9789127423848

FALLBESKRIVNINGAR

Detta är den tredje upplagan som nu innehåller 45 korta fallbeskrivningar, alla åtföljda av diskussionsfrågor. Fallen är specialskrivna för gymnasiet, men bygger ofta på verkliga fall.

PSYKOLOGI FÖR GYMNASIET Läroböcker

Levander ̴ Sabelström Levander ̴ Olsson

I ”Psykologi – Fallbeskrivningar ” får läsaren möta kvinnor och män som står inför vanliga problem eller uppgifter. Det handlar om allt från sorgebearbetning, ätstörningar och ångest, till vad som kan hända på jobbet, när man är stressad eller i diskussionen om arv kontra miljö.

Med hjälp av fallen kan de nya kunskaperna i psykologi prövas.

Psykologi Fallbeskrivningar

Psykologi

Psykologi 1 Psykologi 1 + 2 a Fördjupningsböcker Texter i psykologi Fallbeskrivningar

Psykologi FALLBESKRIVNINGAR

ISBN 978-91-27-42384-8

Levander ̴ Sabelström Levander ̴ Olsson

9 789127 423848

Fallbeskrivn_omslag.indd 1

2011-11-10 15.39

Fallbeskrivningar_i_psykologi.indd 2

2011-11-10 15.28

Innehåll

4

Vad är psykologi?

32 Dröm och sömn

65 Utvecklingspsykologi

4

Viola

32 Lisa, Johan och Hakim

65 Helge och Greta

6

Alex och Nicole

8

Det psykodynamiska perspektivet

8

Marie

10 Niklas

67 Anna, Charlotta och Arne

34 Kriser

69 Kai

34 Jennifer

71

37

Breven från Kajsa

74 Socialpsykologi 40 Depression

74 Natalie

40 Tomas

75

12 Beteendeperspektivet 12

Jessica

14

Viktor

Två kvinnor

Ibrahim och Petter

78 Matilda

42 Ångest, fobier, tvång och neuroser

79 Tim 80 Hector

42 Linda

15 Det humanistiska perspektivet 15

Dora

16

Kennet

43 Sirpa-Liisa 45 Gabriel

82 Kön – likheter och skillnader 82 Kendal

47 Ätstörningar

84 Ming, Kim och Li

47 Frida och Helén

18 Det kognitiva perspektivet

51 Stress och utbrändhet

87 Perception 87 Att uppleva världen

18

Laura

51

Arvid

90 Att uppleva smärta

19

Maziar

53

Leila

55

David

22 Det biologiska perspektivet

58 Att vara psykiskt sjuk

22 Lova och Kaan

58 Tobias

24 Patrik

59 Elias

27

61

Ulla

92 Vad är det vi minns?

92 Anders 95 Annika

Fredrik

63 Karl-Magnus

29 Behov och känslor 29 Robinson 30 Paulo

Fallbeskrivningar_i_psykologi.indd 3

2011-11-10 15.28

Vad är psykologi?

Viola När Viola växte upp bodde hon till en början hos sin mormor. Hon var en varmt religiös kvinna som förmedlade till Viola att hon var älskad. Violas mamma var nämligen bara  år när hon blev med barn så det blev mycket prat i den lilla byn där de bodde. Mamman började jobba direkt efter skolan, först som hemhjälp och senare som vårdbiträde. Det var ett jobb som passade henne eftersom hon hade lätt att få kontakt med andra. Violas mamma var rättfram och hade lätt till skratt. Hon träffade så småningom en ny man och Viola fick flera halvbröder.

Viola tränade friidrott som ung, för hon var stark! Dessutom var hon kraftig. Det var som om all mat fastnade. Viola funderade på om det var fysiologiskt eller om det helt enkelt berodde på alla pannkakor hon hade fått som barn. Hennes lillebror och mamma var också kraftiga.

Som liten tänkte Viola mycket på sin pappa. Hon hade hört alla möjliga historier: att han var konstnär, hästhandlare och reste runt. Men hon träffade honom inte. Det blev extra sorgligt eftersom styvfadern inte accepterade henne. Därför flyttade Viola till Örebro direkt efter grundskolan. Hon var barnflicka och hundvakt, och ett tag jobbade hon på en chokladfabrik. Sedan fortsatte Viola på Komvux. Mamman tyckte det var bra att hon skaffade sig en rejäl utbildning. Styvpappan däremot kunde inte förstå varför, vad skulle det tjäna till? Ingen av bröderna fortsatte att plugga efter gymnasiet.



Fallbeskrivningar_i_psykologi.indd 4

2011-11-10 15.28

Efter studierna flyttade Viola till Malmö. Att återvända hem till byn var ingen idé. Där mådde hon inte bra. Det var lättare att bo långt bort. Hon hade alltid känt sig annorlunda i byn, som om hon stack ut. Kontakten med mamman och bröderna blev bara sporadisk.

Viola fick ett bra jobb som chef för en vårdenhet. I jobbet passade Violas rakhet, ansvarskänsla och sociala patos. Några i personalen var dock lite rädda för hennes stora gester och för att hon tog i så med rösten.

När Violas egna söner kom i tonåren, väcktes en längtan hos henne. Hon skulle vilja träffa sin pappa. Tänk om pappan kunde bli en riktig morfar till barnen? Tänk om de var lika?

Till slut träffade Viola sin pappa. Han var med på Violas -årsdag – en stor man med nästan vitt hår. En av Violas vänner berättade efteråt att hon hade fått sig en tankeställare. När hon såg pappan gestikulera, leda samtalet och tala med hög röst så var det som om Viola satt där. Hur kunde de vara så lika, de hade ju aldrig bott ihop? När Viola förstod att hennes pappa tillhörde resandefolket blev allt klarare för henne. Känslan av utanförskap i byn, av att vara annorlunda, hade kanske mer att göra med arvet från pappan än att mamman hade blivit med barn som -åring? Var det därför som det var så lätt för Viola att bryta upp och flytta runt, medan bröderna bodde kvar?

UPPGIFTER

1. Viola hade flera vuxna nära sig under uppväxten. De och allt runtomkring utgjorde miljön hon växte upp i. På vilket sätt har detta påverkat hennes personlighet, sättet att leva och vara som vuxen? Kan du ge några exempel? Varför var det till exempel bara Viola som utbildade sig och inte bröderna?

2. Uppenbart är att Viola är lik sin biologiska pappa, även till sättet. Kan generna påverka ens personlighet? Hur mycket av det som beskrivs om Viola tror du är arv i någon form? Finns det andra förklaringar? Diskutera!

Hur skiljer man socialt arv från biologiskt arv?

3. Många, som är adopterade eller som saknar kontakt med sina biologiska föräldrar, har perioder i livet när de precis som Viola undrar över vad de har »ärvt« efter sin/sina föräldrar. Andra får kanske höra hur lika de är en förälder – fastän de inte känner denna likhet. Hur tänker du kring ditt sätt att vara, hur du har utvecklats? Vad är arv och vad är miljö? Spelar det någon roll vilket det är?



Fallbeskrivningar_i_psykologi.indd 5

2011-11-10 15.28

Alex och Nicole Alex och Nicole läser sin första termin i psykologi på universitetet. Efter en allmän introduktion ska de få lära sig mer om experimentell psykologi.

Förutom att läsa böcker så måste de medverka i äldre studenters forskningsuppdrag. Alex har blivit intervjuad om könsrollsbeteenden och suttit i en grupp som observerades medan gruppmedlemmarna försökte komma fram till en gemensam lösning på ett problem. Nicole har skriftligen fått beskriva en skamsituation och därefter intervjuats. Hon har också fyllt i ett antal personlighetstest som bygger på Carl Jungs tankar. Båda har fått titta på bilder via en speciell projektor och svara på frågor. Som försökspersoner har Alex och Nicole gett ifrån sig data, inte bara via olika metoder utan även utifrån olika vetenskapliga utgångspunkter.

Nu är det dags att göra egna experiment. De vet att de måste använda enkla metoder och försöker hitta en frågeställning som passar. Hur de kom in på området känslor minns de inte riktigt eftersom de glömde att föra loggbok (metodknep). Men båda vill undersöka sådant som inte är påtagligt. Och känslor kan vi inte ta på – även om vi ibland kan se hur sinnesstämningen förändras hos andra. Några biologiska mätningar, t. ex. av hormonhalter, får de inte lov att göra.

Till slut väljer de att pröva frågan: Känner vi människor starkare om vi ligger ner än om vi står upp? Båda är ganska övertygade om att det är så, att vi känner oss mer skyddslösa och har ett sämre försvar när vi ligger ner.

Tanken är att blanda stående försökspersoner med liggande, och att utsätta 

Fallbeskrivningar_i_psykologi.indd 6

2011-11-10 15.28

dessa för en känslomässigt jobbig situation. Sedan får försökspersonerna skatta hur stark upplevelsen var. Både kvinnor och män ska delta. Eftersom försökspersonerna är andra psykologstudenter kan Alex och Nicole inte styra åldern i urvalet.

De funderar länge på hur de skall få till den känslomässigt jobbiga situationen. Egentligen vill de provocera försökspersonerna för att få dem att reagera. Men läraren säger att de har ett ansvar för hur personerna mår efteråt, att det finns etiska regler för forskare. Till sist hittar de en stark scen i en svensk bok där en pappa straffar sin son genom misshandel. Nicole läser in avsnittet på band så att försökspersonerna kan höra texten på samma sätt.

Eftersom sluttiden för uppgiften närmar sig enas Nicole och Alex om att bara ha tjugo försökspersoner, hälften män och hälften kvinnor. För att få veta hur försökspersonen reagerar så konstruerar de ett formulär. Här ska deltagarna skatta känslor som ilska, rädsla, ledsnad och avsky genom att sätta kryss på linjer utan gradsteg. De får svara både före och efter uppläsningen.

Själva genomförandet blev inte så enkelt som Alex och Nicole hade trott.

Alla tjugo kom inte. Dessutom blev det något fler män än kvinnor. Bandspelaren hakade upp sig vid två tillfällen. En fråga i formuläret missförstods av flera deltagare – svaren gick därför inte att jämföra.

Alex och Nicole skrev en kort rapport kring resultaten och experimentet.

I hela gruppen hittade de ingen större skillnad i skattningen mellan sittande och liggande, men väl en skillnad bland männen. De män som låg ner uppgav en större känslomässig påverkan än de som stod upp.

UPPGIFTER

1. I början på berättelsen beskrivs kortfattat några olika undersökningar och experiment som Alex och Nicole har deltagit i. Kan du utifrån de korta beskrivningarna urskilja olika sätt att samla in information på? Gör en lista och diskutera. Använder skilda forskningstraditioner olika sätt att samla in information på? Varför?

2. Är Alex och Nicoles tillvägagångssätt vetenskapligt? Vilka delar måste ingå i ett vetenskapligt experiment? Ser du några brister i Nicoles och Alex experiment? Tycker du att de gör en hypotesprövning? Varför – varför inte?

3. Bekräftar experimentet Alex och Nicoles hypotes? Varför – varför inte?

I rapporten redovisade de sina resultat; borde de ha gjort något mer? Vilka felkällor ser du? Om du skulle diskutera och skriva något om resultaten, vad skulle du då ta med?

4. Om du skulle göra om experimentet – hur skulle du göra? Diskutera.



Fallbeskrivningar_i_psykologi.indd 7

2011-11-10 15.28

Det psykodynamiska perspektivet Marie Marie växte upp i ett litet samhälle i södra Sverige. När hon hade gått ut gymnasiet fick hon ett brev från en släkting, bosatt i Nya Zeeland. Denne ville att Marie skulle komma dit och börja arbeta i hans firma. Marie, som var enda barnet, pratade med sina föräldrar och de hade inga invändningar mot förslaget. Förhållandet mellan Marie och föräldrarna Carl och Rut hade alltid varit svalt.

Marie flyttade till Nya Zeeland och började på firman. Hon trivdes med sina arbetsuppgifter och inom ett år hade hon fått allt mer ansvar. Genom sin noggrannhet och pliktkänsla blev hon nästan oumbärlig. Marie hade börjat vara tillsammans med en jämnårig arbetskamrat, Tony, som visade



Fallbeskrivningar_i_psykologi.indd 8

2011-11-10 15.28

stort intresse för henne. Hon var först osäker på sina känslor för honom, men efter en tid talade de om att förlova sig och deras sexuella samliv kändes allt bättre.

Då inträffade en katastrof. Maries pappa, Carl, omkom i en bilolycka där mamman skadades svårt och blev rullstolsbunden. Marie flög genast hem för att hjälpa sin mamma Rut. Efter en tid måste Marie ta ställning till om hon skulle återvända till Nya Zeeland eller inte. Mamman sa inte rent ut att hon ville att dottern skulle stanna hemma, men Marie tolkade det som att det var hennes absoluta vilja. Därför beslutade hon sig för att inte återvända till Nya Zeeland, utan stanna hos mamman.

Marie lyckades få ett liknande arbete i det lilla samhället. Hon skötte det perfekt samtidigt som hon tog hand om mamman. Varje förmiddag och eftermiddag ringde hon mamman från arbetet, de åt också lunch tillsammans. Marie stannade hemma på kvällarna. Ofta läste hon högt för Rut, ibland hjälpte hon henne med praktiska ting. Hon kammade mammans långa hår och såg till att Rut var ren och prydlig.

Mamman som Marie faktiskt kallade »lilla mor«, bad ofta om att bli matad – hon klagade på värk i händer och armar. En av Ruts väninnor fick också hjälp i hemmet av Marie. I hela samhället talades det om hur duktig Marie var.

Till en början skickade Tony brev till Marie. Men när hon glömde att svara tröttnade Tony och skrev till slut att han hade träffat en annan. Mamman menade att det var lika bra att Marie hade åkt hem, eftersom Tony ändå inte var någon att lita på.

Marie skulle precis fylla  år när mamman oväntat dog. Livet förändrades igen. Efter ett tag träffade hon en man som hade två barn. De gifte sig och Marie fick ett bra liv i sin nya familj.

UPPGIFTER

1. Vilka försvarsmekanismer hittar du i berättelsen? Hos Marie?

Hos mamman?

2. Hur skulle du beskriva Maries personlighet med psykodynamiska termer (tänk på detet, jaget och överjaget)?



Fallbeskrivningar_i_psykologi.indd 9

2011-11-10 15.28

Niklas Niklas är fyra år gammal och son till Åsa och Julio. På sista tiden har han visat stor irritation så fort han ser sin pappa. Om pappan så mycket som rört vid mamma Åsa har Niklas genast sprungit fram och slagit honom.

På kvällen vill Niklas ibland sova mellan sina föräldrar. Det händer att han säger att han önskar att pappan vore död. Niklas säger också att han vill gifta sig med mamman.

Julio inser att något måste göras innan det går för långt. Hans stora intresse är friluftsliv. Han föreslår därför att Niklas ska följa med honom på en tur med båten. På natten ska de tälta på en obebodd ö. Niklas är inte vidare förtjust över idén då mamman inte ska följa med, men han säger ändå motvilligt ja. De packar en ryggsäck full med mat och kläder och ger sig av tidigt efter frukosten.

I båten tjatar Niklas om att han vill äta något, men pappan ber honom vänta tills de kommer fram och får upp tältet. Niklas blir sur och när de lagt till med båten vid ön börjar han på nytt tjata om maten. Julio, som vid det här laget också är irriterad, tar då upp en banan ur ryggsäcken och delar den mitt itu med en morakniv. Då märker pappan att Niklas står med händerna framför sitt kön. Julio ser rädsla i sonens ögon. 

Fallbeskrivningar_i_psykologi.indd 10

2011-11-10 15.28

Vistelsen på ön blir ingen bra upplevelse. Vad än pappan gör blir Niklas misstänksam, och när de kommer hem fortsätter Niklas att slå på pappan så fort denne närmar sig mamman.

Föräldrarna sover nu med Niklas mellan sig. Julio har dåligt samvete för den misslyckade utflykten till ön och låter sig knuffas ut mot kanten av sängen. Hans sömn är usel. Efter tre nätter går han och lägger sig i ett annat rum för att få vara ostörd. Äntligen kan han sova en hel natt! Åsa och Julio börjar diskutera vad som är rätt. Ska Julio sova i ett annat rum? Åsa har en väninna som säger att pojkar i fyraårsåldern behöver sova hos mamman under minst ett halvår.

UPPGIFTER

1. Kommentera utflykten till ön med hjälp av den psykodynamiska utvecklingsteorin.

2. Diskutera om det är rimligt att låta Niklas sova ensam med mamman under så lång tid. Hur skulle ett psykoanalytiskt resonemang om detta kunna se ut?

3. Hur ska föräldrarna agera för att Niklas ska få ett harmoniskt förhållande till båda sina föräldrar?



Fallbeskrivningar_i_psykologi.indd 11

2011-11-10 15.28

FALLBESKRIVNINGAR

Detta är den tredje upplagan som nu innehåller 45 korta fallbeskrivningar, alla åtföljda av diskussionsfrågor. Fallen är specialskrivna för gymnasiet, men bygger ofta på verkliga fall.

PSYKOLOGI FÖR GYMNASIET Läroböcker

Levander ̴ Sabelström Levander ̴ Olsson

I ”Psykologi – Fallbeskrivningar ” får läsaren möta kvinnor och män som står inför vanliga problem eller uppgifter. Det handlar om allt från sorgebearbetning, ätstörningar och ångest, till vad som kan hända på jobbet, när man är stressad eller i diskussionen om arv kontra miljö.

Med hjälp av fallen kan de nya kunskaperna i psykologi prövas.

Psykologi Fallbeskrivningar

Psykologi

Psykologi 1 Psykologi 1 + 2 a Fördjupningsböcker Texter i psykologi Fallbeskrivningar

Psykologi FALLBESKRIVNINGAR

ISBN 978-91-27-42384-8

Levander ̴ Sabelström Levander ̴ Olsson

9 789127 423848

Fallbeskrivn_omslag.indd 1

2011-11-10 15.39