HÅKAN FLEISCHER är fil.dr i peda gogik och har stor erfarenhet av under visning på högskola och universitet. Han håller kurser och leder workshops i studieteknik.
• • • • • •
Planerar din tid Läser in kurslitteraturen Tar anteckningar från föreläsningar Studerar inför tentor Skriver akademiska texter Presenterar dina arbeten muntligt
Studieteknik riktar sig främst till högskole- och universitets studenter, men kan också användas av gymnasieelever.
STUDIETEKNIK
Att genomföra en högskole- eller universitetsutbildning är ett stort och viktigt projekt. För att klara av det behöver du skaffa dig fungerande rutiner och studietekniker. Här får du lära dig att sålla fram den väsentliga kunskapen ur stora mängder information, en färdighet som är avgörande för att du ska lyckas med dina studier. I Studieteknik presenteras en modell med fem tydliga steg som hjälper dig att skaffa överblick, hitta en strategi och bearbeta informationen. Du får många handfasta råd om hur du bäst:
HÅK AN FLEISCHER
HAR DU KNÄCKT STUDIEKODEN?
HÅK AN FLEISCHER
STUDIETEKNIK Så lyckas du med dina studier
ISBN 978-91-27-14031-8
9 789127 140318
NOK_FLEISCHER_STUDIETEKNIK.indd Alla sidor
omslag: niklas lindblad, mystical garden design omslagsillustration: shutterstock författarporträtt: eva lindblad, 1001bild.se
2015-02-16 11:06
Studieteknik.indd 2
2015-02-18 11:12
Innehåll Inledning 7 Högskolestudier och studieteknik 13 Sitra 29 Akademiskt skrivande 83 Informationssökning 101 Presentationsteknik 109 Miljö och rutiner 137 Fokuserade studier 145 Kunskap och lärande 155 Sammanfattning 159 Noter 161
Studieteknik.indd 5
2015-02-18 11:12
6
Studieteknik.indd 6
2015-02-18 11:12
Inledning Har det gått trögt med studierna? Vet du inte riktigt var du ska börja eller i vilken ordning du ska ta dig an uppgifterna? Välkommen att läsa den här boken. Den är skriven för dig som har frågor om studier på universitet och högskola men kan också komma till nytta för gymnasieelever. Låt mig presentera mig själv en smula, så att du förstår min utgångspunkt i boken. Därefter presenteras bokens upplägg. Jag har utbildat mig från grundnivå upp till högsta möjliga nivå i svenskt utbildningssystem, nämligen till filosofie doktor. Totalt har jag studerat vid tre olika högskolor och universitet. Det innebär att jag har erfarenhet av de olika slags krav som ställs på studenter beroende på hur långt de har kommit i sina studier. Det är ju trots allt så att man som student inte bara förväntas förvärva mer och mer ämneskunskaper genom sin akademiska resa, utan att man också blir allt skickligare på att hantera själva studiesituationen. Att förstå vad det innebär att studera är viktigt. Det gäller att knäcka koden! I början är det motigt, men när man väl insett hur det fungerar blir det åtminstone lite lättare. Min förhoppning är att mina erfarenheter ska kunna ge dig en bas att stå på. Som allt annat krävs att du tränar. Du kan förstå vad jag skriver på ett rent intellektuellt plan men så länge du inte övar och prövar är det meningslöst. Därför föreslår jag att du har med 7
Studieteknik.indd 7
2015-02-18 11:12
boken i din skolväska under åtminstone en månads tid. Så att du blir påmind. Det ökar chanserna att du tillämpar det du lärt dig. När du stöter på problem vill jag vara din studiekamrat som kan tipsa dig om hur du ska agera. Som student behöver man också förstå hur lärare tänker. Själv har jag undervisat på högskolenivå i tolv år. Det innebär att jag har en verklighetsförankrad utgångspunkt när jag talar om de krav lärare på högskolan ställer på sina studenter. Det innebär också att jag har förståelse för hur andra lärare ser på högskolestudier. Jag har arbetat med de flesta formerna av examination och sett de flesta typer av fallgropar som studenter ramlar i. Det är en väsentlig skillnad på att själv söka kunskap och att arbeta i grupp, att tentera i en sal och att göra en hemuppgift. Att förstå de olika formerna är viktigt. I lärarens roll ingår att ställa krav på studenten. Naturligtvis skiljer sig kraven åt från lärare till lärare, men också mellan olika discipliner. En sak tror jag dock att vi högskole- och universitets lärare har gemensam. Vi vill att studenten ska bli duktig på att sålla fram det väsentliga ur ett rikhaltigt stoff. Det är faktiskt omöjligt att som lärare peka ut exakt vad det är som är centralt. Naturligtvis har vi goda idéer om vad kärnan i varje kurs är – dessa tankar är å andra sidan ingen hemlighet utan finns redan från början tydligt formulerade i kursplanerna – men vad som är centralt för respektive student är vanskligare att svara på. Det beror på vad studenten har för mål med sina studier, och vilka tidigare erfarenheter som finns. Det beror också på vilka styrkor och svagheter studenten har. Att genomföra en högskole- eller universitetsutbildning är ett stort projekt. För att klara av det behövs god struktur, men de 8
Studieteknik.indd 8
2015-02-18 11:12
flesta studenter behöver också insikter i hur motivation skapas, hur en kreativ miljö skapas för studierna och hur självkänsla, självförtroende och stress påverkar studierna. Därför kommer boken att handla också om detta. Parallellt med min ordinarie undervisning har jag hållit kurser i studieteknik för högskolestudenter. Deltagarna har gått allt från lärar- och vårdutbildningar till tekniska och ekonomiska utbildningar. Visst är det onekligen så att kraven och typerna av studier är olika inom olika utbildningar. Men det finns också mycket som är gemensamt. De frågor som väckts av studenter under mina kurser och workshops i studieteknik ska jag försöka svara på i den här boken. Som framgått vänder jag mig i första hand till studenter men boken kan också användas av lärare. Det finns olika uppfattningar om huruvida lärare på högskolan ska bistå studenter med hjälp och orientering i sina studier, men jag är av den uppfattningen att man inte kan ta fullt ansvar för något som man inte har grepp om. Med hjälp av boken kan du som är lärare strukturera dina föreläsningar och andra utbildningsinslag på ett sätt som underlättar för studenter och deras studieteknik.
Disposition Det första kapitlet handlar om högskolestudier och studieteknik på ett mer övergripande plan. Här får du möjlighet att analysera dig själv som student och ta del av de generella framgångsrecept som de flesta framgångsrika studenter följer. 9
Studieteknik.indd 9
2015-02-18 11:12
Därefter presenteras studieteknikmodellen Sitra. Med hjälp av den skaffar man sig en överblick över sina studier och gör sig själv till en aktiv och nyfiken student innan information tas in och bearbetas på ett rationellt sätt. Sitra gör det enklare att komma igång med studierna, och i modellens sista steg anpassas dessutom arbetsmetodiken efter de lärdomar man drar ur ett studiepass. Det finns alltså ett moment av ständig förbättring och utveckling inbyggt i modellen. Sitra är inte uppfunnen av mig utan bygger på den klassiska modellen SQ3R, som det finns mängder av information om på nätet. Modellen i den här boken är anpassad efter svenska förhållanden och svensk studietradition. Att studera på högskola eller universitet innebär helt olika saker beroende på var i världen studierna äger rum. Därför föreslår jag att du börjar med att läsa om och tillämpa Sitra, för att sedan, om du behöver, fördjupa dig i SQ3R. Sedan Sitra introducerats följer fördjupande kapitel om modellens olika färdigheter. Mitt förslag är att du läser vart och ett av dessa extra noga och verkligen tränar och testar varje teknik som beskrivs, även om det känns obekvämt och ovant ibland. Kom ihåg att det inte vore utveckling och lärande om du kände dig hemmastadd i den nya praktiken redan från början. Därefter ägnas varsitt kapitel åt tre av studentens kärnverksamheter: att skriva akademiska texter, att söka och hantera information och att presentera arbeten. Av utrymmesskäl är genomgången översiktlig men den kommer att kunna ge dig en stadig grund att stå på när det gäller dessa centrala färdigheter. Även om du som student har de verktyg och färdigheter som 10
Studieteknik.indd 10
2015-02-18 11:12
behövs, är det inte säkert att de kommer till sin rätt. Tänk dig att du ska sätta upp en tavla. Du går till byggaffären och köper världens bästa hammare för att slå i spiken som tavlan ska hänga på. Det är en dyr och mycket kraftig hammare. Men när du väl kommer hem och slår i spiken, rasar väggen ihop. Den håller inte. Likadant är det med din studieteknik. Om de omkringliggande förutsättningarna är för dåliga, räcker det inte att du lärt dig färdigheterna. I boken delar jag upp omkringliggande faktorer i två avdelningar: de yttre och de inre. De yttre faktorerna berör din studiemiljö och hur du bygger rutiner för att få ut mesta möjliga av dina studier. De inre faktorerna berör hur du bygger upp rätt mentala förutsättningar för studierna. Boken är i första hand tänkt att vara en handbok. Här och var finns också små informationsrutor om forskning som berör studieteknik. Jag vet själv hur det är att vara student: ibland blir man nyfiken och vill fördjupa sig. Genom dessa rutor får du en sådan möjlighet. Fortlöpande genom boken finns också checklistor. De är till för att du ska stanna upp, analysera ditt sätt att studera och reflektera över hur du kan åstadkomma förändringar.
11
Studieteknik.indd 11
2015-02-18 11:12
12
Studieteknik.indd 12
2015-02-18 11:12
Högskolestudier och studieteknik Min uppfattning om akademiska studier är att man bör ta ett helhetsgrepp om sina studier för att kunna tillgodogöra sig litteratur och föreläsningar. För de allra flesta fungerar detta sätt att arbeta. Även om man hellre börjar i den lilla delen är det viktigt att regelbundet vända tillbaka till helheten och skaffa en övergripande förståelse. I centrum för studietekniken i den här boken står tillgodogörandet av litteratur och föreläsningar. Akademiska studier är emellertid mer än så. Det handlar också om professionell informationssökning och informationshantering, om att skriva akademiska texter, att presentera arbeten och att kunna hantera sina dagliga rutiner och sin studiemiljö. Många studenter känner sig ängsliga när de påbörjar sina akademiska studier. Kanske beror det på för högt ställda inre krav, kanske på förväntningar utifrån, eller kanske helt enkelt på att man inte vet exakt vad man kan förvänta sig. Det finns en hel del myter om de studenter som presterar allra bäst, bland annat att de är superorganiserade och läser allt de kan komma över om sitt ämne. Andra myter gör gällande att du som student 13
Studieteknik.indd 13
2015-02-18 11:12
FAKTARUTA Spelar studieteknik någon roll när det gäller akademiska studier? Forskningen säger entydigt ja. Att ha en tydlig strategi i stil med modellen Sitra ger bättre förmåga att minnas innehållet i studierna och bättre förmåga att svara på öppna frågor och på flervalsfrågor. Med en effektiv studieteknik utvecklas alltså både minnet och den djupare förståelsen av kursmaterialet. Forskning visar också tydligt att de bästa studenterna inte nödvändigtvis är de med gott medfött minne, utan att studenter som lär sig rätt studieteknik förbättrar sina resultat avsevärt, oavsett utgångsläge.1
måste vara utrustad med ett exceptionellt gott minne för att klara högskolestudierna och gärna ha en intelligens över genomsnittet. De här sakerna stämmer inte, och du gör bäst i att ta myterna med en nypa salt. Något som emellertid nästan alltid är sant är att framgångsrika studenter har en levande målsättning och en god strategi för att nå fram till målet. Framgångsrika studenter är vanliga människor som gör några få saker rätt – saker som alla kan göra.
14
Studieteknik.indd 14
2015-02-18 11:12
Mål Att ha ett mål för sina studier är viktigt. Målet bör dessutom vara detaljerat utformat. Du bör ha så exakt klart för dig som möjligt vad det är du vill åstadkomma med dina studier, och du bör kunna se det hela framför dig: Hur ser det ut när du är framme vid målet? Att ha ett tydligt mål innebär inte bara att veta vad du vill nå fram till, utan också varför. Så även om du delar samma mål som dina klasskamrater, exempelvis att bli sjuksköterska, varierar säkert skälen till det. Några av dem kanske känner att omvårdnad är det som betyder mest i livet, någon tycker att sjukhusmiljön är fantastisk, andra tänker att det är en bra bas att stå på om man sedan vill gå vidare inom vårdområdet. Min poäng är att om du vet varför du studerar det du studerar, blir det lättare när det är motigt. Jag brukar beskriva målet som en pyramid med tre våningar. Allra överst har du det jag pratar om – en målbeskrivning för dina studier som mynnar ut i en vision.
VISION
Vad är målet med dina studier? Visionen – vad ska det leda till? Vad gör du när du är klar?
HELHET
Hur kan målet med studierna brytas ner på den här terminen? Vad behöver åstadkommas? Vilka ytterligare praktiska saker behöver göras inom den kurs du just går (använd kursplan som stöd!)
DEL Målpyramiden. 15
Studieteknik.indd 15
2015-02-18 11:12
En vision är för mig ett tänkt resultat vid optimalt gynnsamma förutsättningar. En vision bör du också kunna visualisera. Kalla mig gärna flummig, men forskning visar tydligt att målbilder som är enkla att se framför sig är lättare att navigera efter. Men du måste också visualisera hur du gör för att ta dig fram till målet. Tänk på hur idrottsmänniskor gör – de kör igenom hela loppet i detalj och ser sig själva på prispallen.
FAKTARUTA Idén om visualisering av mål som ett effektivt sätt att skapa önskade resultat har florerat länge. Ett forskningsexperiment visade emellertid att studenter som ägnar sig åt att visualisera hur de lyckas bra på tentor lägger ner mindre tid på sina studier och därmed presterar sämre. Skälet är att de ägnar sig åt önsketänkande som invaggar dem i falsk säkerhet. I experimentet fanns också en grupp som visualiserade hur de genomförde det arbete som krävdes för att lyckas. Dessa studenter presterade generellt bättre än övriga. För att visualisering av mål ska vara effektiva, måste du med andra ord ägna lika mycket kraft åt att visualisera processen – alltså hur du tar dig fram till målet – som slutresultatet.2
16
Studieteknik.indd 16
2015-02-18 11:12
Fundera över tre saker som har med din vision och dina studier att göra. För det första, vad exakt är det du vill uppnå? Vad vill du kunna se framför dig? Handlar det om att du så småningom har tagit en doktorsexamen och att utbildningen du går just nu är en del i det arbetet? Ser du dig själv på ett flott kontor? Vilken typ av arbetsuppgifter har du? Vilka arbetskamrater har du? Vad har din utbildning och ditt jobb lett fram till för livsstil? Att kunna frammana de här bilderna är starkt motiverande när det går trögt. För det andra, varför vill du uppnå målet? Är det för att få ett mer spännande liv, för att tjäna mycket pengar, för att du älskar att hjälpa människor i nöd? Vad är det som driver dig på djupet att engagera dig i de här studierna? Och för det tredje, hur fungerar målet med dina övriga visioner om livet? Stämmer det överens med den övriga livsstil och livssituation du vill skapa dig? Det behöver göra det för att du ska lyckas med din målsättning. När du har tänkt igenom den översta delen av pyramiden går du ner en våning, nämligen till dina mål för helheten. Oftast är det bra att låta en termins studier utgöra en helhetsbild. Vad behöver du åstadkomma just den här terminen för att uppnå ditt långsiktiga mål? Välj en lagom stor bit att betrakta som helhet. Kanske klarar du att greppa över hela det kommande studieåret, kanske måste du dela in terminen i två bitar? När du bestämt dig för omfattningen av din helhet bör du kunna skönja vilken övergripande typ av strategi (se nedan) som behövs för att klara av just den här delen av din utbildning. Vad behöver du åstadkomma utöver att klara tentorna? Kan det vara att skaffa praktikplats? Vet du redan nu att det kommer extra tunga matematikkurser så att du behöver skaffa 17
Studieteknik.indd 17
2015-02-18 11:12
dig extra stöd? Eller att ett par kurser kommer att löpa parallellt så att du behöver vara särskilt omsorgsfull i din planering för att inte röra ihop dem med varandra? Återigen, försök formulera detta i en konkret målbeskrivning som fungerar tillsammans med andra mål du har i livet. Om du har den tuffaste terminen på utbildningen framför dig, kanske det inte är realistiskt att samtidigt planera att ta tre veckor ledigt för att hälsa på en kompis i New York. Därefter är det dags att gå till pyramidens bottenvåning och sätta mål för en del av helheten. En lämplig avstyckning är den kommande kursen, eller en mer avancerad delkurs. Alla kurser kanske inte har samma tyngd för dig. Personligen tycker jag inte det är fult att ha en något lägre ambition på vissa kurser än andra. Du är en vuxen individ med ett bestämt mål i sikte, så visst är det okej att du bara glider förbi en kurs då och då. Så, vilka mål har du med nästa kurs? Att skriva som ett ess? Att bara ta dig igenom? Att klara kursen och att göra det med en vinkling som inte finns med i kursplanen? Har du som mål att fördjupa kunskaperna i kursen utöver vad kursplanen erbjuder? Betyder det i så fall att du behöver ta ett samtal med läraren och förklara varför och hur du tänker vinkla ämnet? Bestäm dig för – med hjälp av kursplanen – vad du ska kunna när delkursen är slut och varför just den kunskapen är viktig. När du gjort det kan du med fördel koppla tillbaka till din vision och se hur delen (kursen) passar in i helheten. På så vis blir ditt målarbete sammanhängande. Som du säkert förstår tycker jag att målplaneringsarbetet ska vara kontinuerligt, eftersom du gör det inför varje kursstart. Men nöj dig inte med att justera dina delmål innan varje kurs 18
Studieteknik.indd 18
2015-02-18 11:12
börjar, utan se också över din helhets- och din visionsbild. Den här rutinen tar dig en timme fyra gånger per termin och sätter dig på rätt spår när det gäller att hantera dina studier rationellt. Det är väl investerad tid.
Strategi Genom att målplanera har du svarat på två viktiga frågor: Vad vill jag och varför vill jag det? Du behöver också arbeta fram en strategi för hur du ska ta dig till målet. En solid strategi som skapar en så god grund som möjligt för studierna byggs utifrån sex byggstenar.3 Den första byggstenen är din personliga motivation. Tidigare avsnitt har handlat om att sätta upp mål, vilket är motiverande i sig. Att bygga en god självkänsla och att förstå vilka värden som driver dig som student har också stor betydelse för din personliga motivation. En andra byggsten är dina personliga möjligheter. Gör en genomsökning av de kompetenser du har. Vad är du bra på och vad är du mindre bra på? Är du skicklig på att läsa och förstå texter eller att presentera och göra synteser av resonemang? Bygg din strategi utifrån dina personliga styrkor och möjligheter. Den tredje komponenten är den sociala motivationen. Hur kommer det sig att folk som ska gå ner i vikt lyckas bättre om de skriver en blogg, umgås med kamrater hos Viktväktarna eller gör uppdateringar på Facebook om sin nya livsstil? Jo, de får social motivation! Se till att de människor som finns runtomkring dig stödjer dina studier, och skaffa dig social motivation. Nära 19
Studieteknik.indd 19
2015-02-18 11:12
HÅKAN FLEISCHER är fil.dr i peda gogik och har stor erfarenhet av under visning på högskola och universitet. Han håller kurser och leder workshops i studieteknik.
• • • • • •
Planerar din tid Läser in kurslitteraturen Tar anteckningar från föreläsningar Studerar inför tentor Skriver akademiska texter Presenterar dina arbeten muntligt
Studieteknik riktar sig främst till högskole- och universitets studenter, men kan också användas av gymnasieelever.
STUDIETEKNIK
Att genomföra en högskole- eller universitetsutbildning är ett stort och viktigt projekt. För att klara av det behöver du skaffa dig fungerande rutiner och studietekniker. Här får du lära dig att sålla fram den väsentliga kunskapen ur stora mängder information, en färdighet som är avgörande för att du ska lyckas med dina studier. I Studieteknik presenteras en modell med fem tydliga steg som hjälper dig att skaffa överblick, hitta en strategi och bearbeta informationen. Du får många handfasta råd om hur du bäst:
HÅK AN FLEISCHER
HAR DU KNÄCKT STUDIEKODEN?
HÅK AN FLEISCHER
STUDIETEKNIK Så lyckas du med dina studier
ISBN 978-91-27-14031-8
9 789127 140318
NOK_FLEISCHER_STUDIETEKNIK.indd Alla sidor
omslag: niklas lindblad, mystical garden design omslagsillustration: shutterstock författarporträtt: eva lindblad, 1001bild.se
2015-02-16 11:06