9789147085446

EL&ENERGI

El & Energi Energiteknik

ENERGITEKNIK

Den här boken vänder sig till alla som behöver grundläggande kunskaper inom ämnet energiteknik. Den ger en översikt av arbetsmarknaden och de olika valmöjligheter en utbildning inom energiteknik ger. Sammantaget ger bokens innehåll eleverna en förståelse för möjligheter och utmaningar inom ämnet energiteknik.

PER SÖRSÄTER PAUL HÅKANSSON

1&3 4½34­5&3 t 1"6- )¯,"/440/

Best.nr 47-08544-6 Tryck.nr 47-08544-6

ENERGITEKNIK

ISBN 978-91-47-08544-6 © 2011 Paul Håkansson, Per Sörsäter och Liber AB Redaktör : Sture Sahlström Bildredaktörer: PE Allkonsult AB och Per Sörsäter Omslag, grafisk form och produktion: Mats Saldenius, Grafisk Form Bildleverantörer

AB Somatherm 65, 176 Alfa Laval 14, 56 Andery Semyonov, Fortum 79 Andritz Hydro AB 111, 112 Aquamarine Power 113 Aquasol AB 105 Arbetsmiljöverket 174 Bo Reinerdahl 17, 18, 19 Bokenskolan Jokkmokk 37 Bosch Rexroth AB 108 Boverket 82 Elinstallatören/Farandole Communications AB 22 Elitfönster AB 57 EON 44, 98, 126, 127, 143, 144, 145, 150, 154, 155, 159 Fagerhullt 100 Filcon A/S 159, 160 Fortum 25, 32, 98, 100, 136, 173, 187 Götaverken Miljö AB 132, 161 Wickelius Design 11, 46, 47, 50, 52, 55, 56, 58, 59, 60, 63, 91, 94, 102, 109, 114, 115, 116, 121, 128, 129, 130, 133, 135, 137, 139, 140, 141, 142, 149, 150 Hans Blomberg 110 Illustrator Svante Ahlsén 22, 25, 26, 27, 31, 54, 57, 67, 68, 69, 70, 73, 79, 81, 87, 95, 97, 163, 165, 177, 178 IVT 129, 130, 131 Janne Wrangberth 43 Jonas Abrahamsson 87 Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB 145, 146, 147, 149 Lallos Foto 16, 41, 44, 45, 72, 81, 82, 85, 89, 93, 105, 108, 119, 138, 153 Maasing 41, 94 Mathinic 123, 125

Micke Lundström, Fortum 98 MW Power AB 157, 161 Nordic Water Products AB 166, 171 Nordtec Instrument AB 28, 57, 65 Oskarshamns Kärnkraftsgrupp AB 146, 148, 149, 150 PE Allkonsult AB 9, 71, 75, 76, 77, 83, 84, 86, 87, 132 Pelamis Wave Power LTD 113 Per Sörsäter 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 21, 23, 24, 25, 28, 29, 30, 31, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 42, 49, 51, 53, 61, 62, 63, 64, 66, 72, 78, 79, 80, 83, 86, 88, 96, 100, 104, 106, 107, 119, 120, 121, 122, 123, 124, 127, 128, 151, 155, 156, 158, 160, 161, 162, 165, 167, 169, 170, 171, 172, 175, 176, 177, 179, 181, 182, 183, 184, 185, 186, 187, 188 Pernilla Hall-Måryd 116 Pilum Industrifilter AB 160 Preem AB 95, 139 Radscan Intervex AB 162 Royal Dutch Shell 145 SAKAB AB 166 Sapa Building Systems AB 103 Schneider Electric Sverige AB 20, 27, 30, 40, 54, 62, 71, 77, 79, 99, 123, 136, 142, 178, 180 Solvärme.com Sverige AB 106 St1 Refinery AB 140 Stefan Sjödin, Fortum 51, 95, 111, 112, 115, 117, 152 Svensk Energi 23, 76 Svensk Kärnbränslehantering AB 150 Swegon AB 17, 20, 25, 27 Tarja Hänninen, Fortum 26, 30, 35, 46, 92, 98, 100, 138 Trosgnistan 118 ULTra Ltd 90 Uponor AB 10, 13 Vattenfall AB 44, 92, 107, 110, 112, 134, 137, 147 VETAB 178

Första upplagan 1 Repro: Resultat Grafisk Produktion AB Tryck: Graphycems, Spanien 2011 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet.

Den som brytet mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Innehåll

Innehåll Välkommen till en bok om energiteknik ......................................................8 Framtidsfrågor .........................................................................................................8 Bokens upplägg .......................................................................................................9 Författare ................................................................................................................9 En fastighets olika energitekniska system .................................................10 Värmesystem ........................................................................................................11 Vattenburna system ................................................................................................11 Direktverkande el ...................................................................................................16 Luftburet värmesystem.............................................................................................16 Ventilationssystem ..............................................................................................17 Självdragsventilation ..............................................................................................17 Fläktstyrd frånluft är vanligt i flerbostadshus .............................................................18 Fläktstyrd till- och frånluft med värmeåtervinning ......................................................19 Värmeåtervinning ..................................................................................................20 Varmvattensystem ..............................................................................................21 Passivhus – en lösning för framtiden?.............................................................21 Infrasystem ...........................................................................................................22 Oljeprodukter ........................................................................................................23 Fjärrvärmenät ........................................................................................................23 Närvärmenät .........................................................................................................24 Fjärrkylnät .............................................................................................................24 Vatten- och avloppsnät (VA-nät) .............................................................................25 Elnät .....................................................................................................................26 Gott inomhusklimat .............................................................................................26 Temperatur ............................................................................................................26 Luftkvalité och lufthastighet ......................................................................................27 Buller ....................................................................................................................29 Ljus .......................................................................................................................30 Energiförbrukning – energihushållning ...........................................................30 Energibehovet varierar ...........................................................................................30 Olika energislag ....................................................................................................31 Sprid dina kunskaper .............................................................................................31 Yrken och aktörer inom energitekniks-området ......................................32 Yrkesutgångar .....................................................................................................33 Driftoperatör – allmänt ...........................................................................................33 Driftoperatör inom kraft- och värmeteknik ................................................................34 Driftoperatör inom vatten- och miljöteknik ................................................................36 Vattenkraftsoperatör ...............................................................................................37 Aktörer inom energitekniksområdet ...............................................................39

3

Energibok.indd 3

2011-08-08 13.02

Innehåll

Energiteknikens utveckling ..............................................................................40 Historik ..................................................................................................................41 1700-talet – kolets århundrade ...............................................................................41 1850-talet – oljan gör sitt intåg ...............................................................................42 1900-talet – elektricitetens genombrott.....................................................................43 1950-talet – kärnkraft och naturgas börjar användas ...............................................44 1970-talet – förnybar energi blir allt viktigare ..........................................................45 1990-talet – satsningar på flödande energi .............................................................45 Grundläggande begrepp inom energi-området ........................................47 Standard ................................................................................................................48 Prefix ....................................................................................................................48 Termodynamikens lagar ....................................................................................49 Energibegrepp ......................................................................................................49 Energi ...................................................................................................................50 Effekt.....................................................................................................................53 Verkningsgrad .......................................................................................................54 Värmelära .............................................................................................................55 Värmetransport .....................................................................................................56 Faktorer som påverkar värmetransporten ................................................................58 Aggregationstillstånd..............................................................................................62 Flöde ....................................................................................................................62 Längdutvidgning ...................................................................................................64 Energibärare .........................................................................................................65 Jordens klimat .......................................................................................................67 Hushålla med energin! .......................................................................................68 Växthuseffekten ..................................................................................................68 Vår jord blir varmare pga vårt beteende ..................................................................69 Konsekvenser av växthuseffekt .................................................................................70 Nuvarande energianvändning .........................................................................70 Vi förbränner fel energislag ....................................................................................70 Trenden går mot ökad bilanvändning ......................................................................71 Trenden går mot ökad elanvändning .......................................................................71 Miljöproblem utöver växthuseffekten .............................................................71 Världens regeringar samlas för miljön ...........................................................73 Styrmedel ..............................................................................................................75 Vad gör EU för miljön? ...........................................................................................76 Vad gör vi för miljön i Sverige? ....................................................................... 77 Miljöbalken – miljölag med 16 delmål .....................................................................77 Avgift ....................................................................................................................78 Skatt .....................................................................................................................78 Ekonomiska styrmedel ............................................................................................78 Bidrag ...................................................................................................................79 Utsläppsrätter ........................................................................................................80 4

Energibok.indd 4

2011-08-08 13.02

Innehåll

Sveriges klimat- och energiproposition.....................................................................80 Lagar på energieffektiviseringsområdet ....................................................................81 Energieffektivisering ...........................................................................................84 Åtgärder för energieffektivisering ............................................................................84 Energieffektiva hus .................................................................................................85 Kyotopyramiden ....................................................................................................86 Transporter ...........................................................................................................87 Tågtrafik................................................................................................................88 Vägtrafik ...............................................................................................................89 Personbil ...............................................................................................................89 Spårtaxi ................................................................................................................89 Bränslecellsteknik ...................................................................................................90 Elbilsteknik ............................................................................................................91 Hybridfordon .........................................................................................................92 RME ......................................................................................................................93 DME .....................................................................................................................93 Sjöfart – båttrafik ...................................................................................................94 Flygtrafik ...............................................................................................................95 Återvinning eller deponi .....................................................................................96 Svensk sophistorik ..................................................................................................96 EU:s direktiv för sopor, avfall och material ...............................................................96 Sopsortering ..........................................................................................................97 Sopförbränning .....................................................................................................97 Import av sopor .....................................................................................................98 Flödande energislag ............................................................................................99 Flödande energi från solen och jordens inre ...............................................100 Solen – energi genom fusion ...........................................................................100 Varmt vid ekvatorn, kallt vid polerna ....................................................................101 Solceller ger elektrisk energi..................................................................................102 Solfångare ger värmeenergi .................................................................................104 Framtiden ............................................................................................................107 Vind – luft i rörelse ............................................................................................108 Hur fungerar ett vindkraftverk ...............................................................................108 Vatten...................................................................................................................110 Vattenkraftverk ....................................................................................................110 Vågenergi ...........................................................................................................112 Tidvattenkraft .......................................................................................................113 Framtiden ............................................................................................................114 Geotermisk energi ............................................................................................115 Användningsområde ............................................................................................115 Framtiden ............................................................................................................116 Förnybara energislag ........................................................................................117 Förnybar energi från växter ...........................................................................118 5

Energibok.indd 5

2011-08-08 13.02

Innehåll

Biobränslen .........................................................................................................118 Skogsgrödor ........................................................................................................119 Massaprodukter ...................................................................................................121 Jordbruk..............................................................................................................122 Livsmedelsindustrin ...............................................................................................123 Torv ....................................................................................................................123 Energigaser .........................................................................................................125 Biogas.................................................................................................................126 Fordonsgas..........................................................................................................126 Deponigas ...........................................................................................................127 Vätgas ................................................................................................................127 Värmepumpar ....................................................................................................128 Miljöpåverkan .....................................................................................................128 Uppbyggnad och funktion ....................................................................................129 Absorptionstekniken .............................................................................................132 Framtida bränslen och energisystem ......................................................................132 Ändliga energislag .............................................................................................134 Fossila bränslen .................................................................................................135 Kol ......................................................................................................................136 Olja ....................................................................................................................138 Oljesand .............................................................................................................141 Naturgas eller fossilgas ........................................................................................142 Gasol .................................................................................................................145 Kärnkraft .............................................................................................................145 I världen ..............................................................................................................145 I Sverige ..............................................................................................................145 Från gruva till bränsle ..........................................................................................148 Framtida bränslen och energisystem ......................................................................150 Värme- och kraftverk........................................................................................151 Olika sorters verk..............................................................................................152 Kondenskraftverk .................................................................................................152 Kraftvärmeverk ....................................................................................................154 Gasturbinverk ......................................................................................................154 Gaskombiverk .....................................................................................................154 Värmeverk...........................................................................................................155 Pannors uppbyggnad .......................................................................................156 Utsläppskontroll och mätning ................................................................................156 Rökgasrening.......................................................................................................159 Vatten .....................................................................................................................163 Vattnets kretslopp .............................................................................................164 Vattentäkter .........................................................................................................164 Reningsverk ........................................................................................................165 6

Energibok.indd 6

2011-08-08 13.02

Innehåll

Vattenverk ...........................................................................................................166 Avloppsvattenverk ................................................................................................168 Arbetsmiljö och säkerhet .................................................................................173 Arbetsmiljö ..........................................................................................................174 Säkerhetsutrustning ..........................................................................................175 Tryckkärl .............................................................................................................175 Säkerhetsventiler .................................................................................................176 Katastrofskydd .....................................................................................................176 Tryckhållningsutrustning........................................................................................176 Sprinkler system ...................................................................................................177 Kemikalier ...........................................................................................................177 Lyftanordningar, höga höjder och fallrisker ............................................................178 Utbildning ............................................................................................................178 Drift och underhåll .............................................................................................178 Besiktningar och intyg ......................................................................................178 Besiktningsskylt ...................................................................................................179 Dokumentation och symboler.........................................................................180 Symboler .............................................................................................................181 El ........................................................................................................................181 VVS ....................................................................................................................181 Kyla ....................................................................................................................183 Ventilation ...........................................................................................................184 Beteckningar ......................................................................................................186 Datakommunikation .........................................................................................187 Dataundercentral (DUC) .......................................................................................187 Arkivering ...........................................................................................................188 Sakordsregister ...................................................................................................189

7

Energibok.indd 7

2011-08-08 13.02

Välkommen till en bok om energiteknik Energi är något vi inte kan klara oss utan. I den här boken får du lära dig vilken teknik vi människor använt tidigare för att utvinna energin, och vilken teknik vi använder idag.

Den energi vi utvinner kan sedan användas på mer eller mindre effektiva och miljövänliga sätt. Hur vi kan lyckas med det får du också lära dig mer om. Sådana frågor är givetvis viktiga för de yrken som finns inom energitekniksområdet. Men de är också viktiga för övriga inriktningar på elprogrammet.

En energiteknisk grund är viktig för den som senare ska: U Vidareutbilda sig inom energiområdet.

U Installera de system som boken tar upp.

U Sälja in, projektera energieffektiviserade åtgärder.

U Bygga styrutrustningar till energisystem och energisparande.

U Programmera styrningar till energisystem och energisparande.

Framtidsfrågor Att vi använder energi på många olika sätt vet du säkert redan.

Men hur kommer framtidens energianvändande att se ut? Vart är samhället på väg? Kommer oljan att ta slut, eller kommer det vara andra orsaker som förändrar världens energianvändning?

Världens befolkning fortsätter att öka. Samtidigt utvecklas U-länderna och höjer sakta sin levnadsstandard. Det medför att världens energiförbrukning kommer att fördubblas under de kommande tjugo åren. Men det går inte att fortsätta att öka uttagen av de fossila bränslena. Dels kommer de att ta slut, dels påverkar de vår miljö väldigt negativt. När vi förbränner fossila bränslen orsakar den koldioxid som bidrar till en ökande växthuseffekt. Samma förbränning orsakar också stora utsläpp av andra miljöpåverkande ämnen. Allt påverkar människor, djur och växtlighet på ett negativt sätt som inte är hållbart på lång sikt.

EU satsar idag stora pengar på forskning och utveckling av förnybara energislag som sol, vind och vatten. Förhoppningen är att de ska bli viktiga tillskott i Europas framtida försörjning, och på sikt ersätta de fossila bränslena.

8

Energibok.indd 8

2011-08-08 13.02

Välkommen

En sak är säker, det måste till en förändring om vi människor och allt annat liv ska få en bra framtid på vår planet. Det är ett stort arbete, och vi har bara tagit de första stegen i den riktningen. Vill du vara med i det arbetet?

Med den här boken hoppas vi ge dig insikt i en av våra riktigt stora framtidsfrågor – hur vi ska lösa framtidens energibehov. Vi hoppas att du ska få en större förståelse för hur komplexa frågorna är, men samtidigt att det finns möjligheter.

Kanske blir du en av dem som kommer att vara med och förverkliga möjligheterna och skapa en hållbar utveckling.

Bokens upplägg Bokens kapitel tar upp olika aspekter som berör energiområdet.

Vi börjar med att ge en helhetsbild av de olika system i och till en fastighet som har med energi att göra. Därefter presenteras olika yrken inom energiteknikområdet.

Efter ett kapitel om energiteknikens historia kommer vi sedan in på viktiga begrepp inom området energiteknik som du bör känna till. Därefter tittar vi på den påverkan energianvändandet har på vårt klimat. Vi hoppas och tror att du sedan har en bra grundkunskap och är rejält motiverad att ta till dig bokens följande information. Vi går igenom de olika energislag som vi använder i vårt samhälle för att sedan behandla de värme- och kraftverk som förekommer. Därefter följer ett kapitel om vatten, detta viktiga livsmedel som vi alla använder.

Avslutningsvis behandlas arbetsmiljö och säkerhet inom energiteknikens olika områden samt dokumentation och symboler.

Författare

Per Sörsäter

Per Sörsäter är huvudförfattare till boken, och är lärare på VVS - och fastighetsprogrammet, tidigare energiprogrammet, på Njudungsgymnasiet i Vetlanda. Där undervisar Per bland annat i energitekniska ämnen.

Paul Håkansson är medförfattare till boken och driver företaget PE Allkonsult AB (www.peallkonsult.se) med konsultverksamhet inom pedagogik och el-teleteknik. Paul arbetar också som lärare på Njudungsgymnasiet i Vetlanda.

Paul Håkansson

9

Energibok.indd 9

2011-08-08 13.02

En fastighets olika energitekniska system Nu ska du få en bra grundförståelse för att sedan fördjupa dig i bokens efterföljande kapitel.

10

Energibok.indd 10

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

Medier = ämnen som används för att transportera energi. Exempelvis vatten, luft och el.

För att tillgodogöra dig boken behöver du en viss grundkunskap om hur en fastighets olika system är uppbyggda och fungerar. Vi kommer att titta närmare på värmesystem, ventilationssystem och varmvattensystem.

Du behöver också veta vilka delar av samhällets infrasystem en fastighet är ansluten till – exempelvis el, vatten och avlopp.

Med den grundkunskapen kan du sedan fördjupa dig i bokens övriga kapitel.

Värmesystem En fastighet behöver ett värmesystem. Det kan vara uppbyggt på olika sätt och kan använda tre olika medier för att leverera sin värme.

U Vattenburet värmesystem.

U Eluppvärmt system, så kallad direktverkande el.

U Luftburet värmesystem.

Vi tittar på de olika systemen ett i taget.

Vattenburna system Ett vattenburet system har en vattenpanna som kan värmas med olika energialternativ. Det uppvärmda vattnet leds sedan ut i den så kallade framledningen och återvänder i returledningen.

För att driva runt vattnet i systemet användes en cirkulationspump. Vattenradiatorer ansluts sedan till rörsystemet.

En elektrisk reglercentral (RC) kan installeras för att uppnå en automatisk styrning av önskad inomhustemperatur. Reglercentralen har utomhusgivare, rumsgivare och en framledningsgivare inkopplade till sig. Dessa ger sina värden till reglercentralen som efter inställda värden ger styrsignal till den motordrivna styrventilen så att rätt framledningstemperatur på värmevattnet erhålls. En kall vinterdag krävs en hög framledningstemperatur och på sommaren så krävs i regel ingen värme alls.

Utegivare.

Reglercentral.

Inomhusgivare.

Cirkulationspump.

Framledning.

Framledningsgivare.

Cirkulationspumpens uppgift är att pumpa runt vattnet i värmesystemet så att värmevattnet kan avge sin värme till alla radiatorerna i systemet.

Styrventil.

Returledning.

Ett exempel på ett värmesystem i ett hus.

11

Energibok.indd 11

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

Principen med fram- och returledningar används fortfarande, men det finns olika sätt att koppla rörsystemet på: U I ettrörssystem dras bara ett rör genom vilket vattnet passerar via en fördelningsventil till radiatorn, för att sedan fortsätta till nästa radiator. De blir så att säga seriekopplade med varandra, vilket gör att temperaturen på vattnet sjunker efter varje radiator. Därför behövs det hela tiden större radiatorer i kretsen för att fördela värmen jämnt.

U I tvårörssystem är radiatorerna kopplade till separata rör för tillopp och retur. Varje radiator lever alltså ”sitt eget liv” och påverkas marginellt av övriga radiatorer i huset.

Radiatorerna i ett ettrörssystem är ansluten till endast ett rör som går runt i en slinga.

På varje radiator sitter ett vred som reglerar vattenflödet genom radiatorn. Dessa vred hade först bara funktionen att strypa flödet. Senare ersattes de av modernare termostatventiler som tog hänsyn till temperaturen i rummet innan de släppte igenom det uppvärmda vattnet.

Radiatorerna i ett tvårörssystem är ansluten till två rör som är parallellt dragna runt i en slinga.

På äldre radiatorer så justerade En termostatventil reglerar flödet man in flödet manuellt med vredet. genom radiatorn beroende på rummets temperatur.

Inuti en termostatventil finns en metallkropp fylld med ett ämne som utvidgar sig beroende på temperaturen. Den i sin tur påverkar en ventil som släpper igenom värmevattnet till radiatorn.

12

Energibok.indd 12

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

För att få ut rätt temperatur fram till radiatorerna så använder man en så kallad shuntventil eller styrventil. Den placeras i anslutning till pannan och reglerar beroende på husets värmebehov temperaturen genom att blanda returledningens vatten med det vatten som värmts upp i pannan för att sedan via framledningen avges till radiatorerna.

En styrventil, eller som den också heter shuntventil, kan regleras för hand eller med motordrift som styrs av en automatikutrustning.

I moderna hus är de vattenburna radiatorsystemen ofta ersatta av vattenburna golvvärmesystem där rörledningar är förlagda i golvet.

Golvvärmen är ansluten till en fördelare som med hjälp av styrventiler reglerar ut rätt mängd med värme. På bilden är styrventilerna inte monterade.

13

Energibok.indd 13

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

Numera är även fjärrvärme ett populärt alternativ till fastigheter med vattenburna system. Om fastigheten ansluts till fjärrvärme levereras varmvattnet till värmesystemet via ett kommunalt rörnät.

Fjärrvärme = En central förbränningsanläggnings värmevatten som distribueras i ett fjärrvärmenät.

Fjärrvärmerör strax innan anslutning till en villa. Det fjärrvärmevatten som kommer till fastigheten växlas över med hjälp av en fjärrvärmecentral till fastighetens egna värmesystem.

Expansionskärl Eftersom temperaturen på vattnet i värmesystemet varierar så kommer även vattnets densitet att variera. Det medför att volymen kommer att ändra sig. Därför installeras ett expansionskärl som kan ta hand om volymförändringarna.

Expansionskärlet har en uppblåst ballong i sig som kan tryckas ihop för att ge utrymme för den ökade vattenvolymen.

Expansionskärl.

Oljeeldning Hus som byggdes under 1950- och 60-talet hade ofta en oljepanna som värmde vattnet. Till den köpte husägaren eldningsolja som fylldes på i en tank. Därifrån pumpades oljan till en oljebrännare som satt monterad på oljepannan. Oljebrännaren sprutade in rätt mängd olja i pannan, där den antändes och brann. Värmen från eldningen värmde upp vattnet som via rörledningar försörjde huset med värme.

Eldar man med olja så använder man en oljebrännare som sprutar in rätt mängd med eldningsolja in i pannan där den antänds och förbränns.

14

Energibok.indd 14

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

När oljan blev dyrare under 1970-talet började alternativa uppvärmningsmetoder användas. En av dem var den så kallade trippelpannan. I en trippelpanna kan man välja tre alternativ av uppvärmning; olja, vedeldning eller eldrift med hjälp av en elpatron. Alternativt kan man köpa en panna för enbart eldrift, eller en för enbart vedeldning.

Vedeldning

Trippelpanna.På bilden är brännaren bortplockad.

Vedeldning är fortfarande ett alternativ för många. I en modern installation är pannan kopplad till så kallade ackumulatortankar.

I tankarna ackumuleras, lagras värmen så att vedeldningen kan ske effektivt för att ge minimalt utsläpp av oförbrända rökgaser.

Det uppvärmda tankvattnet avger sin värme till värmesystem och tappvarmvatten.

Genom att ansluta ackumulatortankar till den vedeldade pannan så kan den eldas på det miljömässigt och energieffektivt bästa sätt.

Numera har även pelletsbrännare blivit ett alternativ för att ersätta oljebrännaren i pannan. Fördelen med pellets är att man kan använda sin befintliga panna och med en relativt billig installation ersätta oljebrännaren med en pelletbrännare.

En oljebrännare utbytt mot en pelletsbrännare.

15

Energibok.indd 15

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

Värmepumpar Även värmepumpar av olika slag är idag mycket bra alternativ för uppvärmning. Värmepumpen är ett vanligt sätt att ersätta oljepannan men är en mer kostsam investering än att byta till pellets. Det finns olika lösningar på var värmepumpen tar sin värme från. Det finns olika lösningar på var värmepumpen tar sin värme från.

Värmepumpstekniken förklaras i kapitel 7 under rubriken Värmepumpar.

Direktverkande el I hus byggda på 1970- och 80-talet var det vanligast med enbart elradiatorer (elelement) som värmekälla. Då var elen nämligen billig. Fritidshus har också ofta elvärme eftersom det är ett billigt värmesystem att installera.

Med tanke på dagens och framtidens energipriser är det dock ett dyrt alternativ. Med ett sådant värmesystem är man dessutom bunden till el och kan inte värma huset på något annat sätt. Många husägare som har direktverkande el har därför installerat luftvärmepumpar för att sänka sina energikostnader.

Denna värmepump är en bergvärmepump.

Luftburet värmesystem I ett luftburet värmesystem sker uppvärmningen genom den ventilationsluft som huset förses med. Det kan ske på olika sätt: U Med ett elvärmebatteri där eluppvärmda slingor värmer luften som passerar batteriet.

U Med ett vattenvärmebatteri där luften passerar ett batteri uppvärmt av värmevatten.

Elradiatorer är en billig investering men innebär höga driftskostnader då elpriset är dyrt.

Exempel på el- och vattenvärmebatteri. Ett elbatteri är kostsamt i drift medans ett vattenvärmebatteri kan värmas med vatten från till exempel fjärrvärme.

16

Energibok.indd 16

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

Ventilationssystem De flesta kök har en köksfläkt som suger ut matos. Men det finns flera lösningar på hur ventilationssystemet kan byggas upp i en fastighet. Förr var husen ofta otäta och hade en naturlig luftväxling. Men när energipriserna steg började husen byggas tätare och det medförde att man behövde bygga husens ventilationssystem annorlunda. Ett annat sätt var att inte byta ut så mycket luft i husen. Men med det kom andra problem – man fick så kallade ”sjuka hus” där de boende oftare blev sjuka och fick astma och allergier.

Ventilationssystem kan vara uppbyggda enligt olika principer. Här ska vi titta närmare på några olika typer av ventilationssystem.

Köksfläktens uppgift är att forcera (öka) utsuget i samband med matlagning och är en enkel lösning på hur ventilationen kan lösas. I större fastigheter så blir ventilationsaggregaten större och mer avancerade.

Självdragsventilation Självdragsventilation kallas även för naturlig ventilation eller S-system.

Förr i tiden fanns det ingen annan möjlighet att ventilera hus än genom självdragsprincipen. Det var först när elektriciteten blev tillgänglig som man kunde börja bygga ventilationssystem där fläktar ingick.

Självdragssystemet är inte ekonomiskt eftersom det inte finns någon möjlighet till återvinning.

17

Energibok.indd 17

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

I en fastighet med självdragsventilation stiger den varma luften i huset och försvinner via luftkanaler ut i skorstenen. Då skapas ett undertryck i huset som medför att ny kall luft sugs in via ventiler eller otäta delar i husets konstruktion. Det här sättet att ventilera medför energislöseri.

Självdragsventilation fungerar bäst när det är stor temperaturskillnad mellan utomhus- och inomhusluften. Det är ju den skillnaden som är drivkraften i systemet. På sommaren däremot, när temperaturskillnaden är liten eller ingen, så fungerar inte självdragsventilation så bra.

Fläktstyrd frånluft är vanligt i flerbostadshus I fastigheter med fläktstyrd frånluft har problemet med dålig ventilation när det är varmt utomhus byggts bort. Systemet kom på 1930-talet i samband med elektriciteten.

I det här systemet suger fläktar ut frånluft från kök, badrum och tvättstuga. Då skapas ett undertryck som medför att ny kalluft sugs in via ventiler och otäta delar i huset. För att undvika energislöseriet i hus med självdragssystem eller i flerbostadshus med fläktstyrd frånluftventilation måste värmen i frånluften tas om hand genom återvinning. Antingen installeras tilluft och värmeväxlare, eller en värmepump som tar till vara värmeenergin i frånluften för att värma varmvatten eller ett värmesystem.

Fläktstyrd frånluftsventilation kallas även F-system.

Fastighet med frånluftssystem. Ett sätt att ta till vara värmen i frånluften är med en frånluftsvärmepump där värmen används för värme och tappvarmvatten.

18

Energibok.indd 18

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

Fläktstyrd till- och frånluft ger kontroll över luftflödet och kallas även för balanserat system, eller FT-system.

När FT-systemet har värmeåtervinning kallas det FTXsystem.

Fläktstyrd till- och frånluft med värmeåtervinning Under 1960-talet började det byggas hus med fläktstyrda tilloch frånluftssystem. Fördelen var att systemet kunde styras så att man fick ett balanserat undertryck i huset. Undertrycket är viktigt för att inte trycka ut inomhusluften i ytterväggarna, där den kan orsaka kondens. Varm luft som kyls ner i väggarna kan inte bära lika mycket fukt och det gör att man får en fuktutfällning i väggarna. Fukten i väggarna kan medföra problem med rötangrepp och mögel.

Från- och tilluftssystem byggdes när energipriserna var låga.

När sedan energikrisen kom under 1970-talet och energipriset steg, så byggde man in en värmeväxlare i ventilationsaggregaten. Det gjorde att den uppvärmda frånluften kunde förvärma den tillförda uteluften i värmeväxlaren. Man hade fått ett energieffektivt system.

FT-system kan kompletteras med en värmeväxlare och blir då energieffektiva. Då kallas det FTX-system.

19

Energibok.indd 19

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

Energieffektivisering I ventilationsanläggningar finns det olika typer av fläktar. Det finns stora sparmöjligheter genom att byta gamla fläktmotorer och styrningar till nya moderna. Dels är gamla fläktmotorer i regel överdimensionerade, dels ger det en stor vinst med att varvtalsstyra fläktar efter det ventilationsbehov som finns. Om man har behovsstyrd ventilation innebär det att ventilationen går ner på grundventilation när ingen vistas i lokalerna.

En fläktmotor kan varvtalsstyras genom att förändra frekvensen med en frekvensomriktare (just nu sänkt till 28 Hz mot normala 50 Hz).

Moderna fläktmotorer har inbyggd frekvensstyrning i motorn och kan därigenom varvtalsstyras efter behov.

Värmeåtervinning Det blir allt viktigare att spara på energi. Det är givetvis slöseri med energi att suga ut uppvärmd luft utan att ta tillvara värmen i den. Därför kan man idag med hjälp av värmeväxlare återvinna värmen i frånluften till att värma upp tilluften. En värmeväxlare kan vara konstruerad på några olika sätt:

U Roterande värmeväxlare

U Plattvärmeväxlare

U Batteriåtervinning

Genom olika typer av värmeväxlare kan frånluftens värme användas till att värma tilluften. Verkningsgraden varierar mellan 50–80 % beroende på värmeväxlare.

20

Energibok.indd 20

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

Varmvattensystem Varmvattnet i ett hus kan värmas i en varmvattenberedare, även kallad VVB, inbyggd i pannan eller i en extern, yttre beredare. För att inte kokhett vatten ska skålla användaren blandas det först med kallvattnet i en så kallad blandningsventil. Med hjälp av den levereras ca 65° C vatten ut som tappvarmvatten.

Vattnet måste vara så varmt för att en viss typ av bakterie – den så kallade legionellabakterien – i vattnet inte ska överleva där.

Ett annat alternativ är att ha en separat varmvattenberedare som värms med el. Det kan vara ett alternativ om man har ett luftburet värmesystem eller direktverkande eluppvärmning.

En elektriskt uppvärmd varmvattenberedare

En blandningsventil har till uppgift att blanda varmvattenberedarens varmvatten med kallvattnet så att rätt temperatur på varmvattnet erhålls.

Passivhus – en lösning för framtiden?

Vi behöver ständigt tänka i nya banor. För att närma oss en mer hållbar utveckling måste vi bygga smarta hus som utnyttjar energin på bästa möjliga sätt. Ett koncept som finns, och fortsätter utvecklas, är det man kallar passivhus. Sådana hus är konstruerade för att förbruka minimalt med energi, och i övrigt inte belasta miljön negativt.

Passivhus är välisolerade hus som värms upp med hjälp av de människor och apparater som finns i byggnaden. Det ökar förutsättningarna för en mer energisnål livsstil. Ett passivhus måste ha ett väldigt tätt ytterskal. Det innebär att man under byggtiden måste vara noga med att täta det ordentligt. För att få låga uppvärmningskostnader krävs dessutom ett väl injusterat ventilationssystem med värmeväxlare.

Tyskland har satsat på den här typen av boende och byggt tusentals passivhus. I Sverige ligger vi efter, men utanför Göte21

Energibok.indd 21

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

borg finns de mest berömda husen, de så kallade Lindåshusen.

De har bara en liten extra värmekälla för uppvärmning.

Definitionen på ett passivhus i Sverige är att det inte förbrukar mer än 10 W/m2.

Ett passivhus ska byggas på ett visst sätt för att uppfylla de krav som ställs på dess energiförbrukning. Det medför att de har tjocka väggar som hindrar att så mycket värme läcker ut genom dem.

Infrasystem För att distribuera (sprida, fördela) energin i vårt land finns en mängd olika infrasystem uppbyggda som ansluts till våra fastigheter genom så kallade servisledningar.

Om man gräver upp en gata så ser man att det finns massor med olika kablar och rör förlagda för olika ändamål.

22

Energibok.indd 22

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

Oljeprodukter Vi har byggt upp ett väl fungerande infranät för distribution av eldningsolja, bensin och diesel. Det finns till exempel distributionsnät för oljeleveranser till fastigheter och drivmedelspåfyllning på bensinstationer. I dagsläget är det dock alltmer ovanligt att se en oljetankbil i ett villakvarter, däremot vanligare till industrifastigheter.

En oljeleverans till ett större värmeverk som är anslutet till det kommunala fjärrvärmeverket.

Det levererades cirka 50 TWh värme via de svenska fjärrvärmenäten under 2008.

Fjärrvärmenät I stället för att varje hus har sin egen panna så ansluts de ofta till ett fjärrvärmenät. Fjärrvärme har funnits i Sverige sedan 1940-talet. År 2010 fanns det över 400 fjärrvärmenät i landet och nästan 600 fjärrvärmeverk. I nästan alla Sveriges kommuner finns det idag uppbyggda fjärrvärmenät där rörledningar ligger nedgrävda som fastigheter är anslutna till.

Under många år har fjärrvärmerör grävts ner i Sveriges kommuner för att kunna ansluta bostäder till fjärrvärmenätet. Det centrala värmeverket kan med hjälp av rätt utrustning få en bättre förbränning och därigenom renare rökgaser än de enskilda fastigheterna.

23

Energibok.indd 23

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

Närvärmenät Med närvärme menas små anläggningar där några få hushåll tillsammans har en panna som producerar värme. Det kan också vara en lösning för en kommun som till exempel har skolor eller äldreboenden där deras pannor kan ersättas med en gemensam panncentral. Värmen levereras sedan till fastigheterna med hjälp av en nedgrävd kulvert.

Kulvert = rörledning som förbinder två eller flera byggnader med varandra.

För att distribuera ut värme och vatten i en stor fastighet eller till andra fastigheter så drar man rörstråken i en kulvert.

Fjärrkylnät En fastighet kan även behöva kylas. Fjärrkyla distribueras på samma sätt som fjärrvärme. De som ansluter sig till fjärrkyla är fastigheter, sjukhus, industrier och köpcentra. Fjärrkylans tilloppstemperatur är cirka + 6° C, och dess retur cirka + 16° C. Fjärrkyla kan produceras på tre olika sätt:

Det finns inte fjärrkyla i så många städer i Sverige, men behovet ökar. År 2010 distribuerades nästan 0,9 TWh fjärrkyla.

U Genom frikyla vilket innebär att man tar kyla från bottnen av sjöar eller liknande där temperaturen är + 4° C. U Värmepumpar används för att kyla fjärrkylnätet. I gengäld får man genom värmepumpstekniken värme som kan distribueras ut på fjärrvärmenätet för tappvarmvatten eller liknande.

U Genom så kallade absorptionskylmaskiner. På sommaren är värmebehovet lågt i fastigheterna och då kan den värme som produceras vid ett värmeverk användas som drivkälla till en absorptionsanläggning. Absorptionsanläggningen fungerar likadant som en värmepump men drivs av värme i stället för en kompressor för att producera kyla.

24

Energibok.indd 24

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

Genom att sätta upp kylbafflar i taket som kyler luften med hjälp av fjärrkyla så får man ett system som är smidigt och underhållsfritt för kunden.

Fjärrkyla blir allt mer vanligt i större städer där den kan ersätta ACanläggningar.

Vatten och avlopp behandlas i kapitel 10.

Ett trasigt gjutjärnsrör som hade rostat sönder. Läckan tömde nästan hela kommunens vattentorn på vatten innan den upptäcktes och åtgärdades.

Vatten- och avloppsnät (VA-nät) Idag är det en självklarhet för de flesta att ha rinnande vatten via det kommunala vattennätet, och WC via kommunala avloppssystem. Bor du på landet så har du oftast egen brunn och avloppstank.

Vattnet renas och dess kvalitet kontrolleras regelbundet, eftersom det är ett livsmedel som distribueras. I retur så ska det förbrukade vattnet, dvs. avloppsvattnet, renas så att det går att släppa ut igen i de vattendrag som passerar avloppsverket.

Det svenska VA-nätet består av cementrör, gjutjärnsrör eller plaströr beroende på hur gamla de är. Det finns nästan 20 000 mil med vatten- och avloppsrör nedgrävda. Vissa delar av näten är gamla, och måste bytas ut innan de går sönder, vilket innebär stora kostnader för samhället.

Har du sett sådana här skyltar nån gång? Det finns gott om nedgrävda rör för vatten och avlopp. Dessa måste skötas och så småningom bytas ut när de blir gamla. Skyltarna visar var rör är förlagda i marken (9,9 och 14,2 m bort i skyltens riktning).

25

Energibok.indd 25

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

Elnät Ett hus är även anslutet till vårt svenska eldistributionsnät. Elnätet är ett så kallat trefasnät. All el produceras i samma stund som den används. Det sker i någon form av kraftverk där en turbin driver en generator. I generatorn bildas då elektricitet.

På tre ledare lämnar elströmmen våra kraftverk för vidare transport i det så kallade stamnätet. Sedan förs den vidare i våra regionnät. Vissa större industrier får sin el direkt från dessa regionnät, men huvuddelen av kraften förs ut på lokala elnät, så kallade distributionsnät.

Elströmmen förs ut på de lokala elnäten via nätstationer.

Där sänks spänningen i en sista gång ner till 400 V mellan fasledarna. Den spänningen matas sedan till mindre industrier, hushåll och andra elförbrukare.

För den som privat producerar sin egen elkraft finns alltid möjligheten att sälja överskottsel till nätet.

I boken elektromekanik hittar du utförlig information om elnätet.

Gott inomhusklimat Nu vet du lite mer om vad fastigheter ansluts till, och vilka system som finns i huset. Nu ska vi titta på vilka grundförutsättningar som bör uppfyllas för att uppnå ett ”gott inomhusklimat” i en fastighet.

Vi tillbringar 90 % av vår tid inomhus. För att vi som människor ska må bra så har socialstyrelsen och boverket tagit fram rekommendationer om hur ett gott inomhusklimat bör vara. Några viktiga faktorer som påverkar oss är temperatur, luftkvalité, ljud och ljus.

Elnätet är väl utbyggt i vårt land och är en viktig del av vår energiförsörjning.

Om inte inomhustemperaturen är behaglig så får vi problem med att vi fryser eller svettas. Det påverkar oss väsentligt och gör att vi har svårt för att få en trivsam inomhusmiljö.

Temperatur Temperaturen i en fastighet styrs av faktorer som värmesystem, kylsystem, ventilation och fastighetens yttre skal (klimatskal).

Idealet är att uppnå en optimal temperatur på ett så energieffektivt sätt som möjligt.

26

Energibok.indd 26

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

Socialstyrelsen rekommenderar en inomhustemperatur mellan 20–24° C. På sommaren får den vara upp till 26° C. Golvets temperatur får inte understiga 18°C.

Luftkvalité och lufthastighet

Temperaturen ska anpassas efter verksamheten i fastigheten. I ett hem eller i ett kontorslandskap där det är mycket stillasittande arbete så ska temperaturen vara mellan 20–24° C.

För att få en bra luftkvalité måste fastighetens ventilation se till att luften byts regelbundet. Inomhusluften förorenas hela tiden genom vår utandningsluft som innehåller koldioxid, vattenånga och värme. Svett ger lukter, hår och hudceller frigörs, och mattor och möbler dammar. Dessutom frigörs kemikalier från husets byggmaterial och dess inredning.

Det finns minimivärden för hur ofta luften ska bytas. Värdet som ska uppnås är 0,35 liter/s för varje kvadratmeter golvyta.

Därutöver ska tillägg göras för det antal personer som lokalerna är byggda för. Man räknar med 7 liter/s och per person.

En annan aspekt är att den luft som tillförs lokalerna inte får ha för hög hastighet. Blir lufthastigheten för hög upplevs den som dragig.

När energin blev dyrare minskade man på luftväxlingen, vilket medförde att inomhusluften blev sämre. Det gjorde att man fick ”sjuka hus” och problem med allergier och astma ökade som följd av den sämre ventilationen.

Ett vanligt sätt att mäta kvalitén på luften är att kontrollera hur mycket koldioxid den innehåller. Vi andas ut koldioxid, i vår inomhusluft, och om den inte byts ut så ökar koldioxidhalten. Normalt finns det 380 ppm i luften. Om värdet kommer upp till 1000 ppm så är koldioxidhalten för hög och måste ventileras bort.

Genom att montera tilluftsdon med möjlighet till att styra tilluften så kan man fördela ut luften i rummet så att den inte upplevs som dragig.

Luftflödet kan styras genom de vridbara munstyckena på donet.

ppm = parts per million. Vid små doser av olika ämnen så används ppm som betyder miljondelar.

Om man inte har tillräcklig ventilation får man problem med för hög luftfuktighet. Vintertid visar det sig som kondens på fönsterrutor.

27

Energibok.indd 27

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

För att få en bra inomhusmiljö krävs ett väl injusterat ventilationssystem.

Det görs bland annat med injusteringsspjäll. Här mäts luftflödet genom att mäta tryckfallet över spjället.

Radon Radon finns i mark och berggrund (markradon), men även i vissa byggmaterial (sk. blåbetong). I vissa delar av landet finns radon i så stor utsträckning att det behöver åtgärdas. Radon är en giftig gas som i höga halter är farlig att andas in. Radonet kommer in i vårt hem genom otätheter i husgrunden eller så frigörs radonet från vissa byggmaterial. Höga radonhalter i en fastighet kan åtgärdas relativt enkelt genom att man ser till att ha en god ventilation. Genom att placera ut små dosor som får stå under några månader under vinterhalvåret så kan man mäta radonhalten. Dosorna skickas sedan in till ett laboratorium som räknar ut hur mycket radon det finns i byggnaden. Utifrån det resultatet vidtas lämpliga åtgärder.

Små mätdosor placeras ut i fastigheten för att mäta radonhalten.

28

Energibok.indd 28

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

En förberedd radonåtgärd. Fläkten ska skapa ett undertryck i krypgrunden som förhindrar för höga radonhalter i huset.

Buller Buller är inte önskvärt ljud och det kan komma från t.ex. installationer av olika slag. Fläktljud och vinande ljud från ventilationsaggregat hörs i tillufts- och frånluftsdon som sitter i rummen och äldre driftdon i armaturer kan vara orsaken till oönskade ljud. Buller kan även komma från olika utomhusmiljöer såsom industri och trafik. Buller har en tröttande inverkan på oss.

En hög bullernivå i t.ex. en samlingslokal kan åtgärdas med aukustikplattor i taket. Buller utifrån kan åtgärdas med ljudisolerade fönsterrutor.

Buller från utrustning kan ofta undvikas genom bra service och underhåll.

29

Energibok.indd 29

2011-08-08 13.02

Kapitel 1 · En fastighets …

Ljus Ljuset påverkar våra kroppar och vår allmänhälsa och brist på dagsljus gör oss trötta. Ljuset ger oss energi, känslor, upplevelser och information som gör att vi uppfattar och förstår vår omgivning. Eftersom vi tillbringar så stor del av vår tid inomhus så är det viktigt med fönster som släpper in dagsljus.

Energiförbrukning – energihushållning En stor del av den här boken fokuserar på olika energislag och deras för- och nackdelar. Det ger dig kunskap om vilken ekonomi och klimatpåverkan de olika alternativen har. Vi kommer också att titta på problemen kring att vissa energislag inom en ganska snar framtid kommer att ta slut. Även om klimatpåverkan borde vara det största skälet till att välja rätt energilösning visar undersökningar att det är lägre driftskostnader som är det vanligaste motivet till energihushållning. Förhoppningsvis blir du en av dem som går i bräschen för båda klimat och ekonomi.

Energibehovet varierar Närmast ekvatorn är energibehovet för uppvärmning minst, närmast nord- och sydpol störst. Det är helt enkelt kallare i exempelvis Sverige än i Egypten. Men det är även skillnad inom vårt eget land. I norrland har man ett annat klimat än i söder och därmed ett större energibehov.

Beroende på var vi bor på jordklotet så har vi olika behov att värma våra bostäder.

Genom val av rätt belysning så kan en god och trivsam inomhusmiljö skapas.

Lägre driftskostnader är det vanligaste motivet till energihushållning. Vi har en tendens att inte prioritera klimatfrågan eftersom många inte kan se att deras insats har någon nämnvärd inverkan.

Är den största orsaken till att man sparar energi för att skona vårt klimat eller för att man vill få lägre driftskostnader och mer pengar kvar efter att fakturan är betald?

När du läst kapitel 5 kanske du ändrar ditt svar…

30

Energibok.indd 30

2011-08-08 13.03

Kapitel 1 · En fastighets …

Olika energislag Uppvärmning kan ske med olika energislag. Man kan dela upp energislagen i tre kategorier. I kapitel 6–8 behandlar vi var och en energislagen utförligare.

Torv ligger någonstans mitt emellan förnybara och ändliga energislag.

U Flödande energislag som sol, vind, vatten och geotermisk energi. Av all den energi som används i världen kommer bara 1 % från detta energislag.

U Förnybara energislag är energislag som växer fritt eller kan odlas. Av all världens energi kommer 13 % från detta energislag.

U Ändliga energislag som olja, kol, naturgas och uran kommer i framtiden att ta slut, eller sluta användas av andra skäl. Av all världens energi kommer 86 % från detta energislag.

Som du förstår så finns det mycket arbete framöver med att förändra denna ohållbara fördelning mellan energislagen.

Det finns olika sätt på hur vi kan värma våra fastigheter. Vad är framtidens alternativ?

Sprid dina kunskaper

Genom att grundligt gå igenom en fastighets energiförbrukning så kan man påbörja arbetet med att göra förbättringar för att minska energiförbrukningen.

Forskning har visat att energianvändningen inte blir så låg som förväntat, bland annat på grund av att användarna inte kan hantera tekniken på rätt sätt. Om det är du som ska sköta och underhålla anläggningar är det alltså viktigt att du förstår din anläggning och känner till dess möjligheter till energisparande. Många fastighetsföretag låter sina fastighetstekniker gå utbildningar för att förstå hur man kan spara energi genom ofta väldigt enkla åtgärder. Det kommer vi att ta upp längre fram i boken.

Om du ska jobba med installationer så är det mycket viktigt att du i lugn och ro går igenom anläggningen med kunden. Det är viktigt att kunden förstår sin anläggning och ser möjligheter till energisparande, allt beroende på vad fastigheten används till.

31

Energibok.indd 31

2011-08-08 13.03

EL&ENERGI

El & Energi Energiteknik

ENERGITEKNIK

Den här boken vänder sig till alla som behöver grundläggande kunskaper inom ämnet energiteknik. Den ger en översikt av arbetsmarknaden och de olika valmöjligheter en utbildning inom energiteknik ger. Sammantaget ger bokens innehåll eleverna en förståelse för möjligheter och utmaningar inom ämnet energiteknik.

PER SÖRSÄTER PAUL HÅKANSSON

1&3 4½34­5&3 t 1"6- )¯,"/440/

Best.nr 47-08544-6 Tryck.nr 47-08544-6

ENERGITEKNIK