9789147089123

LOGISTIKORGANISATIONER

Logistik och Supply Chain Management (SCM) är ämnesområden som utvecklas snabbt i takt med globaliseringen av ekonomin. Allt fler företag bygger strategier och ledningstankar på idéer från dessa områden. Logistik och SCM innebär något helt annat idag jämfört med för bara några år sedan. Idag riktas uppmärksamheten mot samspel mellan människor, teknologi, finansiella resurser och miljö utifrån ett globalt perspektiv. Det ställs därmed krav på både djupare kunskap och ökad professionalisering.

STIG O. JOHANNESSEN OLAV SOLEM

Författarna visar varför den rådande synen inom logistik och SCM inte är anpassad till dagens krav, särskilt när det gäller att förstå och arbeta med förändring och utveckling under osäkerhet. Det krävs nya teoretiska perspektiv på logistikorganisationer, ledning och strategisk förändring.

LOGISTIKORGANISATIONER – STRATEGI OCH UTVECKLING

Stig O. Johannessens och Olav Solems forskning på ämnesområdet är internationellt erkänd och har publicerats i amerikanska, europeiska och japanska facktidskrifter.

Best.nr 47-08912-3

Tryck.nr 47-08912-3-00

Logistikorg - omslag.indd 1

09-07-10 15.11.02

Logistikorganisationer – Strategi och utveckling ISBN 978-91-47-08912-3 © 2009 Författarna och Liber AB

© 2007 Gyldendal Norsk Forlag AS Originalets titel: Logistikkorganisasjoner – Strategi og utvikling ISBN 978-82-05-30593-9 Förläggare: Ola Håkansson Redaktörer: Carina Blohmé och Ewa Kwiatkowska Översättning: Ann Lagerhammar Fackgranskning: Björn Oskarsson och Ulla Eriksson-Zetterquist Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Illustrationer: Lars Gylldorff

Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Teckensnitt: Brödtext, Garamond Premier Pro. Rubriker: Formata Tryck: Kina 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Logistikorganisationer del1.indd 2

09-07-08 15.55.05

Innehåll Inledning 9

DEL 1 Logistikämnets utveckling och metodologiska grund 13 Kapitel 1 Utvecklingen av logistik som ämnesområde 15 Logistik genom historien 16 Logistik som ingenjörspraxis 18 Logistik som ekonomisk praxis 20 Logistik som ledningspraxis 21 Logistikbegreppet i Norden 22 Sammanfattning 29 Litteratur 30 Kapitel 2 Logistikämnets ­metodologiska grund 32 Metodologi 33 Logistikämnets metodologiska grund 38 Utvärdering och kritik av logistikämnets metodologiska grund 44 Sammanfattning 46 Litteratur 46 Kapitel 3 Radikalt processtänkande: en alternativ metodologisk grund för logistikämnet 49 Radikalt processtänkande 50 Några viktiga skillnader mellan radikalt processtänkande och ­systemiskt tänkande 52 Sammanfattning 55 Litteratur 56

DEL 2 organisations­tänkande inom ­Logistikämnet 57 Kapitel 4 Funktionell ­organisering 60 Principer för funktionell organisering 61 Exempel på funktionell organisering 63 Värdeskapande och samordning i ett funktionellt perspektiv 64 Utvärdering och kritik av funktionell organisering 69

Logistikorganisationer del1.indd 3

09-07-08 15.55.05

Sammanfattning 71 Litteratur 71 Kapitel 5 Socioteknisk ­organisering 73 Principer för socioteknisk organisering 74 Socioteknisk ledning 77 Exempel på socioteknisk organisering 78 Självstyrande grupper 80 Utvärdering och kritik av socioteknisk organisering 81 Sammanfattning 83 Litteratur 83 Kapitel 6 Process­organisering 85 Bakgrunden till processorganisering 86 Principer, processer och processteori 89 ”Business Process Reengineering” (BPR) 92 Utvärdering och kritik av BPR och processorganisering 94 Sammanfattning 96 Litteratur 97 Kapitel 7 Nätverks­organisering 99 Principer för nätverksorganisering 100 Olika nätverksstrukturer 101 Industriella nätverk 102 Uppsalaskolan 105 Jämförelse mellan Uppsalaskolan och det klassiska ­marknadsperspektivet 108 Nätverk och värdeskapande 112 Utvärdering och kritik av nätverksorganisering 113 Sammanfattning 113 Litteratur 114 Kapitel 8 Komplexitetsteori: ett alternativt organisations­teo­retiskt perspektiv på logistikämnet 116 Kaos- och komplexitetsteorier 117 Implikationer för logistik som ämnes- och forskningsfält 121 Utvärdering och kritik 124 Litteratur 125

4

Logistikorganisationer del1.indd 4

09-07-10 14.35.31

DEL 3 strategiskt ­tänkande inom ­Logistikämnet 127 Kapitel 9 Strategisk ledning 130 Olika sätt att definiera strategisk ledning 131 Strategibegreppet: olika uppfattningar 132 Strategiprocessen: olika uppfattningar 134 Olika strategiskolor 136 Problem med de dominerande strategiperspektiven 141 Komplexitetsteori: strategi som relationsmönster 142 Implikationer för strategisk ledning utifrån ett komplexitetsperspektiv 144 Sammanfattning 145 Litteratur 146 Kapitel 10 Strategisk logistik 148 Strategisk logistik: Vad är det? 149 Strategisk logistik som funktion i en planeringshierarki 150 Logistik som konkurrenskraft 152 Typologier för logistikstrategier 153 Värdeskapande och kundorienterat tänkande inom logistiken 154 Logistik som behovstillfredsställare 156 Sammanfattning 158 Litteratur 158 Kapitel 11 Positionering och konkurrenskraft 160 Konkurrenskraftmodellen 161 Porters värdekedjemodell 163 Porters generiska strategier 165 Utvärdering och kritik 169 Sammanfattning 169 Litteratur 170 Kapitel 12 Resursbaserat strategiskt ­tänkande 171 Det resursbaserade strategiska tänkandets ursprung 171 Kärnkompetens/strategisk kärna 176 Jämförelse mellan det rationella analytiska och det resursbaserade ­perspektivet 179 ”Outsourcing” och ”insourcing” 180 Utvärdering och kritik av resurstänkandet 182 5

Logistikorganisationer del1.indd 5

09-07-08 15.55.06

Sammanfattning 185 Litteratur 185 Kapitel 13 Tidskonkurrens 187 Tidskonkurrens som strategi 190 ”Just-in-time” ( JIT) 192 ”Lean production” 195 Definition av ledtid, ledtidsanalys 198 Värdeflödesanalys 203 Tillämpning av tidsbaserade strategier 204 Prestationsmätning och effektivitetsmått vid tidskonkurrens 206 Utvärdering och kritik 209 Sammanfattning 209 Litteratur 210

DEL 4 strategiska ­relationer inom ­Logistikämnet 213 Kapitel 14 Transaktions­kostnader och principal–agent-teori 216 Syftet med transaktionskostnadsteori 218 Transaktionskostnader 219 Transaktionskostnadsteorin – antaganden 220 Användning av transaktionskostnadsteori i försörjningskedjor/ nätverk 223 Principal–agent-teori 226 Principal–agent-teorin – antaganden 228 Jämförelse mellan transaktionskostnadsteorin och principal–agent-teorin 230 Bidrag från principal–agent-teorin 230 Utvärdering och kritik 232 Sammanfattning 233 Litteratur 234 Kapitel 15 Supply Chain Management 237 Värdesystem och värdekedjor 238 SCM: ursprung och innehåll 240 Jämförelse mellan begreppen logistik och SCM 243 Ramverk för SCM 246 Centrala utmaningar i samband med SCM 248 Viktiga utvecklingsdrag hos SCM 251 6

Logistikorganisationer del1.indd 6

09-07-08 15.55.06

Utvärdering och kritik av SCM 252 Sammanfattning 254 Litteratur 255 Kapitel 16 Strategisk ­nätverksteori 258 Strategiska nätverk och strategiska allianser 260 Position i nätverket 261 Strategiskt samarbete mellan företag 262 Samarbetets inriktning och form 263 Styrningsmekanismer och kontrakt 265 Jämförelse mellan SCM och strategiska nätverk 267 Effekter av industriella nätverk: starka och svaga sidor 267 Starka sidor hos industriella nätverk 268 Svaga sidor hos industriella nätverk 269 Kritik av nätverksteorin 270 Sammanfattning 271 Litteratur 272

DEL 5 strategisk ­förändring och ­organisationsutveckling inom ­Logistikämnet 275 Kapitel 17 Organisations­utveckling 278 Definition av organisationsutveckling 279 OU-processen 280 Hur skapa lärande organisationer? 287 Organisationsutveckling inom logistikämnet 291 Utvärdering och kritik av traditionell OU 292 Sammanfattning 293 Litteratur 294 Kapitel 18 Organisations­utveckling från ett komplexitets­ perspektiv 296 Förändring och komplexitet 297 Jämförelse mellan OU-perspektivet baserat på öppna system, ­lärande organisationer och komplexitetsperspektivet 302 Sammanfattning 304 Litteratur 305

7

Logistikorganisationer del1.indd 7

09-07-10 14.35.47

Kapitel 19 Teorigapet inom ­logistikämnet 306 Transaktionskostnadsteori 307 Principal–agent-teori 307 Teorin om industriella nätverk 309 Resursbaserad teori 311 Teorin om ”Supply Chain Management” 312 Mot ett nytt teoretiskt fundament inom logistikämnet 313 Sammanfattning 316 Litteratur 317 Register 319

8

Logistikorganisationer del1.indd 8

09-07-08 15.55.06

Inledning

Logistikämnet har många ansikten, och det är ett ämnesområde under snabb utveckling. Man kan säga att logistik har utvecklats till att bli ett fler- och tvär­ vetenskapligt område. Det är omöjligt att täcka in hela detta mångfasetterade fält i en och samma bok, och därför har böcker inom logistik ofta olika inriktningar.

I denna bok fokuserar vi på organisationstänkande, strategi, utveckling och ledning. Logistik handlar inte längre bara om speciella funktionella och operationella aktiviteter, utan vi menar att det lika ofta numera handlar om centrala idéer som har med ledning av verksamheter att göra. Konsekvensen av detta är att det inom logistikfältet finns behov av kunskap om ett brett spektrum av organisatoriska fenomen, och inte minst om hur förändringsprocesser kan hanteras och förstås. Detta har styrt valet av material till denna bok.

Som vi ser det kan logistik och ”Supply Chain Management” generellt definieras som koordinering av och samspel mellan människor, teknologi, finansiella resurser och miljö.

Case 1 är ett exempel på vad vi menar med detta samspel. Det är inte något som bara utspelar sig i stora, globala verksamheter utan i det här fallet har nytänkande lett till att en liten fiskförädlingsrörelse på Stø i Vesterålen i Norge ser stora positiva effekter på lönsamhet, kvalitet, tid och arbetsmiljö, både i produktionen och för leverantörerna.

Case 1. Den lilla revolutionen på Stø Den lilla revolutionen på Stø På Stø i Vesterålen pågår det intressanta saker. Här har man etablerat en äkta FoU-miljö där forskare, leverantörer av utrustning, fiskare och industrin på land har ett nära samarbete och utvecklar redskap som höjer både värdet och kvaliteten på produkten. Kunskapsutveckling och kvalitetssäkring är nyckelbegrepp i det som pågår i området. Det ena följer på det andra. Det började med nyutvecklingen av en rensningslinje konstruerad av Melbu Systems, med viktsystem och programvara utvecklade av Maritech i regi av stiftelsen Rubin. Utvecklingen har skett i nära samarbete med fem företag i Lofoten, Vesterålen och Troms. Gunnar Klos anläggning på Stø blev vald till pilotföretag.

9

Logistikorganisationer del1.indd 9

09-07-08 15.55.06

inledning

Rensningslinje utan långa armar Poängen med att utveckla en linje var att finna sätt att ta vara på biprodukter som fiskrom och lever, och sortera detta under rensningen av fisken.

Rensningslinjen har dessutom fått en teknologisk och ergonomisk utformning som innebär att den, förutom att utföra de funktioner som den är avsedd att utföra, gör själva arbetet både snabbare och enklare. Fiskarna sparar ryggen eftersom hydraulfunktionen lyfter upp fisken till ståhöjd.

Därför behöver inte fiskarna böja och sträcka sig för att hämta upp fisken ur blodigt vatten i djupa kar.

Vid rensningslinjen får manskapet från fyra kustbåtar plats. Arbetet görs snabbt och effektivt. När fisken har öppnats och huvudet avlägsnats går den vidare genom en ränna till personer som rensar bort inälvor. Lever och rom sorteras ner i var sin sluss till olika kar för ytterligare bearbetning.

När fisken är färdigrensad loggar fiskaren ut från linjen. Hans data överförs till slutprogrammet inne på kontoret, och sedan är allt klart för uppgörelse mellan fiskare och mottagare. Man bedömer att tidsbesparingen i arbetsprocessen ligger på cirka 20 procent.

Från nej till fem stjärnor Det viktiga här är att man har kunnat utveckla ett nytt teknologiskt koncept som både höjer produktens kvalitet, ökar värdet på råvaran och effektiviserar arbetsprocessen. Linjen har blivit så populär bland fiskarna att båtarna som levererar till området föredrar att leverera till anläggningen hos Gunnar Klo på Stø, just på grund av de nämnda förhållandena.

Men så har det inte alltid varit. Rensningslinjen mottogs först med stor skepsis, berättar arbetsledaren Leif Godvik: ”För manskap som har varit vant vid en mer traditionell hantering innebar detta stora förändringar och krävde nya sätt att hantera råvaran på. Vi gjorde ett försök med en av båtarna där manskapet i en första omgång var negativa till det nya systemet. Efter att de hade använt sig av linjen för hanteringen av en stor fångst kom skepparen fram till mig och klappade mig på axeln. Han gav oss fem stjärnor!”

Nöjda fiskare Den förbättring som rensningslinjen har medfört är betydande hävdar Godvik. ”För det första har vi fått ett långt bättre flyt i varuflödet. Det går mycket snabbare, och kvaliteten samt det man får ut av råvaran har ökat avsevärt, bland annat eftersom fiskarna inte längre hivar fisken ifrån sig. Det innebär att fisken får färre skador. När vi tar över fisken är den dessutom betyd-

10

Logistikorganisationer del1.indd 10

09-07-08 15.55.07

INLEDNING

ligt bättre rengjord. Vi har färre kar stående i produktionshallen, vilket gör att vi har en bättre översikt, och dessutom är det lättare att rengöra lokalerna. Användningen av truckarna har reducerats kraftigt. Överhuvudtaget görs det stora besparingar i och med att vi har omorganiserat hanteringen i samband med mottagandet av fisken”, betonar Leif Godvik, och tillägger att de på köpet har fått en trevligare och bättre organiserad arbetsplats.

Mikal Steffensen från Myre i Vesterålen fiskar på egen hand och levererar regelbundet till Klo på Stø. Det har den unge fiskaren gjort i många år. Han är mycket nöjd med den nya rensningslinjen. Om någon är ledig och tillgänglig får de fiskare som är ensamma ombord hjälp. Eller så hyr fiskare som Steffensen lokala arbetare till hjälp i rensningslinjen. ”Jag tycker att den nya rensningslinjen har inneburit en kraftig förbättring.

Den underlättar min vardag och ger bättre pris på fisken jag säljer. Tidigare fick vi vänta i upp till tre timmar på att få fisken klar. I år har jag inte någon gång fått vänta längre än vad det tar mig att få fisken ur båten. Och jag har inte längre besvär med ryggen”, berättar Mikal Steffensen, som på senare tid har haft god fiskelycka i vattnen strax utanför Stø. Den här dagen kom han in med cirka 1 300 kilo fisk. Det innebär ett förstahandsvärde på cirka 28 000 kronor. Sådana förbättringar som den nya rensningslinjen hos Klo innebär ett tydligt ökat värdeskapande i framtiden för kustfiskarna och de små lokalmiljöerna. Hela fisken blir tillvaratagen, under kontrollerade och goda hygieniska förhållanden. På så sätt kommer de delar av fisken som vanligtvis går till spillo till användning, och dessutom ger de en extra inkomst. Det arbete och de initiativ som görs av stiftelsen Rubin, som ägs av Fiskarnas riksförbund och Fiskeriföreningen, är viktigt, nu och i fram­ tiden. Det visar bland annat installationen i Vesterålen, som alla talar så väl om.

Källa: Efter Harald Normann, Fisk, Industri og Marked, nätutgåva 150 704.

Att förstå logistik som organisatoriskt fenomen innebär också att reflektera över de vetenskapliga förutsättningar som logistik som ämnesområde bygger på – det som vi här kommer att beskriva som de metodologiska förutsättningarna. Vi kommer i denna bok att rikta uppmärksamheten mot hur det rådande vetenskapliga synsättet inom logistikfältet har utvecklats, från ett slutet systemperspektiv till det öppna systemperspektiv som råder idag. Vi kommer dessutom att visa varför dagens dominerande synsätt är problematiskt, särskilt när man ska förstå och arbeta med förändring och utveckling under osäkerhet, något som är vanligt förekommande idag.

11

Logistikorganisationer del1.indd 11

09-07-08 15.55.07

inledning

För att gå vidare i detta föreslår vi en ny metodologisk och teoretisk utgångspunkt när man ska förstå utvecklingen i logistikorienterade organisationer. Vi introducerar ett komplexitetsteoretiskt perspektiv på organisationer, ledning och utveckling. Med detta vill vi utmana några av de etablerade föreställningarna inom fältet och argumentera för ett skifte i organisationens förståelse av logistik.

Vi försöker därmed att göra två saker samtidigt: å ena sidan att ge en översikt över det ekonomiska, strategiska och organisationsteoretiska synsättet inom logistikfältet idag, och å andra sidan att peka på svagheter i detta synsätt. Det ger oss utgångspunkten till att skapa ett nytt teoretiskt perspektiv på ämnesområdet.

Med detta vill vi försöka påverka utvecklingen av hur man tänker kring logistik – inte genom att förkasta allt som har gjorts och görs inom ämnesområdet, men genom att ta utgångspunkt i det som gäller idag, peka på rådande problem och argumentera för alternativa sätt att se, vilket vi hoppas kan vara till hjälp i framtiden.

12

Logistikorganisationer del1.indd 12

09-07-08 15.55.07

DEL 1 Logistik채mnets utveckling och metodologiska g run d

Logistikorganisationer del1.indd 13

09-07-08 15.55.07

I denna första del av boken riktar vi uppmärksamheten mot logistikområdets utveckling och kunskapsmässiga grund.

I kapitel 1 beskriver vi några drag i den historiska utvecklingen av logistik som ämnesområde och som begrepp. Vi pekar också på några centrala teman som vi kommer att behandla grundligare senare i boken. Vi har fäst särskild vikt vid att beskriva och förklara logistik i praktiken, utifrån ett ingenjörs-, ekonomi- och ledningsperspektiv.

I kapitel 2 beskrivs den kunskapsmässiga – eller metodologiska – grunden för logistik som ämnesområde. Med detta menar vi föreställningar, värden, åsikter och värderingar som uppfattas som dominerande eller förhärskande inom en viss teori eller ett visst ämnesområde vid en viss tidpunkt. För att kunna förstå den metodologiska grunden för logistikområdet ställer vi grundläggande frågor av typen: • Hur förstår vi världen?

• Vilka antaganden och förutsättningar bygger vi vår förståelse på?

• Hur välja tillvägagångssätt vid problemlösning?

• Vilka konsekvenser har valet av tillvägagångssätt för resultatet?

• Vilka teorier använder vi för att beskriva och tolka till exempel sociala fenomen?

För att beskriva och analysera metodologiska synpunkter närmare använder vi oss av begreppen ontologi (hur vi förstår världen) och epistemologi (hur vi lär oss om världen).

Systemteori utgör det dominerande metodologiska perspektivet inom logistikämnet idag, och därför redogör vi ingående för det i detta kapitel. Kapitlet avslutas med att vi pekar på och diskuterar de problem som är förenade med det dominerande systemtänkandet inom logistikämnet idag.

I kapitel 3 introduceras och förklaras ett alternativt metodologiskt perspektiv på systemtänkande, som vi benämner radikalt processtänkande. Detta metodologiska perspektiv ger grund för ett komplexitetsteoretiskt närmande till organisationer, ett närmande som till viss del radikalt bryter mot de mer traditionella organisationsteorierna. En sådan grund ger nya möjligheter att förstå ledning och utveckling i dagens komplexa och föränderliga logistikorienterade organisationer. Kapitlet avslutas med en jämförelse mellan systemtänkande och radikalt processtänkande.

14

Logistikorganisationer del1.indd 14

09-07-08 15.55.07

Kapitel 1

Utvecklingen av l o g i s t i k s o m ämnesområde I detta kapitel • ges en beskrivning av logistik som mänsklig aktivitet, samt av några konkreta drag i den historiska utvecklingen av logistik som ämne och ämnesområde • introduceras logistikbegreppet, med dess ursprung inom det militära och dess senare introduktion i och anpassning till det civila • beskrivs och förklaras logistik som ingenjörspraxis, ekonomisk praxis och ledningspraxis • ges en kort beskrivning av logistikbegreppets utveckling i Norden.

I detta första kapitel i boken ger vi en beskrivning av några konkreta drag i den historiska utvecklingen av logistik som ämne och ämnesområde, både internationellt och i Norden. Logistik handlar om hur vi planerar, styr, organiserar, leder och genomför material-, tjänste- och informationsflöden i organisationer. Om vi gör en snabb tillbakablick i historien är det inte ovanligt att tänka sig att logistik på olika sätt har varit viktig som mänsklig aktivitet. Det har varit nödvändigt för människor att ägna sig åt logistiska aktiviteter för att kunna överleva och utvecklas. Sedan urminnes tider har människan varit tvungen att ordna råvaror genom jakt och fiske, transportera dessa råvaror till den egna boplatsen, lagra varorna, till exempel över vintern, omvandla varorna till mat och kläder, lagra de färdiga varorna och konsumera dem. Det är i princip detta dagens företag gör när de köper in råvaror, transporterar dem till produktionsanläggningen, lagrar varorna, bearbetar dem i produktionen och lagrar dem i färdigvarulager innan de transporteras vidare för försäljning och konsumtion.

Logistik har under historiens lopp spelat en viktig roll i samband med militära och civila försörjningsstrategier. Att kunna kontrollera resurser, försörjning 15

Logistikorganisationer del1.indd 15

09-07-08 15.55.07

DEL 1 . l o g i s t i k ä m n e t s u t v e c k l i n g o c h m e t o d o l o g i s k a g r u n d

och information har i många samhällen varit avgörande för att bibehålla makten.

Antingen det har handlat om militärmakt mot ett yttre hot eller utvidgning av territorier har man varit beroende av god materialförsörjning. Det är svårt att tänka sig att de stora imperierna under historien hade kunnat byggas och sedan bestå i hundratals år utan att effektiva logistiska operationer planerades och genomfördes utifrån strategiska värderingar.

Under senare tid har logistikämnet vuxit fram inom ramen för områden som är centrala i västvärldens industrialisering, det vill säga mer praktiska områden så som ingenjörs-, ekonomi- och ledningsverksamheter inom industrin. Detta är viktigt, eftersom det säger något om vad som i grunden präglar den syn som idag råder inom logistikämnet. De förslag och förklaringar som uppkommer är ofta starkt påverkade av dessa områden, vilket vi kommer att återkomma till vid flera tillfällen i boken.

Logistik genom historien Det är dokumenterat att man både i de grekiska staterna och i romarriket hade insikter om logistik, vilket man till exempel kan se i hur man hanterade spannmål för att undvika svält och påföljande social oro hos befolkningen (Garnsey 1988). Bruun (1991) visar på utvecklingen av vattenförsörjningen i romarriket genom byggandet av akvedukter mellan åren 312 f.Kr. och 226 e.Kr. Detta har dokumenterats av en vattenadministratör vid namn Frontinus omkring år 100 e.Kr. Det framgår att administration och kontroll av vattenförsörjning var en viktig samhällsuppgift i Rom. Ansvaret för denna logistikoperation lades efter hand på mycket inflytelserika och högtstående ämbetsmän, vilket är ett tidigt exempel på logistik som ett prioriterat ledningsområde i samband med uppbyggnad och administration av infrastruktur i städerna. Bruun påpekar att den position som Frontinus innehade var mycket högt rankad inom ämbetsverket. Även om det inte var ovanligt att sådana positioner blev besatta av personer som ansåg sig stå över det dagliga arbetet inom sitt ansvarsområde var detta inte fallet med Frontinus.

Han var mycket engagerad i sitt arbete och nedtecknade bland annat en omfattande dokumentation, nästintill en lärobok, om hur man administrerar och bygger system för vattenförsörjning. Denna bok var både teknisk och administrativ och kan kanske sägas vara ett tidigt exempel på en bok i ”logistikledning”.

Under Alexander den stores erövringar (ca 330 f.Kr.) var insikten om och genomförandet av logistikoperationerna avgörande för hans framgångar (Engels 1978). Nyckeln till framgången låg i att göra hären kapabel att röra sig mycket snabbt över stora områden. Denna snabbhet, som överrumplade motståndarna 16

Logistikorganisationer del1.indd 16

09-07-08 15.55.07

1 . u t v e c k l i n g e n av l o g i s t i k s o m ä m n e s o m r å d e

fullständigt, möjliggjordes av att stora delar av förnödenheterna bars av soldaterna själva, snarare än av packdjur.

Romarna, å andra sidan, anlitade privata entreprenörer för att slippa hela operationen med leverans av spannmål till den plats där hären befann sig, eftersom staten inte alltid hade kapacitet att sköta det själv (Erdkamp 2005). Idag hade vi kallat detta ”outsourcing”, eller tredjepartslogistik, det vill säga att anlita företag som på uppdrag tar på sig ansvaret för delar av eller hela logistikprocessen (se mer om detta i kapitel 12). Det är intressant att detta överhuvudtaget existerade, även om det förmodligen inte var särskilt utbrett. Risken för bedrägeri gjorde att staten så långt som möjligt utförde operationerna själv.

Under Napoleonkrigen kom logistiken i fokus, särskilt under fälttåget österut, som blev en katastrof för Napoleon. Tyskarna upplevde under andra världskriget ett liknande katastrofalt fälttåg mot dåvarande Sovjet, med sammanbrottet av materialförsörjningen som en av de avgörande orsakerna till nederlaget.

Det finns ytterligare en stor krigshistorisk händelse där logistiken var av central betydelse för utfallet: de allierades landstigning i Normandie på D-dagen (6 juni 1944). Det låg ett enormt logistiskt arbete bakom denna invasion, där luft-, sjöoch markstyrkor koordinerades till en samtidig attack.

Ett färskare exempel är gulfkriget 1991, som har kallats ”logistikkriget” (Pagonis och Cruikshank 1992). För första gången blev förflyttning och koordinering av alla vapengrenar samlade under ett enda logistikkommando. Man tog alltså logistikens möjligheter som integrerad operation på allvar – aldrig förr hade man sett en mer effektiv och koordinerad mobilisering i den storleksordningen (500 000 soldater och en halv miljon ton förnödenheter och utrustning). Även i dagens ”terrorkrig” har logistiken kommit i fokus. Logistikbegreppet uppfattas nu som strategisk och operativ samordning av resurser och samspel mellan människor och teknologi för att ge flexibilitet och effektiva resultat. Inom ramen för en sådan begreppsförståelse beskrivs till och med planeringen, koordineringen och genomförandet av avancerade terrorangrepp som effektiva logistik­ opera­tioner.

Logistik som begrepp och fenomen förekommer också i samband med humanitära insatser. Det organiseras pengainsamlingar, inköp av mat och utrustning samt transport och distribution av förnödenheter. Bakom kulisserna förhandlas det med globala, regionala och lokala aktörer för att insatserna ska fungera och därmed uppfylla den grundläggande principen när det gäller logistik: att leverera varorna i rätt tid och till rätt plats.

Begreppet används alltså inte bara vid särskilda aktiviteter och insatser, utan är snarare kopplat till utmaningar, möjligheter och förståelse i samband med koor17

Logistikorganisationer del1.indd 17

09-07-08 15.55.08

DEL 1 . l o g i s t i k ä m n e t s u t v e c k l i n g o c h m e t o d o l o g i s k a g r u n d

dinering och interaktion. Sådana kunskaper har genom historien utnyttjats vid samhällsrelaterade, militära, politiska och humanitära förhållanden – kort sagt, vid olika typer av mänsklig interaktion.

Förutom till det franska ordet ”logistique”, som syftar på inkvartering av soldater (logi), kan ordet logistik också härledas till det grekiska ordet ”logistikos”, som betyder ”förmågan att resonera och kalkylera eller beräkna”. Produktionslogistik kan därför sägas betyda att resonera och kalkylera i samband med produktion (Rødseth 2001). I början av 1900-talet användes begreppet logistik i samband med ekonomi för att beskriva kostnadsproblem knutna till den fysiska distributionen av lantbruksprodukter till marknaden (Crowell 1901). Men det var först efter andra världskriget som begreppet började användas i civila sammanhang, och då främst i USA. I ett modernt industriellt sammanhang har logistikämnet utvecklats i förhållande till typisk industriell praxis. Vi kommer därför här nedan att titta närmare på sådana sammanhang.

Logistik som ingenjörspraxis Under industrialiseringen på 1800- och 1900-talet anlitades ingenjören vid design, utveckling, byggnation och underhåll av maskiner och utrustning av olika slag och blev därmed nära knuten till industriproduktion. Med en stark ökning i produktionen av varor kom också behovet av att styra produktionen genom inköp, transport och lagring av råvaror och färdigvaror, det vill säga logistikaktiviteter. Eftersom produktionen är hjärtat i dessa aktiviteter kom aktiviteterna att präglas av ingenjörens lösningar och tankesätt. Som ingenjörspraxis har således logistik en lång tradition.

Detta kan man se i den lilla, men inflytelserika boken av den amerikanske ingenjören Frederick W. Taylor (1911) där han presenterar principen eller filosofin om ”Scientific Management” – eller vetenskaplig ledning. Taylor kallas ofta rationaliseringsrörelsens fader. Han skriver om hur industriföretag kan öka produktion och intäkter för både arbetare och ägare genom att följa klassiska vetenskapliga principer vid planering av produktionen.

Genom att noggrant mäta tidsåtgången vid alla arbetsmoment kan man skapa ett ackordsystem där människor får betalt i förhållande till hur snabbt de gör arbetsmomenten. På så sätt blir ägarna nöjda, eftersom produktionen och försäljningen ökar. Och dessutom blir arbetarna nöjda, eftersom de har möjlighet att tjäna mer pengar. En arbetare ses som en liten del i ett stort maskineri, där hon/ han utför ett specifikt arbete, och inget annat. Ledarnas och ingenjörernas jobb 18

Logistikorganisationer del1.indd 18

09-07-08 15.55.08

1 . u t v e c k l i n g e n av l o g i s t i k s o m ä m n e s o m r å d e

är att lösa de problem som uppstår, samt att kontrollera och mäta det arbete som arbetarna ska göra. De organisatoriska principerna bakom denna mekanisk-funktionella organisationsstruktur har stor spridning än idag, även i Norden. I och med att målet för detta organisationstänkande är att få ett snabbare varu- och produktflöde genom fabriken, kan man säga att det i grund och botten handlar om ett logistiktänkande, även om detta begrepp inte användes på Taylors tid.

Den som mest effektivt åstadkom en kombination av tayloristiska och logistiska principer och förde vidare idéerna om en mekanisk produktion utifrån ett flödestänkande, var den amerikanske biltillverkaren Henry Ford. År 1913 införde han löpande band i sina fabriker som ett sätt att effektivisera produktionen, och kan därmed sägas ha introducerat en logistikorienterad produktion. Principen med det löpande bandet, och dess koordinering av många små standardiserade arbetsmoment, är ett sätt att organisera där värdeskapandet sker under en sammanhängande process i fabriken. Bilproduktion uppstod som en hantverksproduktion i Europa och Nordamerika tidigt på 1890-talet. Konceptet med massproduktion av bilar kom dock inte förrän Ford utvecklade sin T-modell år 1908.

Med denna modell uppnådde Ford två viktiga mål som kom att lägga grunden för en revolutionär förändring av hela bilindustrin. För det första utvecklade han en bil som var användarvänlig och för det andra en bil vars design lämpade sig för massproduktion. Fords standardisering av produkter och ”rutinisering” av arbete och materialflöde lade grunden för en kostnadseffektiv produktion.

På den tiden var efterfrågan på bilar större än produktionen, och bilen skulle framförallt uppfylla kundens behov av transport. På en sådan marknad blev Fords marknadsstrategi att skapa en så effektiv produktion som möjligt. Resultatet blev ett löpande band kombinerat med ett ”trycksystem” där produkterna trycktes genom fabriken utifrån prognosbaserade produktionsplaner. Konceptet med massproduktion tog över efter hantverksproduktionen och har varit det dominerande systemet ända in på 2000-talet.

I framtiden är utvecklingen av nya produktions- och produktionsplaneringsmetoder ett viktigt område inom logistiken. I och med intåget av informationsoch kommunikationsteknologi (IKT) har den ingenjörsvetenskapliga och produktionsteknologiska aspekten inom logistikforskningen kommit att handla mycket om fungerande IKT-lösningar för kommunikation mellan företag och deras kunder och leverantörer. Den utveckling vi ser idag mot ett nära samarbete mellan företag i försörjningskedjor och försörjningsnätverk, ofta globalt, är möjlig tack vare goda IKT-lösningar. Ett exempel på detta är användningen av RFID (”Radio Frequency Identification”), som har gett nya teknologiska möjligheter till kontroll av värdekedjor.

19

Logistikorganisationer del1.indd 19

09-07-08 15.55.08

DEL 1 . l o g i s t i k ä m n e t s u t v e c k l i n g o c h m e t o d o l o g i s k a g r u n d

Logistik som ekonomisk praxis På liknande sätt som ingenjörsområdet präglades ekonomiområdet av det klas­ siska naturvetenskapliga tankesättet i samband med västvärldens industrialisering. Ett exempel på hur etablerat vetenskapsbegreppet är inom ekonomiområdet är den årliga utdelningen av nobelpriset i ekonomisk vetenskap samtidigt med de naturvetenskapliga nobelprisen. Ekonomiområdet har under hela den industriella eran påverkats av de rationella, förutsägbara, planeringsbara, analyserbara och lagbundna sidorna av ekonomisk aktivitet. När man börjar skriva om logistiska ämnen i början av 1900-talet är det kostnadsanalyser knutna till distribution av lantbruksprodukter som är temat (Cromwell 1901).

Redan så tidigt som 1937 publicerade den brittisk-amerikanske ekonomen Ronald Coase teorier om kostnader knutna till transaktioner mellan aktörer på företag (Coase 1937). Han belönades med nobelpriset 1991 för detta arbete. En av dem som starkt bidrog till att Coases arbete fördes vidare var den amerikanske ekonomen Oliver Williamson. Huvudidén i transaktionskostnadsteorin (se kapitel 14) är att det i samband med ekonomiska transaktioner ingår omkostnader vid specificering, ingående och fullföljande av kontrakt. Det är transaktionskostnaderna som kan förklara användningen av bestämda institutionella lösningar eller organisationsformer (regleringsstrukturer) i givna situationer, och som därmed kan ange dessa alternativa organisationsformers relativa effektivitet (Williamson 1975).

Parallellt med inflytandet från systemtänkandet (se kapitel 2) utvecklades konceptet med totalkostnader under 1960-talet. Totalkostnadsprincipen innebär en analysmetod där alla logistiska kostnadsposter vägs mot varandra för att komma fram till en lösning där kostnaderna totalt sett (totalkostnaderna) minimeras. Att byta en kostnad mot en annan på detta sätt, det vill säga genomföra en totalkostnadsanalys, är numera ett relativt vanligt sätt att illustrera materialflödets betydelse för lönsamheten (Lambert och Stock 1982).

Användningen av logiska och matematiska modeller för att lösa administra­ tiva problem generellt och logistiska problem mer specifikt är också värd att nämna här. Den mest kända formeln i detta sammanhang är Wilsonformeln (eller kvadrat­rots­formeln) för beräkning av optimala serie- eller partistorlekar. Den motsvarar egentligen totalkostnadsprincipen i sin enklaste form, det vill säga det handlar om en avvägning mellan de två kostnadsposterna lagringskostnader och omställningskostnader i syfte att minimera de totala kostnaderna. Efter hand har en rad teorier och modeller utvecklats som går under samlingsnamnet operationsanalytiska metoder. Linjär, dynamisk och kombinatorisk programmering,

20

Logistikorganisationer del1.indd 20

09-07-08 15.55.08

1 . u t v e c k l i n g e n av l o g i s t i k s o m ä m n e s o m r å d e

köteori, spelteori och matematisk simulering är exempel på sådana metoder som idag används inom logistiska problemområden.

Inom många företag utgör kostnader för transport och lager samt administration av dessa funktioner (logistikkostnader) en avsevärd andel av de totala kostnaderna. Förståelse av och kunskap om logistikkostnader och hur de hänger ihop med resultat- och balansräkningen är avgörande för att den ekonomiska situationen och utvecklingen ska kunna förbättras. För att underlätta detta kan man göra en logistikkalkyl som fångar upp de kostnader som definieras som logistikkostnader (Aarland och Banken 2003).

Förutom företagsekonomi har även samhällsekonomi blivit viktigt inom lo­gis­ tik­ämnet, bland annat genom bruket av transportekonomiska analyser.

Logistik som ledningspraxis Under 1960-talet började man alltmer se logistik som en ledningsaktivitet (Bowersox m.fl. 1969), och därmed kom organisation och strategi att spela en allt större roll. Parallellt med att samhällsvetenskaperna började spela en viktig roll inom ledning, organisation och marknadsföring blev de också viktiga inom logistik­området (Kent och Flint 1997).

I början av 1970-talet vändes uppmärksamheten inom logistikämnet från totalkostnader till marknad och kunder. Logistiken blev ett sätt att öka kundservicen, till exempel genom leveransprecision och pålitlighet. Operativ ledning blev en viktig del av logistiktänkandet.

Från mitten av 1980-talet började man se logistik som en möjlig strategisk konkurrensfördel. Logistik blev en kritisk del av företagens strategi, och efter hand började det dyka upp nya begrepp som leverantörsnätverk, strategiska allianser och sist, men inte minst, ”Supply Chain Management” (SCM), det vill säga styrning och ledning av integrerade värdekedjor. Företagen fokuserar på hur de kan skapa och realisera konkurrensfördelar genom IKT och nya koncept inom logi­stiken i en stadigt växande global ekonomi. Dessutom blir beteendevetenskapen intressant för förståelsen av och kommunikationen med kunderna, eftersom man därigenom kan skapa förståelse för kundernas behov i syfte att skapa lojalitet mellan olika verksamheter och mellan kunder och produkter. Logistikområdet, med sina idéer om koordinering och integrering, blir därmed alltmer intressant för företagsledningen.

Logistikens operativa utgångspunkt har gjort att man traditionellt sett har orienterat sig mot rationella tekniska och ekonomiska lösningar. Idag har idén om logistikorientering för många kommit att bli mer eller mindre allomfattan21

Logistikorganisationer del1.indd 21

09-07-08 15.55.08

DEL 1 . l o g i s t i k ä m n e t s u t v e c k l i n g o c h m e t o d o l o g i s k a g r u n d

de. Den omfattar både interna förhållanden och förhållanden kopplade till samarbetspartners, leverantörer och kunder. Därför har behovet av en både djupare och bredare förståelse av organisation och ledning uppstått inom logistikämnet.

Utifrån ett sådant perspektiv handlar logistik till stor del om ledning och organisationsutveckling, en utvecklingsprocess där implementeringen av bra lösningar påverkar och påverkas av mänskliga relationer och fenomen som makt, motsättningar, kultur och förändringsvilja (se del 5).

På samma sätt som logistikfältet är organisationsfältet starkt präglat av olika varianter av systemteoretiskt tänkande, men här har det också utvecklats ett alternativt tänkande som kan visa sig vara av betydelse när olika verksamheter önskar sätta logistikorienteringen i fokus. Vi går närmare in på detta i kapitel 2, 3, 8, 18 och 19.

Logistikbegreppet i Norden Vi kommer nu att peka på några centrala karakteristiska drag i utvecklingen av logistikbegreppet i Norden.

De äldsta traditionerna finner vi inom det som vi har valt att kalla ingenjörspraxis och ekonomisk praxis. Logistik som ledningspraxis är av senare datum. I Norden började logistik som begrepp användas först omkring 1960, och då oftast synonymt med transport och distribution som funktionella aktiviteter. Innan dess, sedan slutet av andra världskriget, hade begreppet en militär innebörd.

Begreppet logistik, så som det oftast används i Norden idag, har sitt ursprung i begreppet materialadministration, ett ord som uppstod inom svensk verkstadsindustri och som sedan spreds och togs i bruk i övriga Norden omkring 1970 (Ericsson och Persson 1984). Materialadministration var knutet till industriproduktion, och logistik betraktades först och främst utifrån varuägarens perspektiv.

Från cirka 1980 och framåt påverkades logistiktänkandet i Norden, liksom i många andra länder i väst, av den japanska produktions- och ledningsfilosofin ”just-in-time” ( JIT). Här är huvudtanken att eliminera alla aktiviteter och processer som inte bidrar till att skapa värden för kunden, det vill säga eliminera alla former av slöseri (se vidare i kapitel 13).

Senare, från omkring 1990, har logistikområdet starkt präglats av den amerikanske strategigurun Michael E. Porters tänkande, bland annat uttryckt i konkurrensmodellen och värdekedjemodellen (Porter 1980, 1985). Se även kapitel 11.

Tidigt på 1990-talet dök ”Supply Chain Management” (SCM) upp som ett nytt begrepp, besläktat med logistikbegreppet.

22

Logistikorganisationer del1.indd 22

09-07-08 15.55.08

1 . u t v e c k l i n g e n av l o g i s t i k s o m ä m n e s o m r å d e

När det gäller utvecklingen av själva logistikbegreppet i Norden under senare år kan också nämnas det industriella nätverkstänkandet. Karakteristiskt för detta perspektiv är att den linjära värdekedjan ersattes av ett nätverk som en bättre metafor för materialflödet (Lazzarini m.fl. 2001; Håkansson 1987, 1990). Se även kapitel 7 och 16.

Denna bok handlar om logistikorganisationer. Det är inte något entydigt begrepp, men för oss representerar ordet företag där logistiken och SCM spelar en avgörande roll för deras existens, överlevnad och utveckling. Logistiken är tongivande i sådana företag och ger riktning och innehåll åt organiserandet av verksamheten. Likaledes är logistiken en central och dominerande faktor i företagens värdeskapande arbete och därmed också för deras konkurrensfördelar och konkurrenskraft.

Förutom inom produktionen har kunskapen om logistik idag också utvecklats inom handeln. Denna baskunskap har således efter hand kommit att anpassas till flera andra områden och branscher. Anpassningen till och användningen inom den stadigt växande servicebranschen är ett exempel på detta. Sjukhusen (om vi betraktar dem som en serviceverksamhet) håller till exempel på att bli ett mycket centralt område för tillämpandet av logistik.

Begreppet logistik har med tiden ersatt materialadministration, vilket beror på den utvidgade och mer omfattande användningen av ordet. Logistik har således efter hand kommit att omfatta flödet av varor, tjänster och information från råvara till konsument, och omfattar idag även returlogistik – hanteringen av använda produkter, till exempel returer och återvinning. Det sistnämnda kallas även grön logistik och kan definieras som koordineringen av de processer som är nödvändiga för utnyttjandet av produkter och material genom hela livscykeln.

Inom nyare logistik riktas uppmärksamheten mot logistiska lösningar baserade på teknologi, resurser och organisationsmässiga förhållanden. Vi kan därför tryggt påstå att logistik har utvecklats mycket snabbt som ämnesområde, från att först och främst representera operativa funktioner som inköp, transport, lagring och distribution till att idag vara både taktiskt och strategiskt central inom många olika typer av verksamheter (se case 2 nedan). Hydro Raufoss Automotive Raufoss (HRRA), som beskrivs i detta case, ser på logistiken som den viktigaste källan till konkurrenskraft. Eftersom verksamheten ligger i Toten, ett mindre samhälle en bra bit från Oslo, är det enligt ledningen för HRRA helt nödvändigt att de är bättre än sina konkurrenter när det gäller logistik.

23

Logistikorganisationer del1.indd 23

09-07-08 15.55.09

LOGISTIKORGANISATIONER

Logistik och Supply Chain Management (SCM) är ämnesområden som utvecklas snabbt i takt med globaliseringen av ekonomin. Allt fler företag bygger strategier och ledningstankar på idéer från dessa områden. Logistik och SCM innebär något helt annat idag jämfört med för bara några år sedan. Idag riktas uppmärksamheten mot samspel mellan människor, teknologi, finansiella resurser och miljö utifrån ett globalt perspektiv. Det ställs därmed krav på både djupare kunskap och ökad professionalisering.

STIG O. JOHANNESSEN OLAV SOLEM

Författarna visar varför den rådande synen inom logistik och SCM inte är anpassad till dagens krav, särskilt när det gäller att förstå och arbeta med förändring och utveckling under osäkerhet. Det krävs nya teoretiska perspektiv på logistikorganisationer, ledning och strategisk förändring.

LOGISTIKORGANISATIONER – STRATEGI OCH UTVECKLING

Stig O. Johannessens och Olav Solems forskning på ämnesområdet är internationellt erkänd och har publicerats i amerikanska, europeiska och japanska facktidskrifter.

Best.nr 47-08912-3

Tryck.nr 47-08912-3-00

Logistikorg - omslag.indd 1

09-07-10 15.11.02