9789140695598

Page 1

Läromedel i sociologi Johan Forsell

Läromedel i

sociologi Johan Forsell

Läromedel i sociologi är en reviderad och uppdaterad upplaga av Lärobok i sociologi. Den ger en intresseväckande och gedigen introduktion i ämnet. Boken är specifikt framtagen för att följa kursen Sociologi, 100p. Läromedel i sociologi är också ett bra stöd för kurserna Etnicitet och kulturmöten samt Ungdomskulturer, eftersom den innehåller ett särskilt kapitel om etnicitet samt genomgående tar upp kulturbegreppet. Boken innehåller dessutom ett eget kapitel om sociologisk metod där bland annat intervjumetodik och genomförande av enkätundersökningar tas upp. Läromedel i sociologi konkretiserar och fördjupar ämnet genom aktuella och spännande nedslag i verkligheten. Reflektionsfrågor får eleven att sätta teorin i sitt vardagliga sammanhang. I övningar får läsaren själv använda sina erfarenheter och kunskaper för att skapa förståelse för sig själv och interaktionen med andra. Genom att boken gör sociologin relevant för läsaren väcker den intresse och lust till ämnet.

Johan Forsell har en bakgrund som journalist och gymnasielärare och doktorerar nu i pedagogik vid Linköpings universitet.

Läromedel i

sociologi Johan Forsell ISBN 978-91-40-69559-8

9

789140 695598



innehåll Innehåll Förord

3

Innehåll 5 Kapitel 1 – Det sociologiska tänkandet 7 Case: Morgonsociologi 9 Vad är sociologi? 10 Sammanfattning/Centrala begrepp/Uppgifter/Läs mer 18 Kapitel 2 – Sociologins klassiker Case: 1800-talets London Sociologin växer fram Auguste Comte – sociologins fader Émile Durkheim – struktur och integration Karl Marx – ekonomi och klasskamp Georg Simmel – interaktion och växelverkan Jämförelse av de fyra klassikerna Arvet från klassikerna Sammanfattning/Centrala begrepp/Uppgifter/Läs mer

35 21 22 24 26 32 42 46 47 48

Kapitel 3 – Individen och den skapade identiteten Case: Du blir där du växer upp På marken i parken Socialisation Vår sociala identitet Jaget och maskerna Spegeljaget och stämplingsteorin Den postmoderna människan Identitet på nätet Sammanfattning/Centrala begrepp/Uppgifter/Läs mer

50 51 52 53 59 65 68 69 73 77

Kapitel 4 – Sociologi på gruppnivå Case: Det brinner i förorten Från en kulle i parken Symbolisk interaktionism Kultur binder människor samman Vad man får göra och inte göra Social kontroll Kriminologi

80 81 82 83 87 89 93 97


Marginalisering 104 Kategorisering 105 Sammanfattning/Centrala begrepp/Uppgifter/Läs mer 109 Kapitel 5 – Strukturens påverkan på individen 112 Case: Heaven´s Gate 113 Stigar och gångar 114 Funktionalism 116 Parsons handlingsteori 118 Struktur och (o)frihet 122 Religion ur sociologiskt perspektiv 122 Struktureringsteorin 128 Social konstruktion 129 Foucault och diskurserna 132 Sammanfattning/Centrala begrepp/Uppgifter/Läs mer 134 Kapitel 6 – Klass – ekonomi, arbete och status 136 Case: Vad ska du bli när du blir stor? 137 Klass, jämlikhet och rättvisa 138 Dagens klasser 146 Pierre Bourdieu – kapital och habitus 149 Klassernas reproduktion 154 Olika samhällen – olika förutsättningar 156 Klassbegreppet idag 157 Sammanfattning/Centrala begrepp/Uppgifter/Läs mer 161 Kapitel 7 – Etnicitet och mångkultur – delad tillhörighet 164 Case: En svensk, en tysk och en italienare 165 Etnicitet – en social konstruktion 166 Ett socialt begrepp 167 Bör vi hellre prata om kultur? 173 Rasism, fördomar och diskriminering 174 Rasismens olika former 177 Islamofobi 181 Våldsam intolerans 182 Vi och dom – svensk eller invandrare? 183 Etnisk integration – vilket samhälle ska vi sträva efter? 184 Former av integration 186 Kulturkrock 188 Sammanfattning/Centrala begrepp/Uppgifter/Läs mer 190 6


innehåll Kapitel 8 – Genus – det socialt skapade könet 192 Case: Skillnader mellan män och kvinnor 193 Skapade kvinnor och män 194 Intersektionalitet 199 Feminism 200 Mannen som norm 205 Den inlärda könsrollen 207 Ojämlikheten lever i strukturerna 208 Sammanfattning/Centrala begrepp/Uppgifter/Läs mer 212 Kapitel 9 – Sociologisk metod Att forska – att undersöka Kvantitativa och kvalitativa undersökningar Litteraturstudien Kvalitativa intervjuer Observation som metod Enkätundersökningen Sammanfattning/Centrala begrepp/Läs mer

214 216 217 220 222 228 234 240

Person- och sakregister

242

Bildförteckning

246

7


2

Sociologins klassiker ”Det var en kuslig morgon, det blåste och regnade häftigt och stora vattenpölar hade bildats på gatorna. Inte en enda levande varelse syntes i denna del av staden.”

Charles Dickens


case 1800-talets London I gryningen hade de kommit in på Bethnal Green Road. Så småningom började man öppna butikerna och en och annan människa visade sig ute på gatan. Sedan kom grupper av arbetare på väg till sina arbetsplatser, män kvinnor med fiskkorgar på huvudet, vagnar dragna av åsnor och lastade med grönsaker, stora vagnar med levande boskap eller slaktade kreatur, mjölkkärror med spannar – en jämn ström av människor, som var på väg till stadens östra förstäder med livsmedel av olika slag. Då de närmade sig City ökades bullret och trafiken efter hand. I Smithfield blev larmet så öronbedövande att Oliver häpnade. Det var marknadsdag. Marken var täckt med ett lager av smuts och dy som gick ända upp till fotknölarna. En tät ånga steg upp från djurens kroppar och blandades med dimman som hängde över staden. Alla boskapskättarna mitt på marknadsplatsen var fyllda med får. I rännstenen stod kor och oxar tjudrade i långa rader. Lantbrukare, slaktare, kreaturshandlare, försäljare, pojkar, tjuvar, dagdrivare och luffare rörde sig om varandra i folkmassan. Kreaturshandlarnas visslingar, hundarnas skällande, oxarnas och kornas råmande och stampande, fårens bräkande, grisarnas grymtande, försäljarnas rop, hojtandet, svordomarna och trätorna från alla håll, plingande av koskällorna och larmet av röster som trängde ut från värdshusen, trängseln, knuffarna, åkdonens gnissel, slagsmålen, det fruktansvärda oväsendet som genljöd från platsens alla hörn, de smutsiga skäggiga och ovårdade personerna sprang hit och dit och trängde sig ut och in i folkhopen – allt detta tillsammans utgjorde ett förvirrande och överväldigande skådespel.”

Ur Oliver Twist, Charles Dickens, Rabén och Sjögren 2001. Översättning: Jacob Gunnarsson

En av baksidorna med 1800-talets industrisamhälle var de fattigkvarter som uppstod. Det moderna samhället som uppstod i och med industrialiseringen kan sägas varit en utgångspunkt för sociologins grundare. Sociologins klassiker 21


SOCIOLOGIN VÄXER FRAM Författaren Charles Dickens, känd för böcker som Oliver Twist och David Copperfield, levde i England under 1800-talet. England befann sig i en tid som präglades av de omvälvningar som följde med industrialiseringen. Människor flyttade från landsbygden in till städerna för att få jobb i någon av fabrikerna. En förändring i samhällsordningen hade skett, samhället gick från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Nya tankar och nya villkor växte fram vilket skapade nya förutsättningar för människorna. Från att varit ett jordbrukssamhälle där varje gård i princip var självförsörjande förändrades samhället till att vara präglat av lönearbete i fabriker för en ersättning som skulle täcka alla behov. Det nya industrisamhället präglades av kapitalismen. Med det nya samhället följde också nya utmaningar. Det var ett hårt samhälle för många, främst för arbetarna som arbetade i industrierna. Arbetsförhållandena var usla – dålig arbetsmiljö och hårt arbete i långa pass för en liten lön. Klassamhället var tydligt och för den som fötts i samhällets bottenskikt var det svårt att avancera uppåt i samhällsordningen. Det var också under 1800-talet som sociologin som vetenskap växte fram. Ett behov av att förstå och analysera det nya moderna samhället hade uppstått och med det flera samhällstänkare som tog sig an uppgiften. De tänkare som banade väg för sociologin brukar idag kallas för sociologins klassiker.

Nya sätt att tänka Två stora revolutioner kan sägas ha möjliggjort uppkomsten av sociologin. Den ena är redan nämnd, den industriella revolutionen. Men även franska revolutionen 1789 var viktig. En ny tid hade fötts där religiösa föreställningar fick konkurrens av upplysningstidens värden som förnuft, frihet och jämlikhet. Tekniska framsteg tillsammans med nya sätt att tänka och leva öppnade upp och möjliggjorde övergången till det moderna samhället. För att skapa förståelse av det nya som skedde krävdes nya teorier och förklaringar. Med samhällsutvecklingen kom också dessa. Många av de sociologiska tankarna som växte fram under 1800-talet är sådana förklaringar som vi idag många gånger tar för givna. Det handlade om att söka svar på mänsklig handling utanför själva individen. Att man istället kan söka svaren i samhällsstrukturer och i vår interaktion med andra människor. För att göra det tydligt kan ytterligare ett stycke ur Dickens Oliver 22 Sociologins klassiker


Twist visa hur resonemang om arbetsvilja kunde föras. Här i en konversation om hur man kommer till bukt med unga pojkars ovilja att sota skorstenar: – Det lär ha hänt att småpojkar har blivit kvävda i skorstenar, sade en av de andra herrarna. – Det beror på att de har fuktat halmviskan, innan de tänt på den inne i skorstenen för att pojkarna ska komma ner, sade Gamfield. Då blir det bara rök utan eld, men röken kan inte få pojkarna att komma ner, för den gör dem bara sömniga och det är de ändå. Pojkarna är mycket motsträviga och lata, ska jag säga herrarna, och det finns ingenting som får ner dem så kvickt som en stor klar eld. Det är människovänligt också, för om de fastnar i skorstenen så anstränger de sig mer för att komma loss om lågorna bränner deras fotsulor. Beskrivningen av pojkarna som tvingas rengöra skorstenarna görs med ord som ”sömniga”, ”motsträviga” och ”lata”. Frågan som ställs är om de är lata eller helt enkelt inte vill arbeta? Med den utgångspunkten letar vi alltså efter svaret i karaktären eller i personligIdag används mer sällan lathet som en heten. Om vi istället skulle förklaring till tiggeri. försöka möta frågan med sociologiska ögon skulle vi istället fundera på omständigheterna runt pojkarna. Vilka villkor och förutsättningarna gäller för pojkarna som tvingades ner i skorstenarna egentligen? Inte svårt att förstå att omständigheterna skapade motvilja hos barnen, snarare än att betrakta dem som lata och sömniga.

?

TÄNK EFTER! Hur förklarar vi idag varför det finns människor som livnär sig på tiggeri? Används förklaringar som lathet och ovilja även idag för att beskriva människors beteende?

Sociologins klassiker

23


AUGUSTE COMTE – SOCIOLOGINS FADER Den franske filosofen Auguste Comte (1798–1857) brukar ibland kallas sociologins fader, utan att för den delen räknas som en av ämnets klassiker. Comte spelar ändå en speciell roll i sociologins historia eftersom han var den som på 1800-talet hittade på själva benämningen sociologi för den vetenskap som skulle studera hur människor handlar och agerar. Comte trodde inte att psykologin var möjlig som vetenskap. Hur skulle en människa över huvud taget kunna se in i sig själv för att kunna studera sitt eget inre? Tidigare hade inte sociologin betraktats som en egen vetenskap, men Comte gjorde nu anspråk på det. Tiden var präglad av upptäckter som vetenskapsmän som Isaac Newton gjorde inom naturvetenskapen. Inom naturvetenskapen går det hitta naturlagar som är lagbundna, det vill säga det går att sätta upp lagar och förutbestämdhet kring hur saker

Precis som äpplet tvingas ner av tyngdlagen tvingas även klipphopparen ner. Naturlagar som tyngdlagen inspirerade Comte i hans tankar om sociologi.

24 Sociologins klassiker


kommer ske, exempelvis tyngdlagen. Om man släpper ett äpple faller det till marken, och det varenda gång utan undantag. Comte inspirerades av det naturvetenskapliga tänkandet där allting var lagbundet och orsak – verkan-relationer rådde. På liknande sätt som vetenskapsmän inom naturvetenskapen sökte lagbundna förklaringar ville Comte tillämpa samma principer på samhällskunskapen. Han ville hitta en regelbundenhet i samhällets händelser och mänskligt handlande för att kunna förutsäga mänskligt agerande på samma sätt som Newton kunde förklara varför äpplet faller till marken.

Skulle bidra med nytta Comte ville att sociologin skulle hjälpa mänskligheten. Med hjälp av den nya vetenskapen sociologi, eller social fysik som det då kallades, skulle mönster i mänskligt handlande kartläggas. När vi sedan kan förutsäga hur människor kommer att agera skulle detta ligga till grund för lagar och reglering av samhället för att göra det så rättvist och välfungerande som möjligt. Drivkraften var att Comte såg och oroade sig över de orättvisor som den framväxande industrialiseringen medförde.

?

TÄNK EFTER! Var Comte naiv som kunde tro att mänskligt handlande skulle kunna förutses?

Samhället som en kropp En jämförelse som Comte tog från naturvetenskapen, närmare bestämt biologin, var beskrivningen av samhället som en organism. Samhället var som en kropp med organ. För att samhällskroppen skulle vara i balans och harmoni måste varje organ fungera, i annat fall blev kroppen sjuk. Om hjärtat blir sjukt kan inte blod pumpas runt i kroppen och det gör

hela kroppen sjuk. Det synsättet att se organen, eller delar i förhållande holism till helheten kallas för holism. Ur den synen på samhället uppkom också en viktig riktning inom socio- funktionalism login som kallas funktionalism. Enligt funktionalismen betraktas varje del i samhällskroppen som avgörande för att helheten ska fungera väl, det är alltså funktion som betonas och är utgångspunkt.

Sociologins klassiker

25


ÉMILE DURKHEIM – STRUKTUR OCH INTEGRATION

arbetsdelning

I avsnittet ovan nämndes att Auguste Comte ibland kallas sociologins fader. Vanligare är att den rollen ges till Émile Durkheim (1858–1917). Ett år efter Comtes död föddes Durkheim i Frankrike. Durkheim skulle få stor betydelse för sociologin och hans tankar och idéer om samhället och människan inspirerar och påverkar fortfarande sociologer världen över. Han kom också att bli världens första professor i sociologi. Oavsett vem av Comte eller Durkheim som förtjänar titeln sociologins fader så var det den senare av de två som var först med att visa nyttan med sociologin. Precis som Comte var Durkheim holist och faktum är att hans tankar var starkt influerade av föregångaren. Durkheim studerade samhällsutvecklingen och såg hur industrialiseringen förändrade samhället. Durkheim intresserade sig för hur sättet arbetet organiserades, för arbetsdelningen. Jämfört med jordbrukssamhället där alla hjälptes åt med familjens sysslor var industrisamhället ett samhälle där människor i högre grad var specialiserade i yrken som smed, snickare eller bagare där varje yrke krävde sin specifika kunskap. Dessa saker såldes sedan på marknaden, precis som vi kunde läsa i Dickens beskrivning av 1800-talets Var och en med sin specifika yrkeskunskap kunde London. Var och en med sin producera något som såldes för pengar. specifika yrkeskunskap kunde producera något som såldes för pengar. TÄNK EFTER! Den nya arbetsdelningen var alltså en Varför är arbetsdelning förutsättning för att det moderna samhällets en förutsättning för att stadsliv kunde uppstå. stadsliv ska uppstå?

?

26 Sociologins klassiker


Ett samhälle i anomi Durkheim intog en funktionalistisk hållning till samhället och såg att i det industrialiserade samhället, det moderna samhället, med sin specialisering hade varje del sin egen funktion som skulle bidra till helheten. När de olika delarna i samhället hade sin funktion och allting fungerade som en helhet var allt också som det skulle. Durkheim menade att samhället skulle vara i balans. Om det var någonting som rubbade och störde denna balans hamnade samhället i ett tillstånd som han kallade anomiskt. Begreppet anomi beskriver samhället som sjukligt, normlöst eller som att människorna upplever brist på mål och syfte – meningslöshet med andra ord. Ett anomiskt samhälle har helt enkelt rubbats ur sin balans. Anomi betraktade Durkheim som en följd efter de samhällsförändringar som kom i och med industrialiseringen. Något annat som intresserade Durkheim var samhällets strukturer. Ett sociologiskt dilemma behandlar frågan om samhällsstrukturerna. Hur skapas egentligen dessa? Föds vi in i dem eller är det vi som individer som skapar dem? För Durkheim var det givet att samhället var förutsättningen för individen. Han menade att vi föds in i ett samhälle med färdiga strukturer – språk, seder, sociala mönster som formar våra tankar, känslor och beteenden. Samhället formar oss till de individer vi är, inte tvärt om. Det sättet att tänka lämnar alltså mindre utrymme att se varje människa som en fritt handlande individ som gör För Durkheim var balans och harmoni som hen vill. eftersträvansvärt för samhället.

?

TÄNK EFTER! Finns det något i dagens samhälle som skulle peka på att det är anomiskt?

Sociologins klassiker

27

anomi


Visade nyttan med sociologin

sociala fakta

Durkheim var den sociolog som verkligen ville visa nyttan med det nya ämnet, vilket också var en del av hans poäng med sociologin. Den nya vetenskapen skulle inte bara vara intressant utan den skulle även hjälpa mänskligheten att bygga ett bättre samhälle. Med hjälp av sociologin skulle samhället kunna byggas på vetenskaplig grund. Med en inställning likt den naturvetenskapliga forskaren studerade Durkheim socialt liv som objekt eller ting. Han kallade dessa för sociala fakta, vilket kan beskrivas som människors olika sätt att handla och tänka. Sociala fakta skulle vara observerbara och mätbara där ett sätt att synliggöra detta var att ta fram statistik. Sociala fakta skulle till exempel kunna vara kulturella yttringar som sättet vi firar traditioner eller hur vi tänker kring specifika saker som vad som är rätt eller fel. Dessa sociala fakta, menade Durkheim, skulle studeras helt utan förförståelse som om man inte hade minsta aning om vad de var eller kände till deras karaktäristiska egenskaper. Sociologen skulle anta rollen som en utomjording som inte visste något om vår kultur, samhälle och sociala koder.

Självmordet Genom att titta vidare på ett av Durkheims arbeten kan vi se ett exempel på vad han verkligen menade med begreppet sociala fakta. I sin mest berömda bok Självmordet studerade Durkheim just statistik över i vilken grad människor begår självmord i olika samhällen och olika tider. Statistiken över självmord kan alltså i det fallet ses som sociala fakta. Detta är också exempel på hur Durkheim arbetade vetenskapligt genom att utgå från statistik inhämtad från verkligheten. Idag är det vanligt att man söker förklaringar till självmord i personliga omständigheter som en personlig kris. Vanligt är också att man letar förklaringar i psykiska problem och psykisk sjukdom. Ibland kan också ett drogrelaterat missbruk vara en del av förklaringen. För Durkheim skulle inte orsakerna till självmordet sökas i det personliga, utan det handlade snarare om att söka sociala förklaringar. Beroende på hur samhället såg ut och fungerade påverkade det också hur människor mådde. Att söka sociala förklaringar till självmord var en utgångspunkt och hållning som på Durkheims tid sågs som radikal. Durkheim försökte hitta de orsaker, eller sociala fakta, som försatte samhällen i ett anomiskt tillstånd och därmed gjorde att människor tog livet av sig. Samtidigt menade Durkheim att ett 28 Sociologins klassiker


samhälles normala tillstånd innefattade ett visst antal självmord. Dock fanns det sociala fakta som kunde bidra till att självmorden ökade. Genom att titta på olika faktorer eller förutsättningar var tanken att antalet självmord skulle gå att förutspås. Dessa faktorer kunde exempelvis bestå av religion, om individen var gift eller ogift, om samhället var i krig, om individen var rik eller fattig. Hur dessa faktorer tillsammans såg ut var också avgörande för självmordstalet i samhället. På så sätt skiljer sig Durkheims syn på självmord från en syn där man letar förklaringar i människan. Snarare fanns svaret på självmordsantalet att finna i samhällsstrukturen runt om människan.

Olika typer av självmord Vilka svar fann då Durkheim i sin forskning? Statistik visade att judar begick självmord i mindre grad än protestanter och katoliker. Det handlade om tankefrihet, menade Durkheim. Protestanter och katoliker var mer fria att tänka medan judarna ingick i en tätare social församlingsgemenskap som inneslöt individen på ett annat sätt. Samma samband såg Durkheim när det kom till utbildningsnivå. Ju högre utbildning, desto mer vanligt var det med självmord. Hög utbildning visade att individen frigjort sig från den övriga gruppen med lågutbildade och på så sätt blev en mindre integrerad individ. Det handlade alltså om hur pass integrerad människan var, alltså hur pass delaktig av ett socialt samspel människan var. På så sätt visade också Durkheim hur

integration

Émile Durkheim (1858–1917) Émile Durkheim föddes i nordöstra Frankrike i en judisk familj. Familjen var inte rik men tillhörde ändå toppen eftersom hans far var rabbin. Émile Durkheim var den yngsta av fyra barn och tanken var att han skulle föra de judiska traditionerna vidare. Det blev emellertid inte så, han hoppade som tioåring av den judiska rabbinskolan och blev istället en mönsterelev i den vanliga skolan. Så småningom hamnade han i Paris som student vilket var starten på hans akademiska karriär inom där han på universitet arbetade som lärare. Senare fick han även världens första professur i sociologi i Sorbonne. Som lärare sägs han ha varit mycket engagerad och uppskattad

av sina elever. Durkheim dog 1917, fyra år efter att han fått sin professur i sociologi.

Sociologins klassiker

29


egoistiskt självmord altruistiskt självmord

gifta människor var mer integrerade och de utan barn var mindre integrerade än de med barn. Dessa sociala fakta påverkade individens integration i samhället och därmed dess benägenhet att begå självmord. Durkheim kunde utifrån detta förklara varför självmordsstatistiken förändrades när ett samhälle hamnade i kris. Vid krig minskade antalet självmord eftersom människor tvingades samman av hotet utanför och på så sätt ökade integrationen. Det finns också olika typer av självmord, menade Durkheim. Alla självmord kan inte förklaras på samma sätt. Två typer av självmord som står i motsats till varandra är det egoistiska självmordet och det altruistiska självmordet. Till vardags är egoistisk synonymt med egennyttig och altruistisk det motsatta, alltså osjälvisk. Men Durkheim använde dessa ord istället som uttryck för integration. När det gäller egoism är individen utanför samhället och i fallet med altruism är det kollektiva starkt. När en människa står för långt utanför samhället ökar risken för egoistiska självmord. Det altruistiska självmordet är ett tecken på ett för starkt kollektiv vilket gör att samhällets värderingar står över individen och handlingen blir en uppoffring för något större. Exempel på det altruistiska självmordet är kamikazepiloterna under andra världskriget eller dagens självmordsbombare. Båda exemplen visar på individer som offrar sina liv för en övertygelse de värderar högre än sina egna liv. En annan form av självmord är det anomiska vilket uppstår

De japanska kamikazepiloternas självmord under andra världskriget kan ses som altruistiska självmord. I dessa fall menade Durkheim att människan begick självmord för att de var för integrerade i samhället.

30 Sociologins klassiker


då ett samhälle hamnar i obalans och normer, regler och lagar rubbas. Det anomiska självmordet var ett uttryck för att individen saknade känsla av just normer. Att just följa normer är att tillsammans med andra dela samhällsvärderingar och uppsatta regler. När känslan av normlöshet ökade hos individer ökade också risken för anomiskt självmord. Som exempel visar Durkheim hur självmorden tycks öka vid ekonomiska kriser men även vid tider av blomstring i näringslivet. Båda fallen av ökning av självmord menar Durkheim är på grund av den rubbade jämvikten som dessa händelser lett till, anomi med andra ord. I fallet med det anomiska självmordet återkom Durkheim till sin tanke om obalans i samhället. Han såg att på ett personligt plan kunde människans behov av överflöd och materialism skapa problem. De mänskliga behoven är ”ett bottenlöst schakt”, menade Durkheim. Resultatet när detta schakt inte går att fylla är ett anomiskt tillstånd där symptomen är rastlöshet och leda. Genom att använda dessa slutsatser och lagar som Durkheim tyckte sig finna skulle kunskapen användas till att skapa balans i samhället. På så sätt skulle sociologisk kunskap kunna bidra till att reglera samhället för att nå en högre grad av samhällelig harmoni.

?

TÄNK EFTER! Kan man se några tecken på anomi i dagens samhälle eller råder harmoni och balans? Ge exempel på andra sociala fakta. Kom ihåg att de ska vara mätbara! Vilka förklaringar till självmord brukar ges idag? Hur förhåller sig dessa till Durkheims sätt att se på saken?

Självmord idag Enligt Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet, begås i Sverige cirka 1 500 självmord varje år. Sammantaget är män kraftigt överrepresenterade i självmordsstatistiken och står för drygt två tredjedelar av antalet självmord. Sett till åldersgrupper är det i åldrarna 45–64 år flest självmord begås, åldersgruppen står för en tredjedel av antalet självmord. I fallande ordning begås sedan färre

självmord i åldersgruppen 25–44, sedan 65+ följt av 15–24. Antalet självmord har stadigt minskat sedan 1980 då antalet uppgick till drygt 2 200 för att sedan slutet av 1990-talet legat runt 1 500 självmord per år. Ofta möts vi av bilden i medier att det är många unga som tar sina liv. Statistiken visar tvärtom, i åldrarna 15–24 år är det betydligt mindre vanligt att begå självmord än i de högre åldersgrupperna.

Sociologins klassiker

31


Sammanfattning • Holism betyder att man studerar något i sin helhet. Funktionalism är en inriktning inom sociologin som intresserar sig för hur olika saker fyller en funktion i samhället som helhet. • Auguste Comte myntade begreppet sociologi och inspirerades av den lagbundenhet som vetenskapsmän inom naturvetenskapen hade funnit. På samma sätt ville Comte hitta lagbundenhet i människors beteende. • Émile Durkheim intresserade sig för hur samhället hölls samman. Bland annat studerade han statistik över självmord där han bland annat tyckte sig se hur för lite integration hos människorna ökade antalet självmord i samhället. • Durkheim var både holist och funktionalist. Det viktiga var att skapa balans och harmoni i samhället, om denna rubbades hamnade samhället i ett sjukligt tillstånd av anomi. Durkheim menade att samhällslivet skulle studeras objektivt som sociala fakta. • Marx menade att människan föds in i ett samhälle. Samhällets struktur påverkar hur människan handlar. Enligt Marx utvecklas samhället genom olika stadier. Detta sätt att se på historieutvecklingen kallas historicism. Det är produktionsförhållandena som avgör och driver samhällsutvecklingen, enligt Marx. I det kapitalistiska systemet skapar produktionsförhållandena två klasser, en ägande klass och en arbetarklass. • Weber introducerade en förståelseinriktad sociologi som gjorde skillnad på natur och kultur. När man studerar samhället och människan var målet att förstå dem, eftersom de, menade Weber, inte kan studeras objektivt. För att närma sig och studera omvärlden skapade Weber så kallade idealtyper.

rd

• Simmel betonade växelverkan mellan handling och struktur. För honom var samhället byggt av interaktion. Enligt Simmel var det moderna samhället präglat av differentiering, ett exempel var hur arbetet organiserades. Något annat i samtiden som intresserade Simmel var hur det ekonomiska systemet påverkade människors interaktion. I det kapitalistiska systemet blev människor mer rationella och beräknande mot varandra.

Centrala begrepp alienation

anomiskt självmord

egoistiskt självmord

altruistiskt självmord

byråkrati

funktionalism

anomi

differentiering

gruppnivå

48 Sociologins klassiker


historicism

moderna samhället

sekularisering

holism

objektiv

sociala fakta

idealtyp

strukturell påverkan

individnivå

produktionsförhållanden

integration

produktionsmedel

verstehen

interaktion

proletär

kapital

rationalitet

värdeneutral vetenskap

kapitalism

samhällsnivå

växelverkan

subjektiv

Uppgifter 1. Vilka samhällsförändringar gjorde att sociologin växte fram på just 1800-talet? 2. Vad kan Auguste Comte bidrag till sociologin sägas vara? 3. Vad menade Émile Durkheim med begreppet anomi? 4. Redogör för Karl Marx teori om det kapitalistiska samhället med begreppen kapitalist, kapital, proletär, produktionsmedel och produktionsförhållande. 5. Varför kan begreppet verstehen sägas vara grundläggande för Max Webers syn på vetenskap? 6. Vad menade Georg Simmel med att det finns en växelverkan mellan individ och samhällsstruktur? 7. Hur menade Simmel att ett samhälles ekonomiska system påverkade interaktionen mellan människor i samhället?

Läs mer Sociologins teoretiker – Lucas Gottzén & Ulrik Lögdlund Kapital, rationalitet och social sammanhållning – Anders Boglind, Sven Eliæson och Per Månson Självmordet – Émile Durkheim En av sociologins självklara klassiker. Genom att studera statistik för självmord i olika sammanhang vill Durkheim visa att det finns en koppling mellan självmord och samhällsstruktur. Sociologins klassiker

49



PIERRE BOURDIEU – KAPITAL OCH HABITUS Vi ska nu fortsätta med vårt grävande och titta närmare på sociologen Pierre Bourdieus teori om klass som är ett mycket populärt perspektiv inom samhällsvetenskapen. Pierre Bourdieu byggde successivt ut sin teori om klass utifrån studier han gjorde. Ur dessa växte olika användbara begrepp fram för hur vi ska förstå hur det här med klass fungerar, men också hur klasserna återskapas från generation till generation. Som vi tidigare sett har flera konstaterat att det inte räcker med att titta i plånboken och därigenom avgöra klasstillhörigheten. Om man verkligen ska förstå klassbegreppet, menar Bourdieu, måste man se bredare på det.

Former av kapital Bourdieu såg samhället som ett stort rum, ett socialt rum där människor lever och verkar. I det här gigantiska sociala rummet intar vi olika positioner, vi skiktar oss, delar upp oss. Hur kommer det sig att vi intar olika positioner? Jo, vi känner större samhörighet med vissa och mindre med andra. Du har säkert någon gång känt att du hellre umgås med en viss person än en annan för att du tycker att ni har mer gemensamt. Kanske har en relation någon gång tagit slut för att ni inte har något gemensamt. Vad innebär det då att ha något gemensamt? Vad är det egentligen man har gemensamt? Det kan vara olika saker man delar. Kanske tycker ni om samma fotbollsklubb, eller delar idrottsintresse, politiska åsikter, musiksmak eller så uppskattar ni vissa kläder. Bourdieu menade att vi människor har olika mycket och olika sorters kapital. Ordet kapital används i vardagligt tal om pengar men det var inte det Bourdieu menade. Han pratade om ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital och symboliskt kapital. Olika människor har olika mycket kapital i de olika kategorierna. Vi gör det tydligare och tittar närmare på varje typ av kapital.

Ekonomiskt kapital Det ekonomiska kapitalet handlar helt enkelt om hur mycket tillgångar en människa har, alltså exempelvis pengar i plånboken eller på banken. Det kan jämföras med övriga sociologers klassanalyser. Precis som sina föregångare ansåg Bourdieu att ekonomi hade stor betydelse och att detta kapital kunde ses som överordnat. Ekonomisk kapital kunde också omformas till andra kapital, vilket vi snart återkommer till. Klass – ekonomi, arbete och status

149

kapital

ekonomiskt kapital


Kulturellt kapital kulturellt kapital

Ett andra kapital är det kulturella kapitalet. Här handlar det istället om vilken typ av kulturell smak vi har. Vissa gillar att gå på konstmuseer medan andra gillar att gå på fotboll. Vi skiljer oss från varandra genom att vi konsumerar olika typer av kultur. Vi skapar positioner utifrån om vi konsumerar så kallad finkultur eller populärkultur. Till det kulturella kapitalet räknas också vilken utbildning vi har. På så sätt menade Bourdieu att ekonomiskt kapital kunde omformas till andra kapital. För att konsumera viss kultur krävs pengar, för att köpa konst exempelvis. I många samhällen krävs det också pengar för att skaffa sig högre utbildning. Om vi mätte kulturbegreppet på en skala så skulle vi se att olika kulturella yttringar rangordnas. Vi skulle kunna säga att vissa kulturella yttringar har högre status än andra, vi skiljer mellan populärkultur eller finkultur. Opera anses exempelvis av många vara finare än dansband. Att gå på ett konstgalleri anses ofta mer fint än att läsa en serietidning om Stålmannen. Det i sin tur skapar olika kulturella kapital.

Konsten att avnjuta lyx kräver vissa kapital. Vilka kapital tror du människorna på bilden har?

150

Klass – ekonomi, arbete och status


Vi positionerar oss alltså genom vår kulturella smak. Vi söker tillhörighet och samhörighet genom kultur – vi söker oss till människor med liknande kulturellt kapital. För många har kultur blivit något gemensamt att samlas runt. Kultur är viktigt som en markör för att visa vilka vi är. Hårdrockaren till exempel uttrycker sin personlighet med musiken och kulturen som hör därtill. Det ska vara långt hår, nitbälte och svarta kläder – något förenklat. Men det finns ytterligare en dimension av det kulturella kapitalet. Det handlar inte bara om kultur i bemärkelsen musik, konst och teater. Det handlar också om vårt beteende. Kultur kan handla om att kunna föra sig i vissa kretsar, veta hur man gör när man är på opera, hur man äter fint vid en middag, hur man ska klä sig vid olika tillfällen eller vilka skämt som är rätt att dra på fikarasten på jobbet. Detta är också del av det kulturella kapitalet och binder vissa människor samman och skiljer andra åt.

?

TÄNK EFTER! Håller du med om textens rangordning av vad som är finkultur? Finns det något kulturellt fenomen som har klättrat på rangordningen? Vad då?

Socialt kapital Socialt kapital, menade Bourdieu, utgörs av de människor vi känner och är släkt med. Det talas ofta om att vi omges av ett socialt nätverk. Ditt sociala nätverk är också ditt sociala kapital. Det sociala kapitalet är viktigt och relevant på så sätt att det öppnar vissa dörrar, ger tillträde till vissa platser och miljöer, eller fält som Bourdieu kallade det. Det är exempelvis lättare att skaffa ett arbete om du har kontakter inom olika företag och organisationer. På så sätt har det sociala kapitalet stor betydelse.

Symboliskt kapital Till sist menade Bourdieu att det också finns ett symboliskt kapital som är som ett slags konsekvens av de tre andra, eller snarare de tre andra tar sitt uttryck i ett symboliskt kapital. Det handlar om vilka kläder, bilar och prylar vi har. Ett slags sätt att befästa en viss status med symboler. Här kan vi också se tydligt hur det ekonomiska kapitalet är en förutsättning. Det räcker inte att ha kunskap om vilka viner eller klockor som är exklusiva, det krävs också pengar för att köpa dem.

Klass – ekonomi, arbete och status

151

socialt kapital

fält

symboliskt kapital


Lundsbergs skola är känd för att utbilda många barn från de mest välbärgade familjerna i Sverige. Vilka kapital krävs för att känna sig hemma här?

Habitus Det symboliska kapitalet är alltså en följd av de tre andra men hur hänger allt ihop? Jo, de ekonomiska och kulturella kapitalen är egentligen de viktigaste och mest betydande. Pengar spelar alltså stor roll när det gäller klass men även utbildning och den kulturella smaken. Dessa i kombination med varandra gör att vi söker vår tillhörighet hos andra människor med liknande kapital. Om vi tänker oss att människor med liknande ekonomiskt och kulturellt kapital söker sig till varandra bygger detta upp grupper av sociala nätverk där människor med liknande kapital sluter sig samman. Man kan alltså se det sociala kapitalet som en följd av ekonomiskt och kulturellt kapital. Den rike kan få tillgång till exklusiva klubbar och den utbildade kan också få komma med i vissa kretsar. Lika barn leka bäst, kan Bourdieus teori tolkas som. 152

Klass – ekonomi, arbete och status


Tillsammans bildar summan av våra kapital ett habitus. Vi kan säga att vårt habitus är svaret på varför vi uppfattar världen på ett visst sätt och också handlar på ett visst sätt. Vi är vårt habitus och det berättar vilka vi är, vad vi gillar och ogillar, vilka värderingar vi har. Slutsatsen vi kan dra utifrån detta är att klass alltså har högsta betydelse för vilka vi är som individer beroende vilka kapital vi har. Våra kapital kokas samman till vårt habitus.

?

habitus

TÄNK EFTER! Enligt Bourdieu är även sådant som resmål för semestern och favoritmat kopplat till klasstillhörighet. Hur ser du på det? Hur skulle du beskriva dig utifrån ekonomiskt, kulturellt, socialt och symboliskt kapital? Anser du att ekonomi styr kulturell smak, t.ex. behöver man gilla finkultur bara för att man har mycket pengar?

Pierre Bourdieu (1930–2002) Pierre Bourdieu växte upp på franska landsbygden. Hans familj levde under ganska fattiga förhållanden. Tjugo år gammal flyttade Bourdieu till Paris där hans akademiska karriär tog fart. Dock avbröts studierna när han 1956 flyttade till Algeriet som värnpliktig. Efter värnplikten kom han att stanna i Algeriet då han erbjöds en tjänst på universitetet där. Efter Algeriet flyttade Bourdieu tillbaka till Frankrike där han 1981 blev professor i sociologi. Mycket av Bourdieus forskning baserade han på fältstudier där han samlade in mycket material. Ur detta byggde han sina teorier om klass och kapital. Bourdieu kom att bli en flitig debattör och gick även utanför sociologin. I hans bok Om televisionen kritiserar han hur tv-debatter urholkats och hur journalistik kommersialiserats. Bourdieu dog i cancer i Paris 2002. Han kom själv genom sitt liv att bli

ett exempel på en klassresenär. Han beskrev själv svårigheterna i att göra den resan. Han blev pojken från den franska landsbygden som slutade som akademiker.

Klass – ekonomi, arbete och status

153


Lunds universitet, vilka kapital kan tänkas reproduceras här och vilka förvärvas?

KLASSERNAS REPRODUKTION

reproduktion

Det finns klasskillnader mellan människor om vi utgår från Bourdieu och andra sociologer vi träffat på i det här kapitlet. Det tycks också vara så att dessa skillnader lever kvar genom generationer, klasserna reproducerar sig. Vi föds med olika förutsättningar och olika tillhörigheter vilket gör att chansen är stor att vi stannar i samma klass vi föds in i. Varför? Om vi använder Bourdieus teori får vi ett bra svar. Ganska mycket av ditt kapital ärver du från dina föräldrar eller familj. Ditt ekonomiska kapital är givet. Genom arv föds vi med olika ekonomiska förutsättningar. När det gäller det kulturella kapitalet har vi tidigare läst om hur kulturen växer inom oss, hur vi socialiseras in i kulturen. Vi påverkas av våra föräldrar hur vi ska föra oss, vad vi tycker är rätt och fel, vad som är bra och dåligt. Vi ärver också olika smaker. Vilken mat vi gillar, om vi har lärt oss att uppskatta klassisk musik eller rockmusik, om vi tycker modern konst mest är konstig eller om vi finner den vacker och intressant. Vi ärver alltså även mycket av vårt kulturella kapital. Studier visar att när det gäller utbildning är det också skillnad. Barn till föräldrar med högskoleutbildning utbildar sig i större utsträckning på universitet och högskolor. För den med föräldrar 154

Klass – ekonomi, arbete och status


som själva studerat vidare efter gymnasiet kan det kännas naturligt att ta det steget då föräldrarna kan berätta om hur det är, de vet vad det innebär. För den som inte har föräldrar som studerat vidare blir högskolan en helt ny värld. När det gäller det sociala kapitalet ärver vi det med. Den familj som har kontakter inom näringslivet eller bland högt uppsatta personer kan få hjälp med att få in sina barn på arbetsmarknaden. Kontakter är viktigt och skapar olika förutsättningar. Vi kan alltså se att vi på flera olika sätt ärver kapital från våra familjer. Detta arv ger oss olika förutsättningar och på så sätt återskapas klasserna. Men kan vi ändra vårt kapital, göra en så kallad klassresa? Vi återvänder till början av kapitlet och Johannas bryderier inför kommande val efter gymnasiet. Om vi ser på situationen utifrån Bourdieus klassteori kan vi tänka oss att den medelklasslivsstil som Johanna vuxit upp med format henne. Hennes föräldrar påpekar och pushar henne till att läsa vidare, helst inom ett område där det finns jobb. Johannas pappa har ett socialt kapital som kan hjälpa henne in på arbetsmarknaden om hon skaffar en utbildning. Hennes föräldrar kan också ge en tydlig och positiv bild av vad det innebär att läsa vidare, vilket egentligen inte gör valet att läsa vidare särskilt skrämmande eller främmande. Gällande ekonomi har Johannas föräldrar sparat en del pengar till henne för att använda under tiden hon läser på högskola eller universitet. Mamma har även erbjudit henne att bo hemma under tiden, vilket skulle innebära att hon faktiskt slipper studielån och att betala för mat och hyra. Det går alltså se hur olika kapital möjliggör vägar. Kanske kan man säga att för andra kan brist på kapital vara hinder för att väja vissa vägar.

?

TÄNK EFTER! Hur ser dina ärvda kapital ut? Hur tror du att våra olika kapital påverkas om man gör en klassresa? Många mer prestigefyllda skolor och utbildningar har alumniföreningar. Koppla detta till Bourdieus resonemang.

Klass – ekonomi, arbete och status

155


Läromedel i sociologi Johan Forsell

Läromedel i

sociologi Johan Forsell

Läromedel i sociologi är en reviderad och uppdaterad upplaga av Lärobok i sociologi. Den ger en intresseväckande och gedigen introduktion i ämnet. Boken är specifikt framtagen för att följa kursen Sociologi, 100p. Läromedel i sociologi är också ett bra stöd för kurserna Etnicitet och kulturmöten samt Ungdomskulturer, eftersom den innehåller ett särskilt kapitel om etnicitet samt genomgående tar upp kulturbegreppet. Boken innehåller dessutom ett eget kapitel om sociologisk metod där bland annat intervjumetodik och genomförande av enkätundersökningar tas upp. Läromedel i sociologi konkretiserar och fördjupar ämnet genom aktuella och spännande nedslag i verkligheten. Reflektionsfrågor får eleven att sätta teorin i sitt vardagliga sammanhang. I övningar får läsaren själv använda sina erfarenheter och kunskaper för att skapa förståelse för sig själv och interaktionen med andra. Genom att boken gör sociologin relevant för läsaren väcker den intresse och lust till ämnet.

Johan Forsell har en bakgrund som journalist och gymnasielärare och doktorerar nu i pedagogik vid Linköpings universitet.

Läromedel i

sociologi Johan Forsell ISBN 978-91-40-69559-8

9

789140 695598