informera dig om vad vi vet idag och hur denna kunskap kan användas. Jag ska också ge dig praktiska och omfattande riktlinjer som hjälper dig att förbättra din tarmhälsa och därmed din kognitiva hälsa, så att du kan förlänga ditt liv med många vitala år. Och inte nog med det. Den här nya forskningen kan även hjälpa mot följande problem: ●
Adhd
●
Astma
●
Autism
●
Allergier och matallergier
●
Kronisk trötthet 12
Inledning
●
Förstämningssyndrom, inklusive depression och ångest
●
Diabetes och sug efter socker och kolhydrater
●
Övervikt och fetma samt svårighet att gå ner i vikt
●
Minnesproblem och bristande koncentrationsförmåga
●
Kronisk förstoppning eller diarré
●
Återkommande förkylningar och infektioner
●
Mag- och tarmstörningar, inklusive celiaki, irritabel tarm och Crohns sjukdom
●
Sömnstörningar
●
Ledsmärtor och artrit
●
Högt blodtryck
●
Ateroskleros
●
Kroniska svampinfektioner
●
Hudåkommor som akne och eksem
●
Dålig andedräkt, parodontit och tandproblem
●
Tourettes syndrome
●
Svåra menstruations- och klimakteriebesvär
●
Och mycket mer
Faktum är att dessa nya kunskaper kan hjälpa mot praktiskt taget alla degenerativa eller inflammatoriska tillstånd. På de följande sidorna ska jag presentera vad som bidrar till ett friskt mikrobiom och vad som kan försämra ett bra mikrobiom. Testet på sidan 18–19 visar på vilka typer av livsstilsfaktorer och företeelser som har ett direkt samband med mikrobiomets hälsa och funktion. Och en sak som du snart kommer att inse är att maten verkligen har betydelse 13
Inledning
D U Ä R VA D D U ÄTER Tanken att maten är den viktigaste faktorn för människans hälsa är inte ny. Som det gamla talesättet säger: ”Låt maten vara din medicin och medicinen din mat.”15 Alla kan förändra sitt mikrobioms tillstånd – och sin framtida hälsa – genom att välja rätt kost. Jag fick nyligen tillfälle att intervjua dr Alessio Fasano, som för närvarande tjänstgör som gästprofessor vid Harvard Medical School och är chef för avdelningen för pediatrisk gastroenterologi och näringsfysiologi vid Massachusetts allmänna sjukhus. Han betraktas som en av de främsta företrädarna för forskningen om mikrobiomet. Vi talade om faktorer som påverkar tarmfloran, och han konstaterade att den allra viktigaste faktorn i fråga om och mikrobiomets hälsa och mångfald är maten vi äter. Och det som vi stoppar i munnen representerar det största miljömässiga hotet mot vårt genom och vårt mikrobiom. Ett övertygande stöd för uppfattningen att kosten är viktig, viktigare än andra omständigheter i livet som vi kanske inte helt kan kontrollera. I min tidigare bok, Hotet mot din hjärna, visade jag att de två centrala mekanismer som orsakar degenerativa sjukdomar i hjärnan är kronisk inflammation och inverkan av fria radikaler, som kan beskrivas som biprodukter av inflammation och som får kroppen att ”rosta”. I Skydda din hjärna tar jag en ny titt på dessa mekanismer och hur de påverkas av tarmbakterier och mag-tarmkanalens allmänna hälsotillstånd. Faktum är att tarmfloran har en avgörande betydelse för inflammationer och motståndskraften mot fria radikaler. Mikrobiomets tillstånd avgör med andra ord om din kropp ska underblåsa lågorna eller kväva dem. Kronisk inflammation och skador orsakade av fria radikaler är prioriterade begrepp för dagens neurovetenskap, men det finns ingen läkemedelsbehandling som kan uträtta lika mycket för din tarmflora som ett kostprogram. Jag ska gå igenom dessa kostföreskrifter steg för steg. Lyckligtvis är tarmarnas mikrobiotiska miljö fantastiskt mottaglig för rehabilitering. 14
Inledning
Riktlinjerna som skisseras i denna bok kommer att förändra din kropps inre ekologi på ett sätt som främjar tillväxten av rätt sorts hjärnstärkande organismer. Dessa ytterst användbara kostråd vilar på sex grundpelare: prebiotika, probiotika, jästa livsmedel, kolhydratfattiga livsmedel, glutenfria livsmedel och nyttiga fetter. Jag ska förklara hur dessa faktorer påverkar mikrobiomet på ett för hjärnan gynnsamt sätt. Och det bästa av allt är att du kan märka kostrådens positiva effekter efter bara några veckor.
N U B Ö RJA R VI ! Jag tvivlar inte det minsta på att vi, genom att ta till oss den här informationen, kommer att kunna revolutionera behandlingen av neurologiska sjukdomar. Och jag kan inte i ord uttrycka hur hedrad jag känner mig över att få presentera dessa nya insikter för allmänheten och lägga fram alla de data som tidigare bara har omtalats i den medicinska litteraturen. Du kommer snart att inse ditt mikrobioms avgörande betydelse för hjärnan. Mina rekommendationer i boken är utformade för att behandla och förebygga sjukdomar i hjärnan, lindra humörsvängningar, oro och depression, stärka ditt immunsystem och minska autoimmunitet samt förbättra metabola tillstånd, däribland diabetes och fetma, som påverkar hjärnans hälsa på lång sikt. Jag ska skildra sidor av din tillvaro som du inte kunde tro hade någon betydelse för hjärnhälsan. Jag ska behandla förlossningens betydelse, hur vi påverkas av kosten och receptbelagda mediciner under barndomen samt av våra hygienvanor (till exempel användningen av handsprit). Jag ska visa hur tarmfloran varierar hos olika befolkningar runt om i världen och hur dessa skillnader orsakas av olikheter i kosten. Jag kommer till och med att beskriva vad våra förfäder åt för tusentals år sedan och kopplingen mellan detta och den nya forskningen om mikrobiomet. Hur har urbaniseringen förändrat vår inre ekologiska miljö? Har den 15
Inledning
sterila stadsmiljön lett till fler fall av autoimmuna sjukdomar? Jag är övertygad om att du kommer att finna denna genomgång upplysande och nyttig. Jag ska visa dig hur prebiotika i livsmedel – näringskällor för de välgörande bakterier som lever i tarmarna – har en fundamental hälsobevarande betydelse genom att de bevarar tarmflorans balans och mångfald. Livsmedel som vitlök, jordärtskocka, jicama och även maskrosblad, samt jäst mat som surkål, kombucha och kimchi, möjliggör bättre hälsa och skyddar och stärker hjärnans funktioner. Även om probiotika nu förekommer i många livsmedel och kan köpas i vanliga livsmedelsaffärer, kan det vara bra att veta vad du ska välja, särskilt när du ställs inför produkter som sägs ”stärka tarmfloran”. Jag ska hjälpa dig med det och ge dig fakta om probiotika och hur du väljer rätt sorter. Naturligtvis finns det även andra livsstilsfaktorer som spelar roll. Förutom att förklara interaktionen mellan mikrobiomet och hjärnan, ska jag också presentera en ny forskningsinriktning för dig: epigenetisk medicin. Denna vetenskap undersöker hur livsstilsval som kost, motion, sömn och stresshantering påverkar vårt dna-uttryck och, direkt och indirekt, vår hjärnhälsa. Jag ska också skildra mitokondriernas betydelse för hjärnsjukdomar, ur mikrobiomets perspektiv. Mitokondrierna är små strukturer i våra celler med sitt eget dna som skiljer sig från dna i cellkärnan. Mitokondrierna kan i själva verket betraktas som en tredje dimension hos vårt mikrobiom; de står i ett unikt förhållande till mikrobiomet i våra tarmar. Del 1 och del 2 kommer att ge dig den grund du behöver för att gå vidare med mitt program för att stärka hjärnans hälsa i del 3. Jag har givit dig en hel del information i den här inledningen. Jag hoppas att jag har väckt ditt intresse för det här alldeles nya medicinska forskningsområdet, som innebär en helt ny syn på hur du kan bevara hjärnans hälsa. Framför dig väntar ingenting mindre än en starkare, ljusare och friskare framtid. Nu börjar vi!
16