9789151100791

Perspektiv på historien – Kommentarer till övningar PPH 1b, PPH Plus

riven av Hans Nyström, m och Örjan Nyström. uppen har tillsammans lång av undervisning på gymnasie­ niversitet. De är även författare oriska fackböcker.

pektiv på historien finns för alla nets kurser. För kurs 1b finns ktiv på historien 1b. uren är samma i de båda en i jämförelse har Perspektiv Plus en fylligare kronologisk ng från äldre tider till idag. år även Perspektiv på historien s 1a1), Perspektiv på historien bruk och historievetenskap (för ), Perspektiv på historien – ia (för kurs 2b) samt temaboken å historien - Socialhistoria.

Hans Nyström Lars Nyström Örjan Nyström

Hans Nyström Lars Nyström Örjan Nyström Erik Hallberg

å historien Plus är ett läromedel d tänkt för gymnasieskolans r vikt har lagts vid att ge boken pedagogiskt material i form av ch övningar. I denna nya kronologin dragits fram till obala inramningen blivit h den genushistoriska tråden sutom har en serie analyserande ts till där grundläggande lningar i historien diskuteras a perspektiv och tolkningar.

Perspektiv 1b på historien Perspektiv på historien Plus

Perspektiv på historien 1b

pektiv istorien Plus

Hans Nyström Lars Nyström Örjan Nyström Erik Hallberg

Hans Nyström Lars Nyström Örjan Nyström

Perspektiv Plus på historien

Innehåll Flertalet av övningarna finns i både Perspektiv på historien 1b och Perspektiv på historien Plus. De övningar som bara finns i en av böckerna är markerade med bokens namn inom parentes (PPH 1b) (PPH Plus).

KOMMENTARER TILL STYRDOKUMENTEN. . . . . . . . 6 Kunskapskrav och övningsinnehåll. . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Olika historiska perspektiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 VÄGAR TILL HISTORIEN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Historia på film. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Historiebruk på bild. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Källkritik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Rapportering från oroshärdar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att använda internetsidor som källor (PPH 1b). . .

Grimberg och Gustav Vasas äventyr i Dalarna (PPH Plus) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

18 20 23 23 25 28

FORNTIDEN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Analys: Var det bättre på stenåldern? . . . . . . . . . . . . . 30 Två bronsåldersmänniskor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Hammurabis lag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 ANTIKEN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Akropolisklippan i Athen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Antikt klotter (PPH 1b). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Mytilenedebatten (PPH Plus) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 MEDELTIDEN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Analys: Var finns kvinnorna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Analys: Tjänster och gentjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arn – korsriddaren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Religionsskiftet i Skandinavien. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arboga stads dombok 1471 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Digerdöden (PPH Plus). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

45 49 53 55 56 58

NYA TIDER, NYA VÄRLDAR. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Analys: Giftermål och familj förr och nu. . . . . . . . . .

Columbus brev. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Posten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sägner om Karl XII . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

60 62 65 67

REVOLUTIONERNAS TIDEVARV. . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Analys: Varför Europa?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ”Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter”. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Den industriella revolutionen i siffror. . . . . . . . . . . . .

Den industriella revolutionen på gott och ont (PPH 1b). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

69 73 75

Gustav III och bruket av historia. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Vad är upplysning? (PPH Plus). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 IDEOLOGIER OCH NATIONALISM . . . . . . . . . . . . . . . 86 Det kommunistiska manifestet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Äktenskap och kärlek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Att gjuta en nation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 VÄSTERLANDET ERÖVRAR VÄRLDEN / IMPERIALISMENS EPOK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Analys: Vem bar skulden till första världskriget?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Analys: Imperialismens följder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 En utvandrare ger tillbaka. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Velocipedsport och hjulrytarinnor (PPH 1b). . . . . 105 Kvinnlig rösträtt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Strejker och strejkbryteri. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Imperialismen under debatt (PPH Plus). . . . . . . . . . 112 FRÅN KRIG TILL KRIG. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Analys: Vägen till världskrig. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Analys: Steriliseringarna och folkhemmet. . . . . . . .

Valaffisch från 1934. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ”Hårda tider”. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ”Lebensraum” – från Hitlers bordssamtal 1941–42. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sanning och propaganda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Folkomröstning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Historia i valkampen (PPH Plus). . . . . . . . . . . . . . . . . .

Dödsoffer i första och andra världskriget – en jämförelse (PPH Plus). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

114 117 121 123 126 128 131 133 136

EFTERKRIGSTIDEN / KALLT KRIG OCH KOLONIAL FRIGÖRELSE . . . . . . . . 139 Analys: Folkhemmet tur och retur. . . . . . . . . . . . . . . .

Ett land, två folk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att försvara rasförtryck. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Folkpartistisk valaffisch från 1948. . . . . . . . . . . . . . . .

Sexuell frigörelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

139 143 146 149 150

MOT EN NY VÄRLDSORDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Analys: Varför är det så oroligt i Mellanöstern? . . 153 Analys: Hållbar utveckling? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157

79

Innehåll

5

Tablå 2. Övningarnas koppling till kunskapskrav och perspektiv Kunskapskrav

sid PPH 1b

sid PPH Plus

Typ

.

Typ av källa

Historia på film

16

16

övning

bild, text samt informationssökning på internet

Historiebruk på bild

17

17

övning

bild

Rapportering från oroshärdar

28

27

övning

text

Att använda internetsidor som källor

29

övning

text

28

övning

text

FAKTA, FÖRÄNDRING, FÖRKLARING

DÅ, NU, SEDAN

Eleven redogör för förändringsprocesser, för olika tolkningar av dem /../ samt deras orsaker och konsekvenser

Eleven ... förklarar samband mellan /../det förflutna och ... nutiden och drar slutsatser om vad det kan ha för betydelse för framtiden

1. Vägar till historien X

2. Källkritik

Grimberg och Gustav Vasas äventyr i Dalarna 3. Forntiden Var det bättre på stenåldern?

42-43

46-47

analysuppslag

X

X

Två bronsåldersmänniskor

44

48

övning

föremål på bild

Hammurabis lag

45

49

övning

text

övning

bild, informationssökning på internet

X

76

övning

text

X

78

övning

text

X

4. Antiken Akropolisklippan i Athen

65

Antikt klotter

66-67

Mytilenedabatten 5. Medeltiden Var finns kvinnorna

100-101

120-121

analysuppslag

Tjänster och gentjänster

102-103

122-123

analysuppslag

Arn – korsriddaren

104-105

Religionsskifte i Skandinavien

106

Arboga stads dombok 1471

107

Digerdöden

12

124

X

X

övning

text

övning

föremål på bild

125

övning

text

126

övning

text

X

X X X

Perspektiv på historien – Kommentarer till övningar PPH 1b, PPH Plus

Olika perspektiv HISTORISKA BEGREPP

KÄLLOR, KÄLLKRITIK

HISTORIEBRUK

Eleven kan använda historiska begrepp

Eleven kan söka, granska och tolka källmaterial /../ samt göra reflektioner över materialets relevans.

Eleven redogör förhistoriska skeenden som har använts på olika sätt /../ [samt ger] exempel på olika sätt att använda historia

Genus perspektiv

Klass perspektiv

(x)

(x)

anakronism

X

X

historiebruk

X

X

tendens och beroende

X

tendens- och beroendekriterium

X

tendens-, tids-, och beroendekriterium, historiebruk

X

naturtillstånd, civilisation X

”friboren”, ”välboren”

X X

Globala perspektiv

(x)

X

X X

X

X

X

X

(x)

X

(x)

genushistoria, offentlig sfär, hushållsfär, könsmaktordning

X

(x)

X

klientsystem, rule of the law, vasallsystem, tjänster och gentjänster

(x)

X

(x)

(x)

historiebruk

X

religionsskifte

X

X

X

(x) (x)

X sägen, beroendekriterium, kvarlevor/berättande källor

Inifrånperspektiv

X

klass, status

demokrati, realpolitik

Långa perspektiv

X

X X

(x)

(x) (x)

Kommentarer till styrdokumenten

13

Kunskapskrav DÅ, NU, SEDAN

Eleven redogör för förändringsprocesser, för olika tolkningar av dem /../ samt deras orsaker och konsekvenser

Eleven ... förklarar samband mellan /../det förflutna och ... nutiden och drar slutsatser om vad det kan ha för betydelse för framtiden

X

X

X

X

sid PPH 1b

sid PPH Plus

Giftermål och familj nu och då

150-151

186-187

analysuppslag

Columbus brev

152-153

188-189

övning

text

Posten

154

190

övning

text

Sägner om Karl XII

155

191

övning

text

Varför Europa

200-203

252-255

analysuppslag

Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter

204

257

övning

text, informationssökning på internet

Industriella revolutionen i siffror

205

259

övning

siffror

X

X

Den industriella revolutionen på gott och ont

206

övning

fingerad diskussion

X

X

Gustav III och bruket av historien

207

Typ

.

Typ av källa

FAKTA, FÖRÄNDRING, FÖRKLARING

6. Nya tider, nya världar

7. Revolutionernas tid

Vad är upplysning?

258

övning

bild

X

256

övning

text

X

8. Ideologier och nationalism Det kommunistiska manifestet

240-241

310-311

övning

text

X

X

Äktenskap och kärlek

242

308

övning

text

X

Att gjuta en nation

243

309

övning

bild, informationssökning på internet

X

Vem bar skulden till första världskriget

290-291

378-379

analysuppslag

X

Imperialismens följder

292-293

380-381

analysuppslag

X

X

En utvandrare ger tillbaka

294

385

övning

(x)

X

9. Västerlandet erövrar världen / Imperialismens epok

text

Velocipedsport och hjulryttarinnor

295

övning

text

Kvinnlig rösträtt

296

384

övning

text

X

Strejker och strejkbryteri

297

383

övning

text

X

382

övning

text

Imperialism under debatt

14

X

Perspektiv på historien – Kommentarer till övningar PPH 1b, PPH Plus

Olika perspektiv HISTORISKA BEGREPP

KÄLLOR, KÄLLKRITIK

HISTORIEBRUK

Eleven kan använda historiska begrepp

Eleven kan söka, granska och tolka källmaterial /../ samt göra reflektioner över materialets relevans.

Eleven redogör förhistoriska skeenden som har använts på olika sätt /../ [samt ger] exempel på olika sätt att använda historia

kärnfamilj, storfamilj, ”västeuropeiska giftermålsmönstret”

Genus perspektiv

Klass perspektiv

X

Långa perspektiv

Inifrånperspektiv

Globala perspektiv

X

(x)

X

X sägen, beroendekriteriet

X

X

(x)

X

X

eurocentrism, omedelbara och bakomliggande orsaker

(x)

X

frihet, jämlikhet, medborgerliga rättigheter

X

industrialisering, jordbrukssysselsättning

X

X X

(x) X upplysning, förstånd, frihet, ”Sapere aude”

X

klass, bourgeosi, proletariat, kapitalism, socialism, liberalism, konservatism

X

X

X

X

X

X

(x)

X (x)

X

X nation, nationalism

(x)

X

X

X

X

aktör/struktur, ”sonderweg”, historiskt trauma

X

imperialism, framstegstanke, konfliktperspektiv

X

X

emigration, politiska ideoloigier, rösträtt

X

(x)

X

borgerlighet

X

X

medborgarrätt, rösträtt

X

X

strejk, strejkbrytare, föreningsrätt

X

imperialism, rasism, socialdarwinism, ”den vite mannens börda”, socialism

X

X

X

X X

(x)

X

X

X

Kommentarer till styrdokumenten

X

15

Kunskapskrav DÅ, NU, SEDAN

Eleven redogör för förändringsprocesser, för olika tolkningar av dem /../ samt deras orsaker och konsekvenser

Eleven ... förklarar samband mellan /../det förflutna och ... nutiden och drar slutsatser om vad det kan ha för betydelse för framtiden

sid PPH 1b

sid PPH Plus

Vägen till världskrig

352-353

456-457

analysuppslag

X

Steriliseringarna och folkhemmet

354-355

458-459

analysuppsla

X

Valaffish från 1934

356

Hårda tider

357

GULAG

358-359

Lebensraum – Från Hitlers bordssamtal

360

Sanning och propaganda

361

Typ

.

Typ av källa

FAKTA, FÖRÄNDRING, FÖRKLARING

10. Från krig till krig

övning

bild

461

övning

text

464-465

övning

text

463

övning

text

466

övning

text

Folkomröstning

460

övning

bild, informationssökning

Historia i valkampen

462

övning

bild, informationssökning

Dödsoffer i första och andra världskriget – en jämförelse

467

övning

siffror, informationssökning

X

X (x)

X

11. Efterkrigstiden / Kallt krig och kolonial frigörelse Folkhemmet tur och retur

420-421

556-557

analysuppslag

X

Ett land, två folk

422-423

558

övning

text

Att försvara rasförtryck

424-425

560

övning

text, informationssökning på internet

Folkpartistisk valaffish från 1948

426

562

övning

bild

Sexuell frigörelse

427

563

övning

text

Varför är det så oroligt i Mellanöstern

452-455

588-591

analysuppslag

X

Hållbar utveckling

456-457

592-593

analysuppslag

X

X X

X

12. Mot en ny världsordning

16

Perspektiv på historien – Kommentarer till övningar PPH 1b, PPH Plus

X

Olika perspektiv HISTORISKA BEGREPP

KÄLLOR, KÄLLKRITIK

HISTORIEBRUK

Eleven kan använda historiska begrepp

Eleven kan söka, granska och tolka källmaterial /../ samt göra reflektioner över materialets relevans.

Eleven redogör förhistoriska skeenden som har använts på olika sätt /../ [samt ger] exempel på olika sätt att använda historia

orsakskedja, historisk skuld

X

rasbiologi, arvsbiologi

X X

”historisk läxa”

X

Genus perspektiv

Klass perspektiv

Långa perspektiv

Inifrånperspektiv

Globala perspektiv

X X X

X

X

X lebensraum, kolonialism

X

(x)

X könsroller

X

X X

X

(x)

X

X

folkhem, kollektivism, statsindividualism, nostalgi

X X

rasism, rasförtryck

X

liberalism, socialism, individ, kollektiv

X

(x)

X (x)

(x)

X

X

X

sekularisering, fundamentalism, kolonialt arv, etnisk rensning, rent seeking

X

X

hållbar utveckling

X

X

(x)

X

Kommentarer till styrdokumenten

17

Medeltiden Analys: Var finns kvinnorna?

I den aktuella historiska diskussionen står rubrikens fråga i centrum.

I vår tids breda engagemang för ökad jämställdhet riktas en återkommande kritik mot att kvinnorna i stor utsträckning är frånvarande i läroböckerna. Det är en kritik som i stora stycken är berättigad.

Detta är egentligen en del av en större problematik om begränsningarna i vårt perspektiv på historien. Vems historia är det som berättas – och vems historia förtigs? Samma diskussion har således förts kring andra frågor. Under 1970- och 80-talen stod den gängse historieskrivningens överklassperspektiv i centrum för kritiken: var fanns bönderna, de fattiga, arbetarna? Småningom riktades kritiken mot eurocentrismen – det förhållandet att historieböckerna bara handlade om och utgick från vår egen del av världen. Var fanns den majoritet av världens befolkning som levde utanför Europa och de kulturer och historiska omvandlingar som skett där, och vilken betydelse hade den haft för historiens utveckling?

Det slaget av kritik ställer oss inför ett centralt problem. I varje samhälle finns alltid en etablerad historieberättelse som ett arv från det förflutna. Den erbjuder en färdig form där det förflutnas oöversiktliga myller ordnas och struktureras. Man brukar tala om att det finns en historieberättelsens kanon. I ett givet läge, och ett givet sammanhang kan kanon börja skava mot samhällsförändringar i nutiden som ropar efter andra berättelser och andra aktörer. Då börjar det formas mothistorier som ifrågasätter kanon. Sådana konflikter mellan kanon och mothistorier med andra perspektiv på det förflutna är ett centralt inslag i varje tids historiebruk.

Kanon har en stor makt över vår historieuppfattning. Det är den som styr vilka krokar vi hänger upp kronologin på, där vissa personer, platser, händelser och skeenden utgör den röda tråden och markeras som det betydelsefulla i samhällsutvecklingen. Man skulle kunna säga att kanon utgör en central del av vårt kulturarv. Sådant rubbar man inte utan vidare. Att förändra kanon är en utdragen och konfliktfylld process. Men stora samhällsförändringar banar sig oundvikligen väg, om än med viss fördröjning – det ser vi ju om vi ser tillbaka på hur demokratisering och klassutjämning gradvis satte sin prägel på en historieskrivning som ännu på 1960-talet var uppbyggd kring kungalängder och krig. Samma krafter håller på att påverka historieskrivningens kanon i en tid då jämställdheten mellan könen ökar.

En allmän diskussion kring dessa frågor kan vara bra att ha med i

Medeltiden

45

bagaget när vi ställs inför frågan: var finns kvinnorna? Här behandlas frågan i anslutning till medeltidsavsnittet. Det kan vara skäl att även i studierna av senare epoker återkommande till motsvarande diskussion.

1. a) När man talar om könsmaktsordning anlägger man ett strukturperspektiv på förhållandet mellan könen. Orättvisor och ojämlikheter betraktas då inte som en produkt av enskilda personers agerande utan som en konsekvens av inrotade förhållanden i samhällets sätt att fungera – sådant som styr människors tänkande och handlande utan att de är fullt medvetna om det. (Se också kommentarer till fråga 2 nedan – det kan finnas skäl att ta in Yvonne Hirdmans definition av den patriarkala könsmaktsordningen redan här). b) Under 1960-70-talen använde kritikerna mot den mansdominerande historieskrivningen begreppet ”kvinnohistoria” för att beskriva den förändring de ville åstadkomma. Det handlade ofta om en strävan att lyfta fram enskilda glömda och gömda kvinnor i en slags parallellställd komplettering av den gängse historien. Men så småningom växte det fram en kritik mot att detta sätt att ”lägga till” kvinnorna: nämligen att det tenderade att lämna huvudlinjerna i den mansdominerade historieskrivningen opåverkade. Enligt kritikerna gick man därmed bara halvvägs i det nödvändiga perspektivskiftet.

Istället har ett annat begrepp slagit igenom i historieforskningen, genushistoria. Innebörden av detta begrepp är att man måste lyfta blicken så att den tar in båda könen i analysen. En central fråga är då hur förhållandena mellan dem hänger samman, hur detta förändrats över tid och hur dessa aspekter i sin tur påverkat samhällsförhållandena i övrigt. Synen på kvinnan och hennes plats i samhälle och privatliv hänger ur detta perspektiv samman med motsvarande syn på mannen och mansrollen – det handlar om två sidor av samma sak.

Ofta är ett maktstrukturperspektiv framträdande i dessa analyser.

Ett genusperspektiv på historien betyder att vissa aspekter av samhällsutvecklingen som tidigare förpassats i skymundan lyfts fram, exempelvis familjebildning och demografi. Stora händelser och skiften i den traditionella historieskrivningen ges också bredare belysning. Hur förändras den gängse bilden av en viss period om man anlägger ett genusperspektiv? Bilden av renässansen som en period av ökad frihet och vetenskapliga framsteg förändras exempelvis om man får reda på att det var en period av ökad ofrihet och en svagare samhällelig ställning för kvinnorna.

46

Perspektiv på historien – Kommentarer till övningar PPH 1b, PPH Plus

c och d) Den offentliga sfären är den dimension av samhällsutvecklingen som står i centrum för traditionell historieskrivning. Det är den sfär där makthavare av olika slag fattar beslut om gemensamma angelägenheter i samhället. Ofta handlar de då som företrädare för stora kollektiv eller samhället i stort. Till den offentliga sfären räknas även den debatt som förs i de ledande kretsarna om samhällets utveckling. Här framstår huvuddelen av befolkningen ofta i bästa fall som en passiv och anonym publik.

I hushållssfären utspelar sig människors dagliga liv, där familjer och individer söker lösa vardagens kriser, ta tillvara dess glädjeämnen och hantera de utmaningar som samhällsförändringarna ställer dem inför. Vad som sker här kan ha en avgörande betydelse för hur de förändringar som debatteras och beslutas i offentligheten omsätts i verkligheten, i det levande livet. En historieskrivning som bara ser till vad som händer i den offentliga sfären frånhänder sig på så sätt en verklig, djupgående förståelse för historiens utveckling. Att vidga perspektivet på den punkten är också en central fråga när det gäller att anlägga ett genusperspektiv.

2. Svaret på frågan ges mer i förbigående i texten i meningen ”Såväl under medeltiden som senare var kvinnorna generellt sett underordnade männen, och vad kvinnorna gjorde ansågs mindre värt”. Formuleringen går tillbaka på en definition som gjorts av historikern Yvonne Hirdman där hon lyfter fram två grundläggande drag i den patriarkala könsmaktsordningen. Dels isärhållning – män och kvinnor gör olika saker (ofta underförstått beroende på att de är olika funtade, dvs. uppdelningen sägs vara biologiskt grundad). Dels manlig överordning – det männen gör är viktigare och mer värdefullt (och därmed måste det stå i fokus för historieskrivningen).

3. Ett sätt att lösa problemet med kvinnornas frånvaro i historieböckerna är att påvisa att det hela tiden funnits kvinnor som nått en framskjuten ställning och spelat en betydelsefull roll, trots de hinder som fanns. Fördelen med detta sätt att närma sig problemet är att det ger eleverna levande förebilder från båda könen att identifiera sig med. I den traditionella historieskrivningen verkar det ju som att de enda som haft något att bidra med genom historien varit män. En utgångspunkt för att diskutera detta är att ställa frågan till eleverna: hur påverkas de av att möta en historieberättelse dominerad av män och männens värld? Hur påverkar det deras sätt att se på historien?

Samtidigt har det nackdelar att på detta sätt lyfta fram enskilda kvinnor med makt och inflytande. I grund och botten utgör nämligen dessa kvinnor undantag från regeln i den rådande, patriarkaliska

Medeltiden

47

könsmaktsordningen, vars främsta kännetecken är ju just att kvinnor normalt var uteslutna från positioner där de kunde utöva offentlig makt och inflytande över samhället. Man riskerar mot denna bakgrund att skapa en falsk bild av historien.

Ett annat sätt att ge kvinnorna ökat utrymme i historieskrivningen är därför att öka utrymmet och vidga blicken för sådana områden där de faktiskt hade en maktställning. Texten ger en rad exempel på sådana områden. Tilläggas kan att en del kvinnor utövade ett betydande informellt inflytande också på den offentliga maktutövningens område. Att komma åt denna informella position erbjuder emellertid avsevärda källkritiska problem. Samma problem med källor möter vi, som påpekas i texten, när det gäller att studera de olika könens ställning i ”hushållssfären”.

Ytterligare en strategi är att lyfta fram förhållandena mellan könen och hur detta förändrats över tid, som en central aspekt av historien.

Detta ligger nära det genushistoriska perspektivets kärna och anknyter även till hur vi strävat efter att arbeta inom det här läroboksprojektet. Fortfarande återstår dock mycket att göra, både vad gäller historieböckerna i skolan och vad gäller samhällets grundläggande historiekanon.

4. Arbetsfördelningen mellan män och kvinnor under historiens lopp är det centrala uttrycket för det Yvonne Hirdman apropå könsmaktsordningens grunder kallade ”isärhållandet”. Att jämföra hur det såg ut förr, nu och kan se ut i framtiden torde vara ett fruktbart samtalsämne bland gymnasister vars tankar på allvar börjat cirkla kring det framtida yrkeslivet.

I Sverige idag är arbetskraftsdeltagandet nästan lika stort bland kvinnor som bland män (med den reservationen att fler kvinnor jobbar deltid). Men ett påtagligt mönster är att kvinnor och män jobbar med olika saker. De befinner sig i olika sektorer av arbetsmarknaden, och denna könssegregering av arbetsmarknaden har djupa rötter i den historiska arbetsfördelningen mellan könen.

Kvinnor jobbar således i större utsträckning i sektorer som handlar om vård, omsorg och undervisning och liknande människovårdande verksamheter, liksom i hushållsrelaterade jobb kopplade till livsmedelshantering eller städning. I dessa sektorer män är sällsynta, medan andra sektorer som industri-, bygg och anläggningsverksamheter eller tekniska yrken är helt dominerade av män. Könsmaktsordningen tar sig sedan uttryck i att de kvinnodominerade yrkesområdena genomgående är lägre värderade, som detta kommer till uttryck i lönesättning mm.

Detta har visat sig vara ett mönster som är mycket trögt att

48

Perspektiv på historien – Kommentarer till övningar PPH 1b, PPH Plus

förändra. Visserligen har andelen kvinnor börjat öka på flera tidigare helt mansdominerande områden, inte minst till följd av att kvinnorna idag har högre utbildningsnivå än männen. Men få män söker sig till de kvinnodominerade sektorerna.

Att diskutera varför det förhåller sig så kan vara en ingång både för att förstå genussystemets historia och för att fundera över framtiden.

Analys: Tjänster och gentjänster

Ett huvudtema i den politiska historien är ju frågan hur samhället har styrts under olika perioder. Fokus ligger där nästan alltid på de konstitutionella förhållandena. Utgångspunkten för denna analys är att detta bara ger halva sanningen. Bakom den formella ordningen finns hela tiden en informell sådan, och när det gäller de vardagliga maktförhållandena är den minst lika viktig att blottlägga.

För att beskriva denna informella ordning används i texten begreppet klientsystem. Ett närliggande men inte helt identiskt begrepp som figurerar i sammanhanget är klansystem. Klansystem är byggda på utvidgade former av familj- och släktrelationer, ofta med etnisk anknytning, medan klientsystem inte behöver ha den karaktären. Men i verkligheten flyter klan- och klientrelationer samman.

Maffiaorganisationerna innehåller ju exempelvis så kallade ”familjer”, där hundratals människor kan adopteras in. När man i samband med länder i Syd ibland talar om ”stammar” handlar det ofta om klansystem, där familjen är den innersta cellen i ett hierarkiskt system som i sina högsta enheter kan omfatta miljoner människor.

Den rättsfilosofiska motpolen till klient- och klansystemen, ”the rule of law”, utmärks av att dess minsta enhet är individen. Rättigheter och skyldigheter tillhör den enskilde medborgaren, det må handla om något brott du begått, något samhälleligt stöd du har rätt till eller att reglera skulder du har. I samhällen med starka klient- och klansystem avgörs däremot en persons sociala och rättsliga status minst lika mycket av hennes plats och status i en större grupp, vare sig det nu handlar om ett lösare sociala nätverk eller en tätt sammanhållen släkt- eller klangrupp. Har denna grupp sedan en stark position i samhället avspeglas detta i utökade rättigheter och möjligheter för dess medlemmar – och tvärtom för dem med svagare sociala stödstrukturer.

Samhällsvetenskaplig och historisk forskning har visat att den relativa betydelsen av klan- och klientrelationer avgörs av om det finns en rättsordning som backas upp av en stark och legitim statsmakt. I samhällen där staten är svag, splittrad och opålitlig blir människor hänvisade till andra sätt att bevaka sina intressen, till­

Medeltiden

49

Gustav III och bruket av historia

Detta är en bildövning. Grunduppgiften består i att koppla samman skolplanschens framställning av statskuppen 1772 med idéinnehållet i avsnittet ”Frihetstiden i backspegeln” där det konservativa historiebruket kring dessa händelser diskuteras. Utöver planschen som ett av många exempel på nationalromantiskt kungavurmande, gäller det då att urskilja hur förhärligandet av Gustav III:s agerande också hade en inrikespolitisk laddning med udden riktad mot demokrati och parlamentarism.

Särskilt betydelsefullt var detta historiebruk under striden kring den allmänna och lika rösträtten i början av 1900-talet. Denna sammanföll i tid med höjdpunkten för den nationella historieromantiken som satte sin prägel på skola, konst och politisk debatt. I detta sammanhang användes frihetstiden som ett varnande exempel för hur illa det kunde gå för landet om kungen berövades sin rättmätiga position och riksdagens ”partivälde” i stället fick ta över. Utifrån ett dylikt perspektiv innebar statskuppen att Gustav III återställde landets historiskt rättmätiga styrelseskick, byggt i första hand på nära förtroliga band mellan kungen och folket. Bara på så vis kunde fosterlandet räddas! Då exempelvis folkskolan kontrollerades av starkt konservativa krafter var detta också poängen i skolböckernas framställning av händelserna. Det intressanta med affischen i övningen är hur denna bild kunde framställas så oförbehållsamt ännu så sent som 1940 – över två decennier efter demokratins genombrott!1 Om genomförandet: Fråga 3 och 4 är svåra. Beroende på elevgrupp kan det vara en idé att koncentrera övningen på fråga 1–2 om bildens grundbudskap.

1. I skolplanschen från 1940 ansluter sig tecknaren till en positiv syn på Gustav III och händelserna 1772. Detta märks bland annat i kungens ljusa gestalt, hjälteposeringen till häst, folkets uppskattande miner och entusiastiska gester och militärens synbara lojalitetsbetygelser.

Den vita armbindeln nämns i läroboken, PPH 1b, s. 192 och 193 (bildtext), PPH Plus, s. 241. Befolkningen i staden skyndade att sätta på sig sådana bindlar för att visa att de slöt upp bakom kungen.

Genom det vita, av blod obefläckade tyget, underströks också hur maktövertagandet skett utan våld.

Det roliga med en bildanalys som denna är att ju mer man letar desto fler detaljer hittar man. Se till exempel hur besättningsmännen 1 Och kan tilläggas, när den konservativa hjärneskolan definitivt förlorat sin ledande ställning inom historikersamfundet till den historiekritiska weibullskolan, som utöver en hög källkritisk svansföring utmärktes just genom bekämpandet av konservativa och nationalistiska historiska myter.

80

Perspektiv på historien – Kommentarer till övningar PPH 1b, PPH Plus

på örlogsskeppen i bakgrunden klättrat upp i masterna för att hylla konungen. Centralt i kompositionen återfinner vi tre konservativa nationssymboler; kungen själv, det kungliga slottet och flaggan (intressant nog tretungad). Också färgsättningen anknyter till den svenska flaggan, det är mycket blått (himlen, uniformerna) och gult (slottets fasad, knappar och skjortor på uniformer mm). I uniformen som Gustav III bär kan man ana ett historiebruk: det är karolinske soldatkonungens återkomst som tecknas (jämför illustration PPH 1b, s. 144; PPH Plus, s. 181). Härutöver kan man även fundera över språkbruket. Låter inte en statsvälvning trevligare än en statskupp?

Sammantaget bidrar många detaljer till att skapa trovärdighet kring grundbudskapet att hylla konungen för hans upplösning av frihetstiden. I bakgrunden får man tänka sig den potentiella motbilden: Statskuppen hade ju också kunnat framställas som en kriminell handling, att kungen brutit mot grundlagarna och berövat riksdagen makten för egen vinning. Därför framstår också den folkliga förankringen som en viktig komponent. På affischen framställs kungen – hans soldater – och folket som nationens sanna ryggrad.

Detta anknyter nära till från hur man under röstsrättsstriden från konservativt håll såg på landets styre. Mot kraven på demokrati förde man fram tanken på en djupare historisk folklig förankring bakom kungamakten, särskilt tydligt manifesterad vid tillfällen som Gustav Vasas resning i Dalarna eller händelserna 1772. Exempelvis bondetåget 1914 byggde på denna tankefigur. Anmärkningsvärt är dock hur man så sent som 1940 kunde föra fram en dylik historiesyn i massproducerat skolmaterial från ett av landets ledande förlag.

Vad gäller den vita bindeln kan slutligen nämnas att den bars av officerarna i den svenska armén ända fram till statskuppen 1809. När männen som störtade Gustav III:s son från makten beslutade att ta av sig dem var detta förstås en symboliskt och politiskt starkt laddad handling (även om det kan noteras att de under de komplicerade turerna kring statskuppen vid några tillfällen tog på sig bindlarna igen). Det kan även noteras att de nya uniformer som antogs efter 1809 var mindre ”karolinska” i sin utformning.

2. Planschen förmedlar onekligen en uppskattande syn på Gustav III. Omvänt blir då synen på frihetstiden starkt negativ: se tidigare diskussion.2 Frågan är om några alternativa tolkningar egentligen är möjliga.

2 Möjligen kan begreppet frihetstid kort kommenteras i sammanhanget. Detta myntades under frihetstiden och var en del av dess egen självsyn. Enligt Gustav III och det konservativa historiebruket i hans efterföljd representerade emellertid inte periodens styrelseskick den ”sanna friheten”. Istället var det en tid av partityranni, inre splittring och utländsk inblandning, ”då ingen kung och ingen ära var”. Den sanna folkfriheten måste enligt denna tradition bygga på de nära historiska banden mellan kung och folk.

REVOLUTIONERNAS TIDEVARV

81

3. Elever kan förstås av planschen ha påverkats till en mer positiv syn på Gustav III. Statskuppen tycks inte särskilt dramatisk, utan rent av festlig. Vem kan tänkas ha varit emot den? I den tidens skolundervisning saknades den kritiska inställning till historien som i dag framstår som en central del av ämnet. Samtidigt kan man tycka att det måsta ha funnits lärare eller elever som reagerade mot den konservativa och antidemokratiska tendensen. Eller var den kritiska bilden av frihetstiden så djupt inpräntad i det allmänna historiemedvetandet att inte ens personer med vänsteråsikter reagerade? Faktum är det är först mot slutet av 1900-talet som vi möter en positiv bild av tiden som ett slags ursprung till dagens svenska demokrati (dylika exempel finns i flera läromedel för grundskolan).

Hur skulle dagens elever uppfatta bilden? Enklast är väl att fråga.

Väger dagens allmänt kritiska grundinställning över? Eller dras de tvärtom med i det historiska dramats kraft (som nog ibland lyser med sin frånvaro i dagens historieämne)? Fungerar den estetiska utformningen? Och ännu viktigare: är denna traditionella svenska politiska historia överhuvudtaget som något som dagens ungdomar kan relatera till?

4. Här är olika tolkningar möjliga. Å ena sidan kan vi som tidigare lyfts fram identifiera ett demokratifientligt drag genom hyllandet av Gustav III och statskuppen. Mot bakgrund av att planschen publicerades år 1940 kan det förstås vidare diskuteras om den indirekt uttrycker sympati med den samtida utvecklingen i Tyskland. Kanske är detta en väl långtgående tolkning. Men inte rider budskapet spärr mot uppfattningen att demokratin i vissa lägen bör sättas ur spel.

Möjligen är en alternativ tolkning är att se planschen som ett uttryck för ett på många sätt förståeligt behov av nationell samling i Sverige i en tid då landet var i ett synnerligen utsatt läge, med fientliga och totalitära makter inpå knuten – Sovjet i öster och Tyskland i söder och väster. Kanske kan man i planschen faktiskt se ett försvar för den svenska samlingsregeringen som tillträdde vid lucia år 1939?

Eller så bör vi helt enkelt se den som ett exempel på den konservativa historieskrivningens kvarvarande kraft, något som i så fall också illustrerar hur seg en dominerande kanon kan vara.

Med lite tur kommer någon av eleverna på idén att googla på konstnären: Olle Hagdahl, vars signatur återfinns längst ned till höger på affischen. Det är dock oklart om man på detta sätt kan dechiffrera det politiska budskapet. Hagdahl (1910–1991) var verksam som konstnär, grafiker och skulptör och gjorde sammanlagt ett 60-tal skolplanscher för Esselte förlag, varav flera på historiska teman. Det är inte alltid vi kan urskilja ett konservativt budskap: Så gjorde han

82

Perspektiv på historien – Kommentarer till övningar PPH 1b, PPH Plus

1948 en magnifik plansch över Hjalmar Branting i talarstolen omgiven av en skog av röda fanor.

Avslutningsvis kan lyftas fram att historiebruket kring Gustav III också inbegriper andra aspekter – och inte då minst hans roll som kulturkonung. Esaias Tegnérs klassiska ord om Gustav III förtjänar här att återges: ”Der låg ett skimmer öfver Gustafs dagar, fantastiskt, utländskt, flärdfullt om du vill, men det var sol deri, och, hur du klagar, hvar stodo vi om de ej varit till? All bildning står på ofri grund till slutet, blott Barbariet var en gång fosterländskt; men vett blef plantadt, jernhårdt språk blef brutet, och sången stämd och lifvet menskligt”.

Intresset för kultur, för det utländska, den oklara sexuella läggningen med flera drag bryter i själva verket mot en traditionellt manlig, krigisk och nationellt inramad kungagestalt, vilket potentiellt kan bidra till ett fortsatt dynamik i synen på Gustav III. Men mot Gustav som kulturkung kan man samtidigt föra fram hur han ströp frihetstidens fria debatt: se diagrammet över bokutgivningen i Sverige 1750– 1780 i läroboken. Att Gustav inte fått ta mer stryk från liberaler, demokrater och vänsteranhängare torde delvis ha sin grund av att den starkaste konstitutionella kritiken mot Gustav III statskupper ursprungligen formulerades i aristokratiska kretsar efter 1789 års statsomvälvning, och i mycket även tog fasta på adelns förlorade ståndsprivilegier. Som lärare bör man förstås också akta sig för att gå in i den anakronistiska fällan i att sätta för starka likhetstecken mellan frihetstidens statsskick och en modern demokrati. Poängen ur ett historiebruksperspektiv är snarare hur man inom 1800-talets och det tidiga 1900-talets konservativa kretsar gjorde den parallellen.

För den som vill fördjupa sig i detta historiebruk rekommenderas kapitlet ”Hur historia blev ett skolämne” I PPH 2-3: Historiebruk och historievetenskap. Här finns också ytterligare övningar.

Vad är upplysning?

Kants korta skrift, särskilt då dess inledande del, citeras ofta som koncentratet av upplysningsfilosofin. Samtidigt kan det vara skäl att framhålla att det bara är vissa sidor av denna tankevärld som han är intresserad av. Här saknas exempelvis upplysningsfilosofins intresse för vetenskap, teknik och ekonomisk nytta, liksom dess diskussioner kring statsskicket. Kant, som levde ett relativt isolerat liv i Königsberg, långt från centra för tidens andliga och politiska kraftmätningar, har sitt fokus helt och hållet inriktat på tanke-, yttrande- och tryckfrihet.

REVOLUTIONERNAS TIDEVARV

83

1–2. I Kants samtid fanns en utbredd populäruppfattning att ”upplysning” helt enkelt betydde att människors kunskaper växte i en mer ”upplyst” tid – ungefär på samma sätt som vi idag talar om att vi lever i ett ”kunskapssamhälle”. Kant vill istället i upplysningen se en etisk hållning. Upplysning är en fråga om personligt mod – att våga veta, det vill säga bruka sitt förstånd. Han pekar på att människor ofta väljer att inte bruka den kunskapsförmåga de har – deras omyndighet är ”självförvållad”, till skillnad från när det handlar om ”brist på förstånd” och otillräckliga kunskaper. Den självförvållade omyndigheten tar sig uttryck i att man inte vågar ställa frågor om sådant man saknar kunskap om, eller att man väjer för sådana svar som hotar ens egen sinnesfrid eller ens sociala trygghet. Begreppet ”självcensur” kan vara lämpligt att ta upp till diskussion i sammanhanget. Han diskuterar varför man på detta sätt kan välja att inte veta. En orsak är bekvämlighet – att på egen hand söka kunskap och ta ställning kräver att man anstränger sig. Det är alltid lättare att följa med strömmen eller att böja sig för auktoriteter. En annan orsak kan vara att vissa kunskaper och insikter kan vara obekväma eller rentav farliga för de makthavande i samhället. Politiskt och religiöst förtryck kan skrämma människorna till okunnighet.

3. Det tydligaste exemplet är förstås där Kant talar om ”det täcka könet”, som han anser i dess helhet är oupplyst. Han har kanske inte heller så stora förhoppningar om att upplysningens ljus kan tränga särskilt långt ner i det han kallar ”den stora hopen” – det vill säga han är inte oberörd av samtidens köns- och klassfördomar. Tidens tänkesätt verkade nog för att upplysning i Kants ögon i helt avgörande avseende beror på insatserna från en manlig intellektuell och social elit, vilket kan ge impulser till diskussioner om frågor som: är det alltid säkert att ”hopen” är fördomsfull medan eliten är upplyst?

4. Med frihet avser Kant framförallt yttrande- och tryckfrihet, det vill säga friheten att offentliggöra sina kunskaper och insikter för ”publiken”, (något han menade var en ”oskadlig” innebörd i frihetsbegreppet – fanns det kanske andra som han menade var mer skadliga?). Frågan ger många öppningar mot diskussioner, inte bara om censur utan också om andra hinder som finns för en fri, öppen och bred debatt och kunskapsspridning i samhället, exempelvis maktförhållandena i media, utbildningsklyftor och så vidare.

5–6. Kants paroll om att ”våga veta” är en antiauktoritär appell riktad mot de överhetspersoner som utger sig för att veta bättre än folk i allmänhet – våra ”förmyndare”. Som exempel nämner han officeren (ordningsmakten), finansrådet (politiker), prästen och läkaren. De 84

Perspektiv på historien – Kommentarer till övningar PPH 1b, PPH Plus

vill inte att vi ska ”resonera”, det vill säga kritiskt granska de sanningar som proklameras uppifrån i samhället. När det gäller vilka som är våra ”förmyndare” idag kan man nämna sådant som myndigheter, media, lärare, arbetsgivare, forskare och så vidare. Kanske även kompisgänget kan vara en slags ”förmyndare” över vad man får tycka och tro? Att ifrågasätta sådana sanningar som ens sociala omgivning hyllar och tar för givna kräver också mod.

REVOLUTIONERNAS TIDEVARV

85

Detta häfte innehåller kommentarer till de lite större övningar och analys­ uppslag som ligger insprängda mellan kapitlen i Perspektiv på historien 1b (upplaga 2) och Perspektiv på historien Plus (upplaga 2). Vidare diskuteras ämnets styrdokument och hur övningarna svarar upp mot kunskapskraven för kurs 1b. Svar på böckernas text- och diskussionsfrågor finns däremot inte i häftet. Övningarna till böckerna i Perspektiv-serien har tagits fram av seriens författare samt av arkivpedagogerna Karin Sjöberg och Kerstin Martinsdotter. Till boken Perspektiv på historien Plus har dessutom arkeolog Anders Högberg bidragit med tre övningar.

I Perspektiv-serien ingår också böckerna Perspektiv på historien 50, Perspektiv på historien 2-3 Historiebruk och historievetenskap, Perspektiv på historien Socialhistoria samt Perspektiv på historien Kulturhistoria.