Page 1


Kristian Lindquist

Webbjournalistik

n orsted ts

95302 Handbok i Webb ORI.indd 3

10-02-11 16.38.14


Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

© 2010, Kristian Lindquist och Norstedts www.norstedts.se Omslag: Jens Magnusson

Första upplagan, första tryckningen isbn 978-91-1-302584-1 Tryckt hos WS Bookwell, Finland 2010 Norstedts ingår Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823

95302 Handbok i Webb ORI.indd 4

10-02-11 16.38.17


i nne hå ll Inledning 9 1. Så är det att jobba på en webbredaktion 11 Innekatt på väg att försvinna 12

2. Nyhetsvärdering på webben 13 Vad är en topp? 13 Senast överst? 15 När blir en topp gammal? 15 Hur mycket styr klicken? 16 Spara eller publicera direkt 17 Att nyhetsvärdera papperstexter 20 Nätets dramaturgi 20 Mixen på sajten 22 Dayparting 23 Planera 24 När kommer läsarna över dygnet? 25 Över veckan? 25 Över året? 26 Stora nyhetshändelser 27 Vad är läst? 28

3. Så skriver du för webben 31 Sätta sig in i ett ämne snabbt 32 Få tag på folk 33 Så hittar du nyheter 35 Så direktrapporterar du 38 Vid en stor katastrof 40 Stor återkommande händelse 42 Så skriver du en bra bildtext 45 Specialreporter 45

95302 Handbok i Webb ORI.indd 5

10-02-11 16.38.17


4. Etik och källkritik mitt i nyhetsflödet 47 Ett kraftfullt medium 47 Källkritik mitt i nyhetsflödet 48 Håll huvudet kallt 50 Källkritik när du rewritar 51 Konsekvenser av realtidsrapportering 53 Namnpublicering 54 Båda sidor – samtidigt eller så snart som möjligt 57 Etik vid olyckor 58 Bildetik på nätet 60 Vittnen och läsarbilder 61 Att oavsiktligt tipsa om sajter 62 Annonser i nättidningarna 63

5. Webbredigering 65 Rubrik … 66 … och pufftext 68 … tillsammans med bild 69 … bildar puffen 70 Balk 72 Inne i artikeln 72 Var tydlig mot läsarna 75 »Webbifiera« pappersmaterial 75 Så rör sig ögat över skärmen 76 Ju högre desto bättre 76 Huvudspalt mot sidospalt 78 Snabba ögonkast 81 Storleken har betydelse 82 Kön och ålder 83 Ett nytt berättande? 84

6. Så hittar läsarna dina texter 89 Webben som oändligt arkiv 92 Special- och undersajter 93

95302 Handbok i Webb ORI.indd 6

10-02-11 16.38.17


7. Sociala medier och läsarmedverkan 95 Så arbetar du tillsammans med läsarna 96 Artikelkommentarer 97 Chattar 100 Dagens fråga 101 Quiz 102 Läsarbilder 103 Länka mycket 105 Ta hjälp av de sociala medierna 106 Så kan artikelkommentarer och Twitter hjälpa 109 Bloggar – fjärde statsmakt eller kloakbrunn 110 Så kan din sajt jobba med bloggare 113 Mikrobloggar 114 Internetuppror och bloggbävningar 118 Falska folkstormar 119 Så bevakar du sociala medier 121 Wikipedia 123 RSS-läsare 123 Nyhetssök 124 Nyhetsbrev 125 Journalistik på andra plattformar 126 Då gäller inte yttrandefrihetsgrundlagen 128

8. De nya debatt-torgen 131 Framtidens debatter? 131 Moderering 134 Ansvaret för vad som står i kommentarerna 134 Därför tas kommentarer bort 136 Blogglänkar på sajten 137 Välj rätt ämnen 138

9. Lagen om elektroniska anslagstavlor 139 Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor 139

95302 Handbok i Webb ORI.indd 7

10-02-11 16.38.17


10. Feature på nätet 143 Tänk på presentationen 144 Användargenererat material 145 Att låta läsarna styra innehållet 147 Fråga experter 150

11. Lokaltidningar och webb 151 »Var hur lokal du vill« 152 Rapportera från plats in till redaktionen 152 En bra lokaljournalist för framtiden 153 Vad är unikt för Säffle? 154

12. Webb-tv 157 Tillbaka- eller framåtlutat 157 Att jobba som webb-tv-journalist 159 »Ful-tv« 161 Webb-tv i framtiden? 162

13. Den svenska webbtidningens historia 165 Fortfarande störst 169 Så mäts sajternas storlek 170 Gratis- eller betalsajter 172

14. Publicitetsregler 175 Ge korrekta nyheter 175 Var generös med bemötanden 176 Respektera den personliga integriteten 176 Vara varsam med bilder 178 Hör båda sidor 178 Var försiktig med namn 179 YRKESREGLER 181 Journalistens integritet 181 Anskaffning av material 182 RIKTLINJER MOT TEXTREKLAM 182

Ordlista 183 Register 187

95302 Handbok i Webb ORI.indd 8

10-02-11 16.38.17


i nl e dni n g Du sitter mitt i nyhetsflödet. Du är den första som vet om det hänt något stort i Umeå, Sverige eller världen. Och du har en unik möjlighet att arbeta tillsammans med läsarna. Att arbeta på en webbredaktion är bland de roligaste och mest lärorika du kan göra som journalist. Den här boken riktar sig till dig som vill jobba som webbjournalist. Behovet av en sådan är stort. Det märker vi som arbetar på webbredaktioner när vi besöker journalistutbildningar eller tar emot intresserade och ambitiösa praktikanter – som trots att de undervisats i tidningsredigering, tv och radio ofta helt saknar kunskap om nätjournalistik. Det här är en bok i, snarare än om, webbjournalistik. Den beskriver hantverket, hur man skriver för webben, hur man redigerar, involverar läsarna i arbetet och nyhetsvärderar. Förhoppningen är att boken ska ge verktyg för att kunna arbeta inom en fortfarande ung mediekanal i ständig utveckling. En kanal som ger nya möjligheter till samverkan och kontakt mellan journalist och läsare. Men som ibland också ställer mycket höga krav på den enskilde journalisten att kunna arbeta snabbt och fatta svåra självständiga beslut. Framtidens journalistik kommer att bedrivas på internet och i de sociala mediekanalerna. Det finns gott om skäl till att jag tillsammans med många andra är övertygad om det. Här är några av dem: • Relevanta ämnen. Möjligheten att ha en dialog med läsarna har aldrig varit större än nu – via den egna sajten eller de sociala medierna. Det gör att det är lättare än förr att skapa relevant journalistik som berör och engagerar dem vi skriver för. • Ny teknik hjälper oss. Tack vare RSS-läsare och mikrobloggar är det enklare än någonsin att bevaka sitt specialområde. Oavsett om det är EU-parlamentet, konsumentjournalistik eller Vinslöv. inledning

95302 Handbok i Webb ORI.indd 9

|9

10-02-11 16.38.17


• Snabbhet och valfrihet. De digitala plattformarna ger möjlighet att publicera nyheter snabbt, dygnet runt. Samtidigt finns nyheterna tillgängliga närhelst läsarna vill ta del av dem. Ingen behöver vänta till Rapports 19.30-sändning eller på att morgontidningen dimper ner i brevlådan för att veta vad som händer i världen. • Experimentlustan. Inte i någon annan mediekanal är toleransen så stor för att pröva nya sätt att berätta en historia eller ta fram nyheter. Mycket är obruten mark. Det är en fantastisk möjlighet och utmaning för alla nätjourna­ lister. Jag arbetar som nyhetschef på SvD.se. Om en oproportionerligt stor del av exemplen i boken verkar komma därifrån stämmer det säkert. Men jag tror att mina erfarenheter från SvD.se och från VLT, Aftonbladet, SVT, och Vagabond, där jag också arbetat som webbjournalist, är ganska allmängiltiga och stämmer in på de flesta redaktioner. Vill du komma i kontakt med mig eller har synpunkter eller tips på förbättringar av innehållet i boken? Hör av dig: webbjournalistik@gmail.com Sist men inte minst: Stort tack till Sara K Johansson för många värdefulla synpunkter under arbetet med boken. Tack också till min förläggare Maria Sjödin och min redaktör Lena MalmstenBäverstam. Och tack alla ni som genom att ställa upp på intervjuer för boken fyllt den med kunskap och innehåll. Stockholm, december 2009 Kristian Lindquist

10 | webbjournalistik

95302 Handbok i Webb ORI.indd 10

10-02-11 16.38.17


1

Så är det att jobba på en webbredaktion Arbetar du på en webbredaktion, som reporter eller webbredak­ tör, sitter du mitt i nyhetsflödet. Ofta följer du både svenska och utländska medier och ditt bevakningsområde sträcker sig från nyheter till nöje via sport och ekonomi. På så sätt blir du bredare i kunskap än journalisterna på andra avdelningar på din arbetsplats, men ska samtidigt hålla koll på mycket. En vanlig fråga är om det inte är väldigt stressigt att arbeta på webben. Jo, det är det. Men det är inte alltid stressigt och det ger också mycket tillbaka att tillsammans med sina kollegor bemästra en stor nyhetshändelse. Ofta är en webbredaktion mindre hierarkisk än de traditio­ nella redaktionerna. Det kan bero på att webbredaktionerna ofta är yngre, både som organisationer och vad gäller med­ arbe­tar­nas ålder. Många redaktioner har dessutom satsat på att lära alla göra allt. Eftersom mediet är ganska nytt är det lätt att känna att ny mark bryts och en liten pionjäranda har i alla fall hittills inte varit ovanlig. Därför är det inte ovanligt att en nyhetschef gör bildspel, att en webbredaktör skriver en snabb text eller att en reporter ändrar i en rubrik. Men en webbredaktion kan också då och då slå över och bli ganska hierarkisk. Vid stora oväntade nyhetshändelser då tidspressen är hård finns sällan utrymme för samma diskussioner som ofta präglar exempelvis papperstidningsredaktioner.

1. så är det att jobba på en webbredaktion

95302 Handbok i Webb ORI.indd 11

| 11

10-02-11 16.38.18


Innekatt på väg att försvinna Under webbjournalistikens första år har webbreportrarna varit fjättrade vid sina datorer utan större chanser att lämna redaktionen. Det håller på att förändras nu. Allt fler nättidningar, inte minst lokalt, satsar på webb-tv. Och direktrapporteringar från rättegångar, riksdagsdebatter och sportevenemang gör att allt fler reportrar lämnar redaktionen. Flera webbredaktioner skickar sina reportrar utomlands för att rapportera och göra webb-tv från sportmästerskap och stora nyhetshändelser. Mycket talar för att den gamla webb­ reporter-rollen som »innekatt« på redaktionen håller på att förändras. Vilka egenskaper är då viktiga för att klara av att arbeta som webbjournalist? Aftonbladet.se:s tidigare chefredaktör Kalle Jungkvist listar följande egenskaper: • Du måste kunna arbeta snabbt. • Du måste vara nyfiken och allmänbildad. • Du är intresserad av journalistisk etik – du måste ständigt fatta egna beslut. • Du är inte rädd att fatta de egna besluten. • Du måste förstå och uppskatta öppenheten och transparensen mot läsarna. Jag tror att det är en ganska bra sammanfattning av de viktigaste egenskaperna för att kunna arbeta som webbjournalist. Förhoppningen är att den här boken ska hjälpa dig att utveckla dem genom råd och tips från några av Sveriges mest erfarna nätjournalister.

12 | webbjournalistik

95302 Handbok i Webb ORI.indd 12

10-02-11 16.38.18


2

Nyhetsvärdering på webben Som webbredaktör på en nyhetsredaktion är en av dina arbetsuppgifter att värdera ett stort antal nyheter och ansvara för att sajten känns uppdaterad och aktuell för läsarna. Det är inte säkert att du är ensam om ansvaret. Det kan finnas nyhetschefer eller andra personer som stöder dig i arbetet men helt säkert kommer också stunder då du ensam ansvarar.

Vad är en topp? Så gott som alla svenska nyhetssajter är uppbyggda med en tydlig topp-puff överst på sidan. Vad som platsar som en topp är olika beroende på vilken sajt du jobbar på. Det säger sig självt att nyhetsvärderingen på dalademokraten.se skiljer sig från den på DN.se. På lokala sajter dominerar oftast de lokala ny­ heterna, även som toppar. På rikssajterna är det vanligare att exempelvis utrikesnyheter kan ligga i topp. Det är alltså svårt att definiera vad en topp är för något. Det är lite enklare att säga vad det inte är: motsvarigheten till papperstidningens vänsterkryss. Ett vanligt missförstånd bland dem som inte arbetar med webb på en tidningsredaktion är att toppen på nyhetssajten skulle vara samma sak som ett vänsterkryss. Men en topp är det som just nu, i denna sekund, anses vara den mest intressanta nyheten som redaktionen har att erbjuda. Femton minuter senare kan det vara någonting annat. Då blir urvalet annorlunda än om man, som i ett vänsterkryss på en papperstidnings förs­ta­ sida, ofta vill presentera dygnets viktigaste eller mest avslöjande nyhet. 2. nyhetsvärdering på webben

95302 Handbok i Webb ORI.indd 13

| 13

10-02-11 16.38.18


– Jag får ibland frågor om vår nyhetsprioritering. Men nätet är ett utsnitt som görs i stunden. Gör man en årsbok över de viktigaste nyheterna får man en helt annan prioritering, säger Charlotta Friborg, tidigare chef för DN.se.

Mårten Hennéus, nyhetschef på samma sajt, är inne på ett liknande resonemang: – Enkelt går det att säga att toppen är den bästa nyheten just i stunden. Det kan vara både flödesnyheter, som en händelse, eller en nyhet som vi själva grävt fram.

På DN.se behöver inte toppen vara en renodlad nyhet, den kan också vara ett reportage eller en featuretext. Andra sajter kan ha en annan syn på topparna och anse att de bör vara en nyhet av något slag.

En händelsenyhet i topp på SvD.se. Här ligger också länkar till internationella nyheter om händelser via Google News och en karta som visar var militärbasen ligger.

Tänk på att: • En nyhetssajt är ett utsnitt av nyhetsflödet som görs i stunden. • En topp är den bästa nyheten just i den stunden som besökaren surfar in. • Vad som är en topp är olika beroende på vilken sajt du jobbar på.

14 | webbjournalistik

95302 Handbok i Webb ORI.indd 14

10-02-11 16.38.18


Senast överst? Ett annat missförstånd är att på webben publiceras de senaste nyheterna överst. Så görs bara i »senaste nytt-flödena« som många sajter har. Det är ett utmärkt sätt för läsarna att se alla nyheter som publiceras i tidsordning. Men det är fler variabler än när en nyhet publiceras som avgör vad som ska toppa en sajt. – Över huvud taget är det en myt att det bara är snabba korta nyheter som fungerar på nätet, att vi skulle syssla med någon slags ren telegramverksamhet. Vi kan ha väldigt bra läsning av långa texter om komplicerade skeenden, säger Mårten Hennéus.

När blir en topp gammal? Hur länge en topp kan ligga innan den känns gammal beror på nyhetsläget. En nyhetsintensiv dag kan en topp kännas gammal efter en halvtimme, eftersom det finns bättre nyheter som vill högst upp på sajten. En lugnare dag kanske en bra nyhet kan ligga i flera timmar utan att du känner stress över att byta. – En topp som man inte tillför något nytt i kan ligga i max två timmar hos oss. Idén med nätet är ju att det ska hända något nytt ofta. Går läsaren in på sajten ofta och det då inte har hänt något nytt är risken att de går till en annan sajt istället. Sedan går det ju att byta bild eller lägga till en webbfråga till puffen för att den ska kännas lite fräschare, säger Mårten Hennéus.

Generellt verkar läsarna tröttna fortare på rena händelseny­ heter i toppen. Ett bankrån är intressant och värt att klicka på och läsa om just när det har skett. Men efter någon timme känns det överspelat och färre tycker det är intressant. Avslöjas det däremot att ett kommunalråd eller en minister har fifflat med sina kvitton är intresset från läsarna mer stabilt. Många redaktioner verkar också tycka att riktigt stora nyheter eller på­gående nyhetsskeenden kan toppa sajten längre än andra 2. nyhetsvärdering på webben

95302 Handbok i Webb ORI.indd 15

| 15

10-02-11 16.38.18


nyheter. När det rör sig om pågående skeenden kan du dess­ utom byta vinkel flera gånger så att nyheten fortsätter att kännas fräsch. En del nyheter blir väldigt inaktuella efter en stund. Är det blixthalka och trafikolyckor på riksväg 80 i Dalarna på morgonen är det en bra topp för de lokala nyhetssajterna då. Men framåt eftermiddagen när isen har smält bort och väglaget är bra håller den inte som topp längre. – Händelsenyheter har ett kort bäst före-datum, säger Mårten Hennéus.

Tänk på att: • En topp bör bytas ganska ofta. • Händelsenyheter riskerar att ha ett kort bäst före-datum.

Hur mycket styr klicken? En nidbild av webbtidningar är att deras nyhetsvärdering styrs helt och hållet av vad läsarna väljer att klicka på. Det stämmer inte alltid. Få sajter skulle välja att toppa med Britney Spears skilsmässa även om den är mest klickad, medan de flesta skulle toppa med en naturkatastrof i ett avlägset land även om nästan ingen vill läsa om det. Samtidigt påverkas webbredaktörerna av vad som klickas, vilket inte är så konstigt. Hade det funnits lika snabba och exakta mätmetoder för andra publiceringsformer skulle det sannolikt också påverka sammansättningen av till exempel en papperstidning eller ett radioinslag. – Klart att det påverkar nyhetsvärderingen. Ser vi att en nyhet är väldigt läst försöker vi lyfta fram den mer och gärna tillföra något som ger artikeln ett mervärde. Till exempel en fråga eller en uppmaning att diskutera, säger DN.se:s nyhetschef Mårten Hennéus.

16 | webbjournalistik

95302 Handbok i Webb ORI.indd 16

10-02-11 16.38.18


Klicken kan också påverka genom att webbredaktörerna försöker jobba om puffar som inte går bra. Har du en stor nyhet som borde intressera många på sajten men inte gör det så kan du se över puffen och göra om den. När redaktionen på DN.se gör puffar tänker de på hur materialet kan redigeras för att bli välläst. Är en topp dåligt läst är ett alternativ till att låta den falla att förbättra den och tillföra något nytt. Men även om en text fortsätter att vara mest läst timme efter timme så kan den inte ligga i topp hela dagen. – Nej, det skulle strida mot webbtidningens idé om att det måste vara ett visst flöde av nyheter hela tiden, säger Mårten Hennéus.

Däremot kan du som webbredaktör försöka att hålla en välläst text högt upp på sajten, kanske på plats två eller tre, så att besökarna inte behöver skrolla långt för att hitta den. Tänk på att: • Klicken får påverka ditt arbete men aldrig styra det. • Om en puff inte klickas på kan det vara en signal om att den behöver arbetas om.

Spara eller publicera direkt En ständigt återkommande diskussion i många mediehus är om en nyhet ska hållas till pappersutgåvan eller kvällssändningen om det gäller etermedier, eller publiceras direkt på nätet. Problemet kan också vara omvänt. Webbredaktionen kanske vill spara en nyhet för att toppa sajten med vid niotiden morgonen därpå då besökarna surfar in. Pappersredaktionen å sin sida vill gärna ha med den i tidningen – men då kommer nyheten att vara gammal klockan nio, och därmed fungerar den inte som en fräsch webbtopp.

2. nyhetsvärdering på webben

95302 Handbok i Webb ORI.indd 17

| 17

10-02-11 16.38.19


– På DN har vi en ständig och inte helt gnisselfri embargodiskussion mellan nät och papper, säger Mårten Hennéus.

Olika regler gäller på olika redaktioner och det är väldigt svårt att säga vad som är rätt eller fel. Om du är med i diskussionen om huruvida en nyhet ska ­publiceras direkt eller hållas på finns det några punkter som är värda att tänka på: 1. Lås dig inte vid vilken redaktion som grävt fram nyheten. Bara för att det är en webbreporter som fått fram nyheten är det inte självklart att den ska publiceras direkt. Försök att se bortom eventuella revir och tänk på vilken kanal som har mest att vinna på publiceringen. 2. Hur stor är risken att nyheten läcker ut? Försök att uppskatta hur stor chansen är att ni är ensamma om att ha fått tag i nyheten. Det är aldrig roligt att hålla på en nyhet som man är först med och en halvtimme senare se den i konkurrerande medier. Då hamnar man i en lose-lose-situation: inte först med den på nätet, inte först i tidningen eller sändningen, ingen »credit« från andra medier. Eftersom den inte längre är unik håller den sannolikt inte för att få någon speciellt framskjuten position i morgondagens tidning eller kvällens sändning. 3. Hur ser nyhetsläget ut på webben just nu? Spelar det lokala hockeylaget SM-final, en vält lastbil lamslår trafiken i centrum och ni har ett avslöjande om att stadens högskola saknar virusskydd på sina datorer liggande på vänt för att publiceras? I så fall behövs det kanske inte mer på sajten. Då är det bättre att spara nyheten till papperstidningen. 4. Hur ser nyhetsläget ut för papperstidningen? Kommer tidningens första fyra sidor att handla om bedrägerier och fiffel med kvitton i kommunhuset så kanske inte tidningen saknar nyheten. Den hamnar ändå först bredvid en jätteannons på sidan sju. Då får den kan18 | webbjournalistik

95302 Handbok i Webb ORI.indd 18

10-02-11 16.38.19


ske ett bättre genomslag genom att publiceras på webben mitt på dagen och då få »credit« av de konkurrerande medierna. 5. Var passar nyheten bäst? Olika sorters nyheter kan passa olika mediekanaler bäst. Till exempel går teknik- och internetnyheter ofta väldigt bra i nättidningar. Arbetar du på en sajt kommer du tids nog att lära dig vad som fungerar bäst just där. Sådana nyheter kan då vara värda att publicera direkt på webb­sidan.   Andra nyheter behöver presenteras på ett stort uppslag med grafik och tillägg för att bli förståliga och intressanta för läsarna. Spara dem i så fall till papperstidningen som med sin form lämpar sig bättre för viss nyhetspresentation. 6. Ta nyheten vidare i nästa kanal. Oavsett hur ni beslutar er för att göra: Försök att ta nyheten vidare i nästa kanal. Publiceras nyheten på nätet så komplettera nästa morgon i papperstidningen med grafik, en ny vinkel eller ett case, det vill säga en person som har varit med om det som nyheten handlar om.   Om förstapubliceringen sker i papperstidningen så följ upp med frågor, läsarkommentarer eller bildspel på nätet under dagen.   Glöm inte heller att puffa till den andra kanalen. Till exempel: »Läs intervjun med Lena som drabbas av de nya vårdreglerna i morgondagens papperstidning«, eller »Kommentera de nya vårdreglerna på vår hemsida«. Tänk på att: • Om ni är ensamma om nyheten: skippa revirtänkandet och välj den nyhetskanal som är i störst behov av nyheten och … … där den passar bäst Ta sedan nyheten vidare i den andra kanalen.

2. nyhetsvärdering på webben

95302 Handbok i Webb ORI.indd 19

| 19

10-02-11 16.38.19


Att nyhetsvärdera papperstexter Om du arbetar på en tidning som publicerar allt sitt material på webben kan det ibland vara svårt att veta hur papperstidningens nyheter ska värderas. Är vänsterkrysset en webbtopp på morgonen trots att det redan har stått i papperstidningen? – Det beror på hur hett det är. Är det en riktig stor nyhet kan det såklart toppa sajten. Men bara under de första timmarna på morgonen, säger DN.se:s Mårten Hennéus.

På andra sajter kan det säkert vara självklart att toppa med väns­terkrysset – oavsett hur hett eller svalt det är. Och på ytterligare andra får vänsterkrysset överhuvudtaget inte publiceras på nätet. Det finns inga rätt eller fel, försök bara att undvika slentrian när du hanterar texter från pappret. Värdera dem i stället som vilket annat material som helst och fatta beslut uti­ från det.

Nätets dramaturgi Dramaturgin på nätet skiljer sig från papperstidningens. Me­ dan papperstidningen eller en nyhetssändning samlar ihop allt sitt material om en nyhet och presenterar det i en klump så böljar en nyhetshändelse mer på nätet. Lite förenklat kan till exempel bevakningen av en politisk fråga på nätet beskrivas så här: Först vinklar man på den ena sidan, sen på den andra. Efter en stund säger experterna sitt och till slut vinklas det på vad läsarna tycker. Inför en stor nöjes- eller sporthändelse är också dramaturgin annorlunda på nätet än i papperstidningen. Intresset inför matchen ska byggas upp och hållas vid liv hela dagen fram till avspark. Det går att göra genom att man rapporterar om sista träningen, den definitiva laguppställningen och plockar upp olika utspel från spelare och lagledare. Under själva matchen går det att direktreferera på sajten och byta rubrik och bild allteftersom resultatet i matchen ändras.

20 | webbjournalistik

95302 Handbok i Webb ORI.indd 20

10-02-11 16.38.19


– En fotbollsmatch som sänds på tv på kvällen börjar redan på morgonen för webben. Puffen ska göras om hela tiden under dagen. Först när matchen är över börjar arbetet för papperstidningen, men då är det nästan över för nätet, säger DN.se:s före detta chef Charlotta Friborg.

De här skilda behoven kan kräva ett annat synsätt än det som dominerar inom den traditionella publiceringskanalen, papperstidningen. Att sportredaktionen lämnar en färdig text att lägga ut på sajten direkt efter slutsignalen räcker inte. – Dramaturgin är inte densamma, vilket innebär att bemanningen och prioriteringen blir lite olika, säger Charlotta Friborg.

Dramatisk Just nu-rubrik under VM-kvalet i fotboll mellan Sverige och ­Danmark. Från Aftonbladet.se.

Här är några av rubrikerna med klockslag från Aftonbladet.se när Sverige spelade sin avgörande VM-kvalslandskamp i fotboll mot Danmark i oktober 2009: 08.00: »Jag avgör i första halvlek. Zlatans löfte till Filip Hammar« 14.45: »Så hånas han inför matchen. Zlatan upphängd som trofé« 17.30: »Henke och Zlatan spelar från start« 18.30: »Svenskjakt i Köpenhamn. Minst fem svenska ­supportrar har gripits« 19.30: »Skrällen: Elmander på läktaren« 20.00: »En hel kortsida gul och blå. Leifby rapporterar ­direkt«

2. nyhetsvärdering på webben

95302 Handbok i Webb ORI.indd 21

| 21

10-02-11 16.38.20


20.30: 21.00: 21.30: 21.45: 22.00:

»Just nu: Vilken dubbelchans!« »Just nu: Paus: Bra, men något fattas« »Just nu: Neej, Henkes mål offside« »Just nu: Neej, nej, nej, nej, nej, nej!!« »Förlusten en VM-katastrof«

En liknande sammanställning av omsvängda rubriker skulle gå att göra på en Idolfinal eller valdebatt mellan riksdagspartiernas partiledare. Då arbetar många webbredaktioner på nästan exakt samma sätt dramaturgiskt, även om innehållet är helt annorlunda. Tänk på att: • Nyheter på nätet har en egen böljande dramaturgi. • Olika behov kan ibland leda till konflikter om resurser på re­dak­tionen.

Mixen på sajten En nyhetssajt måste innehålla en mix. Det går inte bara att ha trafiknyheter eller sport. Förutom att försöka presentera olika sorters nyheter finns det ofta ett featurematerial som du kan använda dig av. Hur mixen ska se ut och vilket material den består av beror mycket på vilken sajt du jobbar på. Men i dag blandar de flesta större nyhetssidor de hårdare nyheterna med till exempel recept, reseguider och träningstips. Som webbredaktör måste du se till att blandningen funge­ rar och känns naturlig för besökarna. Lägger du en puff som tipsar om hur man ska träna för att gå ner i vikt bredvid en nyhetspuff om ätstörningar kommer läsarna att reagera starkt. Ibland kan webbredaktörssysslan kännas lite som att lägga pussel. Du ska undvika etiska krockar och inte lägga tre nyheter av samma karaktär på rad – samtidigt som det ska se snyggt ut rent formmässigt. 22 | webbjournalistik

95302 Handbok i Webb ORI.indd 22

10-02-11 16.38.20


Nöjes- och featurebetonade material hamnar ofta i högerspalten på nyhetssidorna. Men även en stor del av puffarna i den bredare mer nyhetsinriktade spalten kan vara nöje eller feature. En vardagkväll hösten 2009 såg utfallet ut så här på några svenska sajter: Expressen.se:   65 puffar i huvudspalt, 25 av dem feature/nöje = 38 procent. Sydsvenskan.se:   27 puffar i huvudspalt, 5 av dem feature/nöje = 18,5 procent. NA.se:   20 puffar i huvudspalt, 3 av dem feature/nöje = 15 procent. DN.se:   26 puffar i huvudspalt, 3 av dem feature/nöje = 11,5 procent. Tänk på att: • Inte glömma bort mixen på sajten. • Inte låta puffarnas innehåll krocka med varandra.

Dayparting Dayparting är ett begrepp som kommer från den kommersiella tv- och radiobranschen. Det går ut på att anpassa innehåll och reklam efter vilka som tittar eller lyssnar vid olika tidpunkter på dygnet. Det går att tänka likadant med det redaktionella materialet på webben. Tänk på att lyfta olika material beroende på vilken veckodag eller tidpunkt på dygnet det är. Fler klickar på ett middagsrecept klockan 16 på eftermiddagen då de snart ska gå från jobbet och handla mat på vägen hem, än klockan nio på morgonen när de sitter med en kaffe i handen framför skrivbordet. • Kvällstid, då nyhetsläget ofta är mindre intensivt än på dagen, brukar olika test och andra icke-nyhetspuffar vara populära bland besökarna. Det är även sport och nöjes­ händelser som ofta inträffar just på kvällarna.

2. nyhetsvärdering på webben

95302 Handbok i Webb ORI.indd 23

| 23

10-02-11 16.38.20


• Måndag morgon vill många läsare sätta sig in i nyhetsflödet. Låt då sajten vara nyhetsorienterat i sitt innehåll. På fredag eftermiddag är intresset för featurematerialet och kalendarier sannolikt större eftersom många planerar att laga helgmiddag, gå på bio eller äta på restaurang. • Vill du ändå lätta upp sajten med lite feature på måndag förmiddag kanske träningstips passar bra för många efter en helg med mycket mat och dryck. Och i slutet av månaden när plånboken blir tunnare, kan tips på billiga mat­ lådor att ha med sig till lunch uppskattas av läsarna. • Inför stora mathelger som jul/nyår, påsk och midsommar kan du passa på att lyfta recept och vin- eller snapstips. Den här sortens material är ofta ganska tidlöst och du kan återanvända det på sajten flera gånger. Använd din fantasi och försök att anpassa innehållet efter besökarnas behov. Tänk på att: • Anpassa materialet efter veckodag och tidpunkt på dygnet. • Sätt dig in i besökarnas situation – vad efterfrågar de just nu?

Planera Tack vare de mätverktyg som är kopplade till nyhetssajter går det att ta reda på vid vilka tidpunkter flest besökare surfar in och vilket material de helst läser vid olika tidpunkter. Det betyder också att du kan planera och anpassa när du vill lägga ut nyheter, test eller chattar. På DN.se sparar redaktionen sina förproducerade toppar och portionerar ut dem när man vet att sajten har flest läsare. – Vi ska ha en niotopp och en eftermiddagstopp vid 14-tiden när vi har mycket läsning. Vi vill lägga ut vårt material strategiskt under dagen, säger Mårten Hennéus. 24 | webbjournalistik

95302 Handbok i Webb ORI.indd 24

10-02-11 16.38.20


Om det inte rör sig om nyheter som brådskar att publiceras kan det ofta vara bra att göra som DN.se. Det är onödigt att publicera bra nyheter då få läser sajten.

När kommer läsarna över dygnet? Även om de exakta klockslagen säkert kan skilja sig åt en del mellan olika nyhetssajter så har nog de flesta sina besökstoppar på morgonen och på eftermiddagen. Under lunchtimmen går ofta läsningen på sajten ner något. Från 16-tiden och fram till en bit in på kvällen så dalar trafiken. Runt klockan 20–22 brukar trafiken gå upp något igen innan den åter dalar när folk går och lägger sig. Förenklat går det att säga att primetime för nättidningarna är under kontorstid. Site Selections Report

Thu 29 Oct 2009

Page Views

50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

ettan

Antalet sidvisningar på SvD.se:s startsida en dag i oktober 2009. Sidvisningar visar hur många olika sidor på sajten besökarna surfar runt på och är ett bra mått på aktiviteten på sajten. Grafen visar att aktiviteten är störst mellan nio och 16.

Tänk på att: • Flest besöker sajten på morgonen och eftermiddagen.

Över veckan? Precis som antalet besökare på nyhetssajterna går upp och ner vid olika tidpunkter på dygnet skiljer det sig från dag till dag i 2. nyhetsvärdering på webben

95302 Handbok i Webb ORI.indd 25

| 25

10-02-11 16.38.21


veckan. Måndagar är generellt den bästa dagen för nättidningarna. Kanske törstar många läsare efter nyheter när en helg då de varit mer eller mindre nedkopplade från datorn är över? En vanlig trafikutveckling är att antalet läsare minskar något men ändå är ganska stabilt tisdag till torsdag. På fredag, speciellt efter lunch, minskar trafiken rejält för att fortsätta att dala under lördagen och öka något igen under söndagen. Sannolikt säger detta en hel del om hur folk konsumerar medier, dagtid på jobbet är webben som starkast. Under ledig tid på helg och kvällar dominerar andra aktiviteter. Trots det är en trend att nyhetssurfandet på kvällar och helger ökar. Det kan bero på flera olika faktorer. Till exempel att fler använder sina mobiler till att surfa på, fler har bärbara datorer med mobila bredband och kan surfa när som helst samt att webben som nyhets- och informationskanal håller på att bli så etablerad att det känns naturligt att använda den hela tiden. Sitter du som webbredaktör en söndag med vackert och varmt väder kommer du säkert att upptäcka att även det påverkar antalet besökare på sajten. Regn får fler att sitta hemma framför skärmen och läsa nyheter. Site Selections Report

Mon 26 Oct 2009 – Sun 1 Nov 2009

Page Views

800 000 600 000 400 000 200 000 0

26

27

28

29

30

31

ettan

1 Nov

Antalet sidvisningar på SvD.se:s startsida under en vecka i oktober 2009, ­måndag till söndag.Grafen visar att aktiviteten på sajten är störst i början av veckan och minst på lördagen.

Över året? De flesta svenska nyhetssajter har upplevt ett kraftigt ökande antal besökare under de senaste åren vilket tydligt syns om man granskar besöks- eller sidvisningsstatisk för hela år. 26 | webbjournalistik

95302 Handbok i Webb ORI.indd 26

10-02-11 16.38.21


Juli är den månad som brukar ha lägst antal besökare. En inte alltför vild gissning är att många då är på semester utomlands eller i sommarstugan långt från sin dator. Men precis som med helgläsningen har antalet besökare i juli ökat under 2009 jämfört med samma period under tidigare år. Förklaringen kan vara mobilt surfande på telefoner eller bärbara datorer. Site Selections Report

Sat 1 Nov. 2008 – Sat 31 Oct. 2010

Page Views

20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0

Nov

Dec

ettan

Jan 2009

Feb

Mar

Apr

May

Jun

Jul

Aug

Sep

Oct

Sidvisningar på SvD.se:s startsida månad för månad under 2008–2009. Det går att se en dipp i aktiviteten på sajten under semestermånaden juli.

Stora nyhetshändelser Oavsett dag, månad och nästan även tidpunkt på dygnet finns det något som alltid får besökarna att söka sig till nättidningarna: Stora nyheter. Det kan vara en SM-final för det lokala handbollslaget, en terrorattack i USA eller att Nobelpriset i litteratur delas ut. I grafen nedan går det att se den kraftiga ökningen av sidvisningarna på SvD.se när beskedet att Hertha Müller fick Nobelpriset i litteratur tillkännagavs klockan 13.00 den åttonde oktober 2009. Den största ökningen sker på startsidan och kultursektionen, dit artiklarna om Nobelpriset hörde. Men även antalet sidvisningar för annat nyhetsmaterial på sajten ökade. Vid stora nyhetshändelser finns också chansen att läsare som i vanliga fall inte besöker »din« sajt surfar in, eftersom de då söker material på så många ställen som möjligt. Gillar de vad de hittar kanske de återvänder. Se därför stora nyhetshändelser som en chans att värva nya återkommande besökare. 2. nyhetsvärdering på webben

95302 Handbok i Webb ORI.indd 27

| 27

10-02-11 16.38.21


Page Views

Site Selections Report 50 000

Thu 8 Oct 2009

40 000 30 000 20 000 10 000 0

0 ettan

1

2

3 4 5 kultur/nöje

6

7

8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 nyheter näringsliv sport/spel

Sidvisningar på SvD.se när Nobelpriset i litteratur offentliggjordes 2009. Klockan 13.00 när pristagaren tillkännages toppar aktiviteten på sajten.

Tänk på att: • Stora nyhetshändelser drar många besökare till sajten. De är även intresserade av annat material, så vet du att en stor händelse ska inträffa, se till att hela sajten är fräsch och uppdaterad. • Stora nyhetshändelser också kan vara en chans att värva nya besökare.

Vad är läst? Vilka artiklar som är mest lästa på nätet är omöjligt att säga. Läsarna besöker sannolikt olika sajter beroende på vilka artiklar de är ute efter. På SvD.se brukar nyheter om it, integritetsfrågor och försvaret ha hög läsning. Det har även specialreportrarnas analyser. På en annan tidning kan det vara något helt annat som lockar läsarna. Ägnar man lite tid år att titta på de mest lästa-listor som många nyhetssidor har ser det ut som om lokala nyheter, inte helt oväntat, går bäst på de lokala sajterna medan blandningen på topplistorna är större på rikssajterna. Fördomen att det bara är skvaller, kändisar och sex som klickas på nätet kommer lite på skam. Nyheter av olika slag verkar vara det som lockar flest läsare. En ovetenskaplig studie av några webbtidningars mest lästalistor kvällen den 3 november 2009 ger följande resultat: 28 | webbjournalistik

95302 Handbok i Webb ORI.indd 28

10-02-11 16.38.22


GP.se Mest läst: 1. Svininfluensan sprids snabbt i Västsverige 2. Pappa dödshotade efter missat körkort 3. Man greps efter massiv insats VK.se Mest läst: 1. Dömd till dagsböter för brott mot sexköpslagen 2. Dödsolycka vid avverkning 3. Umeåföretagaren: – Jag erkänner sexköpet SvD.se Mest läst: 1. Kvinna omkom – påkörd av flera bilar 2. Vaga förslag besvikelse för Reinfeldt 3. Snö väntas i södra Sverige Aftonbladet.se Mest läst: 1. Här är det brist på vaccin 2. Låta bilen stå i dag? Kolla alkoholtrappan! 3. Nyfödda lejonungar avlivades på zoo … På GP.se är de tre mest lästa artiklarna lokala, västsvenska nyheter. På VK.se är två av de tre mest lästa texterna Umeårelaterade, avverkningsolyckan hade inträffat i Jämtland. På SvD.se är den geografiska spridningen större. Trafik­ olyckan inträffade i Jönköping, snön skulle komma i södra Sverige medan Reinfeldts besvikelse syftade på hans besök i Vita huset och får klassas som en utrikesnyhet. Även på Aftonbladet.se verkar geografin vara utan bety2. nyhetsvärdering på webben

95302 Handbok i Webb ORI.indd 29

| 29

10-02-11 16.38.22


delse. Däremot är ämnena kanske lite mer åt det traditionella kvällstidningshållet: vaccinbrist, alkohol och bilkörning samt avlivade söta djur. Vaccinbristen var en nationell rundringning, alkoholtrappan handlade om hur länge och mycket du kan dricka och ändå köra bil nästa dag och de avlivade lejonungarna bodde på djurparken i Borås. Källor: Charlotta Friborg, tidigare chef för DN.se. Mårten Hennéus, nyhetschef DN.se. TDM-rapport 6-2003: Vad läses när på webben – tidsaspekter för webb­ publicering. Site Catalyst (statistikverktyg).

30 | webbjournalistik

95302 Handbok i Webb ORI.indd 30

10-02-11 16.38.22

9789113025841  

Kristian Lindquist norstedts Norstedts ingår Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 Första upplagan, första tryckningen isbn 978-91-1-30258...