__MAIN_TEXT__

Page 1

En människa, tusen världar är ett komplett material för kursen Religionskunskap 1. Boken beskriver världsreligionerna utifrån deras historia och samtida uttryck, utifrån människosyn och gudsuppfattning och i relation till kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomiska förhållanden. Dessutom tar den upp centrala likheter och skillnader mellan dem. Läromedlet beskriver också relationen mellan religion och vetenskap ur ett historiskt och nutida perspektiv. De normativa etiska teorierna presenteras, problematiseras och tillämpas på religiösa och ickereligiösa livsåskådningar. I ett avslutande kapitel jämförs livsåskådningarnas ritualer och högtider. Varje kapitel kopplar an till det centrala innehållet i kursen. Både lärare och elever kan tydligt se vilka kunskapskrav som behandlas i varje del. Med En människa, tusen världar får du ett gediget och genomarbetat material till religionskursen.

RELIGIONSKUNSKAP 1

En människa,

TUSEN VÄRLDAR

Robert Tuveson

Robert Tuveson har varit gymnasielärare i 15 år. Han undervisar i religionskunskap, svenska och engelska på Fridagymnasiet i Vänersborg.

En människa, TUSEN VÄRLDAR

En människa, tusen världar är ett läromedel i religionskunskap för högskoleförberedande program. Det är ett material som lyfter diskussionen, livsfrågorna och samtiden. Som pekar på mångfalden, ökar förståelsen och fördjupar kunskaperna. Ett modernt läromedel, förankrat i omvärlden och nutiden. Människan är en enda, men världarna är tusen.

Robert Tuveson

En manniska omslag.indd 2

2015-06-24 07:38


En manniska Religion.indb 3

2015-06-24 15:14


Innehållsförteckning

INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Varför Religionskunskap 1? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Religionskunskap som ett tvärvetenskapligt ämne . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Identitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Religioner och andra livsåskådningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Vad har du fått med dig? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Diskussions- och fördjupningsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

ETIK OCH MORAL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Vad är etik och moral? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kan man lära sig etik och moral? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Normativa etiska teorier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Analysmodell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etik och livsåskådningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Centrala värden i livsåskådningarnas etik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad har du fått med dig? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diskussions- och fördjupningsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

29 32 35 51 53 54 68 69

RELIGION OCH VETENSKAP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Olika förhållningssätt till teism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Historisk bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Relationen mellan religion och modern vetenskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kan man bevisa Guds existens? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Religionskritik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad har du fått med dig? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diskussions- och fördjupningsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

73 74 74 75 78 84 89 92 92

3

En manniska Religion.indb 3

2015-06-24 15:14


Introduktion: Judendom, Kristendom och Islam . . . . . . . . . . . . . 94 JUDENDOM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Historia och samtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Gudsuppfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Människosyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Kön och sexualitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Etnicitet och socioekonomiska förhållanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Skrifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Klädsel- och matregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Heliga rum och heliga platser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Vad har du fått med dig? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Diskussions- och fördjupningsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131

KRISTENDOM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Historia och samtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gudsuppfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Människosyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kön och sexualitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etnicitet och socioekonomiska förhållanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skrifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Klädsel- och matregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Heliga rum och heliga platser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad har du fått med dig? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diskussions- och fördjupningsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

133 135 152 153 156 160 163 165 166 171 173

ISLAM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Historia och samtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gudsuppfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Människosyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kön och sexualitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etnicitet och socioekonomiska förhållanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skrifter och sharia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Klädsel- och matregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Heliga rum och heliga platser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad har du fått med dig? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diskussions- och fördjupningsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Centrala likheter och skillnader mellan judendom, kristendom och islam Diskussions- och fördjupningsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

175 178 191 192 195 199 202 205 208 210 211 212 215

4

En manniska Religion.indb 4

2015-06-24 15:14


Introduktion: Hinduism och Buddhism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216 HINDUISM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Historia och samtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gudsuppfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fri vilja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kön och sexualitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etnicitet och socioekonomiska förhållanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skrifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Klädsel- och matregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Heliga rum och heliga platser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad har du fått med dig? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diskussions- och fördjupningsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

219 220 226 233 237 242 244 245 246 250 251

BUDDHISM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Historia och samtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gudsuppfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Människosyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kön och sexualitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etnicitet och socioekonomiska förhållanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skrifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Klädsel- och matregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Heliga rum och heliga platser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad har du fått med dig? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diskussions- och fördjupningsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Centrala likheter och skillnader mellan hinduism och buddhism . . . . . . . Diskussions- och fördjupningsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

253 254 263 263 271 274 276 277 279 281 281 282 285

LIVETS FASER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Initiationsriter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pubertetsriter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bröllopsriter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Begravningsriter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kalendariska riter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad har du fått med dig? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diskussions- och fördjupningsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

287 292 298 301 306 314 328 329

Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 330 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 332

5

En manniska Religion.indb 5

2015-06-24 15:14


28

En manniska Religion.indb 28

2015-06-24 15:14


Greenpeaceaktivister protesterar mot Shells planer på att borra efter olja utmed Alaskas kust 2012.

ETIK OCH MORAL Vad är etik och moral? I december 2012 aktiverades ett Instagram-konto där ett stort antal tjejer och killar hängdes ut som ”slampor” med namn, ålder, bostadsort och foto. Snabbt fick kontot tusentals följare. I en Facebookgrupp pekades felaktigt en gymnasieelev ut som Instagram-kontots upphovskvinna. Upplopp bröt ut i samband med att hundratals ungdomar samlades utanför hennes skola för att få tag på henne. Efter händelsen dömdes de två tonåriga Göteborgs-tjejer som låg bakom kontot för grovt förtal. Händelser som denna väcker många frågor och reaktioner. Vissa hävdar till exempel att det behövs mer etik och moral i skolan, som ett sätt att arbeta förebyggande mot kränkningar, för att lära ungdomar vad som är rätt och fel, vad man får och inte får säga eller vad man får och inte får skriva på nätet. Du har säkert hört begreppen etik och moral i alla möjliga sammanhang. Vad betyder de egentligen? Är det verkligen lönt att satsa på etik och moral?

29

En manniska Religion.indb 29

2015-06-24 15:14


Begreppet moral använder vi för våra värderingar om vad som är rätt och vad som är fel. Moralen hör samman med vilka värden som vi tycker är positiva. Man brukar skilja mellan egenvärden och nyttovärden. Vad är då skillnaden? Du kanske har arbetat och sparat pengar för att få ihop till en resa. I detta sammanhang har pengarna ett nyttovärde. De är alltså något som du behöver för att uppnå något som är viktigt för dig. För den som tycker om känslan av att äga mycket pengar har de ett värde i sig själv, ett egenvärde. Hur hör moral och värden ihop? Tänk dig att du får reda på att din bästa vän har ljugit för dig. Du blir antagligen väldigt upprörd. Varför reagerar du så? Det är för att du accepterar egenvärdet i att tala sanning. Vår moral visar sig i etiska valsituationer både i det som vi gör och i det som vi låter bli att göra. Ofta är det impulser som styr våra val. Ett exempel är att du kanske reser dig upp på en fullsatt buss för att ge plats åt en äldre nypåstigen resenär. Det är oftast något som sker utan att du först har funderat över om du ska göra det eller inte. Reser du dig inte upp får du kanske dåligt samvete över detta. En sådan känsla uppstår när du känner att du inte gjorde som du borde. God moral betyder oftast att du handlar som du förväntas göra i etiska valsituationer. Motsatsen blir vad man kallar ett omoraliskt agerande. Ett annat vanligt förekommande begrepp är dubbelmoral. Det använder man om situationer där en person säger en sak men gör en annan. Du gör dig skyldig till dubbelmoral om du säger att djurförsök är fel men samtidigt använder produkter som har testats på djur. Etik är våra reflektioner över vad som är rätt och fel i olika situationer, hur vi bör vara för att vara goda människor och hur vi ska agera för att resultatet ska bli gott. Etiken är alltså filosofin bakom vår moral. Lite förenklat kan man säga att etik handlar om hur vi förhåller oss till våra medmänniskor och vår omvärld. Det finns fyra olika sådana sätt att vara mot medmänniskorna. Jag är en altruist om jag hjälper en människa som jag inte har släktband till, utan att förvänta mig att vinna något själv på det. Motsatsen är egoism där jag gör det som är bäst för mig själv. Det rör sig om gruppegoism om jag prioriterar det som är bäst för

30

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 30

2015-06-24 15:14


den egna gruppen. Då har jag vad man kallar en partikularistisk moraluppfattning. Reciprocitet använder man för situationer där jag gör något för en annan person för att själv få något tillbaka. Reciprocitet och egoism är nog vanligare än altruism. Många förknippar etik med regler och lagar. Hur förhåller sig egentligen etik till juridik? Juridiken reglerar vad som är rätt och orätt i juridisk mening. Något som en individ eller grupp anser vara etiskt rätt behöver inte vara juridiskt rätt och vice versa. Etiken handlar om hur en individ eller grupp reflekterar kring vad som är rätt och fel. Miljöaktivister i Greenpeace kan till exempel mena att det är rätt att genomföra aktioner som bryter mot lagen som ett led i kampen för egenvärdet naturen. Ett exempel på en etik är läroplanens värdegrund. Den ska genomsyra skoMånga mår bra av att ge bort en present. lans verksamhet och gäller för både Är det ett exempel på reciprocitet? elever, lärare och övrig skolpersonal. Värdegrunden betonar till exempel demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde och egenvärde, jämställdhet och solidaritet. Livsvärdesprincipen är ett annat värde som man ofta nämner i olika sammanhang. Det är en princip som går ut på att vi alltid ska värna och så långt det är möjligt upprätthålla livet. Autonomiprincipen handlar om att vi ska ha rätt att fatta beslut om vårt eget liv. Respekt för miljön är ett annat värde som många tycker är viktigt.

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 31

31

2015-06-24 15:14


Kan man lära sig etik och moral? Kanske har du någon gång frågat dig själv varför vi överhuvudtaget har en moral. Föds vi med en stark moral eller är det något vi måste lära oss från vår omgivning? En religiös person kanske säger att vi har en moral för att Gud har gett oss den och att vi belönas när vi gör det goda och bestraffas när vi gör det onda, både här i livet och efter döden. Här är det en fråga om tro. Det finns också en rad vetenskapliga teorier om varför vi har en moral. En sådan presenterar den nederländske forskaren Frans de Waal (1948–) som genomför undersökningar på schimpanser och bonoboer. Han har valt att studera just dessa aparter för att de till 98,5 % har samma genuppsättning som vi människor.

32

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 32

2015-06-24 15:14


De Waal har kunnat visa att dessa apor precis som vi människor uppvisar en rättvisekänsla, en god konfliktlösningsförmåga, medkänsla och altruistiska beteenden. Det händer till exempel att en schimpans som har förlorat ett slagsmål blir tröstad av andra schimpanser som lägger armen om den. De Waals forskning har lett honom till teorin att moralen under evolutionen har utvecklats från gruppegoism till reciprocitet. Han menar att vi föds med en moralkänsla, och att vi därför inte behöver religioners och andra livsåskådningars etik för att veta hur vi ska välja i etiska valsituationer. En andra teori står den australiska moralfilosofen och professorn Peter Singer (1946–) för. Han hävdar att vi människor till skillnad från andra däggdjur har ett unikt förnuft. Med hjälp av det kan vi ställa upp etiska regler och principer som gäller i alla sammanhang. Med dessa regler kan vi komma fram till hur vi bör välja i etiska valsituationer. Detta unika förnuft har gett oss överlevnadsfördelar enligt Singer och det är därför vi har det.

Bonoboer uppvisar medkänsla och altruistiska beteenden.

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 33

33

2015-06-24 15:14


En tredje teori står neurokirurgin för. Hjärnforskning visar att hjärnans belöningssystem reagerar när vi utför medmänskliga handlingar. Vi gör alltså saker för andra människor helt enkelt för att vi mår bra av det. En tänkbar förklaring till att hjärnan belönar oss när vi gör gott är att vi gör det vi har fått lära oss är det vi bör göra. I så fall är moralen inte medfödd utan baserad på normer som förs vidare från generation till generation. Detta är sociologens förklaring. Sociologin förklarar skillnader mellan individer, grupper och samhällen med utgångspunkt i sociala förhållanden. Oavsett orsaken till att vi har en moral är det viktigt att poängtera att den utan tvekan är möjlig att påverka. En faktor som inverkar på vår moral är vår ålder och vår omgivning. Vad och vilka i din omgivning är det som påverkar din moral? Självklart har människor som du träffar ofta stor betydelse. Det kan handla om föräldrar, kompisar, klasskamrater och lärare. Det kan också röra sig om personer som du träffar i samband med någon fritidssysselsättning, till exempel ridinstruktören eller dansläraren. Du blir så klart också påverkad av faktorer i samhället du bor i, till exempel det politiska läget, media och populärkultur. Även religioner och icke-religiösa livsåskådningar kan påverka en individs moraluppfattning.

Empati: att kunna leva sig in i andra människors känslor och problem.

34

I början av kapitlet fick du frågan om det kan vara lönt att satsa på etik och moral. En möjlig slutsats är att det absolut är rimligt att göra det. Svårare är kanske att veta hur man ska göra. En utgångspunkt kan vara att diskutera vilka normer som gäller i skolan och i samhället. I skolans fall kan man till exempel ta upp och diskutera skolans värdegrund. Man bör fråga sig varför just dessa normer gäller och vilka värderingar som de bygger på. Dessutom är det viktigt att fundera över varför det är viktigt att man handlar utifrån dem. Diskussionen kommer säkert att leda till frågan hur man skapar en trygg och bra skola och ett gott samhälle. Genom att diskutera med andra och höra hur de tänker och tycker i etiska frågor kan man öva upp sin empatiska förmåga. Dessutom kan man genom att diskutera etik utveckla sin egen moral så att man får lättare att fatta välgrundade beslut när man hamnar i etiska valsituationer.

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 34

2015-06-24 15:14


Normativa etiska teorier Hur ska jag välja när jag ställs inför etiska valsituationer? Vad ska jag fokusera på? Handlingen i sig, konsekvenserna av handlingen, vad som är dygdigt eller avsikten bakom handlingen? Eller är det situationen som avgör? I detta avsnitt kommer du att få lära dig fem olika etiska modeller som ger fem olika svar för hur vi ska välja. Det är viktigt att du lär dig de olika teorierna, att du kan analysera respektive teoris styrkor och svagheter samt att du kan tillämpa dem på olika etiska valsituationer. Du ska dessutom kunna relatera de olika modellerna till ett samhällsperspektiv, det vill säga hur vi skapar ett så gott samhälle som möjligt. Detta eftersom det är ett centralt innehåll för kursen: ”Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara.”

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 35

35

2015-06-24 15:14


KUNSKAPSKRAV Betyget E

Betyget C

Betyget A

Eleven kan översiktligt beskriva

Eleven kan utförligt beskriva vad

Eleven kan utförligt och nyan-

vad som utmärker några norma-

som utmärker några normativa

serat beskriva vad som utmärker

tiva etiska teorier och modeller,

etiska teorier och modeller, genom-

några normativa etiska teorier

genomföra en enkel analys av

föra en analys av modellerna och

och modeller, genomföra en

modellerna och använda dem för

använda dem för att ge välgrun-

komplex analys av modellerna

att ge enkla argument i någon

dade argument i någon fråga.

och använda dem för att ge

fråga. Eleven för enkla

Eleven för välgrundade

välgrundade och nyanserade

resonemang om vad ett gott liv

resonemang om vad ett gott liv och

argument i några frågor. Eleven

och ett gott samhälle kan vara uti-

ett gott samhälle kan vara utifrån

för välgrundade och nyanse-

från dygdetiska och andra mora-

dygdetiska och andra moraliska

rade resonemang om vad ett

liska föreställningar.

föreställningar.

gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.

Etiskt problem 1 Visste du att omkring 842 miljoner människor i världen lever i svält? Varje år dör ungefär 2,6 miljoner barn av undernäring. Det är det samma som 7 200 barn om dagen. Du kan rädda liv genom att skänka en slant. Är det omoraliskt att låta bli?

Etiskt problem 2 Tänk dig in i situationen att du på vägen hem från skolan en sen eftermiddag blir vittne till hur en för dig okänd person som ligger på marken blir sparkad av tre andra personer. Du ser dig omkring för att ta reda på om det finns andra människor i närheten, men det gör det inte. Du ställs nu inför ett svårt val. Det finns en risk att personen blir misshandlad till döds om du inte ingriper. Å andra sidan är du kanske rädd att du själv ska råka illa ut om du griper in. Du kan rädda liv genom att få stopp på misshandeln. Är det omoraliskt att låta bli?

36

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 36

2015-06-24 15:14


Bakgrund Det är inte alltid lätt att veta hur man ska prioritera i sådana här moraliska dilemman. De får oss att fundera över vilka värden som är viktigast för oss. I en problemsituation som den med de svältande barnen krockar kanske värden som solidaritet, generositet och rättvisa med egennyttan för många. I fallet med den misshandlade personen är jag kanske tvungen att välja mellan att rädda en annan människas liv och att till varje pris undvika att själv råka illa ut. Det intressanta med dessa två problem är att de bägge handlar om att hjälpa en människa i nöd, att rädda människoliv. Ändå är det vanligt att man tycker att det är värre att inte rädda den som blir misshandlad än att låta bli att skänka en slant för att rädda livet på svältande barn. Vad beror det på? Kanske handlar det om att det är lättare att sätta sig in i hur det känns för den som råkar ut för en misshandel än att förstå hur det är att svälta? Förhållandevis få människor i Sverige har erfarenhet av svält, medan betydligt fler vet hur plågsam fysisk smärta kan vara. Dessutom är misshandeln mer omedelbar. Du ser den framför dig. Svälten däremot är mer avlägsen och abstrakt. Därmed är den svårare att koppla an till. En annan möjlig förklaring är att vi bryr oss mer om människor som lever i vår närhet. Flera studier visar just att vi är mer benägna att gripa in när den som utsätts för fara eller risk är en person som vi kan identifiera oss med. Kanske anser man att det är svårt att veta om pengarna som skänks till svältande barn kommer fram, medan man vet att ett ingripande i en misshandelssituation kommer att ge någon typ av effekt? Vissa hänvisar till att de via skatten visar solidaritet i form av det bistånd som Staten ger till FN:s livsmedelsprogram. Det finns många behövande. Hur väljer vi vem vi ska hjälpa?

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 37

37

2015-06-24 15:14


De etiska val som jag gör i olika situationer handlar inte bara om vad jag bör välja för att själv få ett gott liv. I slutändan hänger de också samman med vilket samhälle och vilken värld jag vill leva i. Det är skillnaden mellan individual- och socialetik. Det finns en rad normativa etiska teorier eller etiska modeller. De försöker ge oss svaret på vad som är rätt och fel i etiska valsituationer. De fem som är mest välkända är plikt-, konsekvens-, dygd-, sinnelags- och situationsetiken.

Pliktetiken Vad är pliktetiken?

Pliktetiken kallas också för regeletik. Pliktetikern fokuserar på själva handlingen i sig och menar att vissa handlingar alltid är rätt medan andra alltid är fel. En vanlig pliktetisk uppfattning är att det alltid är fel att döda, ljuga och bryta löften. För pliktetikern spelar det ingen roll vilka konsekvenserna blir av det jag gör. Hen hänvisar till exempel till lagstiftning, religiösa regler eller normer.

Företrädare

Den mest kända företrädaren för den pliktetiska teorin är den tyske filosofen Immanuel Kant (1724–1804). Han formulerar något han kallar ett kategoriskt imperativ: ”Handla alltid så att principen för din handling kan upphöjas till allmän lag”. Det som gör sådana handlingar kategoriska är att de har förnuftet som bas, att det är logiskt nödvändigt att följa dem. Därför är det enligt Kant vår plikt att agera så, oavsett ändamål eller konsekvenser. Plikten ska gå före mitt egenintresse. Den har ett egenvärde. En person som sätter sina egoistiska begär framför plikterna visar något som Kant kallar radikal ondska. Hen förlorar då rätten till respekt och liv. Utifrån detta synsätt var Kant dödsstraffsförespråkare. Låt oss studera ett exempel för att Kants kategoriska imperativ ska bli lättare att förstå. Taxichauffören Qurbe Tirmizi i New York hittade över

38

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 38

2015-06-24 15:14


30 000 $ i sin taxibil. Det var en 71-årig kvinnas livsbesparingar som hon glömt kvar i en läderväska i bilen. Han valde att lämna in pengarna trots att ingen lag tvingade honom till det. Kvinnan blev överlycklig. Det är lätt att tänka sig en lag som säger att det är så vi bör göra om vi hittar något värdefullt. Det är svårare att tänka sig en lag som förbjuder oss att återlämna det värdefulla som vi har hittat. Kants kategoriska imperativ ger här ett tydligt svar på vad som är rätt och fel. Ibland blir pliktetiken anklagad för att uppmana oss till att blint följa regler. Vi kan konstatera att det krävs att vi använder förnuftet om vi ska kunna följa Kants kategoriska imperativ när vi ställs inför etiska valsituationer.

Problem med teorin

På ett plan är den pliktetiska teorin enkel, tydlig och allmängiltig. Det går ändå att invända mot den. En första sådan invändning är att man inte får veta hur man ska välja när olika plikter kolliderar med varandra. Hur gör man till exempel om regeln att man inte får döda krockar med den att rädda människoliv? Tänk till exempel om du kan rädda tio människors liv genom att döda en kidnappare – vilken plikt bör du prioritera i en sådan situation? En andra invändning är att det kan finnas situationer där konsekvenserna av ens agerande blir katastrofala om man inte bryter mot de regler som gäller. En tredje invändning är att vi ofta står inför valsituationer där det inte finns någon given regel eller lag som ger oss svaret på vad som är den rätta handlingen.

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 39

39

2015-06-24 15:14


Tillämpning Etiskt problem 1 Det finns som bekant ingen lag i Sverige som säger att vi måste skänka pengar till svältande barn. Skulle man kunna tänka sig en sådan lag? Många skulle nog hålla med om att det är ganska lätt att tänka sig en lag baserad på principen att man måste hjälpa en människa i nöd. Sådana lagar finns i många religioner. Betydligt svårare är det att tänka sig en lag som förbjuder oss att hjälpa den som svälter, även om vissa i debatten till och från för fram att de vill se en lag mot tiggeri. Utifrån Kants kategoriska imperativ bör vi på något sätt hjälpa den som svälter, eftersom principen för den handlingen skulle kunna upphöjas till lag. Etiskt problem 2 Pliktetikern tycker troligen att det är självklart att jag ska gripa in och hjälpa den som blir misshandlad. Detta med hänvisning till att det alltid är rätt att hjälpa en människa i nöd och att det därmed är min plikt att visa civilkurage. Detta innebär att jag ska vara beredd att ta personliga risker för att stå för det jag anser vara rätt. I länder som Frankrike, Norge och Danmark är det lagstadgat att visa civilkurage. Här har man alltså upphöjt en moralisk princip juridiskt till en allmän lag. Vissa politiker har föreslagit att vi ska införa en sådan lag i Sverige också.

Konsekvensetiken Vad är konsekvensetiken?

Konsekvensetiken kallas också teleologisk etik eller effektetik. Som namnet antyder fokuserar man här på konsekvenserna av handlingen. Ser man huvudsakligen till konsekvenserna för en själv pratar vi om egoism. Om man istället tänker på konsekvenserna för alla dem som blir påverkade av handlingen rör det sig om universalism. Ett exempel på universalism är utilitarismen, enligt vilken du ska välja den handling som ger största möjliga lycka eller lust åt störst antal individer. Här är det endast lycka eller lust som har ett egenvärde.

40

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 40

2015-06-24 15:14


Ibland tvingas vi att välja mellan de lång- och kortsiktiga konsekvenserna av våra handlingar. Hur ska vi prioritera?

För att kunna fatta välgrundade beslut utifrån konsekvensetiken måste vi tänka såväl kort- som långsiktigt. Nog brukar många av oss tänka kortsiktigt när vi gör val? Tänker du istället långsiktigt fattar du kanske helt andra beslut! Tänk dig in i situationen att du har att välja mellan att plugga till det där provet du har imorgon eller att titta på det senaste avsnittet av din favoritserie på TV. Det är en valsituation där det egentligen bara är du som påverkas av ditt val. Kortsiktigt kan det förefalla bättre att njuta en stund av TV-serien än att ha tråkigt och plugga. Men långsiktigt ger det troligen bättre konsekvenser att plugga till provet.

Företrädare

En sentida företrädare för den etiska egoismen är den rysk-amerikanska författarinnan och filosofen Ayn Rand (1905–1982). Hon påstår att vi i vårt agerande bör styras av rationell egoism. Att göra saker för andra kan vara rätt, om man gör det av egenintresse. I hennes ögon handlar moral om hur man som individ lever det bästa möjliga livet i det långa loppet. Att för stundens njutning ödelägga sin framtid är alltså inget som Rand rekommenderar. Hon skulle ha föreslagit dig att plugga till det där provet istället för att titta på TV-serien. En välkänd företrädare för ett universalistiskt, konsekvensetiskt synsätt är den brittiska ekonomen och filosofen John Stuart Mill (1806–1873). 1800-talets Storbritannien var ett samhälle där misär och ojämlikhet rådde som en konsekvens av urbanisering och industrialisering. Kristna

Urbanisering: när många människor flyttar från landet in till staden.

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 41

41

2015-06-24 15:14


lärosatser hade allt mer börjat ifrågasättas, delvis som ett resultat av Darwins evolutionsteori. Mill menar att man i etiska valsituationer istället för att utgå ifrån kristna synsätt ska välja det alternativ som ger störst lycka till alla dem som påverkas av handlingen, alltså tänka utilitaristiskt. Han menar att man ska försvara individers och minoriteters rättigheter. Detta gör han med utgångspunkt i tanken att om vi respekterar rättvisa och rättigheter kommer det långsiktigt att gynna samhället i sin helhet. En invändning mot Mills syn på rättigheter är att hävda att de har ett egenvärde. Det är en hållning som bland annat rättighetsetiken förespråkar. En sådan etik står den engelske filosofen och politiske tänkaren John Locke (1632–1704) för. Han är en av de mest kända företrädarna för den politiska ideologin liberalismen. För honom är det självklart att alla människor har rätt till liv, frihet och egendom. På så sätt är alla människor jämlikar. Hans filosofi har tydligt influerat vissa av formuleringarna i FN:s lista över mänskliga rättigheter, till exempel artikel 1: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.” Som människa har man enligt Locke rätt att göra det som krävs för att skydda sitt liv, sin frihet och sin egendom. Samtidigt menar han att vi människor genom ett samhällskontrakt ger upp en del av denna frihet i utbyte mot att samhället skyddar vår egendom och vårt liv. Libertarianismen är en

Vilken rättighet är viktigast? Individens rätt till frihet eller omgivningens rätt till trygghet?

42

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 42

2015-06-24 15:14


politisk ideologi och filosofi som växte fram i USA på 1900-talet. Den är tydligt påverkad av Lockes tankegångar. Enligt den är det fel att utsätta en individ för tvång. Rätten till frihet anses vara en grundläggande rättighet. En libertarian kan till exempel hävda att det är fel att tvinga en individ att använda säkerhetsbälte eller cykelhjälm. En nutida företrädare för utilitarismen är Peter Singer (1946–) som är mest känd för sin djuretik. För honom är det självklart att vi ska ta hänsyn till konsekvenserna också för djuren. Det är en tanke han bland annat för fram i boken Djurens frigörelse som kom ut 1975. Han hävdar i verket Hur ska vi leva? Etik i egennyttans tid (1997) att vi lever i egennyttans tid, där människor sätter sig själva och sina egna liv i första rummet. Han uppmanar oss att istället leva vad han kallar etiska liv. Detta innebär att tänka på saker som ligger bortom våra egna intressen. Det kan till exempel handla om att skydda den globala miljön och göra allt vad vi kan för att lindra svälten i världen. Det sistnämnda utvecklar han i Det liv du kan rädda (2009) där han visar hur mycket av ens inkomster som man bör skänka för att rädda livet på svältande barn. Ett exempel på en person som enligt Singers definition lever ett etiskt liv är mångmiljonären och israelen Shai Reshef (1955–) som satsat stora pengar på nätuniversitet University of the People. Det erbjuder gratis universitetsutbildningar till människor från hela världen. Själv säger Reshef så här: ”Jag har tillräckligt och jag kände att det var min tur att ge tillbaka. För mig handlar det om att göra avtryck på världen och det gör man genom utbildning.”

Problem med teorin

En påtaglig fördel med teorin är att många av oss intuitivt känner att konsekvenserna av det vi gör har stor betydelse i vår bedömning av rätt och fel. Men det finns också många frågetecken. Ett sådant är om allt är tillåtet för att nå de goda konsekvenserna. Ibland pratar man om detta som att låta ändamålen helga medlen. Är det till exempel etiskt rätt att använda tortyr för att få fram information som kan hindra ett terroristattentat? Ett andra frågetecken har att göra med utilitarismens lyckomaximeringsprincip. Vad menar vi egentligen med egenvärdet lycka? Det som är lycka för dig, behöver ju inte vara lycka för mig. Ett

Intuitivt: när man vet någonting automatiskt, utan att behöva tänka efter.

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 43

43

2015-06-24 15:14


Är vår egen kortsiktiga lycka viktigare än de långsiktiga konsekvenserna för naturen?

tredje frågetecken är om jag enbart ska ta hänsyn till konsekvenserna för de människor som påverkas eller om jag också ska väga in följderna för djur och natur. Historiskt har de flesta utilitarister hävdat att det enbart är människans lycka som har ett egenvärde och inte djurens och naturens. Nuförtiden finns det utilitarister som menar att även djur har ett egenvärde, exempelvis Peter Singer. Ett fjärde frågetecken rör vad som är det mest rättvisa sett till konsekvenserna. Ska jag välja det alternativ där alla som påverkas av handlingen gynnas i lika stor utsträckning (likhetsprincipen)? Ska jag istället prioritera de som har störst behov (behovsprincipen)? Eller är det snarare mest rättvist att belöna den eller de som förtjänar det bäst (meritprincipen)? Utilitarismen kan leda till att jag i etiska valsituationer blir tvungen att göra lönsamhetskalkyler. Jag kan alltså bli tvungen att sätta en prislapp på mänskligt liv. Det strider mot livsvärdesprincipen.

Tillämpning Etiskt problem 1 Det är troligt att en universalist tycker att den som har pengar bör dela med sig av dessa till de som inte har, för att långsiktigt skapa en bättre värld. En egoist säger nog att man bör skänka bort pengar bara om den positiva känsla det ger mig att dela med mig överstiger den negativa känslan av att bli av med något jag äger och kan använda till mig själv.

44

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 44

2015-06-24 15:14


Etiskt problem 2 Det är onekligen mycket svårt att veta vilka konsekvenserna blir av de olika handlingsalternativen i en sådan här situation. Egoisten tänker troligen att det finns en risk att hen själv råkar illa ut, och nöjer sig därför kanske med att ringa polisen eller att inte göra någonting alls. Universalisten ska istället fundera över vilket handlingsval som ger bäst konsekvenser för alla dem som påverkas av handlingen. Inte nog med det, hen ska också tänka både kort- och långsiktigt. Antagligen kommer hen fram till att hen bör göra någonting för att hjälpa den som blir misshandlad, inte minst för att det långsiktigt gynnar samhällets medborgare om vi hjälper varandra när någon råkar illa ut.

Dygdetiken Vad är dygdetiken?

I dygdetiken är det viktiga att du i etiska valsituationer agerar utifrån goda karaktärsdrag, så kallade dygder. Exempel på sådana är mod, barmhärtighet, förlåtelse, tålamod, lojalitet, ärlighet, medkänsla, generositet, tolerans och rättvisa. Här fokuserar man alltså inte på vilka handlingar som är rätta respektive orätta. Det centrala är istället hur du bör vara som en god människa. Dygderna kan du träna upp om du vanemässigt låter de beslut du fattar och de val du gör genomsyras av dem. Då blir de så småningom ett permanent inslag i din karaktär.

Barmhärtighet: att kunna tänka sig in i hur andra människor har det, och handla därefter.

Företrädare

En välkänd företrädare för ett dygdetiskt synsätt är den grekiska filosofen Aristoteles (384–322 f.v.t.) som var verksam i Aten på 300-talet f.v.t. I hans morallära är det viktigaste att gemenskapen med andra människor fungerar. Han tycker att lagstiftningen ska bygga på vad man har kommit fram till som det ideala sättet att leva. Syftet med lagen är enligt Aristoteles att utveckla samhällsmedborgarnas dygder. På så sätt ska man kunna skapa förutsättningar för ett gott liv. Aristoteles hyllar dygder som måttfullhet, vishet, mod och rättrådighet. Han menar att

Rättrådighet: att vara rättvis och hederlig.

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 45

45

2015-06-24 15:14


Vår moral påverkas av de grupper vi tillhör. Medlemskap, lojalitet och solidaritet är viktiga inslag i många motorcykelklubbar.

man uppnår ett rättvist samhälle genom att belöna de medborgare som bidrar mest till det som kan sägas vara samhällets syfte (meritprincipen). Sentida företrädare för dygdetiken är bland annat den brittiska filosofen Philippa Foot (1920–2010) och den brittiska författarinnan och filosofen Iris Murdoch (1919–1999). Under 1900-talet uppstod i USA en filosofi och politisk ideologi som kallas kommunitarism. Den är tydligt influerad av Aristoteles tankar om att vi människor framför allt är en del av en social gemenskap. Denna filosofi betonar att människors handlingsutrymme är begränsat av de normer och sociala roller som gäller i den grupp som man känner samhörighet med. Viktiga värden i kommunitarismen är medlemskap, lojalitet och solidaritet. En av dess mest kända företrädare är den skotske filosofen Alasdair MacIntyre (1929–). Han är mest bekant för sina verk After Virtue (1981) och Whose Justice? Which Rationality? (1988). Ett annat exempel på nutida dygdetiska synsätt är det som feministen Nel Nodding (1929–) för fram i Caring: A feminine approach to ethics and moral education (1984). Hon skriver att det finns avgörande skillnader mellan hur män och kvinnor närmar sig etiska frågor. Medan män fokuserar på abstraktion är det viktiga för kvinnor det konkreta och vardagsnära, till exempel känslor och personlig bakgrund, i alla fall enligt Nodding. Hon tycker att en handling är ”… rätt eller orätt

46

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 46

2015-06-24 15:14


beroende på hur troget det har sin grund i en vårdande inställning – dvs. i ett autentiskt svar på ett uppfattat behovs hos andra.” Även den amerikanska psykologen Carol Gilligan (1936–) hävdar att män och kvinnor fungerar på olika sätt etiskt. Hon menar att män framför allt vill skipa rättvisa medan kvinnor vill ge omtanke och omvårdnad.

Problem med teorin

Dygdetikens kanske största fördel är att den ger oss tydliga ideal att eftersträva när vi står inför etiska valsituationer. Vem av oss vill inte vara hjältemodig, givmild och rättvis? Samtidigt finns det även här invändningar. En första sådan är att vår uppfattning om vad dygderna egentligen innebär troligen beror på vilken tid och kultur vi lever i. Det är inte alls givet att alla menar samma sak med hjältemod, ärlighet, rättvisa och lojalitet. En andra invändning är att dygdetiken kan vara svår att tillämpa. Om det som ska vägleda mig när jag står inför svåra etiska valsituationer är att jag ska agera så som en dygdig person skulle ha gjort i samma situation är det en stor risk att jag helt enkelt inte får hjälp av teorin. En tredje invändning är att i vissa etiska valsituationer kan olika dygder kollidera med varandra. Tänk dig in i situationen att din allra bästa kompis har varit hos frisören. Du tycker att den nya frisyren är gräslig. När hen frågar dig vad du tycker måste du prioritera mellan dygderna ärlighet och medDet kan vara komplicerat att agera smakråd. Ska du vara känsla. ärlig eller visa medkänsla?

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 47

47

2015-06-24 15:14


Tillämpning Etiskt problem 1 Utifrån dygder som medkänsla, solidaritet, givmildhet och rättvisa tycker en dygdetiker antagligen att man bör skänka pengar för att rädda liv. Etiskt problem 2 En dygdetiker som blir vittne till hur en person blir misshandlad handlar troligen utifrån dygderna medkänsla, civilkurage och mod och gör allt hen kan för att hjälpa den drabbade.

Sinnelagsetik Vad är sinnelagsetiken?

Sinnelagsetik är ett etiskt tänkande där man fokuserar mer på avsikten bakom handlingen än på handlingen i sig eller konsekvenserna av den. I många religioner och andra livsåskådningar har du en god avsikt om du behandlar dina medmänniskor på samma sätt som du själv vill bli behandlad. Ibland pratar man om att du inte ska behandla andra som medel utan som mål. Med det menar man att du inte ska behandla andra människor som om de enbart har ett nyttovärde utan som om de har ett egenvärde. Låt oss titta på ett exempel. Säg att du är i akut behov av pengar. Du ber en kamrat om att få låna pengar för att lösa din penningknipa. Du lovar att du ska betala tillbaka dem nästa vecka, trots att du innerst inne vet att du inte kommer att göra det. Utifrån ett sinnelagsetiskt synsätt gör du helt fel. Dels så skulle du själv inte vilja bli behandlad på det sättet, dels så behandlar du din kamrat som ett medel, ett nyttovärde.

48

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 48

2015-06-24 15:14


Företrädare

Den kanske mest kända företrädaren för ett sinnelagsetiskt synsätt i vår del av världen är kristendomens Jesus. Han betonade i många sammanhang att det viktigaste inte är reglerna i sig eller handlingens konsekvenser, utan att vi har ett gott sinnelag: ”Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap” (Matt. 5:27–28). Jesus menade inte att de etiska reglerna är oviktiga, men han betonade att vi ska agera utifrån en god avsikt.

Problem med teorin

Att vi ska behandla våra medmänniskor väl och inte vara egoistiska kan för många vara en självklarhet. Men när vi ställs inför etiska valsituationer är det kanske så att min handling är bra för vissa människor och sämre för andra. Hur ska jag då prioritera? En andra invändning mot teorin är att det blir svårare att bedöma handlingar utifrån den. Kanske blev konsekvenserna av handlingen katastrofala men den som utförde handlingen säger att hen hade en god avsikt, att hen ville väl.

Tillämpning Etiskt problem 1 Sinnelagsetikern skulle med största sannolikhet svara att du bör rädda liv genom att skänka en slant om du har möjlighet att göra så. Här är en god avsikt att hjälpa människor i nöd. Etiskt problem 2 Precis som i det första dilemmat skulle sinnelagsetikern säga att jag ska göra så gott jag kan för att hjälpa den människa som blir misshandlad. Du bör alltså gripa in, även om du är rädd för att råka illa ut. Annars behandlar du inte din medmänniska som ett mål.

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 49

49

2015-06-24 15:14


Situationsetiken Vad är situationsetiken?

En viktig grund i denna teori är tanken att alla etiska valsituationer är unika. Enligt förespråkarna för denna teori går det därför inte att säga att man i alla lägen ska fokusera på till exempel plikter eller konsekvenser. Man kan fråga sig om det är bra att i alla etiska valsituationer agera utifrån enbart en av de normativa teorierna. Så har kanske du tänkt när du har läst detta kapitel? Det kan kännas rimligt att fokusera på olika saker i olika etiska valsituationer. Ett välgrundat beslut i en sådan situation bygger kanske på att du överväger både själva handlingen i sig och dess konsekvenser. Du kanske dessutom vill ta hänsyn till avsikten och hur en dygdig person skulle agera i samma situation. Man brukar traditionellt säga att den största skiljelinjen går mellan plikt- och konsekvensetiken. Är det egentligen en avgrund mellan dessa två synsätt? Är det inte så att den som i Kants anda agerar så att principen för handlingen skulle kunna upphöjas till allmän lag egentligen resonerar universalistiskt?

Våra normer beror också på vilka förebilder vi har. Fotbollsspelaren Anton Hysén skriver autografer på Liseberg.

50

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 50

2015-06-24 15:14


Analysmodell För att kunna ta ställning till moraliska dilemman krävs det en analys där du bland annat funderar över argument för och emot ett visst agerande. Detta kan du göra med utgångspunkt i de normativa etiska teorier som presenterades i avsnittet ovan. En sådan analys går att relatera till ett övergripande syfte för kursen Religionskunskap 1, nämligen att du ska få ”möjlighet att analysera …, diskutera och argumentera”. Det finns dessutom ett kursmål som lyder att du ska få förutsättning att utveckla din ”förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller”. Att kunna göra en sådan analys är relaterat till två delar i kursens centrala innehåll: • Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. • Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden. Du kan med fördel arbeta utifrån den analysmodell som presenteras i detta avsnitt. 1. Börja med att noga läsa igenom beskrivningen av det fall som du ska ta ställning till. Fundera på vad det etiska problemet är. Om du hinner är det en god idé att du lägger tid på att söka kompletterande information om det aktuella fallet eller liknande fall. 2. Fortsätt med att fundera över hur man kan resonera kring vad som är rätt och fel i dilemmat utifrån olika perspektiv. Här kan de normativa etiska teorierna vara en god utgångspunkt: a. Pliktetik b. Egoistisk konsekvensetik, kort- och långsiktigt c. Universalistisk konsekvensetik, kort- och långsiktigt d. Dygdetik e. Sinnelagsetik Skriv ned argument utifrån de olika perspektiven.

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 51

51

2015-06-24 15:14


Fundera över om det går att bevisa argumenten till exempel med hänvisning till fakta eller mänskliga rättigheter. Sådana bevis, också kallade premisser, bör vara sanna, begripliga och relevanta. Ta gärna hjälp av dina klasskamrater och bolla tankar och idéer med dem. 3. Utifrån de argument som du nu har samlat in bestämmer du dig för din egen tes, det vill säga din åsikt i det dilemma som du ska ta ställning till. Ge några olika argument för din tes. Sträva efter att bevisa varje argument med två till tre premisser. Försök att nyansera genom att ta upp och bemöta något eller några motargument. Om du använder begrepp i din argumentation som kan uppfattas på olika sätt, är det viktigt att du förklarar vad du menar med dessa begrepp. Om det fall som du ska ta ställning till handlar om hur en eller flera individer bör agera i detta särskilda sammanhang (individualetik) kan det vara värdefullt att vidga perspektiven och reflektera över frågan ur ett samhälleligt perspektiv (socialetik). Det kan du med fördel göra kopplat till frågan om ”… vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara …” (se kunskapskraven).

Solidaritet, generositet och medkänsla är centrala dygder i Frälsningsarmén.

52

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 52

2015-06-24 15:14


Etik och livsåskådningar Hur hänger etik och moral ihop med livsåskådningar? I detta avsnitt ska du få lära dig mer om det. Det hör samman med två av kursens övergripande delsyften. Det ena är att du som elev genom avsnittet ”… breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om religioner, livsåskådningar och etiska förhållningssätt och olika tolkningar när det gäller dessa”. Det andra hör samman med att ”undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur människors moraliska förhållningssätt kan motiveras utifrån religioner och livsåskådningar. De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva.” Dessa två delsyften hör i sin tur samman med kursmålet att du ska få förutsättning att utveckla din ”förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.” Avsnittet behandlar två delar av kursens centrala innehåll: • Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden. • Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden.

Bakgrund Vår livsåskådning är en viktig faktor som påverkar vilken etik vi har. Andra viktiga faktorer är vårt kön och vår sexuella läggning, vår etnicitet och vår ålder. Det spelar också roll var vi bor, hur vi lever och vilken utbildning vi har. Sverige är ett land med mångfald. Kristendomens inflytande har minskat jämfört med hur det var för 50 år sedan: Sverige är ett sekulariserat land. Människors värderingar är delvis förändrade. Man pratar ofta om

Sekularisering: en process där religionen tappar i inflytande på samhälls- och individnivå.

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 53

53

2015-06-24 15:14


en värderelativism. Detta innebär att det inte finns några givna värderingar utan att det är upp till individen att avgöra vad som är rätt och fel. Trots mångfalden och sekulariseringen finns det mycket som förenar oss. De flesta av oss har ungefär samma syn på vilka värden som är viktiga i ett gott samhälle. Dessutom finns det handlingar som de flesta tycker är fel, till exempel att döda, stjäla och ljuga. Låt oss börja med att titta på vad som förenar olika livsåskådningars etik.

Centrala värden i livsåskådningarnas etik Människovärdet Människovärdesidén finns i både världsreligionerna och i andra livsåskådningar. Tanken är att vi alla har ett egenvärde som just människor. Det är en medfödd egenskap som handlar om vad vi är och inte vad vi gör. Människovärdesidén är alltså inte kopplad till våra prestationer. Det går inte att förtjäna sitt egenvärde. Vi är alla jämlikar som människor. I judendomen och kristendomen är människan skapad till Guds avbild. Hon har ett förnuft, precis som Gud, och ett inneboende värde. Så här står det i den första Moseboken: Gud sade: ”Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.” Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. (1 Mos. 1:26–27)

Humanismen

Också i den sekulära livsåskådningen humanismen är vårt okränkbara värde centralt. Det är en livsåskådning som uppstod i samband med renässansen och innebar ett återuppväckande av idéer från antiken.

54

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 54

2015-06-24 15:14


Adams skapelse, Michelangelo ca 1511. Enligt judendomen och kristendomen är vi skapade till Guds avbild.

Humanister tycker att vi som människor ska vara fria att utforma vårt liv som vi själva vill. Vårt arv och den miljö vi lever i ska inte begränsa vår frihet och integritet. Tanken att vi människor har vissa grundläggande rättigheter hör samman med människovärdesidén. FN har i sin allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna deklarerat att varje människa har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. I Sverige finns det en diskrimineringslag som ska skydda oss mot kränkningar. Vi kan alla förvänta oss att bli behandlade på samma sätt. Vi ska inte bli särbehandlade på grund av vår ålder och vårt kön eller vår etnicitet och vår sexuella läggning. Inte heller på grund av vår eventuella livsåskådning eller vårt eventuella funktionshinder. Det är en kränkning av vårt människovärde när vi inte blir behandlade i enlighet med vårt värde. Det handlar om ett brott mot de rättigheter vi har. Förbundet Humanisterna i Sverige ger i sitt idéprogram exempel på sådana brott mot de mänskliga rättigheterna: Kvinnor, sexuella minoriteter och barn är i delar av världen närmast rättslösa. En repressiv sexualmoral leder till utstötning, förföljelse och våld mot individer, som inte följer traditionella normer.

Deras beskrivning är välgrundad. År 2014 är till exempel homosexuali-

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 55

55

2015-06-24 15:15


tet förbjudet i över 70 länder. I fem länder är homosexuella handlingar belagda med dödstraff, till exempel i Iran och Sudan. När denna bok skrivs har Uganda nyligen infört en mycket omtalad anti-homolagstiftning.

Feminismen

Människovärdet är viktigt även inom feminismen. Vi har alla samma värde, oavsett kön. Feminismen är en sekulär livsåskådning som förespråkar jämställdhet mellan män och kvinnor. Ett mål brukar vara att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter. En vanlig feministisk tanke är att könets egenskaper är något som konstrueras, till exempel i samband med att pojkar och flickor uppfostras i den kultur och den tid de lever i. Man brukar skilja mellan två huvudtyper av feminism: särartsfeminism och likhetsfeminism. Enligt särartsfeminismen får man inte blunda för att män och kvinnor har sin biologiska särart men de ska ändå ha samma möjligheter och rättigheter. I kontrast till detta poängterar likhetsfeminister att likheterna mellan könen är större än skillnaderna, och att det är detta som är det viktiga. Inom religionsforskningen finns det ett område som kallas feministteologi. Här utgår religionsstudiet ifrån genusteori. Det innebär att man undersöker till exempel hur kön konstrueras i religiösa traditioner på mikro-, meso- och makronivå. Man studerar till exempel vilka som har makt och vilka som saknar det och hur detta motiveras. En viktig utgångspunkt i feministteologin är att det är män som skapar, tolkar och för vidare religioner och att religionerna dessutom i stor utsträckning vänder sig till män. Ett mål inom feministteologin är att synliggöra hur kvinnor upplever, tolkar och praktiserar religion.

Den gyllene regeln Ett annat exempel på en gemensam etisk idé i olika livsåskådningar är den så kallade gyllene regeln. Den går ut på att man ska handla mot sina medmänniskor så som man själv vill bli behandlad. Den uppmanar alltså till reciprocitet. Så här står det i de olika världsreligionernas heliga skrifter:

56

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 56

2015-06-24 15:15


Buddhistmunkar i Burma gör sig tillgängliga för lekfolkets gåvor – ett exempel på reciprocitet.

Judendom: Du skall inte ta hämnd och inte hysa vrede mot någon i ditt folk, utan du skall älska din nästa som dig själv. (3 Mos. 18) Kristendom: Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger. (Matteus 7:12) Islam: Ingen av er är i sanning en troende förrän han önskar detsamma för sin broder som han önskar för sig själv. (Bukhari och Muslim, haditherna) Buddhism: På fem sätt bör man hjälpa sina vänner och tjänare – genom storsinthet, vänlighet och godhet, genom att behandla dem så som man själv vill bli behandlad och genom att vara fullkomligt rättrådig. (Sigalovada Sutta i Digha Nikaya) Hinduism: Detta är summan av plikterna: Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta, om det gjordes mot dig. (Mahābhārata 5:17)

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 57

57

2015-06-24 15:15


Solidaritet, generositet och medkänsla är viktiga dygder i alla världsreligionerna. Det handlar precis som i den gyllene regeln om en uppmaning till empati. Så här står det i de olika världsreligionernas heliga skrifter: Judendom: Sträva efter rättvisa, stöd den förtryckte. För den faderlöses talan, skaffa änkan rätt. (Jesaja 1:17) Kristendom: Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig. Då kommer de rättfärdiga att fråga: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig att dricka? När såg vi dig hemlös och tog hand om dig eller naken och gav dig kläder? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig? Kungen skall svara dem: Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig. (Matteus 25: 35–40) Islam: Så uppträder inte de som med allvar ger sig hän åt sin andakt och som oförtröttligt förrättar sin bön, och som av vad de äger anslår rättmätiga andelar åt tiggarna och dem som i tysthet lider nöd. (Koranen 70:22–25) Den är inte en sann troende som äter sig mätt medan hans granne inte har mat att äta. (haditherna) Hinduism: En givare är den som ger åt tiggaren, där torftig i behov av mat han vandrar. Vid rop på hjälp är han beredd till tjänst och gör tiggaren till vän för all framtid. Den är inte vän, som inte skänker näring åt vännen och den trogne följeslagaren. --- Åt hjälpbehövande den rike ger, och har livets vandringsväg för ögonen. Ty lyckan rullar hit och dit som vagnshjul, den stannar än hos en, än hos en annan. --- En vän som ger står över den som inte ger. (Rigveda 117: 3–7) Buddhism: Den som handlar illa mot en oskyldig, mot en ren och fläckfri människa, på honom, den oförståndige, återfaller det onda, liksom fint damm som kastas mot vinden. (Dhammapada 125 i Sutta Pitaka)

De här citaten pekar på samma sak: vi ska vara solidariska mot de som förtrycks. Vi ska visa medkänsla mot de som inte har någon, mot de hemlösa, mot tiggare. Alla världsreligionerna säger detta. Ett exempel: i islam är solidariteten en mycket central tanke. Den är så viktig att den

58

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 58

2015-06-24 15:15


Muslimer i New Delhi samlas mot slutet av Ramadan. En tanke med fastemånaden är att utveckla de fastande muslimernas empati.

räknas som en av de fem så kallade pelarna (se s. 323). Allmosan, zakāt, sker årligen i samband med fastemånaden och då ska den som har en förmögenhet skänka 2,5 % av den till fattiga och behövande. Tanken är att Gud belönar denna solidaritet: Vad ni lånar ut i ockersyfte för att det skall växa [i värde] på bekostnad av [andra] människors egendom, växer inte [i värde] inför Gud; men det ni ger till de behövande för att vinna Guds välbehag [välsignar Han] med en mångdubbel belöning. (Koranen 30:39)

En annan av islams fem pelare är fastan, sawn. I samband med den får man inte annat än i undantagsfall äta från det att solen går upp tills det att den går ned. Det gör man delvis för att få en inblick i hur den som svälter har det. Det utvecklar ens empati. Kan man inte själv fasta under fastemånaden går det att kompensera för det genom att ge mat till hungrande människor. Återigen handlar det alltså om solidaritet och medkänsla. Ett annat exempel är hinduismen. Här bygger solidaritets-

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 59

59

2015-06-24 15:15


tanken på att allt som är levande hänger samman. Orsaken till detta är att allt som lever har en själ, atman. Alla dessa individuella själar hör ihop med världssjälen, brahman. På hinduismens heliga språk, sanskrit, uttrycker man detta som tat twam asi. Det betyder ”du är det”. Allt hör alltså samman och därför ska vi vara solidariska och empatiska.

Belöningar för gott handlande Det finns naturligtvis också en del skillnader mellan livsåskådningarnas etik. En sådan kan vara vad som motiverar individen att göra det rätta. I grunden resonerar nog många troende pliktetiskt. Man gör alltså det som enligt religionen är det rätta för att det är ens plikt. Men kanske blir man också motiverad av de goda konsekvenserna av de rätta handlingarna. Judar, kristna och muslimer tänker sig att goda handlingar belönas både här i livet och efter döden. Ibland pratar man om en paradisisk tillvaro för den som levt rätt och en helvetisk för den som levt fel. För hinduer och buddhister kan det handla om att göra rätt för att få en god återfödelse eller att helt slippa ifrån samsara. Paradiset blir då för hindun moksha, för buddhisten nirvana. Helvetet blir att tvingas till nya liv i det eviga kretsloppet av födelse, liv, död och återfödelse. Återigen är kanske likheterna mellan religionerna större än skillnaderna. Låt oss studera ett område där de olika livsåskådningarna inte har likartade synsätt: miljöetik.

Miljöetik Ett område där det finns skilda uppfattningar inom olika livsåskådningar är synen på djur och natur, miljöetiken. Det finns de som invänder mot människovärdesidén med utgångspunkt i att denna med sitt fokus på oss människor utesluter djur. Kritikerna tycker att det är fel att djur inte anses ha lika högt värde och samma rättigheter som vi människor. De menar att det bland annat leder till att djur blir utsatta för plågsamma djurförsök utan att det upplevs som ett brott. Peter Singer formulerar en sådan kritik i Djurens frigörelse (1975):

60

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 60

2015-06-24 15:15


Har korallreven ett egenvärde eller ett nyttovärde?

Exploateringen av försöksdjur är en del av det vidare problemet med artförtryck. Troligen kan denna exploatering inte försvinna helt förrän artförtrycket i sig försvunnit. Men en dag kommer våra barnbarn att läsa om vad som pågick i laborationerna på 1900-talet. Och när de ser vad människor som i övrigt är civiliserade kan göra kommer de säkerligen att känna samma förfäran och skepsis som vi idag känner när vi läser om de ohyggligheter som förekom vid romerska gladiatorspel eller slavhandeln på sjuttonhundratalet.

Singer tycker att djurförsök endast kan vara berättigade om de ger viktig kunskap som kan rädda människoliv. Men den princip som bör gälla i vårt förhållande till djur är att också de har intressen och rättigheter som måste värnas. Det handlar till exempel om rätten till liv, frihet och välbefinnande. Runt om i världen har man de senaste åren lagstiftat på ett sätt som ligger i linje med Singers tankar. 1999 stiftade man en lag på Nya Zeeland som gör det förbjudet att använda gorillor, schimpanser, bonoboer och orangutanger i forskning och djurförsök. 2008 antog det spanska parlamentet en resolution om att garantera dessa aparter rätten till liv och frihet. Det finns också de som vänder sig mot människovärdesidén ur ett ekologiskt perspektiv. Tanken på människans unika ställning kan leda till

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 61

61

2015-06-24 15:15


Har människan ett ansvar att rädda den akut hotade mexikanska axolotlen (Ambystoma mexicanus)?

synsättet att naturen inte har ett egenvärde utan enbart ett nyttovärde. Detta resulterar enligt kritikerna i att vi istället för att se oss som en del av det ekologiska systemet skövlar och förstör naturen. Med Rachel Carsons (1907–1964) Tyst vår (1962) fick ett sådan ekologiskt synsätt sitt genombrott. I den visar hon bland annat på de negativa följderna av att använda gifter vid insektsbekämpning.

Ekosofin

En annan välkänd ekolog är den norske filosofen Arne Næss (1912– 2009). Med sin Ekologi, samhälle och livsstil (1976) kom han med ett viktigt bidrag till debatten. Han är en av de mest kända företrädarna för den så kallade ekosofin. Det är en livsåskådning enligt vilken allt som lever hör ihop som en del av den ekosfär som inrymmer ekosystemet. Såväl djur som natur har ett egenvärde enligt ekosofin. Det kallas att ha en biocentrisk ståndpunkt. Många ekosofer anser att det är viktigt att bevara naturens mångfald genom att kämpa för utrotningshotade djurarter och att säkerställa att försöksdjur inte blir utsatta för lidande. Utifrån dessa tankegångar drar man slutsatsen att vi enbart bör producera varor och tjänster som såväl kort- som mer långsiktigt gynnar både oss människor och djur och natur. Dessutom ska vi människor inte slösa på naturresurserna. Det långsiktiga perspektivet handlar

62

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 62

2015-06-24 15:15


om intergenerationell rättvisa. Med detta menar man att vi ska bevara naturen till kommande generationer. Ett sådant synsätt uttrycker Peter Singer så här: ”Vi måste vara försiktiga så vi inte påför de generationer som kommer efter oss … irreparabla förluster”. Ekosofins tankar om naturen verkar ha fått ett stort genomslag i Sverige sedan 1970-talet. Undersökningar genomförda av forskare knutna till Uppsala universitet visar att ungefär två tredjedelar av de tillfrågade svenskarna tycker att naturen har ett egenvärde. Ungefär hälften anser att djur och människor har samma värde.

Miljöetik i världsreligionerna

Synen på djur och natur skiljer sig åt såväl inom som mellan religioner. Det finns judar och kristna som med utgångspunkt i Bibeln menar att människan har en särställning som ger oss rätten att betrakta djur och natur som nyttovärden: Gud sade: ”Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.” (1 Mos. 1: 26)

Detta kallas att ha en antropocentrisk uppfattning. Samtidigt finns det de som med utgångspunkt i första Moseboken påstår att vi har ett stort ansvar för djur och natur. Så här skriver till exempel den kristne biologen och författaren Stefan Edman (1946–) i Jordens sång (1988): Djupast sett demonstrerar det kraftfullt en kärnpunkt i kristet förvaltarskap: Jorden är herrens! Ingen kan egentligen äga den för egen del, betrakta den som sin, köpa, sälja eller spekulera i mark. Människan är, som det står i 3 Mos. 25. en ’gäst och främling’ i Guds land, på planeten Jorden med alla dess rikedomar. Hon kan bara låna och ömsint bruka Guds egendom, till egen och andras välsignelse.

En likartad uppfattning om vår natur finns också bland företrädare för andra religioner. Inom såväl hinduismen och buddhismen som

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 63

63

2015-06-24 15:15


Jainismen: en indisk religion som växte fram samtidigt som buddhismen.

jainismen finns tanken att allt levande hänger samman. En viktig princip i alla tre religionerna är icke-våld, ahimsa. Hinduer tänker sig att man skadar Gud om man använder våld mot någon levande varelse. Detta för att allt levande har en själ. Man drar därför på sig dålig karma om man använder våld. Samtidigt förekommer djuroffer inom hinduismen. Man offrar djur för att skydda sig själv och sin familj från olyckor. Det kan till exempel handla om att offra en tupp eller en get när man har köpt en ny bil. Blodet från djuret sprutas över någon guds eller gudinnas staty, till exempel Kalis. På så sätt tänker man sig att man stillar gudens eller gudinnans blodtörst och skyddar familjen från olyckor i den nya bilen. I hinduismen finns det samtidigt djur som är heliga. Detta gäller inte minst kon. Anledningen till att kon är helig är kanske framför

Den indiske aktivisten Anna Hazare (1937–) kämpar mot korruption med icke-våldsmetoder helt i Gandhis anda.

64

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 64

2015-06-24 15:15


allt att den förknippas med gudavärlden. I hinduiska myter berättas det exempelvis att guden Shiva rider på en ko och att Krishna beskyddar dem. Ett annat viktigt skäl är kons nyttovärde. I Indien använder man kor som dragdjur i åkerbruket och dricker och lagar mat med deras mjölk. Dessutom använder man deras urin till traditionella läkemedel och deras gödsel som bränsle. I kontrast till detta äter majoriteten av judar, kristna och muslimer nötkött.

Myt: en religiöst motiverad berättelse. Ofta ger myter mening åt människans tillvaro genom att svara på existentiella frågor som till exempel hur världen kom till.

Inom buddhismen tar man avstånd från djuroffer och vegetarianism rekommenderas, även om det inte är obligatoriskt. Många buddhister tycker att man ska omfatta allt levande med samma medkänsla. Det är då fel att döda djur. Samtidigt är köttätande vanligt bland buddhister. Vissa säger att det är okej att äta kött om det är någon annan som har slaktat djuret. För jainister är icke-våld ett mycket viktigt inslag i religionen. Det finns jainister som sveper med en påfågelfjäderkvast framför sig när de går så att de inte ska råka trampa på någon insekt.

Avslutande reflektioner Man kan påstå att alla världsreligionerna har plikt-, konsekvens-, dygdoch sinnelagsetiska inslag. Ska man generalisera är det möjligt att påstå att kristendomen är mindre lagbunden än såväl judendom som islam, även om etiska regler är viktiga också inom kristendomen. Det centrala i kristendomen är att ha en god avsikt bakom sitt handlande, att ha ett kärleksfullt sinnelag. Det är alltså en livsåskådning som förespråkar sinnelagsetiken. Vissa kristna hävdar att den enda regeln som betyder något är den gyllene regeln. En tanke bland kristna är att Kristus inkarneras i varje människa. Så det vi gör mot vår medmänniska gör vi indirekt mot Kristus: ”Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.” (Matteus 25:40) Liknande tankegångar finns även i andra religioner. Så här säger den välkände judiske läraren Rabbi Hillel, verksam i Jerusalem årtiondena kring Kristi födelse: ”Vad du själv avskyr skall du inte göra din nästa: detta är hela Torah. Allt annat är kommentarer till det. Gå och gör detta!”. Samtidigt kan man hävda att judendomen är en pliktetisk religion. Man

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 65

65

2015-06-24 15:15


Vilka plikter du har som hindu beror bland annat på ditt kön, din ålder och din kasttillhörighet. Detta är en påtaglig verklighet för denna unga indiska kvinna.

uppfyller det förbund som Gud slöt med det israelitiska folket, företrätt av Moses, genom att följa Lagen. Även islam är en pliktetisk religion. Islam blir ofta beskriven som en religion där man fäster större vikt vid rätt handling (ortopraxi) än rätt tro (ortodoxi). I hinduismen är det mycket viktigt att följa de plikter du har, din dharma. Vilka plikter du har beror bland annat på ditt kön, din ålder och din kasttillhörighet. Så också hinduismen är en pliktetisk religion. När det gäller buddhismen är det viktigt att du har en god avsikt när du agerar, att ditt sinne är fyllt med kärlek och medkänsla. Det gör buddhismen till en sinnelagsetisk

66

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 66

2015-06-24 15:15


religion. I samtliga religiösa livsåskådningar finns dygdetiska inslag. Dygder som solidaritet, förlåtelse och ärlighet hyllas. Det är viktigt att komma ihåg att alla individer inom en viss livsåskådningstradition inte gör och tänker på samma sätt. Även inom en och samma livsåskådning kan alltså människor leva i olika etiska världar. Det är något vi ibland glömmer bort. Stor betydelse för vår identitet har till exempel vår ålder och vårt kön, vår klass och vår etnicitet. Även vilken kultur vi lever i och vilken tid spelar roll. En konsekvens av dessa olika etiska världar kan bli att religionsutövare inom en och samma tradition tolkar de heliga skrifternas texter på helt olika sätt. Det kan vi ibland uppleva som förvirrande. Men egentligen är det inte alls konstigt om man tänker efter. Ett exempel på detta är att det finns buddhister som med bestämdhet säger att både män och kvinnor kan nå nirvana, medan det finns andra som påstår att bara män kan nå detta mål. Detta gör de med utgångspunkt i samma heliga skrifter. Det handlar alltså om en tolkningsfråga. Hur man tolkar beror på vilken etisk värld man lever i. Så kallade fundamentalister står för en bokstavstolkning: ”ordet står fast”. Det innebär att den etik som finns i de religiösa urkunderna står fast och gäller oberoende av tid, kultur och sammanhang. Detta kan delvis betraktas som en reaktion mot vår tids värderelativism. Andra menar att den etik som de religiösa traditionerna eller skrifterna uttrycker måste anpassas till den tid, den kultur och det sammanhang man lever i: ”den etiska kärnan står fast”. Det är en modernistisk hållning. För vissa leder en sådan anpassning till att man helt enkelt struntar i vissa av de regler som finns i de heliga skrifterna. Ett konkret exempel på detta är de stora variationer som finns i hur judar tänker kring shabbatens arbetsförbud. Vissa judar undviker konsekvent allt som man kan uppfatta som arbete under shabbaten. De gör en bokstavstolkning. Andra ser inga problem med att arbeta också denna dag eftersom de menar att arbetsförbudet inte tillhör den etiska kärnan i judendomen.

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 67

67

2015-06-24 15:15


Vad har du fått med dig? 1. Vad är skillnaden mellan etik och moral?

11. Vad betyder följande begrepp? – altruism

2. Vad är skillnaden mellan egen- och nyttovärde?

– antropocentrism

3. Hur förhåller sig etik till juridik?

– behovsprincipen

4. Redogör för olika teorier om varför vi har en moral. 5. Vad är skillnaden mellan plikt-, konsekvens-, sinnelags-, dygd- och situationsetik? Vad finns det för problem med respektive teori? 6. Ge exempel på centrala etiska värden som går igen i de olika religionerna och sekulära livsåskådningarna. 7. Vad har humanismen för filosofiska ideal?

– autonomiprincipen – biocentrism – dubbelmoral – dygd – egenvärde – ekosofi – empati – etik – gruppegoism – gyllene regeln – humanism – individualetik – kommunitarism

8. Vad har ekosofin för filosofiska ideal?

– libertarianism

9. Hur kan man med utgångspunkt i olika livsåskådningar argumentera för att djur och natur har ett egenvärde?

– likhetsprincipen

10. Vad har feminismen för filosofiska ideal?

– livsvärdesprincipen – meritprincipen – moral – människovärdesidén – nyttovärde – reciprocitet – socialetik – universalism – utilitarism

68

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 68

2015-06-24 15:15


Diskussions- och fördjupningsfrågor Plikt- och sinnelagsetik 1. Enligt Immanuel Kant är det viktigt att agera moraliskt med en god avsikt. Detta innebär enligt honom att låta handlandet styras av en förnuftsbaserad pliktkänsla snarare än att till exempel tänka på vad konsekvenserna av handlingen blir. Håller du med Kant om att man alltid ska göra det rätta just för att det är det rätta? Tänk dig in i en situation där du väljer att tala sanning för att du är rädd för risken att bli avslöjad som lögnare. Så kan det till exempel vara för vissa vittnen, som för att inte anklagas för mened talar sanning. Har du inte gjort rätt som talat sanning, även om motivet var egoistiskt? Föreställ dig att en person räddar någon från att drunkna för att få en belöning – gjorde hen inte rätt även om avsikten var egoistisk? 2. Så här skriver Stefan Einhorn (1955–) i sin bok Konsten att vara snäll: ”För mig är en snäll människa en individ som lever med etiken i sitt hjärta. En snäll människa bär i sitt medvetande ständigt med sig omtanken om medmänniskan”. Varför är det så viktigt att vi behandlar våra medmänniskor som mål med ett egenvärde och inte som medel med ett nyttovärde? Koppla ditt svar till tanken om ett gott liv och ett gott samhälle. 3. Altruism innebär att man agerar osjälviskt genom att uppoffra sig eller hjälpa en annan människa, som man inte har släktband till, utan att förvänta sig att vinna något själv på det. Tror du att altruism i denna betydelse existerar? Följande citat

kan vara en utgångspunkt för diskussionen: ”Livet är så vist inrättat att ingen på allvar kan försöka hjälpa en annan utan att hjälpa sig själv” (Ralph Waldo Emerson). 4. Föreställ dig att du har en riktigt bra kompis som kommer hem till dig efter ett frisörbesök. Du tycker inte alls om den nya frisyren. Kompisen frågar vad du tycker om den. Du ställs nu inför ett moraliskt problem. Utifrån pliktetiken bör du tala sanning och säga att du tycker att frisyren är ful. Ur ett utilitaristiskt synsätt ska du försöka minimera olycka/olust, varför det är bättre att säga att du tycker att den är jättefin även om det är en lögn. Vad tycker du - bör du säga till din kompis som det är eller ska du ljuga för att göra henne glad? Finns det situationer då det är en moralisk skyldighet att tala sanning, även om konsekvenserna blir dåliga?

Konsekvensetik 5. Säkerhetspolisen har efter en längre tids spaning bestämt sig för att ta in en person till förhör. De vet att denna person har en god inblick i ett planerat terrorattentat riktat mot ett civilt mål, ett attentat vid vilket det finns en risk att hundratals kommer att dödas. Personen vägrar dock att samarbeta och avslöja något om planerna. Förhörsledarna bestämmer sig för att tillgripa tortyr för att få fram den information de behöver för att förhindra terrorattentatet. Är det rätt att tortera en

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 69

69

2015-06-24 15:15


person för att rädda livet på hundratals andra? Förklara hur en utilitarist respektive en pliktetiker skulle kunna resonera. Vilka värden står på spel? 6. Kan krig någonsin berättigas utifrån tanken att ändamålen helgar medlen? Enligt Just War Theory måste sex villkor vara uppfyllda för att en krigshandling ska anses motiverad: a. Ett gott skäl måste föreligga, det vill säga att ett ingripande krävs för att skydda liv från överhängande och grav fara, b. Man måste ha en god avsikt, med vilket man vanligtvis menar att få slut på dödandet och etablerandet av fred, c. Kriget måste föras av en kompetent, legitim krigsmakt, d. Kriget måste ha en hög sannolikhet för framgång, e. Krig måste vara den sista utvägen och f. Användandet av militärt våld måste vara proportionellt. Kan du komma på någon krigshandling som du menar uppfyller alla dessa villkor? 7. Utilitaristen John Stuart Mill hävdade att man skulle skydda individers rättigheter för att det i längden leder till största möjliga mängd lycka till största möjliga mängd människor. Håller du med Mill? Eller har de mänskliga rättigheterna ett egenvärde?

Dygdetik 8. Vad anser du om dygdetikens tanke att det viktiga är hur vi människor bör vara, inte att ange vad som är rätt och fel handlingar? Vilka är de fem viktigaste dygderna enligt dig? 9. Aristoteles menade att rättvisa uppnås om varje person får det hen förtjänar/ har rätt till (meritprincipen). För att avgöra

70

vem som har rätt till vad, ska man enligt Aristoteles fundera över målet med det som ska fördelas. Om till exempel målet med universitet är att ägna sig åt vetenskapligt arbete och belöna vetenskaplig spetskompetens, så bör man ta in de studenter som har bäst akademiska meriter. I ett uppmärksammat amerikanskt rättsfall 1996, stämde Cheryl Hopwood, en vit kvinna från en överklassfamilj, Texas Law School. Hon menade att hon utsatts för diskriminering, en negativ särbehandling, på grund av sin etnicitet. Detta för att hon inte blivit antagen till utbildningen trots att hon hade högre betyg och provresultat än flera av de antagna med minoritetsbakgrund. Anser du att Texas Law School gjorde rätt som positivt särbehandlade etniska minoriteter i sin strävan efter mångfald?

Rättighetsetik 10. Vissa människor menar att varje individs frihet från tvång är ett oerhört viktigt värde. Därför är det fel till exempel att lagstadga om bärande av säkerhetsbälte och förbjuda cannabis-rökning. Måste vi som individer vara beredda att ge upp en viss del av vår frihet, precis som Thomas Hobbes hävdade, för att få förmånen att leva i ett säkert och civiliserat samhälle? Bör man legalisera cannabis och köp av sexuella tjänster, utifrån autonomiprincipen? Vilka värden hotas av en sådan legalisering? 11. Vissa libertarianer betraktar skatt som en påtvingad omfördelning av pengar från rika till fattiga, vilken strider mot varje

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 70

2015-06-24 15:15


individs rätt till frihet. De hänvisar också till att när en individ beskattas är det en slags stöld, alltså ett brott mot äganderätten. Vad anser du om detta resonemang? Är solidaritet ett viktigare värde än varje individs rätt till frihet och egendom?

Tillämpningsövning 12. Anna och Karin har varit ett par i tretton år. De har tre barn: Linda, Linus och Lisette. Anna har de senaste två åren varit sjukskriven för utbrändhet. Karin arbetar heltid som säljare. Familjens ekonomi har blivit kraftigt försämrad sedan Anna blev sjukskriven. Karin upplever hemsituationen som påfrestande. I samband med en säljresa är hon otrogen. Efteråt känner hon dåligt samvete; hon känner att hon svikit Anna och barnen. Ett par månader efter otroheten berättar hon för Anna. Hon säger att hon ärligt ångrar sig och lovar att det aldrig kommer att hända igen, något hon verkligen menar. Anna blir förkrossad. Efter att Karin har avslöjat sin otrohet blir hennes och Annas relation kraftigt försämrad – de grälar ofta. Det går så långt att de bestämmer sig för att separera. Linda, Linus och Lisette tillbringar varannan vecka hemma hos Anna, och varannan vecka hemma hos Karin. Barnen har påverkats i olika grad av skilsmässan: Linda och Linus mår dåligt av situationen, både av att föräldrarna är skilda, och av att behöva bo varannan vecka hos Anna respektive Karin, medan Lisette tycker att det är skönt att slippa höra dem gräla. Gjorde Karin rätt som avslöjade sin otrohet? Utgå ifrån de etiska modellerna i ditt svar.

Ett gott liv och ett gott samhälle 13. Innebär ett gott liv att man alltid, i alla lägen, väljer det mest moraliskt rätta och hedervärda, det vill säga att man lever som ett ”moraliskt helgon”? Den australiska filosofen John Mackie (1917–1981) hävdar att moralen måste vara rimlig och uppnåelig. Vad är rimligt enligt dig? Ann Heberlein (1970–) skriver i boken En liten bok om ondska att ”[g]odhet är att se över sin egen horisont, att ta hänsyn till andra människor utan att förlora sig själv. Vi har nämligen moraliska plikter också i relation till oss själva, bland annat att leva på ett sådant sätt att vi bibehåller vår självrespekt”. Vad är godhet enligt dig? Vad finns det för kopplingar mellan godhet och ett gott liv? 14. Vad innebär ett gott samhälle som du ser det? Hur bör vi tänka i fråga om etik och moral för att skapa ett sådant? Handlar det i huvudsak om att följa lagar, regler och normer (pliktetik), att tänka på konsekvenserna för alla som påverkas av våra handlingsval (universalistisk konsekvensetik), att handla så mot andra som man själv vill bli behandlad (sinnelagsetik) eller att vara en god människa med goda karaktärsdrag (dygdetik)? Kanske handlar det inte om någon enskild normativ etisk teori som den rätta, utan om att varje situation är unik (situationsetik)? Oavsett vad, kan man fundera över vilka värden som är viktigast att uppnå: varje människas rätt att bestämma över sitt eget liv, alla människors lika värde, solidaritet med de svaga i samhället, jämställdhet …?

ETIK OCH MORAL

En manniska Religion.indb 71

71

2015-06-24 15:15


En människa, tusen världar är ett komplett material för kursen Religionskunskap 1. Boken beskriver världsreligionerna utifrån deras historia och samtida uttryck, utifrån människosyn och gudsuppfattning och i relation till kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomiska förhållanden. Dessutom tar den upp centrala likheter och skillnader mellan dem. Läromedlet beskriver också relationen mellan religion och vetenskap ur ett historiskt och nutida perspektiv. De normativa etiska teorierna presenteras, problematiseras och tillämpas på religiösa och ickereligiösa livsåskådningar. I ett avslutande kapitel jämförs livsåskådningarnas ritualer och högtider. Varje kapitel kopplar an till det centrala innehållet i kursen. Både lärare och elever kan tydligt se vilka kunskapskrav som behandlas i varje del. Med En människa, tusen världar får du ett gediget och genomarbetat material till religionskursen.

RELIGIONSKUNSKAP 1

En människa,

TUSEN VÄRLDAR

Robert Tuveson

Robert Tuveson har varit gymnasielärare i 15 år. Han undervisar i religionskunskap, svenska och engelska på Fridagymnasiet i Vänersborg.

En människa, TUSEN VÄRLDAR

En människa, tusen världar är ett läromedel i religionskunskap för högskoleförberedande program. Det är ett material som lyfter diskussionen, livsfrågorna och samtiden. Som pekar på mångfalden, ökar förståelsen och fördjupar kunskaperna. Ett modernt läromedel, förankrat i omvärlden och nutiden. Människan är en enda, men världarna är tusen.

Robert Tuveson

En manniska omslag.indd 2

2015-06-24 07:38

Profile for Smakprov Media AB

9789140687470  

9789140687470  

Profile for smakprov