9789152333983

Etik och människans livsvillkor

Etik och människans livsvillkor beskriver hur människors livsåskådning och kultur påverkar synen på hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. I vård- och omsorgsarbetet kan mötet med människor som har en annan livssyn eller andra värderingar än de man själv har, ibland upplevas som både svårt och utmanande. Eftersom möten, kommunikation och samarbete med människor är centralt när man arbetar inom vård och omsorg, så är det viktigt att vi strävar efter att ha respekt och förståelse för varandras olikheter. Begreppen mångfald och etik har lyfts fram ur flera aspekter i denna nya upp­laga av boken.

Boken som är skriven på lättbegriplig svenska, förstärker den studerandes inlärning genom att varje kapitel: • inleds med en tydlig överblick av innehållet • lyfter fram centrala ord och begrepp • presenterar det centrala innehåll som är knutet till kapitlet • är indelat i avsnitt som avslutas med Kan-du-nu?-frågor • avrundas med en sammanfattning • avslutas med övningsuppgifter som tränar olika förmågor

KATRI CRONLUND

Etik och människans livsvillkor vänder sig till studerande på Vård- och omsorgsprogrammet men kan med fördel även användas vid kompetensutveckling samt inom Yrkeshögskolan.

Författaren, Katri Cronlund, är legitimerad lärare i psykologi, samhällskunskap, sociologi och historia.

ISBN 978-91-523-3398-3

ISBN 978-91-523-3398-3

(523-3398-3)

9 789152 333983

Etik och människans livsvillkor KATRI CRONLUND

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Projektledare/Redaktör: Maria Sandum Grafisk formgivning: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: Thomas Koch/Shutterstock Bildredaktörer: Maria Sandum och Helen Miller Crafoord Etik och människans livsvillkor ISBN 978-91-523-3398-3 © 2017 Katri Cronlund och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Förord Boken Etik och människans livsvillkor handlar om hur arbetet inom vård och omsorg påverkas av det sociala sammanhanget, kultur, livsåskådning, människosyn och etiska ställningstaganden. Området är stort och denna bok ger dig en första inblick i ämnet.

Etik är en central fråga inom vård och omsorg. Hur ska du göra gott, och vad är rätt? Det finns lagar och riktlinjer för hur man bör handla. De är till god hjälp, men ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra hela arbetet, även i de situationer där det inte finns nedskrivna regler. Att handla etiskt är en del av kompetensen hos all personal inom vård och omsorg.

Var och en behöver tänka igenom sina egna värderingar. Din livs­ åskådning och människosyn har betydelse för hur du arbetar utifrån den värdegrund som vård och omsorg vilar på. Vad ska du ta hänsyn till för att brukare och patienter ska få bästa möjliga hjälp och stöd? Du måste vara beredd på att människor du möter i ditt arbete kommer från olika grupper och kulturer. Oavsett vilka de är ska de få ett bra bemötande – och det bygger på kunskap, öppenhet, empati och respekt.

Boken börjar med att presentera människans livsvillkor ur flera synvinklar och tar sedan upp olika aspekter på hälsa och ohälsa.

Den senare delen av boken handlar främst om etik och förhållningssätt i vård- och omsorgsarbetet. Detta ger dig en uppfattning om de omständigheter som påverkar våra värderingar.

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Frågor om förhållningssätt, bemötande och mångfald lyfts fram mer i bokens andra upplaga. De övningsuppgifter som finns efter varje kapitel ska ge dig tillfälle att repetera och fördjupa dina kunskaper men också att reflektera över kapitlets innehåll.

Jag hoppas att boken inspirerar dig till att ställa frågor och söka vidare kunskap i ämnet!

Katri Cronlund

Livonia Print, Lettland 2017

3

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Projektledare/Redaktör: Maria Sandum Grafisk formgivning: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: Thomas Koch/Shutterstock Bildredaktörer: Maria Sandum och Helen Miller Crafoord Etik och människans livsvillkor ISBN 978-91-523-3398-3 © 2017 Katri Cronlund och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Förord Boken Etik och människans livsvillkor handlar om hur arbetet inom vård och omsorg påverkas av det sociala sammanhanget, kultur, livsåskådning, människosyn och etiska ställningstaganden. Området är stort och denna bok ger dig en första inblick i ämnet.

Etik är en central fråga inom vård och omsorg. Hur ska du göra gott, och vad är rätt? Det finns lagar och riktlinjer för hur man bör handla. De är till god hjälp, men ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra hela arbetet, även i de situationer där det inte finns nedskrivna regler. Att handla etiskt är en del av kompetensen hos all personal inom vård och omsorg.

Var och en behöver tänka igenom sina egna värderingar. Din livs­ åskådning och människosyn har betydelse för hur du arbetar utifrån den värdegrund som vård och omsorg vilar på. Vad ska du ta hänsyn till för att brukare och patienter ska få bästa möjliga hjälp och stöd? Du måste vara beredd på att människor du möter i ditt arbete kommer från olika grupper och kulturer. Oavsett vilka de är ska de få ett bra bemötande – och det bygger på kunskap, öppenhet, empati och respekt.

Boken börjar med att presentera människans livsvillkor ur flera synvinklar och tar sedan upp olika aspekter på hälsa och ohälsa.

Den senare delen av boken handlar främst om etik och förhållningssätt i vård- och omsorgsarbetet. Detta ger dig en uppfattning om de omständigheter som påverkar våra värderingar.

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Frågor om förhållningssätt, bemötande och mångfald lyfts fram mer i bokens andra upplaga. De övningsuppgifter som finns efter varje kapitel ska ge dig tillfälle att repetera och fördjupa dina kunskaper men också att reflektera över kapitlets innehåll.

Jag hoppas att boken inspirerar dig till att ställa frågor och söka vidare kunskap i ämnet!

Katri Cronlund

Livonia Print, Lettland 2017

3

Innehåll KAPITEL 1: Kultur 6 1:1 Kultur 8 1:2 Att bli en del av kulturen 14 1:3 Kulturer i Sverige 22 1:4 Etnicitet 29

KAPITEL 5: Etik i teori och och praktik 162

SAMMANFATTNING 40

5:1 Etik och moral 164 5:2 Teorier om etik 172 5:3 Medicinsk-etiska frågor 182 5:4 Etik inom vård och omsorg 191

ÖVNINGSUPPGIFTER 42

SAMMANFATTNING 198 ÖVNINGSUPPGIFTER 200

KAPITEL 2: Livsåskådning och människosyn 46 2:1 Livsåskådning 48 2:2 Religiösa livsåskådningar 54 2:3 Icke-religiösa livsåskådningar 61 2:4 Människosyn 69

KAPITEL 6: Att möta skillnader och olikheter 204

SAMMANFATTNING 76

6:1 Skillnader och olikheter 206 6:2 Kön och sexualitet 213 6:3 Diskriminering 222 6:4 Förståelse och kommunikation 228

ÖVNINGSUPPGIFTER 78

SAMMANFATTNING 238 ÖVNINGSUPPGIFTER 241

KAPITEL 3: Hälsa, ohälsa och kultur 82 3:1 Hälsa 84 3:2 Sjukdom och funktionsnedsättning 91 3:3 Kulturella aspekter 101 3:4 Mötet med vård och omsorg 107 SAMMANFATTNING 118 ÖVNINGSUPPGIFTER 120

KAPITEL 4: Normer, värderingar och ideal 124 4:1 Lagar 126 4:2 Värdegrund 134 4:3 Arbetet inom vård och omsorg 146 SAMMANFATTNING 156 ÖVNINGSUPPGIFTER 158

KAPITEL 7: I mötet med brukare och patienter 244 7:1 Ditt förhållningssätt 246 7:2 Utmaningar 255 SAMMANFATTNING 262 ÖVNINGSUPPGIFTER 264

Ämne – Människan 266 Etik och människans livsvillkor, 100 poäng 267 Centralt innehåll 267

Lästips och webbadresser 268 Register 270 Ord och begrepp 276

4

Innehåll KAPITEL 1: Kultur 6 1:1 Kultur 8 1:2 Att bli en del av kulturen 14 1:3 Kulturer i Sverige 22 1:4 Etnicitet 29

KAPITEL 5: Etik i teori och och praktik 162

SAMMANFATTNING 40

5:1 Etik och moral 164 5:2 Teorier om etik 172 5:3 Medicinsk-etiska frågor 182 5:4 Etik inom vård och omsorg 191

ÖVNINGSUPPGIFTER 42

SAMMANFATTNING 198 ÖVNINGSUPPGIFTER 200

KAPITEL 2: Livsåskådning och människosyn 46 2:1 Livsåskådning 48 2:2 Religiösa livsåskådningar 54 2:3 Icke-religiösa livsåskådningar 61 2:4 Människosyn 69

KAPITEL 6: Att möta skillnader och olikheter 204

SAMMANFATTNING 76

6:1 Skillnader och olikheter 206 6:2 Kön och sexualitet 213 6:3 Diskriminering 222 6:4 Förståelse och kommunikation 228

ÖVNINGSUPPGIFTER 78

SAMMANFATTNING 238 ÖVNINGSUPPGIFTER 241

KAPITEL 3: Hälsa, ohälsa och kultur 82 3:1 Hälsa 84 3:2 Sjukdom och funktionsnedsättning 91 3:3 Kulturella aspekter 101 3:4 Mötet med vård och omsorg 107 SAMMANFATTNING 118 ÖVNINGSUPPGIFTER 120

KAPITEL 4: Normer, värderingar och ideal 124 4:1 Lagar 126 4:2 Värdegrund 134 4:3 Arbetet inom vård och omsorg 146 SAMMANFATTNING 156 ÖVNINGSUPPGIFTER 158

KAPITEL 7: I mötet med brukare och patienter 244 7:1 Ditt förhållningssätt 246 7:2 Utmaningar 255 SAMMANFATTNING 262 ÖVNINGSUPPGIFTER 264

Ämne – Människan 266 Etik och människans livsvillkor, 100 poäng 267 Centralt innehåll 267

Lästips och webbadresser 268 Register 270 Ord och begrepp 276

4

1

Kultur I detta kapitel får du bekanta dig med begreppet kultur. Kultur är någonting som människan har skapat och omfattar också vårt sätt att leva – med olika beteenden och traditioner. Sociala och ekonomiska förhållanden har påverkan på kulturen. Befolkningen i Sverige är blandad och därför finns många kulturer sida vid sida.

AVSNITT 1:1 Kultur 1.2 Att bli en del av kulturen 1:3 Kulturer i Sverige 1:4 Etnicitet

ORD

& BEGREPP

Kultur Norm Roll Värdering Socialisation Nationalkaraktär Sekularisering Individualisering Migration Etnicitet Nationalitet Etnocentrism Kulturrelativism Integration Assimilation Fördom Stereotyp Rasism

CENTRALT INNEHÅLL, Gy 2011 • Olika kulturer, deras uttryckssätt och kulturmönster samt kulturens betydelse för människors värderingar.

6

KAPITEL 1

KULTUR

7

1

Kultur I detta kapitel får du bekanta dig med begreppet kultur. Kultur är någonting som människan har skapat och omfattar också vårt sätt att leva – med olika beteenden och traditioner. Sociala och ekonomiska förhållanden har påverkan på kulturen. Befolkningen i Sverige är blandad och därför finns många kulturer sida vid sida.

AVSNITT 1:1 Kultur 1.2 Att bli en del av kulturen 1:3 Kulturer i Sverige 1:4 Etnicitet

ORD

& BEGREPP

Kultur Norm Roll Värdering Socialisation Nationalkaraktär Sekularisering Individualisering Migration Etnicitet Nationalitet Etnocentrism Kulturrelativism Integration Assimilation Fördom Stereotyp Rasism

CENTRALT INNEHÅLL, Gy 2011 • Olika kulturer, deras uttryckssätt och kulturmönster samt kulturens betydelse för människors värderingar.

6

KAPITEL 1

KULTUR

7

1:1 Kultur Vad är kultur? kultur

Ordet kultur betyder odling eller bildning, något av människan skapat. Begreppet används i flera olika sammanhang.

Kultur – det vi gör Ett exempel på hur begreppet kultur används är när vi talar om kulturuttryck – musik, teater, litteratur och konst. Dessa delas ofta in i kategorierna finkultur och populärkultur. Klassisk musik, opera, författare som fått Nobelpriset i litteratur, Shakespeares dramer och Picassos målningar brukar ses som finkultur medan tecknade serier, deckare, musikaler, rock, rap och graffiti i sin tur ses som populärkultur.

Vissa tycker att de finkulturella uttrycken är mer värda. De anses vara mer bestående eftersom de har så hög kvalitet. Populärkulturella uttryck är oftast mer kortvariga och förändras hela tiden.

Kulturarvet – det vi gjort Kulturarvet omfattar spår av människor som levt före oss. Det berättar om vår historia. Världen är full av sådana påminnelser, och arkeologer letar ihärdigt efter nya tecken på hur människor levt. Men kulturarvet består av mycket mer än det som grävs fram i jorden. Alla dess yttringar är värdefulla. De ger oss ett sammanhang och en förståelse för vår historia.

Kulturarvet består till exempel av boplatser, byggnader, bruksföremål (föremål för vardagssysslor), traditioner och namnskick. Mycket av detta är skyddat eller finns på olika museer. Byggnaderna på Skansen, lämningarna av gamla bosättningar på ön Birka i Mälaren samt raukarna på Fårö är några exempel på Sveriges kulturarv.

Världsarv är kultur- och naturmiljöer i olika delar av världen. De måste uppfylla vissa krav för att godkännas av Unesco, organisationen för kultur och utbildning inom FN (Förenta nationerna). Länder med världsarv, som till exempel Sverige, ska skydda och bevara dessa.

Kultur – hur vi lever Graffiti ses som populärkultur.

En vidare betydelse för begreppet kultur är levnadssätt. Var och en av oss lever i en kultur och påverkas av den i vår vardag. Kultur är det sociala mönster vi lever i. Det genomsyrar livets alla områden, men skiljer sig mellan länder, samhällen och grupper, och mellan förr och nu. Dessa mönster förändras, tar intryck av varandra och påverkas av yttre omständigheter.

Tillsammans med våra närstående är vi förankrade i en kultur. Den ger oss ett sammanhang och på många sätt gör den livet lättare för oss. Att leva i en kultur som vi är hemma i kan liknas vid att spela ett spel där vi kan reglerna.

På ett sätt är hela världen en enda kultur. Mycket är gemensamt för japaner, amerikaner, bolivianer, irakier, kenyaner och svenskar. Vi älskar, lider och känner glädje, vi arbetar, tar hand om våra barn och planerar för framtiden. Men vi lever på olika sätt. Den västerländska kulturkretsen (som består av närliggande folkgrupper) skiljer sig till exempel från den asiatiska och den afrikanska kulturkretsen.

Inom varje land finns det flera delkulturer som har sina vanor och traditioner.

8

KAPITEL 1

KULTUR

9

1:1 Kultur Vad är kultur? kultur

Ordet kultur betyder odling eller bildning, något av människan skapat. Begreppet används i flera olika sammanhang.

Kultur – det vi gör Ett exempel på hur begreppet kultur används är när vi talar om kulturuttryck – musik, teater, litteratur och konst. Dessa delas ofta in i kategorierna finkultur och populärkultur. Klassisk musik, opera, författare som fått Nobelpriset i litteratur, Shakespeares dramer och Picassos målningar brukar ses som finkultur medan tecknade serier, deckare, musikaler, rock, rap och graffiti i sin tur ses som populärkultur.

Vissa tycker att de finkulturella uttrycken är mer värda. De anses vara mer bestående eftersom de har så hög kvalitet. Populärkulturella uttryck är oftast mer kortvariga och förändras hela tiden.

Kulturarvet – det vi gjort Kulturarvet omfattar spår av människor som levt före oss. Det berättar om vår historia. Världen är full av sådana påminnelser, och arkeologer letar ihärdigt efter nya tecken på hur människor levt. Men kulturarvet består av mycket mer än det som grävs fram i jorden. Alla dess yttringar är värdefulla. De ger oss ett sammanhang och en förståelse för vår historia.

Kulturarvet består till exempel av boplatser, byggnader, bruksföremål (föremål för vardagssysslor), traditioner och namnskick. Mycket av detta är skyddat eller finns på olika museer. Byggnaderna på Skansen, lämningarna av gamla bosättningar på ön Birka i Mälaren samt raukarna på Fårö är några exempel på Sveriges kulturarv.

Världsarv är kultur- och naturmiljöer i olika delar av världen. De måste uppfylla vissa krav för att godkännas av Unesco, organisationen för kultur och utbildning inom FN (Förenta nationerna). Länder med världsarv, som till exempel Sverige, ska skydda och bevara dessa.

Kultur – hur vi lever Graffiti ses som populärkultur.

En vidare betydelse för begreppet kultur är levnadssätt. Var och en av oss lever i en kultur och påverkas av den i vår vardag. Kultur är det sociala mönster vi lever i. Det genomsyrar livets alla områden, men skiljer sig mellan länder, samhällen och grupper, och mellan förr och nu. Dessa mönster förändras, tar intryck av varandra och påverkas av yttre omständigheter.

Tillsammans med våra närstående är vi förankrade i en kultur. Den ger oss ett sammanhang och på många sätt gör den livet lättare för oss. Att leva i en kultur som vi är hemma i kan liknas vid att spela ett spel där vi kan reglerna.

På ett sätt är hela världen en enda kultur. Mycket är gemensamt för japaner, amerikaner, bolivianer, irakier, kenyaner och svenskar. Vi älskar, lider och känner glädje, vi arbetar, tar hand om våra barn och planerar för framtiden. Men vi lever på olika sätt. Den västerländska kulturkretsen (som består av närliggande folkgrupper) skiljer sig till exempel från den asiatiska och den afrikanska kulturkretsen.

Inom varje land finns det flera delkulturer som har sina vanor och traditioner.

8

KAPITEL 1

KULTUR

9

Ytkultur och djupkultur Kulturen kan delas in i ytkultur och djupkultur. Ytkulturen består av seder och bruk som är lätta att upptäcka. Sådana är till exempel matvanor, klädsel, sättet att hälsa, tilltal och umgängesvanor. Du kan snabbt vänja dig vid att äta andra maträtter än de du är van vid, eller lära dig att hälsa på ett nytt sätt.

Att ändra sin klädsel är för det mesta heller inget problem. Om det förväntas av dig att du ska ha någon form av arbetskläder på ett nytt jobb vänjer du dig snabbt. Svårare att ändra sig är det om du blir tvungen att avstå plagg som har att göra med din identitet och din kultur. En sikh vill helst inte släppa sin turban liksom en finskromsk kvinna inte vill överge sin traditionella dräkt (när hon väl valt att bära den). De är symboler för en grupptillhörighet, inte bara kläder.

Djupkulturen omfattar bland annat synen på barnuppfostran, familj, sexualitet samt religion. Det rör sig om värderingar som vi fått i oss med modersmjölken. Det är svårare att ändra på dessa än på sina matvanor och sättet man hälsar på. Allt som rör djupkulturen är känsligt att ifrågasätta och tar tid att förändra – men det finns många exempel på att det ändå sker ibland.

Protestmarsch i London.

Delkulturer En delkultur uppstår om en grupp har vanor och beteenden som skiljer sig från omgivningens levnadssätt. Etniska minoriteter, religiösa sammanslutningar eller olika intressegrupper kan utgöra delkulturer. Mindre grupper med en egen livsstil, som inte är officiellt erkända, kallas för subkulturer. I det begreppet ligger någon form av avståndstagande från majoritetssamhället. Det kan handla om kriminella grupperingar, våldsbejakande politiska rörelser eller människor som befinner sig i ett missbrukssammanhang. Subkulturer lever i samhällets utkanter och håller sig helst utanför myndigheternas insyn.

Alla grupper och sammanslutningar har sin egen kultur, mer eller mindre tydlig. Det har även varje familj, med egna regler, vanor och traditioner. Ingen av oss lever exakt likadant som grannen eller släktingarna.

10

KAPITEL 1

Kulturen förändras Kulturen i ett land är under påverkan. Traditioner importeras och anpassas till lokala förhållanden. I Sverige är Luciafirandet en importerad tradition och att tända ljus vid gravarna på Allhelgo­ nahelgen en annan. Även det svenska språket har fått influenser utifrån. Ordet dessert kommer från franskan, hjälte från tyskan, tjej från romani och baby från engelskan.

Alla kulturer tar mer eller mindre intryck av andra delar av världen.

Med hjälp av internet går det lätt. Ju mer olika grupper har med varandra att göra desto mer tar de intryck av varandras kulturer.

Svenskar har till exempel påverkats mer av amerikaner än av ryssar fastän Ryssland är en mycket närmare granne än USA. Orsaken är att svenskar under lång tid har rest mycket till USA. Dessutom har den amerikanska populärkulturen stort utrymme i Sverige.

KULTUR

11

Ytkultur och djupkultur Kulturen kan delas in i ytkultur och djupkultur. Ytkulturen består av seder och bruk som är lätta att upptäcka. Sådana är till exempel matvanor, klädsel, sättet att hälsa, tilltal och umgängesvanor. Du kan snabbt vänja dig vid att äta andra maträtter än de du är van vid, eller lära dig att hälsa på ett nytt sätt.

Att ändra sin klädsel är för det mesta heller inget problem. Om det förväntas av dig att du ska ha någon form av arbetskläder på ett nytt jobb vänjer du dig snabbt. Svårare att ändra sig är det om du blir tvungen att avstå plagg som har att göra med din identitet och din kultur. En sikh vill helst inte släppa sin turban liksom en finskromsk kvinna inte vill överge sin traditionella dräkt (när hon väl valt att bära den). De är symboler för en grupptillhörighet, inte bara kläder.

Djupkulturen omfattar bland annat synen på barnuppfostran, familj, sexualitet samt religion. Det rör sig om värderingar som vi fått i oss med modersmjölken. Det är svårare att ändra på dessa än på sina matvanor och sättet man hälsar på. Allt som rör djupkulturen är känsligt att ifrågasätta och tar tid att förändra – men det finns många exempel på att det ändå sker ibland.

Protestmarsch i London.

Delkulturer En delkultur uppstår om en grupp har vanor och beteenden som skiljer sig från omgivningens levnadssätt. Etniska minoriteter, religiösa sammanslutningar eller olika intressegrupper kan utgöra delkulturer. Mindre grupper med en egen livsstil, som inte är officiellt erkända, kallas för subkulturer. I det begreppet ligger någon form av avståndstagande från majoritetssamhället. Det kan handla om kriminella grupperingar, våldsbejakande politiska rörelser eller människor som befinner sig i ett missbrukssammanhang. Subkulturer lever i samhällets utkanter och håller sig helst utanför myndigheternas insyn.

Alla grupper och sammanslutningar har sin egen kultur, mer eller mindre tydlig. Det har även varje familj, med egna regler, vanor och traditioner. Ingen av oss lever exakt likadant som grannen eller släktingarna.

10

KAPITEL 1

Kulturen förändras Kulturen i ett land är under påverkan. Traditioner importeras och anpassas till lokala förhållanden. I Sverige är Luciafirandet en importerad tradition och att tända ljus vid gravarna på Allhelgo­ nahelgen en annan. Även det svenska språket har fått influenser utifrån. Ordet dessert kommer från franskan, hjälte från tyskan, tjej från romani och baby från engelskan.

Alla kulturer tar mer eller mindre intryck av andra delar av världen.

Med hjälp av internet går det lätt. Ju mer olika grupper har med varandra att göra desto mer tar de intryck av varandras kulturer.

Svenskar har till exempel påverkats mer av amerikaner än av ryssar fastän Ryssland är en mycket närmare granne än USA. Orsaken är att svenskar under lång tid har rest mycket till USA. Dessutom har den amerikanska populärkulturen stort utrymme i Sverige.

KULTUR

11

Individ- och grupporienterade kulturer Kulturer kan delas in i individorienterade och grupporienterade.

Vilken av dessa de har utvecklats till har att göra med ekonomiska och sociala förhållanden. I ett traditionellt jordbrukssamhälle är en grupporientering mer praktisk, medan den inte fungerar så väl i ett samhälle som dagens Sverige. De individorienterade kulturerna är förknippade med begreppet skuld och de grupporienterade med begreppet skam.

I en grupporienterad kultur bär alla medlemmar gruppens heder.

Om hedern skadas så berörs alla, det är inte individens ensak. En av de regler som gäller i delar av världen, till exempel i Mellanöstern, är kravet på kyskhet (sexuell avhållsamhet) för unga flickor. Flickorna bevakas av de manliga släktingarna såsom fadern, farbröderna och bröderna. Flickan ska gifta sig med den man familjen valt åt henne, och ska då vara oskuld. Om flickans oskuld kan ifrågasättas hotas familjens heder. Då kan även hela gruppens ekonomiska intressen äventyras, ingen vill bli ”smittad” av familjens dåliga rykte.

Individorienterade kulturer Talesättet ”en bra karl reder sig själv” är ett uttryck för den individ­ orientering som är typisk för Sverige och hela Norden. Man ska klara sig själv. Individen är i centrum. Här kan inte medborgarna vara bundna till sin hembygd. Vi måste kunna flytta dit där vi kan få försörjning. Det är inte säkert att vi då kan ha våra släktingar nära oss. Varje individ är också personligen ansvarig för sina handlingar och får stå för konsekvenserna av dessa.

En sådan kultur medför att skulden av ett misslyckande bärs av den enskilda individen. Var och en är ju personligen ansvarig för sina egna handlingar. Då måste man själv se till att följa samhällets regler.

En individorienterad kultur förutsätter att var och en sköter kontrollen själv, för ingen annan gör det.

Grupporienterade kulturer I en grupporienterad kultur är gruppen – släkten, familjen, byn, stammen – det centrala. Alla medlemmar har tillsammans ansvar för hela gruppen. Något annat skyddsnät än den egna gruppen finns inte. Om någon lyckas så är äran hela gruppens. En olycka drabbar alla, inte bara invididen. Gruppens väl och ve ligger i varje medlems intresse. Man tar hand om varandra men var och en måste rätta sig efter de regler gruppen ställt upp. Det är ett utbyte som både gynnar och begränsar individen.

En grupporienterad kultur är en skamkultur. En persons framgång delas av hela gruppen medan ett misslyckande drar skam över hela gruppen. Därför måste gruppen ha kontroll över sina medlemmar.

12

KAPITEL 1

KAN DU NU? 1. På vilka olika sätt kan begreppet kultur användas?

2. Vad består kulturarvet av?

3. Vad är typiskt för en individorienterad kultur respektive en grupporienterad?

KULTUR

13

Individ- och grupporienterade kulturer Kulturer kan delas in i individorienterade och grupporienterade.

Vilken av dessa de har utvecklats till har att göra med ekonomiska och sociala förhållanden. I ett traditionellt jordbrukssamhälle är en grupporientering mer praktisk, medan den inte fungerar så väl i ett samhälle som dagens Sverige. De individorienterade kulturerna är förknippade med begreppet skuld och de grupporienterade med begreppet skam.

I en grupporienterad kultur bär alla medlemmar gruppens heder.

Om hedern skadas så berörs alla, det är inte individens ensak. En av de regler som gäller i delar av världen, till exempel i Mellanöstern, är kravet på kyskhet (sexuell avhållsamhet) för unga flickor. Flickorna bevakas av de manliga släktingarna såsom fadern, farbröderna och bröderna. Flickan ska gifta sig med den man familjen valt åt henne, och ska då vara oskuld. Om flickans oskuld kan ifrågasättas hotas familjens heder. Då kan även hela gruppens ekonomiska intressen äventyras, ingen vill bli ”smittad” av familjens dåliga rykte.

Individorienterade kulturer Talesättet ”en bra karl reder sig själv” är ett uttryck för den individ­ orientering som är typisk för Sverige och hela Norden. Man ska klara sig själv. Individen är i centrum. Här kan inte medborgarna vara bundna till sin hembygd. Vi måste kunna flytta dit där vi kan få försörjning. Det är inte säkert att vi då kan ha våra släktingar nära oss. Varje individ är också personligen ansvarig för sina handlingar och får stå för konsekvenserna av dessa.

En sådan kultur medför att skulden av ett misslyckande bärs av den enskilda individen. Var och en är ju personligen ansvarig för sina egna handlingar. Då måste man själv se till att följa samhällets regler.

En individorienterad kultur förutsätter att var och en sköter kontrollen själv, för ingen annan gör det.

Grupporienterade kulturer I en grupporienterad kultur är gruppen – släkten, familjen, byn, stammen – det centrala. Alla medlemmar har tillsammans ansvar för hela gruppen. Något annat skyddsnät än den egna gruppen finns inte. Om någon lyckas så är äran hela gruppens. En olycka drabbar alla, inte bara invididen. Gruppens väl och ve ligger i varje medlems intresse. Man tar hand om varandra men var och en måste rätta sig efter de regler gruppen ställt upp. Det är ett utbyte som både gynnar och begränsar individen.

En grupporienterad kultur är en skamkultur. En persons framgång delas av hela gruppen medan ett misslyckande drar skam över hela gruppen. Därför måste gruppen ha kontroll över sina medlemmar.

12

KAPITEL 1

KAN DU NU? 1. På vilka olika sätt kan begreppet kultur användas?

2. Vad består kulturarvet av?

3. Vad är typiskt för en individorienterad kultur respektive en grupporienterad?

KULTUR

13

SAMMANFATTNING 1:1 Kultur

1:3 Kulturer i Sverige

• Kultur är något människan har skapat i konkreta uttryck. Det är också

• Nationalkaraktär är ett begrepp som beskriver de mest typiska egen­

• •

• Blyghet, saklighet och oberoende anses vara karaktärsdrag som är

• • • • • •

sättet att leva, det sociala mönster som genomsyrar livets alla områden.

Kulturella uttryck delas ibland in i finkultur och populärkultur.

Kulturarvet omfattar de kulturella uttryck som sparats från generationerna före vår egen.

Delkulturer, med sina egna specifika uttryck, kan utgöras av till exempel etniska minoriteter och religiösa sammanslutningar.

Ytkulturen består av seder och bruk som är väl synliga, medan djup­ kulturen bildas av våra grundläggande värderingar.

Kulturer förändras med tiden, genom intryck utifrån och genom samhällsutveckling.

Kulturer brukar ses som individ- eller som grupporienterade, beroende på om de utgår från individen eller från gruppen.

I individorienterade kulturer har skuld en central funktion, i grupporien­terade kulturer är skammen det centrala.

I en grupporienterad kultur måste hedern upprätthållas.

1:2 Att bli del av en kultur • Normer är för det mesta oskrivna regler för hur vi bör bete oss.

• Roller är den uppsättning beteenden som förväntas av oss i en viss • • • • • •

40

KAPITEL 1

position. Vi har alla flera sådana roller. De sociala rollerna är kulturbundna.

Värderingar är värdeomdömen som ofta bygger på värden. Värden uttrycks till exempel i den svenska grundlagen.

Socialisationen går ut på att vi ska lära oss de normer, roller och värderingar som gäller i vår omgivning.

Vi vet hur vi ska förhålla oss till den vi samtalar med – denna tysta kunskap är en del av kulturen.

Vi växlar mellan olika kommunikationsområden. Det betyder att vi inte kommunicerar på samma sätt i alla situationer och med alla människor.

Sättet att använda kroppsspråket och att markera revir varierar.

Den kulturella identiteten kan markeras med vissa klädesplagg eller symboler.

skaperna som en folkgrupp anses ha.

• • • • • • •

vanligare i Sverige än i många andra länder.

Enligt WVS är Sverige ett extremt samhälle när det gäller individualisering och sekularisering.

Sverige har fem nationella minoriteter som har en särställning: samer, tornedalingar, sverigefinnar, judar och romer.

Med migration menas folkomflyttning. Emigration är utflyttning, immigration är inflyttning.

Fram till 1940 flyttade relativt få personer från andra länder till Sverige.

På 1950- och 1960-talet rekryterades arbetskraft från bland annat Finland, Grekland och andra europeiska länder.

Sedan 1970-talet har Sverige tagit emot ett stort antal flyktingar.

Idag består Sveriges befolkning av många olika grupper.

1:4 Etnicitet • Med etnicitet menas tillhörigheten i en folkgrupp. Etnicitet kan utgå från objektiva eller subjektiva kännetecken.

• Den etniska identiteten är svår att definiera utifrån.

• Den etniska identiteten kan förändras och den kan anpassas efter • • • • • • • • •

situationen.

Få länder har en homogen befolkning.

Nationalitet handlar om medborgarskap i en stat och syns i passet.

Att använda sin egen kultur som en måttstock kallas för etnocentrism.

Enligt kulturrelativismen kan inte kulturella uttryck bedömas som bra eller dåliga.

Integration och assimilation är två möjliga sätt att anpassa sig till en annan kultur.

Fördomar är förutfattade meningar utan faktaunderlag.

Främlingsfientlighet är en negativ reaktion på människor från andra grupper.

Stereotyper är förenklade föreställningar om människor eller grupper.

Rasism är en diskriminerande föreställning om olika grupper av människor.

KULTUR

41

SAMMANFATTNING 1:1 Kultur

1:3 Kulturer i Sverige

• Kultur är något människan har skapat i konkreta uttryck. Det är också

• Nationalkaraktär är ett begrepp som beskriver de mest typiska egen­

• •

• Blyghet, saklighet och oberoende anses vara karaktärsdrag som är

• • • • • •

sättet att leva, det sociala mönster som genomsyrar livets alla områden.

Kulturella uttryck delas ibland in i finkultur och populärkultur.

Kulturarvet omfattar de kulturella uttryck som sparats från generationerna före vår egen.

Delkulturer, med sina egna specifika uttryck, kan utgöras av till exempel etniska minoriteter och religiösa sammanslutningar.

Ytkulturen består av seder och bruk som är väl synliga, medan djup­ kulturen bildas av våra grundläggande värderingar.

Kulturer förändras med tiden, genom intryck utifrån och genom samhällsutveckling.

Kulturer brukar ses som individ- eller som grupporienterade, beroende på om de utgår från individen eller från gruppen.

I individorienterade kulturer har skuld en central funktion, i grupporien­terade kulturer är skammen det centrala.

I en grupporienterad kultur måste hedern upprätthållas.

1:2 Att bli del av en kultur • Normer är för det mesta oskrivna regler för hur vi bör bete oss.

• Roller är den uppsättning beteenden som förväntas av oss i en viss • • • • • •

40

KAPITEL 1

position. Vi har alla flera sådana roller. De sociala rollerna är kulturbundna.

Värderingar är värdeomdömen som ofta bygger på värden. Värden uttrycks till exempel i den svenska grundlagen.

Socialisationen går ut på att vi ska lära oss de normer, roller och värderingar som gäller i vår omgivning.

Vi vet hur vi ska förhålla oss till den vi samtalar med – denna tysta kunskap är en del av kulturen.

Vi växlar mellan olika kommunikationsområden. Det betyder att vi inte kommunicerar på samma sätt i alla situationer och med alla människor.

Sättet att använda kroppsspråket och att markera revir varierar.

Den kulturella identiteten kan markeras med vissa klädesplagg eller symboler.

skaperna som en folkgrupp anses ha.

• • • • • • •

vanligare i Sverige än i många andra länder.

Enligt WVS är Sverige ett extremt samhälle när det gäller individualisering och sekularisering.

Sverige har fem nationella minoriteter som har en särställning: samer, tornedalingar, sverigefinnar, judar och romer.

Med migration menas folkomflyttning. Emigration är utflyttning, immigration är inflyttning.

Fram till 1940 flyttade relativt få personer från andra länder till Sverige.

På 1950- och 1960-talet rekryterades arbetskraft från bland annat Finland, Grekland och andra europeiska länder.

Sedan 1970-talet har Sverige tagit emot ett stort antal flyktingar.

Idag består Sveriges befolkning av många olika grupper.

1:4 Etnicitet • Med etnicitet menas tillhörigheten i en folkgrupp. Etnicitet kan utgå från objektiva eller subjektiva kännetecken.

• Den etniska identiteten är svår att definiera utifrån.

• Den etniska identiteten kan förändras och den kan anpassas efter • • • • • • • • •

situationen.

Få länder har en homogen befolkning.

Nationalitet handlar om medborgarskap i en stat och syns i passet.

Att använda sin egen kultur som en måttstock kallas för etnocentrism.

Enligt kulturrelativismen kan inte kulturella uttryck bedömas som bra eller dåliga.

Integration och assimilation är två möjliga sätt att anpassa sig till en annan kultur.

Fördomar är förutfattade meningar utan faktaunderlag.

Främlingsfientlighet är en negativ reaktion på människor från andra grupper.

Stereotyper är förenklade föreställningar om människor eller grupper.

Rasism är en diskriminerande föreställning om olika grupper av människor.

KULTUR

41

ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 1:1 Kultur 1. Begreppet kultur har flera definitioner. Vad omfattar de?

2. Kultur delas ibland in i finkultur och populärkultur. Ge exempel på dessa olika uttryck.

3. Kulturarvet brukar vara högst närvarande i vår vardagliga miljö.

Räkna upp vilka uttryck för kulturarvet som du kan identifiera.

4. Vi tillhör alla flera delkulturer. Ge exempel på några delkulturer du känner till.

5. Vad anser du är ytkultur och djupkultur? Vad skulle du ha lättast/ svårast att förändra om du flyttade till ett land med en annan kultur?

6. Sverige anses vara ett land med en utpräglad individorientering.

Vad menas med det?

7. Vilka styrkor finns det i en grupporienterad kultur?

1:2 Att bli del av en kultur 1. Vi lever omgivna av normer. Räkna upp några vardagliga normer som de flesta människor följer.

2. Normer och värderingar är en viktig del i olika regelverk. Räkna upp några normer och värderingar som skolan ska förmedla till eleverna.

3. Normer och värderingar får vi genom socialisationen. Hur för­ medlas de i hemmet?

4. Vi har alla flera sociala roller. Beskriv vilka komponenter rollen som vän vanligtvis innehåller.

5. Beskriv skillnaden mellan de fyra olika kommunikationsområdena.

6. Hur förhåller man sig till avstånd vid samtal i olika kulturer?

7. Ge exempel på olika yttre symboler för grupptillhörighet.

42

KAPITEL 1

1:3 Kulturer i Sverige 1. Sverige placerar sig längst ut på WVS:s kulturkarta när det gäller sekularisering och individualisering. Varför är det så?

2. Vad menas med nationalkaraktärer?

3. Vilka egenskaper anses ingå i den svenska nationalkaraktären?

Varför har just de karaktärsdragen blivit vanliga här?

4. Det finns fem minoritetsgrupper i Sverige som har en särställning.

Varför har de fått denna särställning och vad innebär den?

5. Hur har inflyttningen, immigrationen till Sverige, förändrats under 1900-talet?

6. Från vilka länder kommer de flesta som är utlandsfödda?

Nämn de fem största grupperna.

1:4 Etnicitet 1. Etnicitet kan definieras utifrån olika objektiva kännetecken.

Vilka är dessa?

2. På vilka olika sätt är etniciteten föränderlig?

3. Varför kan man säga att nationalitet är ett objektivt begrepp?

4. Vilka problem kan etnocentrism och kulturrelativism leda till?

5. När kulturer möts kan det uppstå vissa problem. Beskriv några sådana.

6. På vilket sätt bygger främlingsfientlighet på fördomar och stereotyper?

7. Vad är rasism?

REFLEKTERA OCH DISKUTERA 1. Vilka normer och värderingar tycker du det är viktigast att föräldrarna förmedlar till sina barn? Gör en lista på tio sådana. Jämför listorna med varandra. Hur samstämmiga är era listor? Diskutera vad skill­ naderna kan bero på.

2. Tänk efter hur du kommunicerar med ditt yttre. Vad säger det om dina värderingar? Jämför ditt svar med andras och diskutera.

KULTUR

43

ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 1:1 Kultur 1. Begreppet kultur har flera definitioner. Vad omfattar de?

2. Kultur delas ibland in i finkultur och populärkultur. Ge exempel på dessa olika uttryck.

3. Kulturarvet brukar vara högst närvarande i vår vardagliga miljö.

Räkna upp vilka uttryck för kulturarvet som du kan identifiera.

4. Vi tillhör alla flera delkulturer. Ge exempel på några delkulturer du känner till.

5. Vad anser du är ytkultur och djupkultur? Vad skulle du ha lättast/ svårast att förändra om du flyttade till ett land med en annan kultur?

6. Sverige anses vara ett land med en utpräglad individorientering.

Vad menas med det?

7. Vilka styrkor finns det i en grupporienterad kultur?

1:2 Att bli del av en kultur 1. Vi lever omgivna av normer. Räkna upp några vardagliga normer som de flesta människor följer.

2. Normer och värderingar är en viktig del i olika regelverk. Räkna upp några normer och värderingar som skolan ska förmedla till eleverna.

3. Normer och värderingar får vi genom socialisationen. Hur för­ medlas de i hemmet?

4. Vi har alla flera sociala roller. Beskriv vilka komponenter rollen som vän vanligtvis innehåller.

5. Beskriv skillnaden mellan de fyra olika kommunikationsområdena.

6. Hur förhåller man sig till avstånd vid samtal i olika kulturer?

7. Ge exempel på olika yttre symboler för grupptillhörighet.

42

KAPITEL 1

1:3 Kulturer i Sverige 1. Sverige placerar sig längst ut på WVS:s kulturkarta när det gäller sekularisering och individualisering. Varför är det så?

2. Vad menas med nationalkaraktärer?

3. Vilka egenskaper anses ingå i den svenska nationalkaraktären?

Varför har just de karaktärsdragen blivit vanliga här?

4. Det finns fem minoritetsgrupper i Sverige som har en särställning.

Varför har de fått denna särställning och vad innebär den?

5. Hur har inflyttningen, immigrationen till Sverige, förändrats under 1900-talet?

6. Från vilka länder kommer de flesta som är utlandsfödda?

Nämn de fem största grupperna.

1:4 Etnicitet 1. Etnicitet kan definieras utifrån olika objektiva kännetecken.

Vilka är dessa?

2. På vilka olika sätt är etniciteten föränderlig?

3. Varför kan man säga att nationalitet är ett objektivt begrepp?

4. Vilka problem kan etnocentrism och kulturrelativism leda till?

5. När kulturer möts kan det uppstå vissa problem. Beskriv några sådana.

6. På vilket sätt bygger främlingsfientlighet på fördomar och stereotyper?

7. Vad är rasism?

REFLEKTERA OCH DISKUTERA 1. Vilka normer och värderingar tycker du det är viktigast att föräldrarna förmedlar till sina barn? Gör en lista på tio sådana. Jämför listorna med varandra. Hur samstämmiga är era listor? Diskutera vad skill­ naderna kan bero på.

2. Tänk efter hur du kommunicerar med ditt yttre. Vad säger det om dina värderingar? Jämför ditt svar med andras och diskutera.

KULTUR

43

ÖVNINGSUPPGIFTER 3. Diskutera begreppen invandrare och flykting. Hur kan dessa begrepp påverka de personer som sorteras in under dem?

Hur länge kan en person beskrivas med dessa ord?

Reflektera och diskutera.

4. Diskutera fallet Colasante (s. 33) utifrån begreppen etnocentrism och kulturrelativism.

5. Påverkas vi av vår etnicitet och i så fall på vilket sätt? Diskutera med andra.

6. På vilket sätt skulle man kunna underlätta mötet mellan kulturerna? Diskutera med varandra.

ÖVA 1. Ordspråk uttrycker bland annat människors erfarenheter, normer och värderingar i en kultur. ”Översätt” följande ordspråk till det budskap de förmedlar: • Sälj ägget, inte hönan. (Ryssland) • Villig häst får dra lasset. (England) • Små barn trampar på ditt knä, stora på ditt hjärta. (Tjeckien) • Blod är tjockare än vatten. (Sverige) • Också på en vinternatt följer gryning. (Finland) • Zebran kan aldrig komma ifrån sina ränder. (Afrika) • Rikedomen är den vises slav och dårens herre. (Bosnien) • Gift dig med en man som har valkar på händerna. (Polynesien) 2. Ta själv reda på fler ordspråk och gör en lista på de fem du tycker är bäst och mest sanningsenliga.

3. Mattraditioner är en viktig del av varje kultur. Välj ut några länder/ områden i världen och beskriv det mest typiska i deras mattradi­ tioner. Ta också reda på varför traditionen ser ut som den gör.

4. Studera exempel på traditioner eller högtider i några olika länder, till exempel hur bröllop eller nyår firas. Gör en jämförande beskrivning.

5. Välj ut en reality-serie på tv och beskriv vilka normer och värderingar den förmedlar.

44

KAPITEL 1

6. Gör ett rollspel som handlar om hur vi markerar revir • på bussen • i en kö • i en omvårdnadssituation.

7. Gör ett rollspel om en situation där en ny person, som inte känner till de normer som gäller, börjar på en arbetsplats.

BERÄTTELSE Daniel och Diana Daniel och Diana, båda i 35-årsåldern, bor i en mellanstor stad.

De har två barn i förskoleåldern. Daniel är mellanstadielärare och Diana är butikschef på en stor klädkedja. På sin fritid tränar Daniel ett barnlag i fotboll och Diana är aktiv i Friskis och Svettis, bland annat leder hon ett gympapass en gång i veckan. Dianas pappa är död men hennes mamma bor i samma stad. Mamman har en begynnande demenssjukdom och får en del hjälp från hemtjänsten.

Daniels föräldrar bor på annan ort och är fortfarande yrkesverksamma medan hans syster bor nära honom. Systern är rullstolsburen efter en bilolycka, men klarar sig ganska bra med en del personlig assistans.

• Vilka olika roller har Daniel och Diana?

• Vad förväntas av dem i de olika rollerna?

• Vilka normer och värderingar tror du paret kan påverkas av?

• Vilka problem kan uppstå när de försöker förena de olika rollerna?

TA REDA PÅ 1. På www.raa.se (Riksarkivarieämbetet) kan du få information om vad världsarv är och vilka av dessa som finns i Sverige.

2. På www.regeringen.se kan du ta reda på mer om de rättigheter Sveriges fem nationella minoriteter har.

3. På www.migrationsverket.se kan du ta reda på mer om vilka regler som gäller för asyl, invandring och medborgarskap.

KULTUR

45

ÖVNINGSUPPGIFTER 3. Diskutera begreppen invandrare och flykting. Hur kan dessa begrepp påverka de personer som sorteras in under dem?

Hur länge kan en person beskrivas med dessa ord?

Reflektera och diskutera.

4. Diskutera fallet Colasante (s. 33) utifrån begreppen etnocentrism och kulturrelativism.

5. Påverkas vi av vår etnicitet och i så fall på vilket sätt? Diskutera med andra.

6. På vilket sätt skulle man kunna underlätta mötet mellan kulturerna? Diskutera med varandra.

ÖVA 1. Ordspråk uttrycker bland annat människors erfarenheter, normer och värderingar i en kultur. ”Översätt” följande ordspråk till det budskap de förmedlar: • Sälj ägget, inte hönan. (Ryssland) • Villig häst får dra lasset. (England) • Små barn trampar på ditt knä, stora på ditt hjärta. (Tjeckien) • Blod är tjockare än vatten. (Sverige) • Också på en vinternatt följer gryning. (Finland) • Zebran kan aldrig komma ifrån sina ränder. (Afrika) • Rikedomen är den vises slav och dårens herre. (Bosnien) • Gift dig med en man som har valkar på händerna. (Polynesien) 2. Ta själv reda på fler ordspråk och gör en lista på de fem du tycker är bäst och mest sanningsenliga.

3. Mattraditioner är en viktig del av varje kultur. Välj ut några länder/ områden i världen och beskriv det mest typiska i deras mattradi­ tioner. Ta också reda på varför traditionen ser ut som den gör.

4. Studera exempel på traditioner eller högtider i några olika länder, till exempel hur bröllop eller nyår firas. Gör en jämförande beskrivning.

5. Välj ut en reality-serie på tv och beskriv vilka normer och värderingar den förmedlar.

44

KAPITEL 1

6. Gör ett rollspel som handlar om hur vi markerar revir • på bussen • i en kö • i en omvårdnadssituation.

7. Gör ett rollspel om en situation där en ny person, som inte känner till de normer som gäller, börjar på en arbetsplats.

BERÄTTELSE Daniel och Diana Daniel och Diana, båda i 35-årsåldern, bor i en mellanstor stad.

De har två barn i förskoleåldern. Daniel är mellanstadielärare och Diana är butikschef på en stor klädkedja. På sin fritid tränar Daniel ett barnlag i fotboll och Diana är aktiv i Friskis och Svettis, bland annat leder hon ett gympapass en gång i veckan. Dianas pappa är död men hennes mamma bor i samma stad. Mamman har en begynnande demenssjukdom och får en del hjälp från hemtjänsten.

Daniels föräldrar bor på annan ort och är fortfarande yrkesverksamma medan hans syster bor nära honom. Systern är rullstolsburen efter en bilolycka, men klarar sig ganska bra med en del personlig assistans.

• Vilka olika roller har Daniel och Diana?

• Vad förväntas av dem i de olika rollerna?

• Vilka normer och värderingar tror du paret kan påverkas av?

• Vilka problem kan uppstå när de försöker förena de olika rollerna?

TA REDA PÅ 1. På www.raa.se (Riksarkivarieämbetet) kan du få information om vad världsarv är och vilka av dessa som finns i Sverige.

2. På www.regeringen.se kan du ta reda på mer om de rättigheter Sveriges fem nationella minoriteter har.

3. På www.migrationsverket.se kan du ta reda på mer om vilka regler som gäller för asyl, invandring och medborgarskap.

KULTUR

45

7

I mötet med brukare och patienter Inom vård och omsorg behöver personalen ständigt reflektera över sitt förhållningssätt. När man gör det utgår man från sina kunskaper samt från sig själv som person.

Att vara medveten om den egna identiteten och sina personliga egenskaper ger en ökad självkännedom. Detta kan vara ett stöd när man ska hantera de utmaningar som arbetet ibland kan innebära.

AVSNITT 7.1 Ditt förhållningssätt 7.2 Utmaningar

ORD

& BEGREPP

Självkänsla Självbild Identitet Yrkesidentitet Personlighet Femfaktorteorin Social kompetens Frustration Försvarsmekanism Förskjutning Projicering Rationalisering Kontrollfokus Stress

CENTRALT INNEHÅLL, Gy 2011 • Det egna förhållningssättet och den egna rollen i mötet med patienter och brukare.

244

KAPITEL 7

I MÖTET MED BRUKARE OCH PATIENTER

245

7

I mötet med brukare och patienter Inom vård och omsorg behöver personalen ständigt reflektera över sitt förhållningssätt. När man gör det utgår man från sina kunskaper samt från sig själv som person.

Att vara medveten om den egna identiteten och sina personliga egenskaper ger en ökad självkännedom. Detta kan vara ett stöd när man ska hantera de utmaningar som arbetet ibland kan innebära.

AVSNITT 7.1 Ditt förhållningssätt 7.2 Utmaningar

ORD

& BEGREPP

Självkänsla Självbild Identitet Yrkesidentitet Personlighet Femfaktorteorin Social kompetens Frustration Försvarsmekanism Förskjutning Projicering Rationalisering Kontrollfokus Stress

CENTRALT INNEHÅLL, Gy 2011 • Det egna förhållningssättet och den egna rollen i mötet med patienter och brukare.

244

KAPITEL 7

I MÖTET MED BRUKARE OCH PATIENTER

245

7.1 Ditt förhållningssätt Ditt förhållningssätt påverkas av vem du är. Hur du ser på dig själv och vad din identitet består av har stor betydelse eftersom det är du som är redskapet i ditt arbete. Därför har du stor nytta av god självkännedom. Hur din personlighet är kan variera, men det finns egenskaper och förmågor som är viktigare än andra. Kan du vidare­ utveckla dem, underlättar det i arbetet.

Din person – ett redskap i arbetet För att ge god vård och omsorg behövs både goda kunskaper och lämpliga personliga egenskaper. I bokens tidigare kapitel har du fått vissa kunskaper om: • olika aspekter på kultur och kulturella uttryck • olika livsåskådningar och olika människosyn • olika syn på hälsa och ohälsa

Självkänslan grundläggs tidigt i livet och formas sedan vidare under åren. Ett oälskat och försummat barn har svårt att utveckla en god självkänsla medan ett barn som får kärlek och omsorg har bättre förutsättningar att göra det. Men vår självkänsla kan med åren ut­ vecklas i en positiv eller en negativ riktning beroende på hur vi blir bemötta av omgivningen. Våra erfarenheter kan skada en från bör­ jan god självkänsla eller förbättra en dålig självkänsla.

Självbilden är den psykiska motsvarigheten till vår spegelbild. Den bild vi har av oss själva som person är ofta realistisk, med andra ord stämmer den väl med objektiva kriterier. Men tänk dig en person som uppfattar sig själv som en person med lite ”kort stubin”. Den självbilden är falsk om personen ifråga i själva verket är våldsam. I olika talangprogram förekommer ibland tävlande som uppenbarli­ gen har en falsk självbild – bara den som tror sig kunna sjunga bru­ kar ställa upp i en sångtävling.

självbild

En god självkänsla och en realistisk självbild ger en stabil grund i våra relationer till andra, oavsett om det är i eller utanför arbetet.

• normer, värderingar och ideal inom vård och omsorg • etik i teori och praktik • olikheter och skillnader mellan människor • diskriminering.

Allt detta är en del av den grund som din utbildning ska ge dig.

Dessa kunskaper och insikter behöver du införliva i ditt sätt att förhålla dig till brukare/patienter. Du behöver också reflektera över vem du är och vad som är viktigt för dig.

Självkänsla och självbild självkänsla

246

KAPITEL 7

Självkänsla handlar om det vi känner för oss själva. Tycker du om dig själv och tycker du att du duger? Om du själv tycker att du är en bra person med ett högt värde, så har du en god självkänsla. Men om du inte tycker att du duger och känner att du inte är värd så mycket, har du en dålig självkänsla. En god självkänsla är viktig för vårt välbefinnande.

I MÖTET MED BRUKARE OCH PATIENTER

247

7.1 Ditt förhållningssätt Ditt förhållningssätt påverkas av vem du är. Hur du ser på dig själv och vad din identitet består av har stor betydelse eftersom det är du som är redskapet i ditt arbete. Därför har du stor nytta av god självkännedom. Hur din personlighet är kan variera, men det finns egenskaper och förmågor som är viktigare än andra. Kan du vidare­ utveckla dem, underlättar det i arbetet.

Din person – ett redskap i arbetet För att ge god vård och omsorg behövs både goda kunskaper och lämpliga personliga egenskaper. I bokens tidigare kapitel har du fått vissa kunskaper om: • olika aspekter på kultur och kulturella uttryck • olika livsåskådningar och olika människosyn • olika syn på hälsa och ohälsa

Självkänslan grundläggs tidigt i livet och formas sedan vidare under åren. Ett oälskat och försummat barn har svårt att utveckla en god självkänsla medan ett barn som får kärlek och omsorg har bättre förutsättningar att göra det. Men vår självkänsla kan med åren ut­ vecklas i en positiv eller en negativ riktning beroende på hur vi blir bemötta av omgivningen. Våra erfarenheter kan skada en från bör­ jan god självkänsla eller förbättra en dålig självkänsla.

Självbilden är den psykiska motsvarigheten till vår spegelbild. Den bild vi har av oss själva som person är ofta realistisk, med andra ord stämmer den väl med objektiva kriterier. Men tänk dig en person som uppfattar sig själv som en person med lite ”kort stubin”. Den självbilden är falsk om personen ifråga i själva verket är våldsam. I olika talangprogram förekommer ibland tävlande som uppenbarli­ gen har en falsk självbild – bara den som tror sig kunna sjunga bru­ kar ställa upp i en sångtävling.

självbild

En god självkänsla och en realistisk självbild ger en stabil grund i våra relationer till andra, oavsett om det är i eller utanför arbetet.

• normer, värderingar och ideal inom vård och omsorg • etik i teori och praktik • olikheter och skillnader mellan människor • diskriminering.

Allt detta är en del av den grund som din utbildning ska ge dig.

Dessa kunskaper och insikter behöver du införliva i ditt sätt att förhålla dig till brukare/patienter. Du behöver också reflektera över vem du är och vad som är viktigt för dig.

Självkänsla och självbild självkänsla

246

KAPITEL 7

Självkänsla handlar om det vi känner för oss själva. Tycker du om dig själv och tycker du att du duger? Om du själv tycker att du är en bra person med ett högt värde, så har du en god självkänsla. Men om du inte tycker att du duger och känner att du inte är värd så mycket, har du en dålig självkänsla. En god självkänsla är viktig för vårt välbefinnande.

I MÖTET MED BRUKARE OCH PATIENTER

247

Identitet Hemma och på jobbet Juan är personlig assistent till Josef som är i 30-årsåldern och har ett svårt rörelsehinder efter en motorcykelolycka. Juan är född och uppvuxen i Peru och har kommit till Sverige för att leva med sin svenska fru Linda.

Nu har de två barn tillsammans. Juan trivs med sitt arbete och försöker hela tiden lära sig mer. Det blir inte så mycket fritid men Juan är väldigt intresserad av matlagning så familjen har ofta folk hemma på middag.

Juan är angelägen om att värna om sina peruanska traditioner och ser till att barnen lär sig spanska. Han är också troende katolik. I början var det lite svårt för Juan i Sverige, han kände sig vilsen och visste inte riktigt vem han var. Men nu är han väl förankrad både i den svenska och den peruanska kulturen. Han vet att han är omtyckt av många och tycker att han lever ett bra liv.

Josef tycker mycket om Juan och känner sig lyckligt lottad – Juan är den bästa assistent han någonsin haft. Han vet att Juan har familj men det är inte vad de pratar om. Juan vet en hel del om motorcyklar – hans pappa sålde sådana i Peru – och så har de båda ett brinnande intresse för hårdrock. Josef tänker sällan på Juans peruanska bakgrund. Själv har han sina rötter i Syrien men han och Juan pratar alltid svenska med varandra. Josef tycker att Juan är en positiv person som tycker om sitt jobb och då är det mycket lättare för Josef att ta emot den hjälp han behöver.

identitet

Din identitet består av hur du uppfattar dig själv och hur andra upp­ fattar dig. Dessa två komponenter, den subjektiva och den objektiva, samverkar.

I din personliga identitet ingår en känsla av att du är en egen, unik individ, med en tydlig gräns mellan dig och andra individer. Din identitet omfattar de behov, tankar, minnen och drömmar du har.

Du är medveten om dina roller, dina egenskaper och dina förmågor.

Du vet ungefär hur du brukar tycka, tänka och känna. Självkänslan och självbilden är också delar i din identitet. Din personliga identitet består till stor del av de svar du ger på frågorna: • Vad är jag?

• Hur är jag?

• Vad kan jag?

• Vad tycker jag?

Din sociala identitet består av den du är utåt och det dina medmän­ niskor ser hos dig. Detta överlappar din personliga identitet, mer eller mindre. Andras uppfattning om dig påverkar hur du ser på dig själv. Hur du uppfattar dig själv påverkar din sociala identitet. Allt detta har betydelse i dina relationer till andra människor.

Yrkesidentiteten är en del av både din personliga och din sociala identitet. Hur du uppfattar dina arbetsuppgifter, vilken ställning du har på din arbetsplats och hur du ser på ditt yrke är alla komponen­ ter i din yrkesidentitet. Den handlar också om de kunskaper och för­ hållningssätt som hör ihop med arbetsuppgifterna. Dessutom ingår det som arbetskamrater och brukare/patienter ser. Om du är under­ sköterska förknippar de dig med en viss utbildning och vissa kun­ skaper, förmågor och uppgifter. De vet vad de bör kunna förvänta sig av en undersköterska.

yrkesidentitet

Personlighet

Personlig identitet

248

KAPITEL 7

➥

➥

Identitet

Social identitet

Personligheten kan sägas vara de sätt att tänka, känna och handla som är karaktäristiska för en person. Vi är alla unika med de olika personlighetsdrag vi har. Personligheten är ett resultat av både arv och miljö. Till en del är våra egenskaper något vi fått med våra gener men de kan sedan ha formats av våra upplevelser och erfarenheter.

Så kan till exempel ett försiktigt barn bli en försiktig eller en modig vuxen – beroende på omständigheterna.

personlighet

I MÖTET MED BRUKARE OCH PATIENTER

249

Identitet Hemma och på jobbet Juan är personlig assistent till Josef som är i 30-årsåldern och har ett svårt rörelsehinder efter en motorcykelolycka. Juan är född och uppvuxen i Peru och har kommit till Sverige för att leva med sin svenska fru Linda.

Nu har de två barn tillsammans. Juan trivs med sitt arbete och försöker hela tiden lära sig mer. Det blir inte så mycket fritid men Juan är väldigt intresserad av matlagning så familjen har ofta folk hemma på middag.

Juan är angelägen om att värna om sina peruanska traditioner och ser till att barnen lär sig spanska. Han är också troende katolik. I början var det lite svårt för Juan i Sverige, han kände sig vilsen och visste inte riktigt vem han var. Men nu är han väl förankrad både i den svenska och den peruanska kulturen. Han vet att han är omtyckt av många och tycker att han lever ett bra liv.

Josef tycker mycket om Juan och känner sig lyckligt lottad – Juan är den bästa assistent han någonsin haft. Han vet att Juan har familj men det är inte vad de pratar om. Juan vet en hel del om motorcyklar – hans pappa sålde sådana i Peru – och så har de båda ett brinnande intresse för hårdrock. Josef tänker sällan på Juans peruanska bakgrund. Själv har han sina rötter i Syrien men han och Juan pratar alltid svenska med varandra. Josef tycker att Juan är en positiv person som tycker om sitt jobb och då är det mycket lättare för Josef att ta emot den hjälp han behöver.

identitet

Din identitet består av hur du uppfattar dig själv och hur andra upp­ fattar dig. Dessa två komponenter, den subjektiva och den objektiva, samverkar.

I din personliga identitet ingår en känsla av att du är en egen, unik individ, med en tydlig gräns mellan dig och andra individer. Din identitet omfattar de behov, tankar, minnen och drömmar du har.

Du är medveten om dina roller, dina egenskaper och dina förmågor.

Du vet ungefär hur du brukar tycka, tänka och känna. Självkänslan och självbilden är också delar i din identitet. Din personliga identitet består till stor del av de svar du ger på frågorna: • Vad är jag?

• Hur är jag?

• Vad kan jag?

• Vad tycker jag?

Din sociala identitet består av den du är utåt och det dina medmän­ niskor ser hos dig. Detta överlappar din personliga identitet, mer eller mindre. Andras uppfattning om dig påverkar hur du ser på dig själv. Hur du uppfattar dig själv påverkar din sociala identitet. Allt detta har betydelse i dina relationer till andra människor.

Yrkesidentiteten är en del av både din personliga och din sociala identitet. Hur du uppfattar dina arbetsuppgifter, vilken ställning du har på din arbetsplats och hur du ser på ditt yrke är alla komponen­ ter i din yrkesidentitet. Den handlar också om de kunskaper och för­ hållningssätt som hör ihop med arbetsuppgifterna. Dessutom ingår det som arbetskamrater och brukare/patienter ser. Om du är under­ sköterska förknippar de dig med en viss utbildning och vissa kun­ skaper, förmågor och uppgifter. De vet vad de bör kunna förvänta sig av en undersköterska.

yrkesidentitet

Personlighet

Personlig identitet

248

KAPITEL 7

➥

➥

Identitet

Social identitet

Personligheten kan sägas vara de sätt att tänka, känna och handla som är karaktäristiska för en person. Vi är alla unika med de olika personlighetsdrag vi har. Personligheten är ett resultat av både arv och miljö. Till en del är våra egenskaper något vi fått med våra gener men de kan sedan ha formats av våra upplevelser och erfarenheter.

Så kan till exempel ett försiktigt barn bli en försiktig eller en modig vuxen – beroende på omständigheterna.

personlighet

I MÖTET MED BRUKARE OCH PATIENTER

249

femfaktorteorin

Det finns många teorier om personlighet. En mycket använd teori utgår ifrån att det finns fem grundläggande dimensioner i vår personlighet. Den kallas femfaktorteorin (”The Big Five”).

Femfaktorteorin är idag en etablerad psykologisk teori som många forskare är överens om. Enligt den har vi mer eller mindre av följande: • Känslomässig instabilitet • Utåtriktning • Öppenhet • Vänlighet • Målmedvetenhet Vår personlighet kan beskrivas utifrån dessa dimensioner. Det innebär stora variationer i personlighet från individ till individ.

Många andra personlighetsteorier delar in individer i ett antal personlighetstyper – vilket inte kan göras enligt femfaktorteorin – men de har ett svagt vetenskapligt stöd.

För att kunna kartlägga sin personlighet behövs tester och bedöm­ ningar som utförs av någon som är utbildad i detta, vanligtvis en psykolog. Men för att öka sin självkännedom kan var och en av oss reflektera över sitt eget sätt att vara. Du kan ställa dig frågor som: Vad har jag för egenskaper? Vad har jag för styrkor och svagheter?

Hur brukar jag reagera på olika händelser? Vilka signaler skickar jag till min omgivning?

social kompetens

250

KAPITEL 7

En viktig fråga är förstås hur den som ska arbeta inom vård och om­ sorg ska vara. Vilka egenskaper behövs där? Det är till stor hjälp att ha goda kunskaper och du behöver också ha social kompetens samt förmåga till empati. Båda dessa kan också övas upp. Men i övrigt går det inte att säga att ”dessa är de rätta egenskaperna”. Det finns utrymme för olika personligheter. Den som själv är medveten om sina svaga punkter kan anstränga sig för att bli bättre på dem. Alla kan utvecklas.

Social kompetens Vad menas med social kompetens? De flesta skulle nog säga att det handlar om förmågan att samspela med andra människor. Till det behövs färdigheter, erfarenheter och personliga egenskaper som pas­ sar i den sociala situation det handlar om.

En del av den sociala kompetensen är kunskaper om hur vi ska bete oss i den kultur vi lever i. En annan del är mer diffus och handlar om personliga egenskaper. Kan man vara blyg och tillbakadragen och ändå betraktas som socialt kompetent? Ja, för sådana drag be­ höver inte hindra oss från att samspela med andra på ett bra sätt.

Det tar tid att lära sig nya beteendemönster och att kommunicera i en ny miljö. Den som byter arbetsplats eller flyttar till ett nytt land med en annan kultur, får träna in nya sätt att tänka och handla i olika sociala situationer.

Okunskap eller oförmåga?

Föreställ dig att du arbetar på ett äldreboende. Där är ni en större grupp som äter era matlådor i personalrummet. Ni får en ny arbetskamrat, en ung man som tidigare jobbat inom räddningstjänsten men som nu fått omskola sig till undersköterska. Ni ”gamlingar” upptäcker att han från kylskåpet tar sådant som tillhör någon annan. Hans enda intresse är dataspel för det är bara det han pratar om under lunchrasten. Ingen orkar egentligen lyssna på det men det märker han inte. Han verkar också vara helt okänslig för de sura kommentarer och långa blickar han får när han ”lånar” mjölk som står i kylen. Och på arbetsplatsmötena avbryter han chefen fast hon uppenbarligen blir väldigt irriterad över att inte få tala till punkt.

Inom vård och omsorg handlar social kompetens mycket om för­ mågan att förhålla sig till olika individer och situationer. Brukare/ patienter kan ha olika bakgrund och vissa av dem förstår du bättre än andra. Din sociala kompetens visar sig i hur du kan hantera allt detta. Du behöver också social kompetens i ditt samarbete med ar­ betskamraterna.

I MÖTET MED BRUKARE OCH PATIENTER

251

femfaktorteorin

Det finns många teorier om personlighet. En mycket använd teori utgår ifrån att det finns fem grundläggande dimensioner i vår personlighet. Den kallas femfaktorteorin (”The Big Five”).

Femfaktorteorin är idag en etablerad psykologisk teori som många forskare är överens om. Enligt den har vi mer eller mindre av följande: • Känslomässig instabilitet • Utåtriktning • Öppenhet • Vänlighet • Målmedvetenhet Vår personlighet kan beskrivas utifrån dessa dimensioner. Det innebär stora variationer i personlighet från individ till individ.

Många andra personlighetsteorier delar in individer i ett antal personlighetstyper – vilket inte kan göras enligt femfaktorteorin – men de har ett svagt vetenskapligt stöd.

För att kunna kartlägga sin personlighet behövs tester och bedöm­ ningar som utförs av någon som är utbildad i detta, vanligtvis en psykolog. Men för att öka sin självkännedom kan var och en av oss reflektera över sitt eget sätt att vara. Du kan ställa dig frågor som: Vad har jag för egenskaper? Vad har jag för styrkor och svagheter?

Hur brukar jag reagera på olika händelser? Vilka signaler skickar jag till min omgivning?

social kompetens

250

KAPITEL 7

En viktig fråga är förstås hur den som ska arbeta inom vård och om­ sorg ska vara. Vilka egenskaper behövs där? Det är till stor hjälp att ha goda kunskaper och du behöver också ha social kompetens samt förmåga till empati. Båda dessa kan också övas upp. Men i övrigt går det inte att säga att ”dessa är de rätta egenskaperna”. Det finns utrymme för olika personligheter. Den som själv är medveten om sina svaga punkter kan anstränga sig för att bli bättre på dem. Alla kan utvecklas.

Social kompetens Vad menas med social kompetens? De flesta skulle nog säga att det handlar om förmågan att samspela med andra människor. Till det behövs färdigheter, erfarenheter och personliga egenskaper som pas­ sar i den sociala situation det handlar om.

En del av den sociala kompetensen är kunskaper om hur vi ska bete oss i den kultur vi lever i. En annan del är mer diffus och handlar om personliga egenskaper. Kan man vara blyg och tillbakadragen och ändå betraktas som socialt kompetent? Ja, för sådana drag be­ höver inte hindra oss från att samspela med andra på ett bra sätt.

Det tar tid att lära sig nya beteendemönster och att kommunicera i en ny miljö. Den som byter arbetsplats eller flyttar till ett nytt land med en annan kultur, får träna in nya sätt att tänka och handla i olika sociala situationer.

Okunskap eller oförmåga?

Föreställ dig att du arbetar på ett äldreboende. Där är ni en större grupp som äter era matlådor i personalrummet. Ni får en ny arbetskamrat, en ung man som tidigare jobbat inom räddningstjänsten men som nu fått omskola sig till undersköterska. Ni ”gamlingar” upptäcker att han från kylskåpet tar sådant som tillhör någon annan. Hans enda intresse är dataspel för det är bara det han pratar om under lunchrasten. Ingen orkar egentligen lyssna på det men det märker han inte. Han verkar också vara helt okänslig för de sura kommentarer och långa blickar han får när han ”lånar” mjölk som står i kylen. Och på arbetsplatsmötena avbryter han chefen fast hon uppenbarligen blir väldigt irriterad över att inte få tala till punkt.

Inom vård och omsorg handlar social kompetens mycket om för­ mågan att förhålla sig till olika individer och situationer. Brukare/ patienter kan ha olika bakgrund och vissa av dem förstår du bättre än andra. Din sociala kompetens visar sig i hur du kan hantera allt detta. Du behöver också social kompetens i ditt samarbete med ar­ betskamraterna.

I MÖTET MED BRUKARE OCH PATIENTER

251

Empatisk förmåga Att känna empati är enligt en del forskning en allmänmänsklig egenskap. Empati innebär att vi försöker sätta oss in i en annan människas situation för att förstå hur den andra känner. Hur kan det upplevas att bli tvättad av en främmande person? Hur mår den som haft så ont hela natten att hen inte kunnat sova? Att kunna svara på sådana frågor kräver empatisk förmåga.

De flesta människor har förståelse för andras känslor och för deras lidande. Hur stor denna förståelse är varierar mellan oss och mel­ lan olika situationer. Vi kan också känna mer empati för en person än för en annan. Detta behöver personalen inom vård och omsorg reflektera över och arbeta med för att alla ska få det likvärdiga be­ mötande de har rätt till.

Empati innebär medkänsla men inte medlidande. Att ha medlidande med sina brukare/patienter blir väldigt tungt för det är att ta över den andras känslor. Om brukaren gråter för att hen är ledsen, ska du då av medlidande också börja gråta? Att känna empati och ha medkänsla är professionellt men medlidande är det inte. Det suddar ut gränsen till det professionella. För när du gråter tillsammans med brukaren har du svårt att vara det stöd hen då behöver – men själv­ klart finns det ändå tillfällen då det inte går att hålla tillbaka de egna känslorna.

Den etiska kompassen Om du arbetar inom vård och omsorg vet du vilka uppgifter du har.

Du vet också hur de ska utföras. Mycket i vår vardag, såväl i arbetet som hemma, är rutiner som vi följer. Samma göromål upprepas från den ena dagen till den andra. Dessa situationer är sådana vi kan för­ utse och vara förberedda på.

Andra exempel är när en brukare/patient säger någonting ned­ sättande om din person, eller på annat sätt beter sig illa mot dig.

Hur ska du hantera sådana situationer?

När någonting oförutsett händer behöver du din etiska kompass mer än någonsin. Den arbetar utifrån de regler och normer som du lärt dig. Du har också dina personliga värderingar, din livsåskådning och din människosyn att luta dig mot.

Sanning eller lögn?

Föreställ dig att du arbetar på en avdelning för demenssjuka. Du brukar ta hand om en av patienterna, Magnhild, som är i 90-årsåldern. Hon har många fysiska krämpor och dessutom en långt gången demenssjukdom.

På sista tiden har hon börjat fråga efter sin mamma som du vet dog för flera årtionden sedan. Frågorna varierar lite men hittills har du lyckats undvika att svara för du har inte vetat vad du ska säga. Men en dag tar Magnhild tag i din arm och vägrar släppa dig när hon envist upprepar frågan: ”Varför kommer inte min mamma och hämtar mig?”Du vet inte om du ska svara ärligt eller om du ska ljuga för Magnhild men nu kommer du inte undan ett svar för hon ger sig inte.

Vi möter olika etiska dilemman i vårt vardagsliv. De blir aktuella i situationer där det inte är entydigt vad som är det rätta att göra.

Det kan finnas regler för hur man ska handla men just i den aktuella situationen kan de gå emot det egna förnuftet eller samvetet. Oav­ sett vilken väg vi då väljer kan det bli rätt eller fel. Det är i dessa situationer den etiska kompassen behövs som allra mest – och då behöver den vara i god form. För att den ska vara det så behöver den användas flitigt.

Det förekommer, mer eller mindre ofta, att det händer någonting som vi inte hade räknat med. Det uppstår situationer som vi inte kan hantera på samma sätt som de vardagliga händelserna. Till exempel när en arbetskamrat vägrar att samarbeta med dig eller om chefen ser genom fingrarna med att någon i personalen har missbruksproblem.

252

KAPITEL 7

I MÖTET MED BRUKARE OCH PATIENTER

253

Empatisk förmåga Att känna empati är enligt en del forskning en allmänmänsklig egenskap. Empati innebär att vi försöker sätta oss in i en annan människas situation för att förstå hur den andra känner. Hur kan det upplevas att bli tvättad av en främmande person? Hur mår den som haft så ont hela natten att hen inte kunnat sova? Att kunna svara på sådana frågor kräver empatisk förmåga.

De flesta människor har förståelse för andras känslor och för deras lidande. Hur stor denna förståelse är varierar mellan oss och mel­ lan olika situationer. Vi kan också känna mer empati för en person än för en annan. Detta behöver personalen inom vård och omsorg reflektera över och arbeta med för att alla ska få det likvärdiga be­ mötande de har rätt till.

Empati innebär medkänsla men inte medlidande. Att ha medlidande med sina brukare/patienter blir väldigt tungt för det är att ta över den andras känslor. Om brukaren gråter för att hen är ledsen, ska du då av medlidande också börja gråta? Att känna empati och ha medkänsla är professionellt men medlidande är det inte. Det suddar ut gränsen till det professionella. För när du gråter tillsammans med brukaren har du svårt att vara det stöd hen då behöver – men själv­ klart finns det ändå tillfällen då det inte går att hålla tillbaka de egna känslorna.

Den etiska kompassen Om du arbetar inom vård och omsorg vet du vilka uppgifter du har.

Du vet också hur de ska utföras. Mycket i vår vardag, såväl i arbetet som hemma, är rutiner som vi följer. Samma göromål upprepas från den ena dagen till den andra. Dessa situationer är sådana vi kan för­ utse och vara förberedda på.

Andra exempel är när en brukare/patient säger någonting ned­ sättande om din person, eller på annat sätt beter sig illa mot dig.

Hur ska du hantera sådana situationer?

När någonting oförutsett händer behöver du din etiska kompass mer än någonsin. Den arbetar utifrån de regler och normer som du lärt dig. Du har också dina personliga värderingar, din livsåskådning och din människosyn att luta dig mot.

Sanning eller lögn?

Föreställ dig att du arbetar på en avdelning för demenssjuka. Du brukar ta hand om en av patienterna, Magnhild, som är i 90-årsåldern. Hon har många fysiska krämpor och dessutom en långt gången demenssjukdom.

På sista tiden har hon börjat fråga efter sin mamma som du vet dog för flera årtionden sedan. Frågorna varierar lite men hittills har du lyckats undvika att svara för du har inte vetat vad du ska säga. Men en dag tar Magnhild tag i din arm och vägrar släppa dig när hon envist upprepar frågan: ”Varför kommer inte min mamma och hämtar mig?”Du vet inte om du ska svara ärligt eller om du ska ljuga för Magnhild men nu kommer du inte undan ett svar för hon ger sig inte.

Vi möter olika etiska dilemman i vårt vardagsliv. De blir aktuella i situationer där det inte är entydigt vad som är det rätta att göra.

Det kan finnas regler för hur man ska handla men just i den aktuella situationen kan de gå emot det egna förnuftet eller samvetet. Oav­ sett vilken väg vi då väljer kan det bli rätt eller fel. Det är i dessa situationer den etiska kompassen behövs som allra mest – och då behöver den vara i god form. För att den ska vara det så behöver den användas flitigt.

Det förekommer, mer eller mindre ofta, att det händer någonting som vi inte hade räknat med. Det uppstår situationer som vi inte kan hantera på samma sätt som de vardagliga händelserna. Till exempel när en arbetskamrat vägrar att samarbeta med dig eller om chefen ser genom fingrarna med att någon i personalen har missbruksproblem.

252

KAPITEL 7

I MÖTET MED BRUKARE OCH PATIENTER

253

7.2 Utmaningar Det finns många inre utmaningar i form av de känslomässiga på­ frestningar och reaktioner som arbetet med svaga och utsatta männ­ iskor kan väcka hos oss. Arbetsuppgifterna är krävande och det är lätt hänt att ansvaret kan kännas betungande.

Vård- och omsorgsarbete innebär tät kontakt med människor och som i andra sådana yrken finns det en risk för negativ stress. Detta bör man också vara på sin vakt mot.

Du behöver då och då påminna dig om varför du valt detta yrke.

Det är ett arbete där du kan göra skillnad, även om det kan kräva mycket av dig.

Inre utmaningar Vi har en bild av hur vi skulle vilja vara. För att sträva efter det idealet behöver du fråga dig vem du vill vara: • • • • • • • •

en modig person? en empatisk person? en person som fattar förnuftiga beslut? en tolerant person? en person som följer sitt samvete? en person som gör det som är rätt? en person som kan lära sig av sina misstag? en person som kan förlåta sig själv?

Vi kan inte alltid leva upp till de ideal vi har men vi kan alltid bli bättre.

KAN DU NU? 1. Hur förhåller sig begreppen självkänsla, självbild och identitet till varandra?

2. Hur kan olika teorier se på begreppet personlighet?

3. Vilken betydelse har social kompetens och empati för vård- och omsorgsarbetet?

254

KAPITEL 7

Det händer mycket med den som arbetar med människor som är i behov av hjälp – de är svaga och mer eller mindre utsatta.

Brukare/patienter kan i många fall själva ha svårt att hantera denna situation.

En dålig dag Föreställ dig att du arbetar i hemtjänsten. Du brukar gå hem till Milena de flesta kvällar och hjälpa henne i säng. Milena brukar fråga dig ”Du kommer väl i morgon också?” och upprepa frågan gång på gång medan du bäddar ner henne. Det spelar ingen roll om du svarar ”ja” eller ”nej”, hon frågar i alla fall igen. Du har förstått att Milena känner sig trygg med dig och det känns bra men du önskar ändå att hon skulle sluta fråga hela tiden. Denna kväll mår du inte alls bra för du har haft migrän hela dagen och medicinen har slutat verka när du är hos Milena. Men du ska sluta för dagen när du varit där så du försöker ändå stå ut. Den här gången driver det dig nästan till vansinne när Milena återigen frågar och frågar. Du känner att ditt tålamod tryter och du orkar inte svara henne. Efteråt känns det inte bra och du funderar på om du skulle ha talat om för Milena hur du mådde.

I MÖTET MED BRUKARE OCH PATIENTER

255

7.2 Utmaningar Det finns många inre utmaningar i form av de känslomässiga på­ frestningar och reaktioner som arbetet med svaga och utsatta männ­ iskor kan väcka hos oss. Arbetsuppgifterna är krävande och det är lätt hänt att ansvaret kan kännas betungande.

Vård- och omsorgsarbete innebär tät kontakt med människor och som i andra sådana yrken finns det en risk för negativ stress. Detta bör man också vara på sin vakt mot.

Du behöver då och då påminna dig om varför du valt detta yrke.

Det är ett arbete där du kan göra skillnad, även om det kan kräva mycket av dig.

Inre utmaningar Vi har en bild av hur vi skulle vilja vara. För att sträva efter det idealet behöver du fråga dig vem du vill vara: • • • • • • • •

en modig person? en empatisk person? en person som fattar förnuftiga beslut? en tolerant person? en person som följer sitt samvete? en person som gör det som är rätt? en person som kan lära sig av sina misstag? en person som kan förlåta sig själv?

Vi kan inte alltid leva upp till de ideal vi har men vi kan alltid bli bättre.

KAN DU NU? 1. Hur förhåller sig begreppen självkänsla, självbild och identitet till varandra?

2. Hur kan olika teorier se på begreppet personlighet?

3. Vilken betydelse har social kompetens och empati för vård- och omsorgsarbetet?

254

KAPITEL 7

Det händer mycket med den som arbetar med människor som är i behov av hjälp – de är svaga och mer eller mindre utsatta.

Brukare/patienter kan i många fall själva ha svårt att hantera denna situation.

En dålig dag Föreställ dig att du arbetar i hemtjänsten. Du brukar gå hem till Milena de flesta kvällar och hjälpa henne i säng. Milena brukar fråga dig ”Du kommer väl i morgon också?” och upprepa frågan gång på gång medan du bäddar ner henne. Det spelar ingen roll om du svarar ”ja” eller ”nej”, hon frågar i alla fall igen. Du har förstått att Milena känner sig trygg med dig och det känns bra men du önskar ändå att hon skulle sluta fråga hela tiden. Denna kväll mår du inte alls bra för du har haft migrän hela dagen och medicinen har slutat verka när du är hos Milena. Men du ska sluta för dagen när du varit där så du försöker ändå stå ut. Den här gången driver det dig nästan till vansinne när Milena återigen frågar och frågar. Du känner att ditt tålamod tryter och du orkar inte svara henne. Efteråt känns det inte bra och du funderar på om du skulle ha talat om för Milena hur du mådde.

I MÖTET MED BRUKARE OCH PATIENTER

255

SAMMANFATTNING 7.1 Ditt förhållningssätt • För att kunna ge god vård och omsorg behövs både goda kunskaper och • • • • • • • • • •

lämpliga personliga egenskaper.

Självkänsla handlar om det vi känner för oss själva. Självkänslan grundläggs ofta tidigt i livet och formas sedan vidare under åren.

Självbilden är den psykiska motsvarigheten till vår spegelbild.

Din identitet består av hur du uppfattar dig själv och hur andra uppfattar dig.

I din personliga identitet ingår en känsla av att du är en egen, unik individ, med en tydlig gräns mellan dig och andra individer.

Din sociala identitet består av den du är utåt och det dina medmänniskor ser hos dig.

Personlighet kan sägas vara de sätt att tänka, känna och handla som är karaktäristiska för en person.

En mycket använd personlighetsteori utgår ifrån att det finns fem grundläggande dimensioner i vår personlighet. Den kallas femfaktorteorin (”The Big Five”).

Inom vård och omsorg är goda kunskaper till stor hjälp och du behöver också ha social kompetens samt förmåga till empati.

De flesta skulle nog säga att social kompetens handlar om förmågan att samspela med andra människor. En del av den är kunskaper om hur vi ska bete oss i den kultur vi lever i.

Empati innebär att vi försöker sätta oss in i en annan människas situation för att förstå hur den andra känner. Empati innebär medkänsla men inte medlidande.

• Frustrationen i vård- och omsorgsarbetet kan många gånger bero på hur vi ser på ansvar.

• En aspekt på vårt sätt att tänka är var vi lägger kontrollfokus.

• Stress hjälper oss att samla våra krafter till en prestation. Den är också en

reaktion på påfrestningar och har därmed två sidor. Stress kan vara bra och till hjälp för oss, men den kan också skada oss.

• Marianne Frankenhaeuser har beskrivit fyra olika typer av stressituationer: anspänning med olust, anspänning utan olust, olust utan anspänning och avkoppling då varken anspänning eller olust finns.

• Det måste råda balans mellan de krav som ställs på oss och vår förmåga att hantera dem.

7. 2 Utmaningar • Om det inte går att göra ett så bra arbete som du skulle vilja lär du • • • •

262

KAPITEL 7

känna frustration.

Ett sätt att hantera frustration är att använda försvarsmekanismer.

Förskjutning innebär att vi när vi har aggressiva känslor mot en annan person men inte kan visa dem, låter dem gå ut över någon annan.

Projicering innebär att vi flyttar över känslor vi inte orkar kännas vid till någon annan.

Rationalisering är när vi rättfärdigar våra känslor och beteenden med förklaringar som låter förnuftiga.

I ett yrke där man tar hand om och hjälper andra människor finns det gyllene ögonblick då man tydligt kan känna att man gör skillnad.

I MÖTET MED BRUKARE OCH PATIENTER

263

SAMMANFATTNING 7.1 Ditt förhållningssätt • För att kunna ge god vård och omsorg behövs både goda kunskaper och • • • • • • • • • •

lämpliga personliga egenskaper.

Självkänsla handlar om det vi känner för oss själva. Självkänslan grundläggs ofta tidigt i livet och formas sedan vidare under åren.

Självbilden är den psykiska motsvarigheten till vår spegelbild.

Din identitet består av hur du uppfattar dig själv och hur andra uppfattar dig.

I din personliga identitet ingår en känsla av att du är en egen, unik individ, med en tydlig gräns mellan dig och andra individer.

Din sociala identitet består av den du är utåt och det dina medmänniskor ser hos dig.

Personlighet kan sägas vara de sätt att tänka, känna och handla som är karaktäristiska för en person.

En mycket använd personlighetsteori utgår ifrån att det finns fem grundläggande dimensioner i vår personlighet. Den kallas femfaktorteorin (”The Big Five”).

Inom vård och omsorg är goda kunskaper till stor hjälp och du behöver också ha social kompetens samt förmåga till empati.

De flesta skulle nog säga att social kompetens handlar om förmågan att samspela med andra människor. En del av den är kunskaper om hur vi ska bete oss i den kultur vi lever i.

Empati innebär att vi försöker sätta oss in i en annan människas situation för att förstå hur den andra känner. Empati innebär medkänsla men inte medlidande.

• Frustrationen i vård- och omsorgsarbetet kan många gånger bero på hur vi ser på ansvar.

• En aspekt på vårt sätt att tänka är var vi lägger kontrollfokus.

• Stress hjälper oss att samla våra krafter till en prestation. Den är också en

reaktion på påfrestningar och har därmed två sidor. Stress kan vara bra och till hjälp för oss, men den kan också skada oss.

• Marianne Frankenhaeuser har beskrivit fyra olika typer av stressituationer: anspänning med olust, anspänning utan olust, olust utan anspänning och avkoppling då varken anspänning eller olust finns.

• Det måste råda balans mellan de krav som ställs på oss och vår förmåga att hantera dem.

7. 2 Utmaningar • Om det inte går att göra ett så bra arbete som du skulle vilja lär du • • • •

262

KAPITEL 7

känna frustration.

Ett sätt att hantera frustration är att använda försvarsmekanismer.

Förskjutning innebär att vi när vi har aggressiva känslor mot en annan person men inte kan visa dem, låter dem gå ut över någon annan.

Projicering innebär att vi flyttar över känslor vi inte orkar kännas vid till någon annan.

Rationalisering är när vi rättfärdigar våra känslor och beteenden med förklaringar som låter förnuftiga.

I ett yrke där man tar hand om och hjälper andra människor finns det gyllene ögonblick då man tydligt kan känna att man gör skillnad.

I MÖTET MED BRUKARE OCH PATIENTER

263

ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 7.1 Ditt förhållningssätt 1. Vad menas med självkänsla? Hur utvecklas den?

2. Vad är en självbild?

3. Vad består en identitet av?

4. Vad ingår i en yrkesidentitet?

5. Beskriv femfaktorteorin.

6. Vad omfattar social kompetens?

7. Beskriv empati utifrån förståelse, medkänsla och medlidande.

7.2 Utmaningar 1. Ge några exempel på de inre utmaningar som vård- och omsorgs­ arbetet kan innebära.

2. Redogör för vad som menas med förskjutning, projicering och rationalisering.

3. Beskriv de två olika sätten att hantera kontrollfokus.

4. Vilka fyra olika typer av stresspåverkan finns det?

5. Hur kan vi påverkas av negativ stress?

6. Hur kan stress förebyggas?

REFLEKTERA OCH DISKUTERA 1. Reflektera över din identitet. Diskutera sedan med andra vilka beståndsdelar ni lyfter fram mest.

2. Personligheten är ett resultat av arv och miljö. Diskutera vilka egen­ skaper ni tror är svårast att påverka.

3. Diskutera om följande är uttryck för social kompetens: • att ha många vänner?

• att tycka om att arbeta i grupp?

• att vara snäll mot andra?

• att öppna dörrar för andra?

• att förstå att någon annan är ledsen?

264

KAPITEL 7

• att älska att gå på fest?

• att gärna hålla föredrag inför en grupp?

4. Diskutera hur man kan visa empati för andra i sitt vardagsliv.

5. Finns det tillfällen då det är ok att ljuga för brukare/patienter?

Vilka? Diskutera med varandra.

6. Diskutera hur vi ska kunna motarbeta våra fördomar.

7. Diskutera hur man skulle kunna hitta avkoppling i sin vardag.

8. Vilka orsaker till stress finns det i vård- och omsorgsarbetet?

Diskutera.

ÖVA 1. Beskriv Juans personliga identitet och hans sociala identitet utifrån Josefs synpunkt.

2. Gör ett rollspel som bygger på exemplet «Okunskap eller oförmåga». Inkludera olika lösningar på situationen.

3. Gör ett rollspel som bygger på exemplet ” Sanning eller lögn?”.

Inkludera olika lösningar på situationen.

4. Gör ett rollspel som bygger på exemplet ”En dålig dag ”. Inkludera olika lösningar på situationen.

5. Utgå från Marianne Frankenhaeusers beskrivning av de olika typerna av stressituationer. Placera in i fyrfältet livssituationer, arbete och andra sysselsättningar som du anser passa in i de olika rutorna.

TA REDA PÅ I annonser efter personal med undersköterskekompetens till äldreboenden, till hemtjänsten och som personlig assistent beskrivs ofta de egenskaper som önskas hos den sökande. Gå in på Arbetsförmedlingens webbplats och gå igenom några annonser. Gör en lista på sådana personliga egenskaper och förmågor som efterfrågas av arbetsgivaren.

I MÖTET MED BRUKARE OCH PATIENTER

265

ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 7.1 Ditt förhållningssätt 1. Vad menas med självkänsla? Hur utvecklas den?

2. Vad är en självbild?

3. Vad består en identitet av?

4. Vad ingår i en yrkesidentitet?

5. Beskriv femfaktorteorin.

6. Vad omfattar social kompetens?

7. Beskriv empati utifrån förståelse, medkänsla och medlidande.

7.2 Utmaningar 1. Ge några exempel på de inre utmaningar som vård- och omsorgs­ arbetet kan innebära.

2. Redogör för vad som menas med förskjutning, projicering och rationalisering.

3. Beskriv de två olika sätten att hantera kontrollfokus.

4. Vilka fyra olika typer av stresspåverkan finns det?

5. Hur kan vi påverkas av negativ stress?

6. Hur kan stress förebyggas?

REFLEKTERA OCH DISKUTERA 1. Reflektera över din identitet. Diskutera sedan med andra vilka beståndsdelar ni lyfter fram mest.

2. Personligheten är ett resultat av arv och miljö. Diskutera vilka egen­ skaper ni tror är svårast att påverka.

3. Diskutera om följande är uttryck för social kompetens: • att ha många vänner?

• att tycka om att arbeta i grupp?

• att vara snäll mot andra?

• att öppna dörrar för andra?

• att förstå att någon annan är ledsen?

264

KAPITEL 7

• att älska att gå på fest?

• att gärna hålla föredrag inför en grupp?

4. Diskutera hur man kan visa empati för andra i sitt vardagsliv.

5. Finns det tillfällen då det är ok att ljuga för brukare/patienter?

Vilka? Diskutera med varandra.

6. Diskutera hur vi ska kunna motarbeta våra fördomar.

7. Diskutera hur man skulle kunna hitta avkoppling i sin vardag.

8. Vilka orsaker till stress finns det i vård- och omsorgsarbetet?

Diskutera.

ÖVA 1. Beskriv Juans personliga identitet och hans sociala identitet utifrån Josefs synpunkt.

2. Gör ett rollspel som bygger på exemplet «Okunskap eller oförmåga». Inkludera olika lösningar på situationen.

3. Gör ett rollspel som bygger på exemplet ” Sanning eller lögn?”.

Inkludera olika lösningar på situationen.

4. Gör ett rollspel som bygger på exemplet ”En dålig dag ”. Inkludera olika lösningar på situationen.

5. Utgå från Marianne Frankenhaeusers beskrivning av de olika typerna av stressituationer. Placera in i fyrfältet livssituationer, arbete och andra sysselsättningar som du anser passa in i de olika rutorna.

TA REDA PÅ I annonser efter personal med undersköterskekompetens till äldreboenden, till hemtjänsten och som personlig assistent beskrivs ofta de egenskaper som önskas hos den sökande. Gå in på Arbetsförmedlingens webbplats och gå igenom några annonser. Gör en lista på sådana personliga egenskaper och förmågor som efterfrågas av arbetsgivaren.

I MÖTET MED BRUKARE OCH PATIENTER

265

Etik och människans livsvillkor

Etik och människans livsvillkor beskriver hur människors livsåskådning och kultur påverkar synen på hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. I vård- och omsorgsarbetet kan mötet med människor som har en annan livssyn eller andra värderingar än de man själv har, ibland upplevas som både svårt och utmanande. Eftersom möten, kommunikation och samarbete med människor är centralt när man arbetar inom vård och omsorg, så är det viktigt att vi strävar efter att ha respekt och förståelse för varandras olikheter. Begreppen mångfald och etik har lyfts fram ur flera aspekter i denna nya upp­laga av boken.

Boken som är skriven på lättbegriplig svenska, förstärker den studerandes inlärning genom att varje kapitel: • inleds med en tydlig överblick av innehållet • lyfter fram centrala ord och begrepp • presenterar det centrala innehåll som är knutet till kapitlet • är indelat i avsnitt som avslutas med Kan-du-nu?-frågor • avrundas med en sammanfattning • avslutas med övningsuppgifter som tränar olika förmågor

KATRI CRONLUND

Etik och människans livsvillkor vänder sig till studerande på Vård- och omsorgsprogrammet men kan med fördel även användas vid kompetensutveckling samt inom Yrkeshögskolan.

Författaren, Katri Cronlund, är legitimerad lärare i psykologi, samhällskunskap, sociologi och historia.

ISBN 978-91-523-3398-3

ISBN 978-91-523-3398-3

(523-3398-3)

9 789152 333983

Etik och människans livsvillkor KATRI CRONLUND