9789127146471 by Smakprov Media AB

stig torsteinson är psykolog. Han arbetar vid Nic Waals Institutt på Lovisenberg Diakonale Sykehus samt är distributör och utbildningsansvarig för Circle of Security International i Skandinavien.

guro øiestad är psykolog. Hon är førstelektor vid Psykologisk Institutt vid Universitetet i Oslo, driver en egen praktik och är en efterfrågad föreläsare.

... elisabet solheim som har skrivit bokens avslutande kapitel är filosofie doktor i psykologi och arbetar vid Fagsenter for Barn og Unge i Oslo. kent hoffman, glen cooper och bert powell har skrivit bokens förord och är tre av upphovsmännen till Trygghetscirkeln, Circle of Security®.

arn behöver varma och inkännande vuxna runtomkring sig för att själva utvecklas till trygga individer. För de allra flesta barn är föräldrar eller vårdnadshavare de främsta anknytningspersonerna, men du som förskollärare kommer ofta på en klar andraplats. Den här boken ger värdefull kunskap om barns psykiska hälsa, anknytning och känsloreglering. Med hjälp av anknytningsteori och den så kallade Trygghetscirkeln förklarar Brandtztæg, Torsteinson och Øiestad hur man i förskolan kan komplettera den trygghet barn får av sina föräldrar under den viktiga förskoletiden. Ida Brandtzæg och Stig Torsteinson är psykologer och håller kurser om Trygghetscirkeln över hela Skandinavien. Guro Øiestad är psykolog och universitetslektor och har även varit verksam inom barnomsorgen i Norge. Boken är granskad och anpassad till svenska förhållanden av Pia Risholm Mothander. Se barnet inifrån riktar sig till dig som är verksam inom förskolan eller går förskollärarutbildningen.

Se barnet inifrån Brandtzæg · Torsteinson · Øiestad

ida brandtzæg är psykolog och arbetar vid Nic Waals Institutt på Lovisenberg Diakonale Sykehus samt vid Regionsenter for barn og unges psykiske helse. Hon är distributör och utbildningsansvarig för Circle of Security® International i Skandinavien.

Se barnet inifrån att arbeta med anknytning i förskolan

»Det är anknytningen till föräldrarna som utgör den viktigaste grunden för barns utveckling. Men du som arbetar på förskolan är en klar tvåa för väldigt många barn. Vi som har skrivit den här boken anser att du har en av världens viktigaste andraplatser.«

pia risholm mothander har granskat och anpassat boken för svenska förhållanden. Hon är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, fil.dr och universitetslektor i utvecklingspsykologi vid Stockholms universitet.

ISBN 978-91-27-14647-1

9 789127 146471

9789127-146471_Se barnet.indd Alla sidor

Ida Brandtzæg · Stig Torsteinson · Guro Øiestad

omslag och omslagsbild: catharina ekström

2016-02-16 13:06

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 2

2016-02-11 13:25

Innehåll

Förord 9 Till dig som arbetar inom förskolan eller har planer på att göra det 13 Vad boken inte handlar om 15 1 Vad är anknytning? Presentation av Trygghetscirkeln 17 Barn söker trygghet 18 Professionell omsorg kräver kunskap 19 Anknytning och utforskande hänger ihop 20 Trygghetscirkeln: rörelse mellan anknytning och utforskande 22 Att få lampan att lysa 24 Skillnaden mellan små och stora barn i förskolan 25 Vikten av sekundär anknytning i förskolan 27 Anknytning minskar stressen 28 2 Förstå barnet inifrån 30 Vad är viktigt för små barns utveckling? 30 Trygghetscirkeln: en karta för att förstå barnet inifrån 32

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 5

2016-02-11 13:25

3 Se dig själv utifrån 56 Riktlinjer för vuxna 56 När det går: följ barnets behov 63 När det krävs: ta ansvar och bestäm 65 Gränssättning 66 4 Att vara tillsammans med barn i olika åldrar 73 Ettåringen: ”Låt mig vara nära dig” 73 Från ett till två år: ”Förstå mig och stötta mig i olika känslor” 75 Från två till tre år: ”Hjälp mig i leken” 79 Från tre till sex år: ”Berätta historier för mig, låt mig lära mig nya saker och leka med de andra barnen, men var där när jag behöver dig” 82 5 Barn är olika – var tillsammans med dem alla 91 Att vara tillsammans med barn med olika temperament 91 Att vara tillsammans med barn med olika anknytningserfarenheter 100 6 När du distanserar dig från barnet 109 Utmanande situationer och gamla spöken 109 Arga vuxna – okej eller inte? 116 Att anpassa sig till kulturen på förskolan 124 Följ barnet, inte reglerna 129 7 Reparera brott i kontakten 133 De vuxnas ansvar för förändring 134

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 6

2016-02-11 13:25

8 Organisera tryggheten 153 Ny på förskolan 154 Barn över tre år och anknytningspersoner på förskolan 162 Mötestider och vikarier 162 Dela in i smågrupper 163 Lämning 164 Hämtning 169 9 Skapa en reflekterande kultur 170 Tala om besvärliga relationer, inte besvärliga barn 170 Hur man skapar en reflekterande kultur 171 10 Vad säger förskoleforskningen? 183 Kvalitet i förskolan – vad är det? 184 Vuxen–barn-relationens betydelse för barns utveckling 185 Vilka faktorer påverkar kvaliteten på vuxen–barnrelationen i förskolan? 189 Sammanfattning 193 Litteratur 195

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 7

2016-02-11 13:25

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 8

2016-02-11 13:25

Förord Det är med stor glädje vi presenterar Ida Brandtzægs, Stig Torsteinsons och Guro Øiestads bidrag till den växande mängd litteratur som för fram såväl anknytningsteorins relevans för utbildning som den roll Trygghetscirkeln – Circle of Security® (COS) – kan ha för förståelsen av barns utforskande- och anknytningssystem. I vårt arbete i USA och andra länder har vi funnit att lärare och utbildnings ansvariga på alla nivåer av grundutbildningen är positiva till att använda Trygghetscirkeln i undervisningen och se den som ett viktigt inslag i utformandet av utbildningspolitiken. En förutsättning för lärande är att man tillgodoser barns känslomässiga behov av kontakt med en vuxen som alltid är tillgänglig. Detta är mer komplicerat än att införa läroplaner, eftersom det bygger på att öka lärares förmåga att uppfatta, observera och förstå de anknytningsbehov barn uttrycker, så att de ska kunna reflektera över om deras respons faktiskt tillgodoser barnets behov. Förutom denna kompetens är lä rarens förmåga till empati grundläggande för utvecklandet av den relation som är nödvändig för att barn ska känna sig tillräckligt trygga för att utforska och lära. Det är särskilt krävande att upprätthålla empatin när man konfronteras med det störande eller destruktiva be teende som en del barn uppvisar. Man måste naturligtvis 9

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 9

2016-02-11 13:25

komma tillrätta med problembeteenden, både för barnets och för gruppens skull. En av de vanligaste metoderna för att förändra oönskat beteende är kognitiv beteendeträning. Det finns dock gränser för vad man kan uppnå när man fokuserar enbart på beteendet och inte på de underliggande behov som orsakar det. Enligt Trygghetscirkelns synsätt är problembeteendet barnets försök att kommunicera sitt behov av kontakt och/eller stöd till utforskande. Om bar nets behov tillgodoses reduceras problembeteendet – inte överraskande – till ett minimum. Om man i stället förändrar problembeteendet genom kognitiv beteendeträning under trycks kommunikationen, vilket får till följd att de under liggande behoven inte tillgodoses och i stället uttrycks på ett ännu mer störande sätt. Än värre är det när beteenden som grundar sig i att behov inte tillgodoses bemöts med förödmjukande eller skrämmande bestraffning. För att tillgodose barns underliggande behov krävs en nyckel för att tolka deras beteende och därmed kunna förstå det budskap som beteendet förmedlar. Trygghetscirkeln är just en sådan nyckel till förståelsen av barns grundläggan de anknytningsbehov. Även om enkelheten i den grafiska framställningen av Trygghetscirkeln står i kontrast till kom plexiteten i Bowlbys och Ainsworths anknytningsteori, är den ett användbart verktyg för att öka vuxnas kunskaper om barns behov av anknytning, skydd och tröst och deras behov av utforskande och lärande. Många lärare, och särskilt de som arbetar i en miljö där man lägger alltför stor vikt vid provresultat, fruktar att om de skulle ta på sig uppgiften att tillgodose barnens behov 10

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 10

2016-02-11 13:25

av trygga relationer skulle det få negativa konsekvenser för deras samhällsuppdrag – att utbilda barn och unga. Under visning och trygga relationer betraktas vanligen som kon kurrerande behov, men anknytningsteorin klargör att de tvärtom kompletterar varandra. Forskare fokuserar ofta på den del av anknytningsteorin som handlar om tröst och skydd och hävdar att syftet med anknytning är överlevnad och artens fortlevnad. Lärare fokuserar ofta på utforskande och lärande – anknytningsteorins andra del – med färdig hetsutveckling eller skolmognad som mål. I själva verket överlappar utforskande- och anknytningssystemen varand ra i hög grad vid en sund utveckling, och bägge optimeras av trygga relationer. Det är ett allvarligt misstag att tro att det ena målet kan uppnås utan det andra. När anknytningen betraktas som ett samspel mellan utvecklande av trygga relationer och utforskande blir det tydligt att den har en nyckelroll i det tidiga lärandet. Som Ainsworth uttryckte det: ”The interlocking between sys tems of this sort has led some to propose that the biologi cal function of attachment behavior is (or should include) providing an opportunity for learning” (Ainsworth, Blehar, Waters och Wall, 1978, s. 22). Anknytningsteorin tydliggör att om vi försöker stödja barns behov av lärande utan att ta hänsyn till deras behov av trygga relationer kommer vi att misslyckas. Enkelt uttryckt: om inte båda behoven tillgodo ses kommer inget av dem att tillgodoses. Pedagoger och politiker världen runt fortsätter att dis kutera vilka som är de bästa strategierna för tidigt lärande, och denna bok erbjuder ett mycket viktigt och välkommet 11

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 11

2016-02-11 13:25

bidrag till debatten. Brandtzægs, Torsteinsons och Øiestads erfarenhet av och gedigna kunskaper om Trygghetscirkeln gör att de kan uttala sig med auktoritet och stort engage mang i denna angelägna fråga. Glen Cooper, Kent Hoffman och Bert Powell Skaparna av Trygghetscirkeln

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 12

2016-02-11 13:25

Till dig som arbetar inom förskolan eller har planer på att göra det ”Mamma och pappa!” svarar barn när vi frågar dem vem som är viktigast i hela världen. Det är anknytningen till föräldrarna som utgör den viktigaste grunden för barns ut veckling. Men du som arbetar på förskolan är en klar tvåa för väldigt många barn. Vi som har skrivit den här boken anser att du har en av världens viktigaste andraplatser. Så gott som alla barn i Norden går ju i förskola, större delen av dagen, fem dagar i veckan, i flera år – viktiga år. Det du satsar av omvårdnad, tröst, ömhet, glädje och skratt ger utdelning i form av kompetens och psykisk hälsa hos bar nen du arbetar med. Din förmåga att se vad barnen behö ver och ge dem det, tillsammans med din vilja att reflektera över och vidareutveckla dig själv som omvårdnadsperson, bidrar faktiskt till befolkningens psykiska hälsa – eftersom summan av människors erfarenheter under de första lev nadsåren i så hög grad bestämmer vilka de blir och vad de kan som vuxna. Förskolan är därför en unik arena för främjandet av psy kisk hälsa, och vi måste betrakta förskolan inte bara ur ett pedagogiskt perspektiv utan också ur ett psykologiskt per 13

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 13

2016-02-11 13:25

spektiv. Timmarna, dagarna och åren i förskolan bidrar till barns psykiska utveckling. Om kvaliteten på förskolan är hög blir bidraget positivt, om kvaliteten är låg blir det ne gativt. Och vad innebär då hög kvalitet i en förskola? Resultatet av norsk och internationell forskning är entydigt: de vux nas kompetens och relation till barnen är den faktor som är mest avgörande för om en förskola är bra eller dålig. Mycket annat är också viktigt: det pedagogiska uppläg get, god utemiljö, bra inomhusklimat, tillgång till leksaker och annat pedagogiskt material, hälsosam mat och så vi dare. Men ingenting är så viktigt som de vuxnas förmåga till positiva, inkännande samspel med barnen, deras förmåga att förstå barnen inifrån och tillgodose deras behov på ett vänligt sätt. Trygghet, ömhet och glädje är viktigare än allt annat i förskolan. I den här boken kommer vi att behandla förskolan som en psykologisk arena, en plats där barns grundläggande psykiska behov måste tillgodoses, så att barnen får så goda förutsättningar som möjligt att bli trygga små människor som vågar utvecklas tillsammans med andra. Vi kommer att se på förskolan som en plats för kontakt och omvårdnad och visa varför det är så viktigt att ni vuxna har förmåga att vara bra anknytningspersoner för alla barn, även de som är utåtagerande och upplevs som besvärliga, och de som är försiktiga eller svåra att få kontakt med. Vi kommer att presentera den anknytningsbaserade mo dellen Trygghetscirkeln (COS) som utgångspunkt och inspi rationskälla för omvårdnaden i förskolan. I det första kapitlet 14

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 14

2016-02-11 13:25

ger vi en introduktion till Trygghetscirkeln och visar hur mo dellen kan hjälpa oss att förstå att barns gryende självständig het och lärande faktiskt vilar helt och hållet på deras rätt att vara beroende av vuxna. I bokens övriga kapitel tar vi med oss förståelsen från Trygghetscirkeln och visar hur de vuxna i förskolan kan öka sin kunskap om hur man skapar trygghet, visar vänlighet, reglerar barnens känslor och stödjer dem vid lek och sam varo med andra barn. När du har läst boken kommer du att ha fått viktiga kunskaper om barns psykiska behov och om hur du som vuxen kan hjälpa små barn att hantera känslor och fungera tillsammans med andra.

Vad boken inte handlar om För att göra boken kort och lättläst har vi valt att begränsa oss till omvårdnad om barn med typiska behov och typiska problem. En del barn kommer till förskolan med särskilda behov. Även de barnen behöver naturligtvis vanlig omvård nad, och därför är den här boken relevant för arbete med alla barn. Barn med särskilda behov behöver dock också något mer. Det kan röra sig om barn med beteendeproblem, olika typer av störningar eller emotionella svårigheter, som kräver tätare uppföljning och särskilt stöd. När det gäller barn med annan etnicitet är det viktigt att de vuxna i omgivningen känner till deras kulturella bak grund, så att de kan förstå deras beteende och signaler. Alla barn tar med sig familjens kultur till förskolan, och när den kulturen skiljer sig från det omgivande samhällets krävs ut 15

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 15

2016-02-11 13:25

ökade kunskaper. Det här är stora och viktiga teman som du inte får läsa om här eftersom de faller utanför bokens ramar. Vi vill ändå understryka att boken är relevant för alla, eftersom alla barn behöver inkännande och varma vuxna omkring sig, både hemma och i förskolan.

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 16

2016-02-11 13:25

Kapitel 1

Vad är anknytning? Presentation av Trygghetscirkeln

För många är innebörden av begreppet anknytning att barn känner närhet till och trygghet hos de vuxna omkring sig, som när ett barn vilar tryggt i en vuxens famn. Det är en viktig del av anknytningen, men anknytning handlar om mer än positiva känslor. Det handlar lika mycket om att hjälpa barn att hantera svåra känslor och stötta dem vid ut forskande och lek. Innan vi går närmare in på det här ska vi titta på ett exem pel på anknytning. Vi ska träffa ettårige Petter under hans allra första dag på förskolan. Allting är nytt, och den enda han känner är mamma. petter sitter i mammas famn medan de går runt på avdelningen och pratar med Iris, som ska vara Petters kontaktperson på förskolan. När mamma sätter sig i soffan med Petter klamrar han sig fast vid henne, och det märks tydligt att han inte är redo att sättas ner på golvet. Mamma låter Petter sitta i hennes knä medan Iris småpratar med honom. En kvart senare klättrar Petter själv ner från mammas knä eftersom han är väldigt nyfiken på en tågbana som två andra barn leker med. På vägen bort till tågbanan vänder han sig om för att se om mamma sitter kvar. Både mamma

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 17

2016-02-11 13:25

och Iris ler och uppmuntrar honom att leka med tåget. Två minuter senare har Petter tagit med sig en tågvagn till mammas knä.

Barn söker trygghet För små barn är trygghet det viktigaste av allt. När män niskobarnet kommer till världen är det ”programmerat” att söka trygghet och skydd, så som Petter gör hos mamma när allt är nytt och obekant. Det är denna medfödda förmåga att söka och hålla sig i närheten av en vuxen, eller ett fåtal vuxna, och på så vis säkra sin egen trygghet och överlev nad som kallas anknytning. Under evolutionen har anknyt ningsbeteendet utvecklats just för att det har bidragit till överlevnaden: barn som knöt an till ett fåtal vuxna fick bäst skydd och hade störst möjlighet att bli vuxna och själva få barn. I grunden handlar anknytning alltså om fysisk trygg het och överlevnad. Men under de senaste femtio till sextio åren har utveck lingspsykologin visat att anknytningen har fler funktioner än att bara säkra den fysiska tryggheten. Närhet till trygga vuxna är nämligen helt avgörande även för barnets psykiska utveckling. Det är just genom nära relationer till omvård nadspersoner som barnet utvecklas psykiskt och kan börja uppleva sig självt som en social individ. Forskning har visat att barnets känslomässiga och sociala förmåga utvecklas just genom att barnet knyter an till sta bila vuxna som är lyhörda för dess behov. Detta kallas ofta socioemotionell utveckling. Små barns känsloregister och 18

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 18

2016-02-11 13:25

sociala kompetens utvecklas i nära relationer. Om späd barnet saknar kontakt med stabila och inkännande vuxna utvecklas dess hjärna inte som förväntat, även om det får mat och värme och hålls vid liv rent fysiskt. Utan bra, nära relationer sker helt enkelt ingen sund emotionell utveck ling. Barnets upplevelse av att en välbekant och nära vuxen tar hand om det är viktigare än något annat under de första levnadsåren. De tidiga årens anknytningsrelationer är en sorts grundkurs i ”Vem är jag, vilket värde har jag och hur kan jag samspela med andra?” för barnet.

Professionell omsorg kräver kunskap Barnet är beroende av det omvårdnadssystem som finns hos vuxna – det är beroende av att någon ger det skydd och om vårdnad. Barnet behöver ta emot omvårdnad och vi vuxna måste vilja ge omvårdnad, så som Petters mamma gjorde när hon lät honom sitta i hennes knä så länge han behövde det. Och lyckligtvis aktiveras de vuxnas omvårdnadssystem vanligtvis oftast av sig självt – när vi får ansvar för ett litet barn blir vi lite ömma i hjärtat, och vår vilja att ta väl hand om det lilla livet väcks. Rollen som professionell omvårdnadsgivare innebär dock speciella utmaningar. Man kan bli väldigt förtjust i barn som man arbetar med, men vi kan inte komma ifrån att känslorna för andras barn är annorlunda än de känslor vi har för våra egna. Mellan föräldrar och barn växer det helt naturligt fram ett starkt band som tål snart sagt allting och som oftast håller 19

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 19

2016-02-11 13:25

livet ut. Ett sådant band av villkorslös kärlek kan man inte förvänta sig mellan er anställda inom förskolan och barnen ni arbetar med – det vore inte naturligt. Man fäster sig vid barnen och engagerar sig i dem, men så lämnar de förskolan och det kommer nya barn som man lär känna och fäster sig vid. Den professionella ”kärleken” är viktig, men den är flyktigare än föräldrars kärlek till sina barn. Frånvaron av detta starka band gör att kunskap får desto större betydelse. Som anställd på förskolan har du ansvar för många barn som väcker inte bara ömhet utan också ir ritation, ilska, likgiltighet och frustration. Du måste han tera dina negativa reaktioner, för alla barnen behöver din empati, ömhet och vilja att ge omvårdnad. Du kommer att möta barn som du inte förstår dig på och måste kanske ut vidga din omsorgsrepertoar. Kunskap om anknytning och barns grundläggande behov är till stor nytta i arbetet med att ta hand om andras barn. Syftet med den här boken är just att ge sådan kunskap. Låt oss därför återvända till anknyt ningsteorin.

Anknytning och utforskande hänger ihop Vi har redan talat om barns medfödda anknytningsbehov, deras automatiska sökande efter skydd och omvårdnad från nära vuxna. Alla barn föds också med ett annat grundläg gande behov, nämligen behovet av att utforska och erövra omvärlden. Utforskandebehovet kommer tidigt till uttryck genom att spädbarnet smakar på och undersöker allt som 20

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 20

2016-02-11 13:25

finns inom räckhåll. Vid några månaders ålder vill barnet uppåt och framåt, och har ett okuvligt behov av att utforska. Vi såg hur Petter inte kunde motstå den spännande tågbanan på golvet, samtidigt som han försäkrade sig om att mamma fortfarande fanns i närheten. Det finns alltså två grundläg gande behov hos alla barn, två behov som till synes drar åt var sitt håll men som samtidigt hänger tätt ihop: 1. Anknytning: barnets beroende och behov av skydd och omvårdnad 2. Utforskande: barnets självständighet och behov av att undersöka och bemästra världen Dessa behov är beroende av varandra. För att kunna ut forska måste barnet känna sig tryggt och beskyddat – det vill säga att barnet måste känna ett visst inre lugn för att kunna vara nyfiket på världen. Å andra sidan kan barnet bli oroligt, argt och ledset när det utforskar världen. Då tar behovet av närhet och anknytning överhanden igen. På så sätt är anknytningsbehovet och behovet av att utforska beroende av varandra, och i hur hög grad de båda beho ven uppfylls är grundläggande för barnets trygghet och välbefinnande.

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 21

2016-02-11 13:25

Trygghetscirkeln: rörelse mellan anknytning och utforskande Trygghetscirkeln bygger på många års forskning om an knytning och visar hur de grundläggande behoven hänger samman:

Trygghetscirkeln

Omvårdnadspersoner som tillgodoser barnets behov *

Trygghetscirkeln

Omvårdnadspersoner som tillgodoser barnets behov

G BAS

TRYG

G BA TRYG

Utforskar min värld Utforskar min värld

ÄKE SÄKER R HAMN HAMN Fyll på min bägare

Fyll på min bägare

I nedre delen av cirkeln ser vi barnets beroende och behov av skydd, alltså anknytningsbehovet. Den undre handen som tar emot barnet representerar en säker hamn i form av en nära och trygg vuxen som barnet kan få stöd, tröst och närhet hos när anknytningssystemet är aktiverat. Att anknytningssystemet är aktiverat betyder att barnet behö ver närhet till den vuxne. Det kan finnas olika anledningar 22

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 22

2016-02-11 13:25

till det, som att barnet blivit skrämt, trött eller ledset, eller kanske att det just har börjat på förskolan. Men ofta handlar det helt enkelt om ett grundläggande och naturligt behov av närhet och bekräftelse, ett behov av känslomässig på fyllning. I cirkeln på föregående sida ser vi att detta behov kallas ”Fyll på min bägare”. I övre delen av cirkeln ser vi barnets självständighet och behov av att utforska – dess behov av att erövra och be mästra världen. Den övre handen representerar också den vuxne, men här fungerar handen som en trygg bas för bar nets utforskande. Barnet gör en liten utflykt i världen, vilket för ett litet barn kan innebära att krypa bort till leksaks lådan eller tågbanan, i trygg förvissning om att den vuxne finns i närheten och tar hand om det. Som vi ska se längre fram i boken behöver barnet den vuxne på olika sätt också när det befinner sig i övre delen av cirkeln. Och för små barn är rörelserna runt i cirkeln korta och snabba. Barnet rör sig inte långt bort förrän anknyt ningssystemet aktiveras och det behöver ny påfyllning, så att det återigen kan röra sig uppåt i cirkeln. Kanske händer det något som barnet har svårt att hantera på egen hand, till exempel att det ramlar och slår sig när det reser sig upp vid leksakslådan. När barnet känner att det gör ont aktive ras anknytningssystemet, barnet förflyttar sig till cirkelns nedre del och behöver den vuxne som en säker hamn. På det här sättet rör sig barnet runt i Trygghetscirkeln, i snävare eller vidare cirklar. Ett litet barn återvänder ofta till den säkra hamnen, och utflykterna ut i världen blir längre ju äldre barnet blir. 23

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 23

2016-02-11 13:25

Trygghetscirkeln tydliggör dynamiken mellan beroende och självständighet. Utforskande och lärande blir svårt, kanske omöjligt, när ”bägaren inte är full”. Den trygghet barnet känner när det ger sig ut grundar sig i vetskapen om att det kan komma in igen. Självständigheten växer fram när barnet tillåts vara beroende. Å andra sidan behöver barnet känna att det har frihet att utforska. Beroendet begränsas därför genom att barnet tillåts att vara självständigt.

Att få lampan att lysa ”Barnets hjärna är en lampa, och anknytning är att kontak ten sätts i.”1 Vi tycker att det här är en fin bild – en talande metafor – som sätter fingret på hur viktig anknytningen är för barnets välbefinnande och utveckling. När barnet upp lever att den vuxne ser, förstår och gläds över det mår barnet bra och känner glädje, eller med andra ord: kontakten sätts i och lampan tänds. Med en trygg och omvårdande vuxen vid sin sida ”vaknar” barnet och påbörjar sin långsamma erövring av världen. Under de första tre åren av barnets liv står den emotio nella utvecklingen överst på dagordningen. Det handlar om att bli bekant med och hantera känslor och att utveckla förmågan att uppleva, tolerera och uttrycka både positiva och negativa känslor. Att kunna känna igen och skilja mel lan olika känslor hos sig själv och andra är förutsättningen

Daniel J. Siegel, amerikansk barnpsykiater.

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 24

2016-02-11 13:25

för att kunna samspela med andra människor, och en viktig dimension av den psykiska hälsan. Lika viktigt är det att barnet utvecklar förmågan att regle ra sina känslor. Med reglera menar vi att hantera känslorna inom oss, så att de inte tar överhanden. Små barns förmåga till det är mycket outvecklad. Det ska inte mycket till innan känslorna blossar upp inom dem, och dessa känslor behö ver de hjälp med att reglera. För små barn är det viktigt att de får den här hjälpen av någon de har anknytning till. Det är först och främst tillsammans med sina närmaste, det vill säga anknytningspersonerna, som barn lär sig det här. En viktig uppgift för den vuxne är därför att hjälpa barn att handskas med sina känslor, exempelvis att kunna känna ilska utan att bli så överväldigad att man blir utagerande, eller att bli lugn genom att söka tröst hos någon annan. Att lära sig att reglera sina känslor lägger grunden för psykisk hälsa och vänskap under hela livet.

Skillnaden mellan små och stora barn i förskolan Anknytning och trygghet är betydelsefullt för alla barn i förskolan. Det är viktigt att du har det i bakhuvudet när du läser vidare. Men ju yngre ett barn är, desto mer beroende är det av att bli omhändertaget och förstått av en vuxen som det känner sig knutet till. Om du arbetar på en småbarns avdelning kan du räkna med att behovet av närhet och tröst uppstår så gott som hela tiden, att de små ständigt kräver omvårdnad. Barnen på storbarnsavdelningen har naturligt 25

16-01 N&K Se barnet 11 feb.indd 25

2016-02-11 13:25

guro øiestad är psykolog. Hon är førstelektor vid Psykologisk Institutt vid Universitetet i Oslo, driver en egen praktik och är en efterfrågad föreläsare.

Se barnet inifrån Brandtzæg · Torsteinson · Øiestad

Se barnet inifrån att arbeta med anknytning i förskolan

ISBN 978-91-27-14647-1

9 789127 146471

9789127-146471_Se barnet.indd Alla sidor

Ida Brandtzæg · Stig Torsteinson · Guro Øiestad

omslag och omslagsbild: catharina ekström

2016-02-16 13:06