9789147106493

JA N - O L O F A N D ER S S O N C EG E EK S T R Ö M O L L E PA L M G R E N K R IS T ER S U N D IN

J

URIDISKA PROBLEM PR I VAT J U R I DI K & R ÄT T SK U NSK A P

5 uppl.

L ÄR AR H AN D L E D N I N G I N K L CD

J

URIDISKA PROBLEM JAN-OLOF ANDERSSON

CEGE EKSTRÖM

OLLE PALMGREN

KRISTER SUNDIN

LÄRARHANDLEDNING inkl CD

LIBER

Förord Denna lärarhandledning är avsedd att vara ett stöd för de lärare som använder Juridi­ska Problem i kursen Privatjuridik på gymnasieskolan och komvux/vuxenutbildningen enligt Gy11/Vux12 men är ett viktigt stöd även i andra grundläggande kurser i juridik.

Handledningen innehåller följande: • En allmän inledning med bl a de grundläggande pedagogiska tankarna bakom bokens uppläggning.

• Varje kapitel börjar med undervisningstips till läraren utifrån kapitlets innehåll.

Hänvisning finns till overhead-material (OH).

• Kommentarer till uppgifter och tips hur dessa kan användas och fungera i den praktiska undervisningssituationen.

• OH- och kopieringsunderlag som kan underlätta genomgångar av fakta.

• Ett antal förslag till provuppgifter i kapitelföljd samt lösningar i samma ordning.

Prov­uppgifterna kan vid behov användas som extra uppgifter.

OH-bilder samt provuppgifter med lösningar finns också på bifogad CD som pdf­respektive Word-dokument.

Lycka till!

Författarna och redaktionen

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

3

Innehåll Ämnet Juridik i omvandling 5 Kurskod: JURPRI0 7 Juridiska Problem – i korthet 9 Kommentarer och OH-bilder till kap 1–14 1 Normer och lagar 12 2 Om man bryter mot lagen 20 3 Brott och straff 27 4 Om man flyttar samman 42 5 När någon dör 55 6 Avtal och köp 72 7 Köpa på kredit 87 8 Bo i lägenhet 101 9 Eget hus 109 10 Lån, säkerheter och obestånd 121 11 Försäkringar – utifall att . . . 130 12 När skadan redan skett 136 13 Trygghet i anställningen 145 14 Rätt över gränserna 159 Provuppgifter 168 Lösningar till provuppgifter 197 Bilaga: CD

4

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

Ämnet juridik i o m va n d l i n g I de nuvarande (2012) gymnasieprogrammen (även komvux) är ämnet Juridik indelat i tre kurser: Privatjuridik, Rätten och samhället och Affärsjuridik. Kurserna kan läsas i valfri ordning.

Kurser i juridik med olika inriktning Man kan säga att vi har två kurser som huvudsakligen är inriktade på rättssystemets betydelse för individen och en tredje kurs som har betoning på juridik i företag. Ämnet är på så sätt intressant för alla program.

P r i vat j u r i d i k b e r ö r a l l a m ä n n i s k o r …

Kursinnehållet är ju sådant som berör alla människor i vardagslivet. I detta sammanhang är det viktigt att tänka på att inga förkunskaper krävs för att läsa Privatjuridik.

Detta innebär att kursen inte kan ha en företagsekonomisk profil.

… o c h Rä t t e n o c h s a m h ä l l e t f ö r d j u pa r kunskaper om rättssystemet …

Rätten och samhället behandlar i stort rättsordning och rättsväsende. Här innefattas sambandet mellan etik och moral i samhället, lagstiftning och tolkning av lagar. Den tar även upp konstitutionell rätt i form av Sveriges grundlagar med särskild betoning på offentlighetsprincipen och mänskliga fri- och rättigheter. Internationell rätt ingår och även Europarätt inklusive EU-rätt samt det internationella skyddet för mänskliga rättigheter. Därutöver behandlas straffrätt som rör brott och straff samt processrätt med inriktning på det svenska rättegångsväsendet och olika typer av mål, främst tvistemål och brottmål.

. . . m e d a n a ffä r s j u r i d i k e n b e t o n a r a ffä r s f ö r h å l l a n d e n . . .

I Affärsjuridik däremot finns en fokusering på sådana avtal och avtalsdokument som reglerar olika affärsförhållanden. Detta innebär att man här, i anslutning till lagtexten, aktivt ska få känna på hur vanligt förekommande avtal upprättas och tolkas. I samband med detta arbete ska olika sätt att förebygga och lösa konflikter i affärslivet behandlas – såväl i som utanför domstol.

... och så här kan innehållet se ut För ämnet Juridik finns övergripande ämnesmål (se sid 6) och för de enskilda kurserna anges centralt innehåll och betygskriterier för de olika betygsstegen. Kursinnehåll och betygskriterier för Privatjuridik visas på sid 7–8.

Privatjuridik • Normer, lagstiftning och domstolar • Brott och straff • Familjerätt • Avtal och köp • Krediter, lån och obestånd

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

5

• Egen bostad • Skador, försäkringar och skadestånd • Anställningsskydd • Rätt över gränserna Rätten och samhället • Rättsordning • Rättsväsende • Processrätt – tvistemål • Processrätt – brottmål • Straffrätt • Internationell rätt Affärsjuridik • Affärsavtalet och lagen • Köprätt för företag • Fastighet och lokaler • Associationsrätt • Kredit- och obeståndsrätt • Marknadsrätt • Immaterialrätt • Internationell affärsjuridik • Arbetsrätten i företaget Aktiv problemlösning Bakom dessa ämnesområden döljer sig ett flertal juridiska problemställningar som aktivt ska bearbetas i kurserna. Kurserna ska således vara mycket praktiskt inriktade.

I Affärsjuridik ska problemen lösas med hjälp av faktatext, lagtext och avtalsdokument. I Privatjuridik däremot kan underlaget vara faktatext kombinerad med centrala lagparagrafer.

Observera att många affärsavtal inte är särskilt reglerade i lagen, t ex leasing, factoring och joint-ventures. I sådana fall blir ju avtalsdokumentet än viktigare. Även i and­ra fall är avtalet viktigt eftersom det tar över lagreglerna om inte dessa är tvingande minimiregler. Det senare gäller ju främst i konsumentlagstiftningen.

Mer om ämnet Juridik Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga makten är fördelad och hur den utövas. Ämnet omfattar även internationell rätt, som belyser Sveriges förhållande till omvärlden och där tonvikten är lagd på Europarätt med EU-rätt. Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet juridik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska rättssystemet och förståelse av hur gällande lagar styr privatlivet, yrkeslivet och affärslivet. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av dagens samhällsliv samt stimulera dem till att verka för ett rättssystem som värnar alla människors lika värde.

Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt i arbetet med rättsliga problem. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förmåga att formulera sig korrekt och precist eftersom det juridiska språket ställer stora krav på exakthet, precision, saklighet och logisk skärpa. Genom att läsa juridisk litteratur och olika rättsfall samt genom att skriva och tala, ska eleverna ges möjlighet att använda det juridiska språket. I undervisningen ska eleverna ges

6

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

möjlighet att arbeta praktiskt med juridiska fallbeskrivningar för att utveckla förmåga att formulera frågeställningar, strukturera och analysera lösningsförslag samt hänvisa till och tolka relevanta rättskällor.

Undervisningen i ämnet juridik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om centrala rättsområden.

2. Kunskaper om juridiska begrepp samt förmåga att använda dessa.

3. Kunskaper om enkla och vanligt förekommande juridiska dokument samt förmåga att upprätta sådana.

4. Förmåga att identifiera, analysera och lösa juridiska problem utifrån fallbeskrivningar samt att tolka och använda relevanta rättsregler.

5. Förmåga att identifiera och diskutera juridiska frågor i samhället ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel.

K u r s k o d : JUR P R I 0 Kursen Privatjuridik omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

C e n t r a lt i n n e h å l l Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: • Konstitutionell rätt samt straffrätt och processrätt. En översikt över de svenska grundlagarna och deras förhållande till EU-rätt och internationell rätt. En översikt över regler som rör brott och straff samt det svenska rättegångsväsendet.

• Familjerätt och arvsrätt: regler som rör par- och familjerelationer samt arv, testamente och bodelning.

• Avtalsrätt: hur avtal sluts samt deras rättsverkan.

• Konsumenträtt och köprätt: regler som rör köp mellan konsument och näringsidkare, konsumentkrediter samt köp mellan privatpersoner.

• Fastighetsrätt: regler som rör köp av fast egendom samt hyra och andra nyttjanderätter.

• Arbetsrätt: arbetstagarens rättigheter och skyldigheter.

• Skadeståndsrätt: regler som rör ersättningsskyldighet för den som orsakat en skada.

• Försäkringsrätt: regler som rör försäkringar och hur de kan täcka uppkomna skador.

• Obeståndsrätt för fysiska personer: regler som gäller när privatpersoner inte kan betala sina skulder.

• Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang.

K u n s k a p s k r av Betyget E Eleven redogör översiktligt för begränsade delar av de juridiska områden som rör privatpersoner. Eleven redogör också översiktligt för innebörden av juridiska begrepp och använder dem med viss säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven översiktligt innebörden av vanligt förekommande privatjuridiska dokument och upprättar i samråd med handledare och med tillfredsställande resultat något sådant dokument.

Utifrån enkla fallbeskrivningar löser eleven med tillfredsställande resultat givna problem inom olika privatjuridiska områden med hjälp av given rättskälla. Dessutom för eleven enkla resonemang om lagstiftningens effekter och drar enkla slutsatser.

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

7

Eleven beskriver översiktligt privatjuridiska frågor i samhället och för enkla resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C Eleven redogör utförligt för delar av de juridiska områden som rör privatpersoner. Eleven redogör också utförligt för innebörden av juridiska begrepp och använder dem med viss säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven utförligt innebörden av vanligt förekommande privatjuridiska dokument och upprättar efter samråd med handledare och med tillfredsställande resultat några sådana dokument.

Utifrån fallbeskrivningar identifierar och beskriver eleven utförligt problem inom olika privatjuridiska områden och löser dem med tillfredsställande resultat genom att välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla. Dessutom motiverar eleven sitt lösningsförslag med välgrundade argument, för välgrundade resonemang om lagstiftningens effekter och drar välgrundade slutsatser.

Eleven beskriver utförligt privatjuridiska frågor i samhället och för välgrundade resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för omfattande delar av de juridiska områden som rör privatpersoner. Eleven redogör också utförligt och nyanserat för innebörden av juridiska begrepp och använder dem med säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven utförligt och nyanserat innebörden av vanligt förekommande privatjuridiska dokument och upprättar efter samråd med handledare och med gott resultat några sådana dokument.

Utifrån komplexa fallbeskrivningar identifierar och beskriver eleven utförligt och nyanserat problem inom olika privatjuridiska områden och löser dem med gott resultat genom att välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla. Dessutom motiverar eleven sitt lösningsförslag med välgrundade och nyanserade argument, för välgrundade och nyanserade resonemang om lagstiftningens effekter och drar välgrundade och nyanserade slutsatser.

Eleven beskriver utförligt och nyanserat privatjuridiska frågor i samhället och för välgrundade och nyanserade resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

8

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

Juridiska problem – i korthet Tankarna bakom och uppläggningen av läromedlet kan sammanfattas i följande punkter: • Juridiken sedd ur individens synvinkel • Verklighetsanknytning genomsyrar hela materialet • Tillämpande kunskaper som är nödvändiga i samhället • Vardagsnära juridiska problem istället för juristproblem • Genomarbetad och lättfattlig text • Ökad förståelse genom många praktiska exempel • Många exempel på juridiska dokument • ”Tipsrutor” i vissa kapitel • Sammanfattning efter varje kapitel • Mindre utdrag ur lagtext för att få ”juridisk känsla” Eleverna arbetar aktivt med • Rätt eller fel?-frågor som kontroll av inläsningen • Familjeproblem som tar upp juridiken ur ett mänskligt perspektiv • Frågor på tidningsartiklar som fördjupning • Utformning av viktiga dokument • Frågespalt med svenska folkets juridiska problem • Hur skulle du döma? Rättsfall i sammandrag Rätt/fel-frågorna – en aktiv repetition Rätt/fel-frågorna kan användas av eleverna som egen repetition. Det är då viktigt att de får tillgång till de rätta svaren. I annat fall kan en felaktig slutsats etsa sig fast i minnet. Det allra bästa är om läraren går igenom svaren och även ger en möjlighet till följdf­rågor. På så sätt blir rätt/fel-frågorna en aktiv repetition med möjligheter till klargöranden.

Lösningar till problemen Till många uppgifter finns en kommentar och ett lösningsförslag (markerat med *).

I flertalet kommentarer finns en hänvisning till den berörda lagen med tillämplig paragraf angiven.

I samband med svar till Frågespalten görs inte laghänvisning om det skulle innebära en upprepning av vad som framkommit tidigare i studieenheten. Många av de angivna lagarna finns i Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik (Liber).

Lösningen är ibland beroende av hur man bedömer omständigheterna kring ett problem. I sådana fall anges bedömningsgrunderna – och andra förutsättningar som ligger till grund för lösningsförslaget – i kommentaren. Detta innebär att du kan komma fram till en lösning som avviker från författarnas om du har gjort andra bedömningar.

Det är i många fall först när en domstol i sista instansen har fällt ett avgörande som man kan säga vilken lösning som är den rätta.

Datoranvändning DokumentGuide, från Norstedts Juridik, är ett datorprogram som är mycket lämpligt för i första hand kursen Affärsjuridik. Programmet består att av ett stort antal mallar för avtal, alltifrån enkla köp och skuldebrev till bolagsbildning. Genom att man besvarar ett antal frågor på skärmen utformas ett färdigt avtal som kan skrivas ut. Frågorna blir samtidigt en typ av checklista för vad man ska tänka på när man utformar respek­tive avtal. Arbetet med dessa dokument fyller väl den målsättning om aktivt arbete Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

9

med avtalstolkning och utformning som anges i kursplanen för Affärsjuridik. DokumentGuide kan naturligtvis också användas i Privatjuridik, t ex för utformning av testamente och äktenskapsförord.

D O K U M E N T I N N E H Å L L Aktiebolag Aktiebolagsbildning Stiftelseurkund Teckningslista Bolagsordning Minimibestämmelser Frivilliga bestämmelser Bolagsstämma Kallelse Dagordning Protokoll Styrelseprotokoll Aktiebok Aktiebrev Registreringsanmälan till Bolagsverket Revisorsförsäkran Apport Avtal Revisorsintyg Minneslista Bolagsstämma, ordinarie Kallelse Dagordning Protokoll Årsförteckning till Bolagsverket Minneslista Styrelsemöte Kallelse Dagordning Protokoll Emission Styrelsemöte Kallelse Dagordning Protokoll Beslutsförslag, fondemission Beslutsförslag, nyemission Kungörelser Post och Inrikes Tidningar Ortstidning Styrelsens redogörelse Teckningslista Bolagsordning Minimibestämmelser Frivilliga bestämmelser Bolagsstämma Kallelse Dagordning Protokoll

Apport och kvittning Apportavtal Revisorsintyg Avtal om kvittning Emissionsanmälan till Bolagsverket Nyemission/fondemission Minneslista Ändringar i aktiebolag Bolagsordningen Minimibestämmelser Frivilliga bestämmelser Bolagsstämma Kallelse Dagordning Protokoll Styrelsen Kallelse Dagordning Protokoll Eget utträde till styrelsen Eget utträde till Bolagsverket Ändringsanmälan till Bolagsverket Ändring av firma/säte Ändring av räkenskapsår Minneslista Likvidation Bolagsstämma Kallelse Dagordning Protokoll Förordnande av likvidator Ansökan om kallelse på okända borgenärer Skifte Slutredovisning Anmälningar till Bolagsverket Anmälan till Bolagsverket om likvidation Om slutredovisning Minneslista Kompanjonsavtal Handelsbolag Bolagsavtal Registreringsanmälan Ansökan om likvidation Förordnande av likvidator Kallelse på okända borgenärer

Innehåll i Norstedts DokumentGuide (sid 8–9)

10

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

Kommanditbolag Bolagsavtal Registreringsanmälan Ansökan om likvidation Förordnande av likvidator Kallelse på okända borgenärer Bostadsrättsförening Stadgar Konstituerande stämma Kallelse Dagordning Protokoll Konstituerande styrelsemöte Anmälan till föreningsregistret Intresseanmälan till Im Förklaring om medlems intresse Fullmakt Post Bank Generalfullmakt för aktiebolag För bouppteckning Vid köp av fastighet Rättegångsfullmakt Utan inskränkning Med inskränkning Allmän fullmakt Indrivning Betalningspåminnelse I brevform Laserritad blankett Förnyad påminnelse, blankett Rättsliga åtgärder Betalningsföreläggande Ansökan Ansökan med avhysning Underrättelse till hyresgästen Meddelande till socialnämnden Begäran om överlämnande TR Bestridande Blankt Motiverat Återvinning Ansökan om återvinning Ansökan även om inhibition

Handräckning Ansökan om avhysning Ansökan om annan handräckning Begäran om överlämnande till TR Bestridande Blankt Motiverat Särskild handräckning Ansökan Återvinning Ansökan om återvinning Ansökan även om inhibition Återkallelse Återkallelse av ansökan Stämning Ansökan om stämning Ansökan med kvarstadsyrkande Borgen för kvarstadsansökan Dödande av förkommen handling Ansökan Konkurs Borgenärs ansökan Egen ansökan Betalningsuppmaning Bevakningsinlaga Verkställighet Ansökan om utmätning Införsel Försäljning fast egendom Kallelse på okända borgenärer Ansökan om kallelse Bevakning av fordran Skattemyndighets beslut Begäran om omprövning Överklagande Orubricerade Faxblankett Protokollsblankett Stoppa direktreklam Begäran om utdrag ur register Ansökan om nybildat efternamn Utträde ur svenska kyrkan Kassarapport, blankett Mottagningsbevis, blankett Vapen i dödsbo/konkursbo Servitut

D O K U M E N T I N N E H Å L L Makar Äktenskapsord Mellan makar Egendom blir enskild egendom All egendom All egendom före äktenskapet Förtecknad egendom Arv/gåva/testamente Egendom blir giftorättsgod Gåva Förtecknad egendom All enskild egendom Ansökan om registrering Mellan blivande makar Egendom blir enskild egendom All egendom All egendom före äktenskapet Arv/gåva/testamente Egendom blir giftorättsgods Gåvor Förtecknad egendom Ansökan om registrering Bodelning under äktenskap Anmälan om bodelning Bodelningsavtal Äktenskapsskillnad Ansökan Barn finns Barn finns inte Om stämning Fullföljd efter betänketid Barn finns Barn finns inte Bodelning Bodelningsavtal Bodelningsbekräftelse Sambor Bodelning ska inte ske Anmälan om gemensam bostad Adoption Ansökan, två adoptanter Ansökan, en adoptant Testamente Mellan makar Mellan sambor Mellan andra Med universellt förordnande Med förordnande om legat

Gåva Fast egendom Med övertagande av lån Med villkor Utan övertagande av lån Ansökan om lagfart Tillstånd att förvärva med mera Förhandsbesked Lantbruksegendom Hyresfastighet Utlänning Lös egendom Gåvobrev Gåvoutfästelse Registrering av gåva till make Köp Fast egendom Köpekontrakt Villa Fritidshus Hyreshus Köpebrev Likvidavräkning Avtal om samäganderätt Inskrivningsärenden Lagfart Inteckning Dödande av förkommet pantbrev Dödande av inteckning Fullföljd Tillstånd med mera att förvärva Förhandsbesked Lantbruksegendom Hyresfastighet Utlänning Hus på annans mark Köpeavtal Bostadsrätt Köpeavtal Pantsättningsavtal Ansökan om medlemskap Ansökan om utträde Annan lös egendom Köpeavtal, allmänt Köpeavtal, aktier

Inköp / Försäljning i rörelse Inköp Anbudsbegäran, blankett Inköpsanmodan, blankett Beställning, blankett Försäljning Anbud, blankett Telefonorder, blankett Ordererkännande, blankett Faktura, blankett Kreditnota, blankett Avsändningsrapport, blankett Kvitto, blankett Garantibevis, blankett

Borgen Borgensförbindelse Efterborgen Underborgen Pant Avtal Underrättelse om pantsättning Säkerhetsöverlåtelse Överlåtelseavtal Avtal Fastighetsägarförklaring Kvitton Betalning av enkelt handlån Delbetalning Vid mottagande av egendom

Hyra Hyresavtal Bostadslägenhet Villa Fritidshus Möblerat rum Lokal Indexklausul Bilplats och liknande Andrahandsuthyrning Hyresavtal Ansökan om tillstånd Avstående från besittningsskydd Hyresnämndens godkännande Besittningsskydd Avtal om avstående Hyresnämndens godkännande Tillstånd för byte Underrättelse om överlåtelse Uppsägning Från hyresvärdens sida Uppsägning Underrättelse till hyresgästen Meddelande till socialnämnden Från hyresgästens sida Uppsägning

Personal Anställningsavtal Tills vidare Vikariat/praktik/ferie Visst arbete/viss tid Anställning upphör Uppsägning Av personligt skäl Underrättelse Varsel Besked Erinran om misskötsamhet Erbjudande om andra uppgifter På grund av arbetsbrist Begäran om förhandling Varsel till länsarbetsnämnd Besked om uppsägning Erbjudande om omplacering Avskedande Underrättelse Varsel Besked Tidsbegränsad anställning Besked Varsel Administration Körjournal, blankett Personalkort, blankett Betyg, blankett

Lån och säkerheter Krediter Löpande skuldebrev Löpande skuldebrev med pant Löpande skuldebrev med borgen Enkelt skuldebrev Enkelt skuldebrev med pant Enkelt skuldebrev med borgen Revers med pant genom pantbrev

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

11

1 N o r m e r o c h l a g a r

1 2

Detta kapitel redogör för bakgrunden till de svenska lagarna och hur de kommer till.

Förklara skillnaderna mellan sociala regler, moralregler och rättsregler med hjälp av OH 1:1. Hur lagstiftning går till kan visas med figuren på OH 1:2. Påpeka också att en ny lag kan ha sin utgångspunkt i EU:s direktiv. Detta berörs kortfattat i kap 1 och mer ingående i kap 14 Rätt över gränserna.

Rättskällorna kan visas med hjälp av OH 1:3. Klargör att lagarna publiceras i SFS och att lagboken är en sammanställning och ett urval av dessa lagar. Lagboken ges dess­utom ut av ett privat förlag, medan SFS ges ut av Riksdagen (även om den distribueras genom samma förlag som lagboken).

De olika balkarna, som är historiskt betingade lagar, kan du gå igenom med hjälp av OH 1:4. På OH 1:5 finns utdrag ur regeringsformen och tryckfrihetsförordningen, vilka tillhör grundlagarna. Gå gärna igenom innebörden av Statsskickets grunder i Regeringsformen 1 kap 1–2 §§ och Om tryckfrihet och Offentlighetsprincip i Tryckfrihetsförordningen 1 kap 1 § och 2 kap 1 § samma lag.

Kapitlet avslutas med några grundläggande begrepp: civilrätt och offentlig rätt, tvingande och dispositiva lagregler samt fysiska och juridiska personer. Dessa finns på OH 1:6.

3 4 5 6 7 8 9

Problem

10

• 1:1 Hur är det med lagarna? tar upp hur man som enskild medborgare kan påverka lagstiftningen, hur lagar ändras, vem lagen gäller och något om tvingande/dispositiva lagregler.

11

• 1:2 Ett allvarligt brott? behandlar tanken bakom strafflagstiftningen.

12

• 1:3 En brottslings försvarstal tar upp synen på brott och hur den kan förändras över tiden. Eftersom artikeln är lång kan eleverna läsa igenom den hemma i lugn och ro.

13

• 1:4 handlar om moral. Hur ska man kunna upprätthålla moralen hos allmänheten om inte åklagaren väcker åtal för brott? Eleverna brukar snabbt förstå frågeställningen och diskussionen blir ofta intressant och het.

14

12

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

OH kap 1:1

Normer • Sociala regler artighetsregler och uppföranderegler • Moralregler ”du ska inte vara otrogen”, ”du ska inte ljuga” etc • Rättsregler lagar (straffrätt, skatterätt, civilrätt etc)

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

13

14

Liber AB

Utredningskommitté

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

Remissinstanser

Remiss

Lagrådet

Riksdagsbeslut

Proposition

Skrivelse

Yttrande

Regeringen

Remiss

Yttrande

Departement

Slutbetänkande

Betänkande

Lagstiftningen

Regering

Riksdagen

Lag (SFS)

Ändringsmotion

Hänvisning för beredning

Riksdagsutskottet

OH kap 1:2

OH kap 1:3

Rättskällorna • Författningar (publiceras genom SFS – se www.riksdagen.se) – Lagar – Förordningar • Lagboken innehåller de vanligaste lagarna samt anslutande förordningar • Högsta domstolens domar finns i Nytt juridiskt arkiv I (NJA I samt www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet) • Lagens förarbeten finns i Nytt juridiskt arkiv II (NJA II) och ­omfattar bl a direktiv, betänkanden, ­remissvar, propositioner samt riksdagens protokoll • Statens offentliga utredningar (SOU)

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

15

OH kap 1:4

Lagbokens indelning • Grundlagar – Regeringsformen (1974) – Successionsordningen (1810) – Tryckfrihetsförordningen (1949) – Yttrandefrihetsgrundlagen (1991) • Balkar – Brottsbalken – Byggningsbalken – Föräldrabalken – Handelsbalken – Jordabalken – Miljöbalken – Rättegångsbalken – Socialförsäkringsbalken – Utsökningsbalken – Äktenskapsbalken – Ärvdabalken • Bihanget övriga lagar, som inte finns i anslutning till balkarna, är placerade i den ordning de tillkommit (årtal och SFS-nummer)

16

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

OH kap 1:5

Grundlagar • Utdrag ur regeringsformen 1 KAP. Statsskickets grunder 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Den offentliga makten utövas under lagarna.

2 § Den offentliga makten skall utövas med ­respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

17

OH kap 1:5 forts

• Utdrag ur tryckfrihetsförordningen 1 KAP. Om tryckfrihet 1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt, att utan några av myndighet ­eller allmänt organ i förväg lagda hinder, ut­ giva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara lugn, utan att återhålla allmän upplysning.

2 KAP. Om allmänna handlingars offentlighet 1 § Till främjande av fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.

18

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

OH kap 1:6

Några juridiska grundbegrepp • Juridikens två delar – Offentlig rätt – Civilrätt • Två typer av lagregler – Tvingande regler (”minimiskydd”) – Dispositiva regler (kan förändras genom avtal) • Två typer av personer (rättssubjekt) – Fysisk person – Juridisk person

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

19

2 O m m a n b r y t e r m o t lagen

1 2 3

Detta kapitel redogör för domstolarnas uppbyggnad och verksamhet. De indelas i allmänna, förvaltnings- och specialdomstolar. Detta visas på OH 2:1.

De allmänna domstolarnas verksamhet indelas i tvistemål och brottmål. Processförfarandet tvistemål (civilmål) kan gås igenom med OH 2:2. Alternativa metoder för att lösa en tvist visas på OH 2:3. Påpeka att många tvistemål i tingsrätten dras tillbaka genom att parterna faktiskt gör upp i godo. Domarna försöker också påverka parterna så att de verkligen försöker att göra upp i godo för att på så sätt undvika att belasta domstolarna.

Processförfarandet i brottmål presenteras med OH 2:4, och olika former av påföljder (”straff”) visas på OH 2:5. Exempel på straffsatser redovisas i kap 3 Brott och straff.

Olika former av juridisk hjälp vid tvister finns som OH 2:6.

4 5 6 7

Problem

8

• 2:1 Vilken domstol dömer? är en uppgift där eleverna ska ange vilken domstol som dömer i olika fall.

9

• 2:2 Sunes domstolsproblem tar bl a upp vilken typ av domstol som är aktuell i ett visst mål samt häktning och rättshjälp.

10

• Hur skulle du döma? behandlar ett autentiskt fall med två f d makar som åter flyttar ihop i en ny gemensam lägenhet. Därefter ångrar sig mannen och kvinnan står ensam med en alltför dyr lägenhet. Det blir tvist om kostnaden i tingsrätten och också om ett tillfälligt lån. Fallet belyser konkret innebörden av ett tvistemål och har samtidigt ett jordnära innehåll. Eleverna engagerar sig i situationen och har många synpunkter på lösningen. En bra och aktiv introduktion till hur rättsväsendet fungerar.

11 12 13

Besök på rättegång Kursen i rättskunskap kan kompletteras med ett besök på en rättegång. Det är dock svårt att gå med hela klassen på ett mål eftersom det kan bli trångt i lokalen. En större grupp besökare kan också verka störande på de berörda i målet. Det är därför lämpligt att besöket genomförs i mindre grupper som sedan skriver ett referat av målet. Här är ett exempel på anvisning till eleverna:

14

Besök på rättegång Under terminen ska ett studiebesök hos tingsrätten eller hovrätten göras i grupper om 2–3 som ska åhöra en rättegång (brottmål eller tvistemål). Gruppen ska skriva ett kort maskinskrivet ­ referat från målet och bifoga domen som hämtas på tingsrätten efter cirka 1–3 veckor. Referatet ska lämnas senast den ........... för genomgång den ........... (jag kopierar samtliga referat till hela klassen som ett häfte).

För de skolor och klasser som finns på orter med längre avstånd till en domstol kan rättsfallen ”Hur skulle du döma?” bli än viktigare. Utnyttja dessa för en noggrann genomgång av hur en rättegång går till. Det kanske t o m är möjligt att ha rättsfallen som underlag för ett litet rollspel där läraren fördelar de olika rollerna. Allt för för att få en viss ”domstolskänsla”.

20

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

OH kap 2:1

Svenska domstolar • Allmänna domstolar – Tingsrätten – Hovrätten – Högsta domstolen (HD) • Förvaltningsdomstolar – Förvaltningsrätten – Kammarrätten – Högsta förvaltningsdomstolen • Specialdomstolar, såsom – Arbetsdomstolen – Marknadsdomstolen – Mark- och miljödomstolar – Hyres- och arrendenämnderna

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

21

OH kap 2:2

Tvistemål i tingsrätten • Stämningsansökan • Förberedelse av målet • Huvudförhandling – Sakframställning – Bevisning – Plädering • Enskild överläggning (rätten) • Domen meddelas av rätten • Domen kan överklagas till hovrätten • Domen kan verkställas (om fastställd)

22

Liber AB

JURIDISKA PROBLEM

Lärarhandledning

Juridiska problem – Lärarhandledning inkl CD ISBN 978-91-47-10649-3 © 2012 Jan-Olof Andersson, Cege Ekström, Olle Palmgren, Krister Sundin och Liber AB Redaktör: Per-Olof Bergsten Omslag och formgivning: Fredrik Elvander Upplaga 5:1

Sättning: Exakta, Malmö Tryck: Esser Druck, Tyskland 2012

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www. liber.se (titel → produktstöd/komplettering).

Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se kundservicetfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

J

URIDISKA PROBLEM presenterar juridikens grunder. Boken är avsedd för gymnasieskolans och komvux/vuxenutbildningens kurs i privatjuridik enligt Gy11/Vux12 och annan grundläggande juridisk utbildning. Den är också lämplig som handbok i vardagsjuridik för alla och envar.

Bokens fjorton kapitel behandlar följande: normer och lagar/ om man bryter mot lagen/ brott och straff/ om man flyttar samman/ när någon dör/ avtal och köp/ köpa på kredit/ bo i lägenhet/ eget hus/ lån, säkerheter och obestånd/ försäkringar – utifall att.../ när skadan redan skett/ trygghet i anställningen/ rätt över gränserna Varje kapitel innehåller en faktadel och en problemdel med tillämpningar. Faktatexten varvas med korta lagtextutdrag och praktiska exempel som sätter in kunskaperna i sina sammanhang. Verklighetsnära och engagerande övningsuppgifter ger träning i juridisk problemlösning. Övningarna är av olika slag: allt från korta praktikfall till ”frågespalter” med små blandade problem. Facit till samtliga uppgifter finns i Kommentarer och lösningar. Lärarhandledning med CD innehåller metodiska tips, oh-bilder, testuppgifter m m.

Som komplement till Juridiska problem finns en Lagsamling med de vanligaste lagarna i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik.

Affärsjuridiska problem är en fortsättning på Juridiska problem och behandlar juridiken ur affärslivs- och företagssynvinkel.

Författare till Juridiska problem och Affärsjuridiska problem är Jan-Olof Andersson och Cege Ekström, samhällsvetare, ekonomer och lärare, Olle Palmgren, advokat samt Krister Sundin, ekon dr och universitetslektor i handelsrätt.

Juridiska problem – fakta och övningar i privatjuridik och rättskunskap Bok/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning Affärsjuridiska problem – fakta och övningar i affärsjuridik Bok/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik

Best.nr 47-10649-3

Tryck.nr 47-10649-3-00