9789155263904 by Smakprov Media AB

jul, midsommar och påsk. Inflyttningsfest, doktorsmiddag, studentmottagning och dopfika. Första maj, Halloween och Mors dag. Ramadan, Bar mitzvah, Nouruz och Holi. Fyra bröllop och en begravning. Världsbokdagen, St Patrick’s Day, Nationaldagen, Vänsterhäntas dag. Året runt, livet ut finns mängder av tillfällen att högtidlighålla, minnas, glädjas åt och fira. Alla kulturer och alla religioner har också skapat ceremonier, ritualer och traditioner som skapar stadga och förutsägbarhet – men också lite galenskap och lust – i tillvaron. Detta är boken som bejakar högtiden! Här hittar du kortfattade beskrivningar av alla tänkbara anledningar att avvika från vardagen och samla familj och vänner – oavsett om du är konservativ eller nytänkande, religiös eller helt sekulär och om du är mer eller mindre ny i Sverige. Med fakta och kuriosa, ett och annat recept, tips på lämpliga presenter, lite vett och etikett, samt förslag på saker och sätt att fira är detta boken som gör livet till en fest!

högtider året runt livet ut

och

ISBN 978-91-552-6390-4

Nya & gamla traditioner · Fester · Vett & etikett

Hogtidsboken_cover_kart_tb.indd 1

2016-11-15 08:38

Innehåll

ÅRETS HÖGTIDER 5 Våren (mars, april, maj) 9 Sommaren (juni, juli, augusti) 31 Hösten (september, oktober, november) 45 Vintern (december, januari, februari) 59

83 Ett barn är fött … 85 (Nästan) flygfärdig! 91 Andra höjdpunkter i livet att fira 94 Nu är det vi! 103 Ett sista (och viktigt) farväl 117 LIVETS HÖGTIDER

RITA OM KARTAN !

125 Register 127 Källor och vidare lästips 128

Bokförlaget Semic 2017, www.semic.se Text: Matilda Berg Formgivning: Moa Edlund Illustrationer: Shutterstock Repro: Italgraf Media Tryck: Interak, Polen 2017 ISBN: 978-91-552-6390-4

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 2

2016-11-21 14:51

Livet är en fest! VÅRENS LÖFTESRIKA KNOPPNING .

Lätta vågskalp i den dallrande högsommarvärmen. Sprakande höstfärger mot höga, klara skyar. Midvinterns snöknarr och reflexblänk i mörkret. Kanske präglas vi nordbor mer än vi tror av årstidsskiftena? Inte bara av temperaturväxlingarna och naturens livscykel utan också solljusets entré och avsked. Årets säsonger används också som metaforer för livet självt. Så nog hör årets och livets faser och firanden ihop. Passage- eller övergångsriter finns i alla kulturer och har också uppstått i modern tid. Ibland tänker vi inte på det som en övergångsritual, men visst är studentfirandet med utspringet, flak-åkning och fotoplakat en ceremoni för att markera barnets övergång till vuxenlivet. Avtackningen av medarbetaren som slutar är också en övergångsritual, liksom inflyttningsfesten eller mensmiddagen. Vad är egentligen en fest? På vilket sätt skiljer sig högtiden från vardagen? Typiskt är att vi äter mera och annorlunda mat än annars, att vi har ledigt från skola och arbete och umgås med släkt eller vänner, oftast enligt samma mönster år efter år. En del fester är normbrytande – t.ex. skulle väl den som åkte runt på ett lastbilsflak och sprutade öl till hög discomusik polisanmälas om det inte var inom ramen för studentfirandet. Då hör det till. Och just det kännetecknar en tradition: Upprepningen, förutsägbarheten, ceremonielet … Andra högtidsbeteenden är att vi städar och pyntar vårt hem, att vi ger gåvor och kanske att vi ber, fastar eller offrar – om högtiden är religiöst präglad. Den här boken är skriven ur ett svenskt perspektiv, och den svenska högtidstraditionen vilar i sin tur på medeltida, katolska rötter. Men Sverige är idag ett land där det märks när Ramadan firas och där kommersiella och politiska krafter fått genomslag för nya högtider. Därför är boken brokig och spretig, och rätt så kortfattad. Men längst bak finns hänvisningar till mer läsning, för den som vill fördjupa sig.

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 3

2016-11-21 14:51

Hรถgtidsboken_skarp inlaga.indd 4

2016-11-21 14:51

årets högtider FÖRST NÅGRA RADER om tideräkningens svåra konst … Att mäta tiden har betydelse för att kunna förutsäga mörkrets inbrott, att planera för sådd och skörd, att navigera – och inte minst att kunna hålla reda på högtider … Men det finns olika sätt – och olika principer – för att mäta tiden och bestämma årets längd. Att vi delar in dygnet i 24 timmar och året i 12 månader härstammar från den babyloniska kulturen, som från sumererna hade ärvt ett talsystem baserat på just 12. Detta system för tideräkning har använts i ungefär 4000 år och är ett av flera system för dygnsbaserad tideräkning. Den dygnsbaserade tideräkningen stämmer inte helt – men nästan – överens med det astronomiska året. Det som kallas naturligt år eller tropiskt år är jordens omloppstid runt solen relativt vårdagsjämningspunkten (enkelt uttryckt är detta en definierad punkt på himmelssfären). Medelvärdet på det tropiska årets längd är 365 dygn, 5 timmar, 48 minuter och 45 sekunder eller 365,2422 dygn. De där extra timmarna och minuterna rättar vi som bekant till med en extra dag vart fjärde år, skottdagen under skottåret (ett skott är något som »skjuts in«). Flera tideräkningar har en religiös grund. Den gregorianska kalendern, som är den mest spridda och använda idag, stadfästes av påven Gregorius år 1582 och tar sin början i Jesus födelse (även om den händelsen förmodligen ägde rum 4–8 år tidigare än i den officiella tideräkningen).

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 5

2016-11-21 14:51

Innan boktryckarkonsten gjorde spridningen av almanackor möjlig och innan konsten att läsa var särskild spridd i Sverige, var folk ändå tvungna att kunna hålla reda på veckans och årets dagar – inte minst för att de annars kunde bestraffas. Av den anledningen hade den sinnrika evighetskalendern runstaven uppfunnits; en stav där veckans dagar motsvarades av skåror eller runor (som ju faktiskt användes i Sverige även under medeltiden). Den äldsta bevarade runstaven i Sverige är gjord i idegran på 1200-talet. Den islamiska kalendern börjar vid Muhammeds flykt till Medina år 622. Det är en månkalender och eftersom 12 månvarv genomförs på något kortare tid (ungefär 11 dagar) än ett solvarv, har förskjutningen mellan gregoriansk och islamisk tideräkning på 30 år blivit ett helt år. Också den judiska kalendern är månbaserad. Den tar sin början vid världens tillkomst, som enligt den mosaiska skapelseberättelsen motsvarar 1 oktober år 3761 f.Kr. För många yngre är läsåret en tideräkning att beakta; det består i Sverige av 185 arbetsdagar mellan augusti och juni. De som betalar av banklån kan eventuellt intressera sig för begreppet bankår, som används för att beräkna räntan. Och slutligen finns det ju ett (delvis besläktat) räkenskapsår, som kan sammanfalla med kalenderåret eller vara »brutet«.

månaderna ur årets saga (elsa beskow) Januari börjar året februari kommer näst mars, april ha knopp i håret maj och juni blomma mest juli, augusti och september rika härliga framgå men oktober och november och december äro grå.

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 6

2016-11-21 14:51

Veckans alla dagar Vi tar vår sjudagarsvecka för självklar, men det har förekommit både fyra-, åttaoch tiodagarsveckor genom tiderna (och säkert också andra modeller). Idag delar i stort sett alla folk sjudagarsveckan, men vilken dag som är helg/vilodag växlar. Inom islam är fredagen speciell, och man samlas gärna i moskén under fredagsbönen. Judendomen har som ett av de viktigaste buden att fira sabbat mellan fredagkväll och lördagkväll, en helig vilodag då inget arbete får utföras. Inom kristendomen är i gengäld söndagen gudstjänstdag och helg. Att kristendomen valt söndagen istället för lördagen har att göra med uppståndelsen; att Kristus uppstod från de döda på en söndag har givit dagen sitt latinska namn dies dominica (Herrens dag). Veckodagarnas svenska namn är av äldre, hedniskt snitt. MÅNDAG : På svenska, liksom på de latinska språken, är måndag månens (Lunas) dag. (En parentes: Dusjanbe, huvudstad i Tadzjikistan, lär ha fått sitt namn efter den dag då veckomarknaden inföll – Dusjanbe betyder måndag på persiska!) Måndagar har sedan antiken setts som olycksdagar och även idag kan man tala om en dålig produkt som »ett måndagsexemplar«. TISDAG : En krigisk dag, på svenska namngiven efter den fornnordiske krigarguden Tyr, på latinska språk efter den romerske krigsguden mars. ONSDAG : Hos oss döpt efter den störste fornnordiske guden Oden, men i latinska språk efter handelns och köpenskapens gud Mercurius. Kanske passade onsdagen bra för marknader? TORSDAG : Guden Tor är mannen för dagen. I Rom var det Jupiter som namngav denna veckodag, och intressant nog har han också åska och blixt som vapen. FREDAG : En turdag – och en otursdag (i synnerhet om det är den 13:e). Fredagen är gudinnan Freja eller Friggs dag, den nordiska fruktbarhets- och kärleksgudinnan; och på latinska språk Venus dag, en gudinna med samma funktion hos romarna. Mellan 1960 och 1971 infördes successivt femdagarsvecka i det svenska arbetslivet och i skolan gällde 1969 för första gången nationell femdagarsvecka. I och med att lördagen blev fri fick fredagen ett nytt skimmer och

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 7

2016-11-21 14:51

idag vet alla svenska barn vad som kan förväntas av begreppet fredagsmys; något gott att äta, kanske lite snacks, stanna uppe extra länge, titta på film … LÖRDAG : Detta är dagen vi ska tvätta oss lite extra noggrant – namnet går tillbaka på fornsvenska lögh eller vatten. För många är detta städ- och tvättdagen framför andra, men många barn förknippar nog helst dagen med »lördagsgodis«. Denna uppfinning lanserades av svenska tandläkare efter grundlig (och högst oetisk) forskning om vad socker har för samband med karies. Att begränsa sockerintaget till en dag per vecka minskar radikalt exponeringen för karies; idag tänker vi kanske också en del på viktfrågan. Men inte minst: Att hålla sig till lördagsgodis ger föräldrar ett bra vapen mot tjat när man har med sig barnen i mataffären: »Det är inte lördag idag!« På engelska hör man det romerska ursprunget – lördagen var Saturnus dag. SÖNDAG : Om måndagen är helgad åt månen så är söndagen solens dag. Detta är enligt kristen tideräkning den första dagen i veckan – eftersom Jesus uppstod från de döda dagen efter sabbaten. Enligt folktro ska barn födda på en söndag vara särskilt framgångsrika. Andra begrepp vi förknippar med söndagen är söndagsmiddag (gärna söndagsstek med potatis och brunsås), söndagsskola (för de kyrkliga) och söndagsbilist eller söndagsseglare (det vill säga en inkompetent och ovan förare av fordonet ifråga). Apropå söndagsbarn, här en gammal ramsa om de egenskaper man förväntas inneha beroende på vilken veckodag man fötts: Måndagsbarn har fagert skinn Tisdagsbarn har älskligt sinn Onsdagsbarn är fött till ve Torsdagsbarn får mycket se Fredagsbarn får kärlek och lycka Lördagsbarn ska mödorna trycka Söndagsbarn får leva och njuta rikt och vist och sedan berömligt sluta

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 8

2016-11-21 14:51

Våren Vintern rasat ut bland våra fjällar drivans blommor smälta ned och dö Himlen ler i vårens ljusa kvällar solen kysser liv i skog och sjö Ur »Längtan till landet« av Herman Sätherberg, tonsatt av Otto Lindblad

med våren, utan med bister vinter under årets kallaste månader januari och februari. Sportlovet i februari/mars förknippas med skidåkning, fjällsemester och friluftsliv av det mer stärkande slaget. Men samtidigt börjar ljuset så smått att återvända och så kommer lövsprickningen, med löfte om att livet börjar om och naturen kommer att bli som praktfullast … Ser man utanför vår egen kultursfär är det många som betraktar våren som årets början, och vårdagjämningen betyder nyårsafton för många människor runtom jordklotet. Vårens högtider handlar i hög grad om sådant som är ljust och positivt. Påsken är återfödelsens högtid och pingsten hänryckningens. Bröllop stundar ofta på sen vår eller tidig sommar, vi firar examina vid slutet av läsåret. I Sverige är våren dessutom den årstid då det föds flest barn; 2016 var 10 april den vanligaste födelsedagen i Sverige. Och det i sin tur är förstås ett resultat av den där härliga, lediga årstiden som följer på våren, nio månader före nästa vår …

KALENDERÅRET BÖRJAR INTE

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 9

2016-11-21 14:51

MARS I BONDEPRAKTIKAN

»Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj.«

• SPORTLOV Sportlovet hette till en början kokslov och inträffade första gången under krigsvintern 1940. En vecka under vintern, när man kunde räkna med att det skulle vara riktigt kallt, skulle skolan spara in på uppvärmningen av skolbyggnaden och alltså fick barnen lov. Traditionen vidmakthölls även efter krigsåren, nu med förevändningen att man skulle minska smittspridningen under influensasäsongen. Så småningom kom tanken att barnen skulle ut och motionera för hälsans skull att slå rot och lovet fick heta sportlov. Organiserade fjällresor hade läroverksungdomar gjort sedan 1920-talet. Sportlovsveckorna infaller runtom i Sverige vecka 7, 8 och 9 och är några av de mest intensiva veckorna på fjällvägarna. Dessutom sammanfaller sportlovet med det för varje år större arrangemanget Vasaloppet. Att fira den som presterat en skidtur »i fäders spår – för framtids segrar« är självklart: Kanske helst med en massage och en brakmiddag? • 3,141592653589793238462643383279502884197169399 14 mars firas Internationella pi-dagen eller Matematikens dag. Men skulle man råka missa den – eller om man bara vill verka lite mer insatt – kan man istället fira Approximativa pi-dagen den 22 juli (22/7 är ju en bättre approximation av pi än 3,14). Hur man firar den? Med en god paj, förstås (av det engelska uttalet)! • OLIKA ÄR BRA 21 mars är utnämnd till Downs syndrom-dagen. Sedan några år tillbaka firas den genom att man denna dag bär olika strumpor på fötterna.

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 10

2016-11-21 14:51

Vårdagjämningen, ett bra tillfälle att fira nytt år! Vårdagjämningen, då dag och natt är i stort sett lika långa, är en stor dag för alla perser, kurder, afghaner, pakistanier, pashtuner, tadjiker med flera, som då genomför sitt nyårsfirande. Ursprungligen är Nouruz (persiska för »ny dag«) en sekulär högtid men den förknippas också med zoroastrismen, statsreligionen i de persiska rikena under antiken. I Sverige är det fler än 200 000 personer som firar Nouruz, och sedan några år tillbaka är eldfesten i Kungsträdgården i Stockholm ett mycket stort evenemang, då t.ex. iranska världsstjärnor uppträder. Festens mest kännetecknande traditionella element är att man hoppar över små eldar, som en symbolisk handling att lämna det gamla årets sorger och trötthet efter sig och hämta kraft från elden inför det nya året. (Att hoppa över eller genom eldar tycks förresten vara en spridd rit; det hör till midsommarfirandet i våra grannländer, t.ex.) Den traditionella nouruzdukningen (Haft sin eller »sju s«) ska innehålla följande saker på bokstaven s: SENJED , en dadelliknande frukt som symboliserar kärlek eftersom den växer i öknen under svåra förhållanden. SUMAK , en sur krydda som symboliserar soluppgångens röda färg. SABZEH , groddar av vete, råg, bönor eller linser som symboliserar återfödelse och god skörd. SIB , ett rött äpple som symboliserar skönhet och hälsa. SAMANU , en vetebaserad pudding som symboliserar sötma och rikedom. SIR , vitlök som symboliserar liv och växtkraft. SERKEH , vinäger som symboliserar förändring och förnyelse. Dessutom hör det till med en spegel, målade ägg och gärna en guldfisk i en skål. Persiska Nouruz blandas lätt ihop med det koptiska nyåret Nayrouz, som firas i september. Tideräkningen för den koptiska ortodoxa kyrkan börjar med den stora förföljelsen under kejsar Diocletianus 284 e.Kr. då många kristna dödades.

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 11

2016-11-21 14:51

astrologiska stjärntecken Det astrologiska året börjar i och med att solen går in i vädurens tecken. Vilket tecken tillhör du? De som är insatta i astrologi menar att själva stjärntecknet bara är en detalj i horoskopet; man behöver veta mycket annat, som månens och olika planeters placering, för att kunna göra ordentliga utfästelser. Men här följer i alla fall några väldigt grova egenskapsbeskrivningar av stjärntecknen. Den som vill fördjupa sig kan t.ex. uppsöka astrologi.nu.

• Vattumannen 20 januari–19 februari: Allvar, kunskapstörst, uppriktighet, analys. • Fiskarna 20 februari–20 mars: Ombytlighet, osäkerhet, anpasslighet. • Väduren 21 mars–19 april: Iver, entusiasm, rastlöshet, aktivitet. • Oxen 20 april–20 maj: Praktisk kompetens, konservativ läggning, trygghet. • Tvillingarna 21 maj–20 juni: Kommunikation, flyktighet, förändring. • Kräftan 21 juni–22 juli: Vård, vördnad, välvilja. • Lejonet 23 juli–22 augusti: Viljestyrka, stolthet, dominans. • Jungfrun 23 augusti–22 september: Flit, noggrannhet, eftertänksamhet. • Vågen 23 september–22 oktober: Diplomati, ordning, balans. • Skorpionen 23 oktober–21 november: Hemlighetsfullhet, extremism. • Skytten 22 november–21 december: Obundenhet, frihetlighet, fanatism. • Stenbocken 22 december–19 januari: Beslutsamhet, ambition, rationalitet.

• NÄR

HAR VÅREN KOMMIT ? Meteorologiskt definieras våren som den tid då dygnsmedeltemperaturen är stigande och mellan 0 och 10 grader (se också Höstdagjämningen, sid. 47). Detta brukar inträffa i Malmö redan 22 februari, i Stockholm 16 mars, i Östersund 11 april och i Kiruna 1 maj. Men säg den svensk som inte letar vårtecken av mindre statistiskt slag! De första snödropparnas hälsning genom töande snötäcke, den första citronfjärilen, björkens lövsprickning …

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 12

2016-11-21 14:51

• UPP TILL KAMP FÖR JÄMSTÄLLDHET! Internationella kvinnodagen 8 mars instiftades 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen som en del av rösträttskampen, och 1977 blev det en officiell FN-dag. På flera håll har den politiska innebörden försvunnit och dagen har blivit ett tillfälle då män förväntas uttrycka sin kärlek till kvinnan. I Sverige brukar dock dagen uppmärksammas politiskt, bl.a. genom barnvagnsmarscher med olika feministiska paroller. På frågan »Finns det inte någon internationell mansdag?« brukar det givna och lite bittra svaret vara »alla de andra 364 dagarna«, men faktum är att en Internationell mansdag är utlyst, 19 november. Det råkar också vara Internationella toalettdagen, oklart dock om det finns något samband.

våfflor för jesus-barnet Våffeldagen firas i Sverige varje år 25 mars. Ursprunget kommer ur Jungfru Marie bebådelsedag; den dag Maria av ängeln Gabriel fick veta att hon skulle föda en son nio månader senare. Maria kallades traditionellt Vår fru. Dialektalt förvandlades så småningom Vår frus dag till vafferdagen och därifrån till våffeldagen. Och den sammanfaller med att tillgången på ägg började öka, så våfflor passade ju bra! Här ett gott recept på våffelsmet – mineralvatten gör dem extra frasiga. Servera med grädde och någon god sylt.

• Ingredienser: 125 g smör, 4 dl vetemjöl, 1 tsk bakpulver, 2 krm salt, 2 ägg, 3 dl mineralvatten. • Så här gör du: Smält smöret och låt det svalna. Blanda de torra ingredienserna i en bunke och vispa samman med äggen och 2 dl av mineralvattnet. Tillsätt resten av mineralvattnet i en stråle under vispning och vispa till sist ner det smälta smöret. Grädda våfflorna gyllenbruna.

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 13

2016-11-21 14:51

Påsken Den största kristna högtiden är utan tvekan påsken, som dessutom består av en rad olika dagar och som inleds med stilla veckan. Påsken är en av våra rörliga helger. Påskdagen infaller alltid på första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen – försök hålla reda på det om du kan! Eftersom vårdagjämningen alltid inträffar mellan 19 och 21 mars är perioden då påsk kan infalla begränsad till mellan 22 mars och 25 april. Påsken firas till minne av Jesus lidande, död och uppståndelse, men i sekulära Sverige har det framförallt kommit att bli en mat- och godsakshelg och ett tillfälle för umgänge med släkt och vänner – för många dessutom säsongsinvigningen av sommarstället. Andra passar på att resa när det är skollov. Men låt oss försöka ta det hela från början: Först festar vi på semlor under Fettisdagen, första tisdagen efter Fastlagssöndagen. Det här är karnevalstid (se mer på sid. 19), då vi ska »äta upp oss« inför det som komma skall. Därpå följer Askonsdagen, som inleder fastan – och den varar i fyrtio dagar (och sex söndagar, alltså är det fyrtiosex dagar mellan Askonsdagen och Påsksöndagen). Varför Ask-onsdag? Jo, seden var att strö aska på botgörare just denna dag, som en påminnelse om vår dödlighet. Även idag kan kyrkobesökare på askonsdagen komma att lämna mässan med ett litet kors av aska tecknat i pannan. I slutet av fastan kommer så stilla veckan, som inleds med Palmsöndagen, den dag under den judiska Pesach-högtiden (mer om den på sid. 16) då Jesus från Nasaret red in på en åsna i Jerusalem under hyllningar och jubel. Varför Palm-söndag? Jo, många i folkmassan som såg Jesus bredde ut sina mantlar på marken eller skar palmblad från träden för honom att rida på.

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 14

2016-11-21 14:51

Under Palmsöndagen och de andra dagarna i stilla veckan läser man i kyrkan den långa passionsberättelsen ur de fyra evangelierna, det vill säga berättelsen om Jesu lidande och död. Man läser eller sjunger berättelsen i roller. Nästa märkesdag i stilla veckan är Dymmelonsdagen, så kallad för att man brukade byta ut metallkläpparna i kyrkklockorna mot träkäppar eller »dymlar« för att åstadkomma en dämpad klang. Dymmelonsdagen var den dag då Judas förrådde Jesus, vilket är ett centralt tema för de ortodoxa kyrkorna. Onsdagar och fredagar är enligt gammal kristen – och framförallt ortodox tradition – fastedagar året om. Detta i åminnelse av onsdagens förräderi och fredagens smärtsamma död. Men före Långfredagen kommer Skärtorsdagen. »Skär« är samma ord som i »skärseld« och betyder egentligen »ren« eller »blank« på fornnordiska. Under skärtorsdagen åt Jesus för sista gången en måltid tillsammans med sina lärjungar och det var då han instiftade nattvarden. Innan de åt tillsammans tvättade han deras fötter. På natten greps han av romerska soldater, efter Judas förräderi, och så följde den längsta dagen i hans liv. Långfredagen – ja, många äldre kan vittna om hur låååååång denna dag kunde te sig. Detta var en sorgens dag, då Jesus hade avrättats genom korsfästning, och det fick i många hem inte förekomma något stoj, lek, musik eller glädje. Man skulle vara allvarlig och stilla. Precis så ser det ut i kyrkorna än idag, men för de flesta svenskar är långfredagen numera bara en välkommen ledig dag. På andra håll i världen är det desto mer dramatiskt och i media brukar varje år förekomma bilder på män i t.ex. Filippinerna, som frivilligt låter sig korsfästas under någon tid för att själva uppleva Jesu lidande. I katolska länder är det annars vanligt att man genomför en korsvandring, där olika församlingsmedlemmar turas om att bära ett tungt kors, i åminnelse av Golgata-vandringen (när Jesus tvingades bära sitt eget kors längs vägen mot Golgata, avrättningsplatsen). Själva påskfirandet påbörjas under Påskafton, för många troende med en glädjens midnattsmässa då man firar att graven var tom och

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 15

2016-11-21 14:51

Jesus återuppstått. Nu fylls kyrkan återigen med färgprakt, musik och inte minst ljus; det stora påskljuset tänds och får sedan brinna under varje gudstjänst fram till året därpå. För svenska barn (och en hel del vuxna) är påskafton den verkligt stora godisätardagen, då man äntligen får det efterlängtade påskägget – kanske efter en äggjakt ute i naturen? Allt fler familjer väljer också att lägga någon liten present i ägget. På Påskdagen samlas katoliker över hela världen kring tv-utsändningen av påvens traditionella välsignelse från Peterskyrkan, ofta benämnd Urbi et orbi efter öppningsfrasen i romerska proklamationer: Urbi – för staden (Rom) – et/ och – Orbi – för världen. Hur var det då med den judiska högtiden Pesach? Det är nämligen så att ordet påsk härstammar från hebreiskans »pasach«, som betyder »skona« eller »gå förbi«, och de händelser som den kristna påsken firade utspelade sig ju under pesach. Den som »skonade« genom att »gå förbi« var ju Guds ängel som hade fått i uppdrag att döda alla förstfödda söner i Egyptens hushåll för att övertyga Farao om att han skulle låta de förslavade judarna få sin frihet. Gud hade förvarnat Israels barn och befallt dem att slakta ett lamm och stryka blodet på sina dörrar. Pesach kallas också för »det osyrade brödets högtid« och det får inte förekomma någon jäst eller något jäst bröd i judiska hem under pesach-veckan. Under flykten från Egypten hann man nämligen inte jäsa något bröd, och det är i åminnelse av den flykten man firar pesach. Man äter också en rad andra rätter med symbolisk innebörd, under den så kallade seder-måltiden; t.ex. bittra örter som ska påminna om de bittra tårar man fällde under slaveriet. Barnen har en viktig roll under seder-måltiden, då de förväntas ställa frågor om varje rätt under måltiden, som alltså är komponerad på ett pedagogiskt sätt.

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 16

2016-11-21 14:51

Ägg, harar, ris och häxor Att påsken är så nära förknippad med ägg beror både på att detta var den tid på året då hönorna började värpa igen och det därför fanns gott om ägg att festa på efter en lång vinter. Men ägget är ju också en symbol för liv och passar därför väl under påskhögtiden och firandet av återuppståndelsen. I vissa kristna traditioner hörde ägg till det som man valde bort under fastan, varför det också blev extra härligt att åter få äta dem under påsken. Seden att måla ägg under påsken är gammal och i delar av Östeuropa väldigt utvecklad. Ett enkelt sätt att åstadkomma dekorativa ägg är att koka dem tillsammans med t.ex. rödkål, lökskal, blåbär eller gurkmeja samt lite vinäger (för att färgen ska fästa bättre). Låt äggen svalna i det färgade vattnet, så sitter färgen bättre. Vill man ha blanka ägg med lite djupare färg kan man putsa dem med lite olivolja. Genom att picka ett litet hål i vardera ända av det råa ägget kan man blåsa ut innehållet och på så sätt få en vacker dekoration – för en annan tradition runt påsken är att binda och dekorera björkris med fjädrar och annat pynt, t.ex. urblåsta, målade ägg. Traditionen har kristen grund, och förr i tiden skiljde man på fastlagsris och påskris. Fastlagsriset användes under fastlagslekar för att daska sig själv och andra – ett sätt att påminnas om behovet av bot och bättring. Seden att dekorera riset med fjädrar kan ha att göra med att det så tidigt på året inte fanns blad och blommor. Påskriset togs in lagom till påsk och sattes i vatten för att slå ut vackert. Påskharen är en i Sverige något mindre etablerad symbol, som har sitt ursprung i Tyskland. Hos oss finns den mest som choklad- eller marsipanvariant, men i tysk tradition är det påskharen som gömmer äggen, som barnen ska leta upp. Liksom ägget är haren förknippad med fruktbarhet och fortplantning. Det finns i gammal folktro en »mjölkhare« eller »bjära« som häxor lär ha använt för att

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 17

2016-11-21 14:51

Hรถgtidsboken_skarp inlaga.indd 18

2016-11-21 14:51

stjäla mjölk från grannarnas kor. Kanske hör alltså påskharen i själva verket ihop med påskkärringarna? Mest förknippas nog påsken med just påskkärringar i form av små söta utklädda barn. Det är på Skärtorsdagen man i första hand kan vänta sig besök av dem, på jakt efter lite godis till sina korgar och kittlar – ofta i utbyte mot små egenhändigt tecknade påskkort. Man tror att denna tradition har sina rötter i 1600-talets häxprocesser och föreställningen om att häxor reste till djävulens gästabud (kanske i Blåkulla, kanske på en flygande kvast?) natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen. Där trodde häxorna att de fick underbart god mat, men i själva verket var det paddor, grodor och ormar som serverades …

• SEMLOR I PARTI OCH MINUT Många är oerhört konservativa när det gäller

semlor (liksom med alla andra traditionsbärare). Det ska vara en kardemummakryddad vetebulle med fyllning av mandelmassa och vispgrädde, samt florsocker på locket. Vissa vill äta den som klassisk »hetvägg« med varm mjölk. Men kanske är det ett tecken på semlans starka ställning att den nu uppträder i allt fler crossover-varianter år för år. Man kan numera få tag på semlewraps, semle-bagels, semle-tortillas, semle-éclairer, semle-tårta, chokladsemla, saffranssemla och mycket mer. Etymologin bakom ordet semla har med mjölet att göra; simila var det fina vetemjölet som användes till söta bakverk. Många recept på olika semle-varianter hittar man på semlor.nu.

• KARNEVAL! Hejdå, kött! Det är den egentliga betydelsen av det från latin här-

stammande namnet karneval; den tid som går mellan trettonhelgen och fastan. En svensk motsvarighet är begreppet fastlag, som firas tre till åtta dagar före askonsdagen med frosseri och fest (och framförallt goda semlor). Då är man laddad för det som följer; 40 dagar av återhållsamhet och försakelse. Karneval förknippar vi med upptåg, maskerad, studentikosa uppträdanden, parader och samba; allt får plats i karnevalen! Faktum är att lössläppta firanden verkar vara något som uppstått i de flesta kulturer, från romarnas saturnalier till

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 19

2016-11-21 14:51

brasilianska candomblé. En reglerad form av anarki, med ett tydligt slut – och följt av botgöring… Fasta tycks för övrigt vara ett mycket flexibelt begrepp. I vissa traditioner räcker det att man avstår kött till förmån för fisk för att det ska räknas som en fasta. Andra förknippar fasta med att man bara dricker sin näring. Gemensamt för de religiösa traditionernas syn på fasta är den andliga dimensionen, att själen ska nå rening genom späkning av kroppen. Svenska kyrkan föreslår att man under fastan avstår från t.ex. Facebook, godis, alkohol eller tv-tittande – och att man stannar upp och ägnar tid till eftertanke. Inom islam betyder fastan (under den heliga, nionde månaden Ramadan) att friska, vuxna personer under dygnets ljusa timmar varken äter eller dricker – och inte heller har sex. Fastan är en av islams fem grundpelare, och muslimer uppmuntras då att ägna sig mindre åt världsliga aktiviteter och mer åt bön. Fastan ska inge ödmjukhet och förståelse för de fattiga och leder därmed till att man ägnar sig mer åt välgörenhet, en annan av islams grundpelare. Vid skymningen bryter man fastan med lite yoghurt, dadlar eller soppa och får därefter äta en vanlig måltid. Festen vid Ramadans slut, Eid al-Fitr (på turkiska Bayram), är för många muslimska barn ett slags motsvarighet till julafton, med god mat, fina kläder – och inte minst presenter.

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 20

2016-11-21 14:51

Påskens mattraditioner Ägg hör hemma på alla påskbord, i olika former. Många inleder med smårätter baserade på ägg, lax och sill. En huvudrätt av lax hör traditionellt till om man har bjudning på långfredagen, en rest av den katolska fastetraditionen där fisk äts på fredagar. Påsken infaller alltid på våren, då tillgången på lamm är större – dessutom berättar ju den judiska traditionen om det slaktade påskalammet och det har kommit att bli vanligt att man bjuder på lammstek till påsk. På många påskbord finns annars samma rätter som på julbordet; köttbullar, prinskorv, skinka, sill, Janssons frestelse. Och så var det då det här med godiset! Svenskarnas godiskonsumtion under påsken lär ligga någonstans runt 6000 ton. Konsumtionen av godis har tredubblats i Sverige sedan 1960-talet, och försäljningen tog fart på allvar i mitten av 1980-talet, då Livsmedelsverkets regler ändrades så att vi kunde plocka vårt smågodis själva – en idé som just nu går på export.

finsk påsk Något sött till efterrätt hör också till. Här en rätt från det finska köket, som man numera ofta ser till salu i livsmedelsbutikerna kring påsk: Memma!

• Ingredienser till 4 portioner: 4 dl vatten, 1 dl fint rågmjöl, 1 dl maltextrakt (kan behöva köpas i specialbutik eller via nätet), 2 msk mörk sirap, 1 krm salt, 1 tsk malda pomeransskal • Till servering: Lättvispad grädde, strösocker • Så här gör du: Sätt ugnen på 70°C. Koka upp vattnet i en kastrull som tål att stå i ugnen. Vispa ner mjölet och malten. Sätt på locket och ställ in kastrullen i ugnen i ca 3 timmar. Höj ugnstemperaturen till 125 °C. Koka upp smeten på spisen och tillsätt sirapen, saltet och pomeransskalet. Fortsätt koka under omrörning i ca 10 minuter. Häll smeten i en ugnssäker form. Grädda mitt i ugnen i ca 3 timmar. Rör om ca 4 gånger i timmen under gräddningen. Låt memman kallna och servera med grädde och socker.

Högtidsboken_skarp inlaga.indd 21

2016-11-21 14:51

högtider året runt livet ut

och

ISBN 978-91-552-6390-4

Nya & gamla traditioner · Fester · Vett & etikett

Hogtidsboken_cover_kart_tb.indd 1

2016-11-15 08:38