STRUKTUR
STRUKTUR Samhällskunskap 7–9
Samhällskunskap 7–9
STRUKTUR är en stadiebok i samhällskunskap för grundskolans årskurs 7–9. Boken är en bra grund för undervisningen i sam hällskunskap och ger stor valfrihet när det gäller pedagogik och upplägg. Boken är också lämplig för de elever som ska läsa samhällskunskap på gymnasieskolans introduktionsprogram. STRUKTUR är indelad i sex kapitel som kan läsas i valfri ordning. Tyngdpunkten ligger på den förklarande texten, som tillsammans med bilder och modeller inspirerar eleverna till diskussion och reflektion kring samhällsfrågor. Frågorna i slutet på varje kapitel tränar eleverna mot kunskapskraven i Lgr 11. På gleerups.se finns fakta- och begreppsfrågor för utskrift.
STRUKTUR Samhällskunskap 7–9
Lars-Olof Karlsson
UNIVERSITET UNIVERSITET
Lars-Olof Karlsson
Lars-Olof Karlsson är lärare i samhällskunskap för högstadiet och gymnasiet. Han har också erfarenhet som redaktör och förläggare av läromedel.
ISBN 978-91-40-68742-5
9
789140 687425
Innehåll
Sexualbrott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Andra brottstyper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63
Demokrati och medier . . . . .
8
Demokratins grunder
9 11 12
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Civil olydnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Maktdelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Hur fungerar demokratin i Sverige? . . . . . 12 Direkt demokrati och folkomröstningar . . 14 Hur fungerar en diktatur? . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Våra grundlagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Riksdagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Regeringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Så kommer en lag till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Statsförvaltningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Kommuner och landsting . . . . . . . . . . . . . . 28 Kommunernas och landstingens uppgifter . 28 Kommunernas och landstingens organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Kommunernas och landstingens ekonomi . 32
Sverige i EU
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Den inre marknaden och euron . . . . . . . . . . Hur fattas beslut i EU? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . EU:s samarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . EU:s institutioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
33 34 35 36 38
USA:s statsskick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Kongressen – den lagstiftande makten . . . 42 Presidenten – den styrande makten . . . . . . 42 Domstolarna – den dömande makten . . . . 43
Fria medier och demokrati . . . . . . . . . . . . . . 44 Public service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mediernas tre viktiga uppdrag . . . . . . . . . . . . Propaganda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Åsikter eller nyheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Källor och källkritik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Internet – nya förutsättningar . . . . . . . . . . . .
44 45 48 48 50 52
Tillbakablick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Sammanfattning – Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . 54
Lag och rätt
. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
56
Etik och moral . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Mänskliga rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Brott och brottslighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60
Brottsoffret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67
Straff – samhällets reaktion på brott . . . 68 Varför behöver vi straff? . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Vilka straff finns? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Straffskalan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70
Från brott till straff
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Gripen – anhållen – häktad . . . . . . . . . . . . . . I domstol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att överklaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Domstolarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Polisen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
71 72 72 74 75 76
Tillbakablick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Sammanfattning – Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . 78
Ekonomi och välfärd . . . . . .
80
Ekonomin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Näringslivet och marknadsekonomin . . . . . Marknadskrafterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Människan är inte bara ekonomisk . . . . . . . Offentlig sektor och planekonomi . . . . . . . Alla länder är blandekonomier . . . . . . . . . . . Kreditmarknad, arbetsmarknad och aktiemarknad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . BNP och BNP per capita . . . . . . . . . . . . . . . . . Tillväxt – BNP ökar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konjunkturer och ekonomisk politik . . . . . . Ekonomin är internationell . . . . . . . . . . . . . .
82 84 87 88 89 90 93 95 96 98
Arbetslivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Arbetsmarknadens parter . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Fackföreningar och arbetsgivarföreningar. 100 Kollektivavtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Konflikter och stridsåtgärder . . . . . . . . . . . 102 Löner och löneskillnader . . . . . . . . . . . . . . . 102
Välfärdssamhället . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106
Mörkertalet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Uppklarade brott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61
Pensionssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Skydd vid sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Skydd vid arbetslöshet . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Socialtjänsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Välfärdssystemets ursprung . . . . . . . . . . . . . 111
Olika typer av brott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61
Skatterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112
Brott med dödlig utgång . . . . . . . . . . . . . . . . . 62
6
Kriminalitet över tiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Varför begås brott? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Organiserad brottslighet . . . . . . . . . . . . . . . . 66
Skatter på inkomster
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
112
Socialförsäkringsavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Moms och punktskatter . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Skattekvoten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Tillbakablick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Sammanfattning – Uppgifter . . . . . . . . . . . . . 116
Ideologier och partier . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Partier till vänster och till höger . . . . . . . . . 120 Andra dimensioner i politiken . . . . . . . . . . 122
De ursprungliga ideologierna . . . . . . . . . . 124
Partierna i korthet
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Socialdemokraterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Folkpartiet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Moderaterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Centerpartiet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vänsterpartiet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kristdemokraterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Miljöpartiet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sverigedemokraterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Feministiskt initiativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
124 125 129 134 141 141 142 142 142 143 143 144 144 144
Partier och strategier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Partiledarnas betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 Partierna och medlemmarna . . . . . . . . . . . . 146 Ungdomsförbund och kvinnoförbund . . . 148 Tillbakablick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 Sammanfattning – Uppgifter . . . . . . . . . . . . . 150
Individen och gruppen . .
152
Vår personlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Har vi en fri vilja? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Att leva i gruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154
Norm, mångkultur och subkultur . . . . . . 156 Minoriteter och subkulturer
. . . . . . . . . . . .
157
Kategorier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Klass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sexualitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etnicitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nationella minoriteter . . . . . . . . . . . . . . . . .
Svensk invandringspolitik . . . . . . . . . . . . . . 171 Sveriges befolkning fram till 2060 . . . . 173 Tillbakablick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 Sammanfattning – Uppgifter . . . . . . . . . . . . . 176
118
Partierna
Konservatism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Liberalism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Socialism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nyare ideologier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Främlingsfientlighet och rasism . . . . . . . . . 168 Segregering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170
158 161 163 164 166
Diskriminering och segregering . . . . . . . . 168 Diskriminering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168
Globala frågor
. . . . . . . . . . . . . . . .
178
Globala problem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Befolkningsutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 Demografiska transitionsmodellen . . . . . . 181 Migration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 Migrationens orsaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185
Naturresurserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Förnybara naturresurser . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Icke-förnybara naturresurser . . . . . . . . . . . . 187
Miljöproblemen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Växthuseffekten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 Effekterna av ett varmare klimat . . . . . . . . 192 Politik mot klimatförändringar . . . . . . . . . . . 192 Kyotoprotokollet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195
Fattigdom och utvecklingsfrågor
. . . . . .
Orsaker till fattigdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bakomliggande faktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . Ett nytt millennium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fortsatt utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
196 197 197 200 201
Internationell politik . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 Aktörer i internationell politik . . . . . . . . . . Stater . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etniska grupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Internationella organisationer . . . . . . . . . . . Civilsamhället . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . FN och drömmen om att rädda världen . . FN:s organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Underorgan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andra viktiga internationella organisationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Folkrätten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Viktiga internationella domstolar . . . . . . .
202 202 203 203 204 205 206 209 209 212 212
Dagens krig och konflikter . . . . . . . . . . . . . 213 Terrorism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213 Kärnvapen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214 Svensk säkerhetspolitik . . . . . . . . . . . . . . . . . 216 Tillbakablick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 Sammanfattning – Uppgifter . . . . . . . . . . . . . 218
Register
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
220
7
Ekonomi o c
På väg mot Gekås i Ullared – Skandinaviens största varuhus med fyra miljoner besökare varje år.
80
o ch välfärd E
k o n o m i b e t y d e r h u s h å l l n i n g, och handlar om hur vi får tillgång till allt det vi konsumerar (köper), allt från bröd till kosmetika, bilar och resor. Ekonomi handlar också om hur produktionen av varor och tjänster är organiserad och hur mycket vi ska betala för dem. Grunden för vår ekonomi är arbetet och arbetslivet. Välfärd handlar om att ha ett bra och tryggt liv och att slippa oroa sig för sin försörjning både nu och i framtiden. Mycket av vår välfärd organiseras av den offentliga sektorn och betalas av de skatter vi som medborgare betalar. I detta kapitel ska vi titta närmare på hur allt detta fungerar i Sverige.
Ekonomin Nästan allt som produceras (tillverkas) i vårt samhälle sker antingen i näringslivet eller i den offentliga sektorn. Näringslivet består av alla företag, stora som små, som arbetar med att tillverka och sälja allt från järnmalm till taxiresor och allt från tomater till ekonomisk rådgivning. Företagens drivkraft är att tjäna pengar, det vill säga gå med vinst. Näringslivets många företag ägs huvudsak ligen av privatpersoner. En del företag kan vara små, så kallade enskilda firmor, kanske med endast en ägare och en anställd. Andra företag är så kallade aktiebolag med ibland en enda ägare men ibland med väldigt många olika ägare. Företagens kunder är ofta vanliga konsumenter, men också andra företag och den offentliga sektorn kan vara mycket viktiga kunder.
Fördelning av arbetskraften
Offentliga sektorn cirka en tredjedel
Näringslivet cirka två tredjedelar
81
Näringslivet behöver entreprenörer En entreprenör är någon som kommer på något nytt som förändrar närings livet. Det kan vara en uppfinnare men också någon som kommer på ett nytt sätt att organisera ett företag så att det blir effektivare. Ett svenskt exempel på en entreprenör är Ikeas
Det som pro duceras kan vara av två slag: varor och tjänster. Varor är sådant vi kan röra vid som bilar och apelsiner. Tjänster är sådant vi inte kan röra vid som klippning hos frisören, sjukvård, försäkringar eller polisens arbete.
grundare Ingvar Kamprad. Hans idé låg i ett nytt sätt att sälja möbler. Möbel varuhusen byggdes utanför städerna på billig tomtmark. Kunden fick själv frakta hem varorna, oftast med egen bil, och själv montera dem. På så vis kunde Ikea hålla låga priser och god kvalitet.
Den offentliga sektorn består av staten, landstingen och kommunerna och alla myndigheter som tillhör dem. Den offentliga sektorn är inte tänkt att gå med vinst. Den betalas av alla medborgare tillsammans genom att vi betalar skatt och ibland avgifter. Den offentliga sektorn tar hand om en massa olika saker som vägar, avloppssystem, polis, sjukhus, äldrevård, skolor, forskning och mycket annat. Ofta är den offentliga sektorn själv producent men ibland köper man istället in de varor och tjänster man behöver från näringslivet.
Näringslivet och marknadsekonomin Produktionen och fördelningen av näringslivets produkter sker genom ett ekonomiskt system som kallas marknadsekonomi eller kapitalism. Marknadsekonomi är det dominerande ekonomiska systemet i världen och har dominerat sedan industrialismen växte fram på 1800-talet. Vad näringslivets produkter ska kosta och hur mycket som kommer att tillverkas bestäms i ett samspel mellan köparna och säljarna eller annorlunda uttryckt: det bestäms av marknadskrafterna. När marknadskrafterna fungerar som bäst konkurrerar tillverkare om att göra så bra produkter som möjligt till så lågt pris som möjligt. Den som lyckas bäst har lättast att sälja sina produkter. Detta i sin tur sporrar andra tillverkare att förbättra sig och i slutändan tjänar hela sam hället på konkurrensen.
Så fungerar markandsekonomin I en marknadsekonomi bestäms alltså priset och hur mycket som ska produceras i ett samspel mellan köpare och säljare. Köparna efterfrågar varan medan säljarna utbjuder den. Ju lägre pris desto större är efter frågan, och omvänt, ju högre pris desto större är utbudet. 82
e k o n o m i
o c h
v ä l f ä r d
Med det viktiga ordet marknad menar ekonomer alla de ställen där köpare och säljare möts: i affären, på torget, på internet, genom förmed ling av banker eller genom att köpare och säljare träffas och gör upp affären. När vi t.ex. talar om den svenska marknaden för bilar avses alla ställen i Sverige där bilar byter ägare. För att marknadskrafterna ska fungera måste det finnas öppenhet och konkurrens. Med öppenhet menar vi att alla kan ta reda på vad olika säljare tar för en vara. Utan denna öppenhet förlorar man möjligheten att köpa varan där den är billigast. Med konkurrens menas att säljarna konkurrerar (tävlar) med varandra om att få sälja sina produkter och att man enkelt kan starta företag och ge sig in i konkurrensen om kundernas pengar. För att förstå hur marknadskrafterna bestämmer pris och hur mycket som ska produceras tänker vi oss marknaden för tomater på en ö i Medel havet. Vi tänker oss att alla tomater säljs på ett enda ställe, den största stadens torg. Anta att tomatodlarna sam las på torget. De spikar upp sina skyltar med priset 10 kronor per kilo. Många konsumenter köper, men flertalet tycker det är för dyrt. När kvällen närmar sig har många av säljarna kvar alltför många tomater. Någon tänker att man kan få bättre vinst om man sänker priset till 5 kronor per kilo. Kunderna strömmar till och snart har säljaren sålt alla sina tomater. Också de andra säljar Utbjudna tomater. na sänker priset och får snabbt sålt sina tomater. Några säljare tycker att kunderna är så ivriga att köpa för 5 kronor kilot att de höjer priset till 6 kronor. Också vid detta pris får de flesta odlare sålt nästan alla sina tomater. Nästa dag ligger priset kvar på 6 kronor. Marknaden har stabiliserat sig runt det så kallade jämviktspriset. Några av odlarna har dock svårt att få sina affärer att gå ihop. Höjer de priset över 6 kronor får de nästan inga kunder alls. De räknar med att deras produktionskostnad blir den samma också nästa år. Därför be stämmer de sig för att sluta odla tomater. Detta leder till att utbudet nästa år kommer att vara mindre, färre tomater finns till försäljning och priset kommer att stabilisera sig på kanske 8 kronor per kilo. e k o n o m i
o c h
v ä l f ä r d
83
Låt oss fortsätta berättelsen och leka med tanken att en medicinsk rapport slår fast att tomater är bra mot en välkänd och besvärlig sjuk dom. Rapporten rekommenderar att alla borde äta minst två tomater dagligen. Detta leder förstås till att efterfrågan ökar. Förändringen märker säljarna genom att de snabbare säljer slut på sina tomater. Några provar om de inte kan ta ett högre pris och så små ningom stabiliserar sig marknaden på ett nytt jämviktspris, kanske 10 kronor för ett kilo. Nästa år kommer fler att odla tomater. Utbudet kom mer att öka och priset kommer att sjunka.
Marknadskrafterna P
P (pris)
U 10
10
5
5 E
Q
Q (kvantitet/mängd)
Figur 2. Utbudskurvan visar att ju högre priset är desto mer utbjuder säljarna. Kurvans startpunkt betyder att under den punktens pris vill ingen sälja. Kurvans slutpunkt innebär att t.ex. fler tomater än så kan man inte frambringa även om priset skulle stiga ytterligare.
Figur 1. Efterfrågekurvan visar att ju högre pris desto lägre efterfrågan E. Startpunkten visar det pris man maximalt kan sätta, sätter man priset P ännu högre existerar ingen efterfrågan. Slutpunkten visar maximal kvantitet Q som köparna tillsammans skulle kunna tänka sig att köpa, även om priset sjunker ytterligare skulle de alltså inte köpa mer.
P
P
P U
U
U
10
10
6
5
5 E
E
Q
Figur 3. Vid priset 10 kronor finns ett utbudsöverskott. Säljarna lyckas inte bli av med sina tomater.
84
e k o n o m i
o c h
Figur 4. Nu har priset sänkts till 5 kronor. Nu går det lätt att sälja. Efterfrågeöverskottet märks på att det finns köpare som missnöjda får gå hem utan tomater när de sista sålts. ”Kanske man skulle höja priset”, funderar säljarna.
v ä l f ä r d
E
Q
Efterfrågeöverskott
Utbudsöverskott
Jämviktspris Q
200 kg Figur 5. Nu har man höjt priset till 6 kronor. Vi har nått jämviktspriset som är stabilt åtminstone tills vidare. Här är mängden utbjudna tomater lika stor som den efterfrågade, allt som produceras, dvs. 200 kg konsumeras också. Marknaden befinner sig i balans.
. a
ns.
Marknadskrafterna hushållar Marknadskrafterna är på många sätt en genial lösning på frågan vad, hur mycket och till vilket pris varor och tjänster ska produceras. Systemet fungerar av sig självt utan myndigheter och ser till att vi får den mix av varor och tjänster som passar oss bäst. Hur då? Jo, tänker man sig att vi börjar föredra paprika istället för tomater kommer efterfrågan på tomater att minska så att priset faller medan efterfrågan på paprika ökar så att priset stiger. Många odlare kommer då att styra över produktionen så att fler paprikor och färre tomater odlas. Resurser i form av jord och arbets kraft kommer att användas så att de bättre tillfredsställer våra behov. På samma sätt har marknadskrafterna ibland en fantastisk förmåga att hushålla med resurser. Anta att en råvara, t.ex. silver, håller på att ta slut. Det betyder att utbudet minskar, och det leder till högre pris och därmed till att mindre silver konsumeras. De som använder silver kom mer att försöka hitta en annan råvara som kan ersätta det dyra silvret.
Monopol Dessvärre fungerar marknadskrafterna nästan aldrig så bra som för tomaterna på ön i exemplet. Det råder sällan perfekt konkurrens. Om det t.ex. bara finns en enda sälja re råder monopol. I en sådan situation kommer inte produktionen att lägga sig vid jämviktspriset. Har säljaren monopol Ett välkänt svenskt statligt monopolföretag Systembolaget. Det är av folkhälsoskäl kommer denne istället att ta ett högre pris. är som svenska staten har monopol på förFörsäljningen blir mindre men säljarens säljningen av alkohol. Bland annat befarar vinst blir större. Det drabbar köparna ge man att många ungdomar lättare skulle få nom ett högre pris som inte alla kan betala. tag på alkohol om det fanns att köpa i vanliga livsmedelsbutiker. Som monopolist kan Monopol kan uppstå på olika sätt. Om staten också se till att konsumtionen hålls ett företag konkurrerar ut de andra i sin nere genom att sätta priset högt. bransch uppstår till slut monopol. Detta kan förstås vara fullt lagligt. Problemet är att i vissa branscher kan det vara svårt för nya företag att ta sig in och börja konkurrera. Det gäller branscher där det krävs stora investeringar för att komma igång. I en del länder finns lagstiftning som tvingar monopolföretag att dela sig i flera företag så att konkurrensen garanteras och marknadskrafterna fungerar. I vissa branscher är monopol nästan omöjliga att undvika. Det är t.ex. omöjligt att konkurrera med företag som äger elnäten. Det skulle bli för dyrt att bygga nya parallella nät. Här råder alltså en monopolsituation. I Sverige finns en särskild myndighet, Energimarknadsinspektionen, som ser till att monopolföretagen inte tar ut för höga avgifter. e k o n o m i
o c h
v ä l f ä r d
85
År 2009 fälldes åtta företag i domstol för att ha delat upp marknaden för vägbeläggningsarbete. Med hjälp av en i förväg överenskommen anbudsgivning satte företagen konkurrensen ur spel.
Däremot är elektriciteten i sig en vara där konkurrensen kan fungera. Man kan alltså som konsument välja fritt mellan olika företag som säljer elektricitet men är däremot hänvisad till en enda ägare av elnätet för att få elen ”transporterad” hem till bostaden. kartell en grupp av företag som kommit överens om vissa regler för att slippa konkurrera med varandra.
86
Oligopol och karteller Oligopol kan översättas med fåtalsvälde. Det innebär att ett fåtal företag dominerar marknaden. En fara med oligopol är att företagen kan bilda karteller av olika slag. En kartell kan fungera så att säljarna kommer överens om ett ”för högt” pris och på så vis lurar köparna. Detta kallas priskartell. Karteller kan också uppstå genom att säljarna delar marknaden mellan sig: ”Du får västra Sverige och Skåne, du Norrland och Stockholm och jag resten”, på så vis skapas lokala monopol. Det är just genom att säljarna i en oligopolsituation är så få som det är möjligt att ingå karteller. Karteller sätter den fria konkurrensen ur spel, köparna får betala för mycket och företagens drivkraft att ta fram bättre och billigare produkter minskar. Därför finns det lagstiftning som förbjuder karteller. I Sverige har en särskild myndighet, Konkurrensverket, uppgiften att övervaka att olagliga monopol inte skapas. Också i EU finns lagstiftning för att skydda den fria konkurrensen. När företag går samman finns all tid en risk att monopol- eller oligopolsituationer uppkommer. EU har därför möjlighet att stoppa samgåenden mellan företag. Inom EU finns också regler som begränsar de enskilda medlems ländernas möjligheter att stödja landets näringsliv, liksom regler som
e k o n o m i
o c h
v ä l f ä r d
beskriver hur den offentliga sektorns inköp av varor och tjänster ska gå till. Landstingen i Sverige får t.ex. inte gynna svenskt näringsliv genom att köpa utrustning av svenska tillverkare, om det finns andra som er bjuder bättre och billigare alternativ. Alla EU:s tillverkare ska ha sam ma chans på den gemensamma marknaden. Det gynnar i slutändan alla EU:s skattebetalare.
Människan är inte bara ekonomisk Mycket av ekonomisk teori och ekono miska modeller grundar sig på en idé om människans väsen som brukar kallas Homo economicus – den ekonomiska människan. Homo economicus är människan som alltid strävar efter så stor ekonomisk vinning som möjligt, som letar efter det billigaste priset och alltid överväger var man får mest nytta för pengarna, som alltid rationellt väger för och emot. Som företagare strävar Homo economicus ständigt efter de största vinsterna. I en marknadsmodell är det Homo economicus som slutar odla tomater och börjar med paprikor när priset faller på den första och stiger på den andra varan. Men uppträder människor alltid så som modellerna förutsätter? Orkar vi alltid ta reda på vad som är mest lönsamt eller gör vi hellre som vi brukar göra?
Kanske fattar vi helt andra beslut som är kloka ur någon annan aspekt? Man uppträder inte heller som Homo economicus om man väljer att betala mer för en vara för att den är ”rättvisemärkt” eller för att den har fått någon typ av märkning som garanterar att miljöpåverkan varit acceptabel. Samtidigt kan man ju säga att man genom att handla ”rättvisemärkt” eller ”miljövänligt” gör något som känns bra och därför gärna betalar lite mer. På senare år har nationalekonomer ägnat en hel del forskning åt att utveckla modeller och studera beteenden som inte utgår från Homo economicus. I de flesta analyser av det ekonomiska livet fungerar dock modeller där människan förutsätts vara just en Homo economicus tillräckligt bra för att modellerna ska hjälpa oss att förstå samhällsekonomin.
Det finns flera olika märkningar som ska hjälpa konsumenten att handla med gott samvete. Märkningarna ska göra det möjligt att välja t.ex. ekologiskt odlad mat. I regel betalar de tillverkare som använder märkningen en licensavgift. Ibland talar man om konsumentmakt och menar då att vi genom att inte köpa vissa varor kan styra produktionen så att den blir bättre inte bara ur prissynpunkt utan också ur t.ex. miljösynpunkt.
e k o n o m i
o c h
v ä l f ä r d
87
Mikael Andersson med sin son på stranden. Mikael föddes utan vare sig armar eller ben.
Välfärdssamhället Sverige har tillsammans med våra nordiska grannländer ett av världens mest omfattande välfärdssystem. Det betyder att vi som medborgare i Sverige har tillgång till ett omfattande ekonomisk stöd under de perioder i livet då vi inte kan försörja oss. Arbetslöshet, sjukdom, graviditet och ålderdom kan göra det svårt att klara sin försörjning. Men tack vare den offentliga sektorn har vi ändå inkomster, genom t.ex. den allmänna sjukförsäkringen och vårt pensionssystem. Dessutom kan vi få en rad bidrag, såsom barnbidrag, bostadsbidrag och studiebidrag. Utbetalningar från den offentliga sektorn kallas med ett gemensamt namn för transfereringar. Den riktigt stora politiska diskussionen i vårt land och i många andra länder handlar om den offentliga sektorns storlek. Hur mycket ska det offentliga ta ansvar för och hur mycket ska det offentliga via beskattning jämna ut skillnaderna mellan fattigare och rikare? Hur mycket ska vi betala till den offentliga sektorn och vad ska vi få för pengarna? Sverige har alltså ett mycket generöst välfärdssystem. I många andra länder erbjuds inte samma välfärd. Där är simhallar och bibliotek oftast privata och man betalar ofta mer för att använda dem. Skolor och utbildningar kan ha höga terminsavgifter. Pensions- och sjukförsäkring får var och en ordna på egen hand. Ibland kan det vara något man får genom sin anställning, som en slags löneförmån. Samhället lägger också ett större ansvar på familjen. Ibland förväntas man ekonomiskt hjälpa sina gamla föräldrar och sjuka eller arbetslösa släktingar. Man kan leva mitt i samhället men ändå stå utanför det. Vårt välfärdssystem lyckas inte alltid. Bilden är från Helgeandsholmen i Stockholms ström, där riksdagshuset ligger.
106
e k o n o m i
o c h
v ä l f ä r d
Individens oberoende Det svenska välfärdssystemet är i stor utsträckning kopplat till individen. De flesta bidrag ges till individer och grun dar sig på deras personliga situation. Man kan tänka sig ett ungt gift par utan barn där kvinnan är hög inkomsttagare och mannen är sjuk. I vårt svenska system så kommer mannen att få sjukpenning trots att frun har mycket goda inkomster. Man kan också tänka sig en tjugo årig arbetslös man, med mycket rika föräldrar, som hamnat i ekonomiska svårigheter och har slut på sina pengar. Då kan tjugoåringen ändå få hjälp från
socialtjänsten i form av försörjnings stöd (socialbidrag). Han kommer alltså inte att hänvisas till att be sina rika föräldrar om pengar. Eller om en äldre kvinna behöver hjälp med städning så ordnar kommun en det mot en avgift, även om den äldre kvinnans barn bor i samma stad. I Sverige är vi som individer med andra ord ganska oberoende av våra familjer. På många håll i världen hade den sjuke mannen fått lita till sin fru, tjugoåringen be mamma och pappa om pengar och barnen ställa upp för sin gamla mor.
Offentliga tjänster, transferingar och skatter under en individs liv Kostnader Daghem m.m. Gymnasium
Försvar, rättsväsende m.m.
Grundskola
Sjukvård Högskola
Sjukvård, sjukpenning m.m. Pension
0
5
10
15
Barnbidrag m.m.
20 25 30
35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95
Ålder
Direkta skatter Indirekta skatter Sociala avgifter
Skatter
Källa: Klas Eklund, Vår Ekonomi
Över x-axeln hittar vi sådant vi får från offentlig sektor. Under x-axeln det vi bidrar med. Förenklat kan man säga att det vi bidrar med ska räcka till det vi får, annars går samhället inte ihop.
e k o n o m i
o c h
v ä l f ä r d
107
Pensionssystemet Visserligen kan många arbeta långt upp i åldrarna men en dag orkar vi inte längre. Om inte den offentliga sektorn fanns skulle vi bli tvungna att förlita oss på besparingar, privata försäkringar eller på att släkt, vänner eller välgörenhet försörjde oss. Från den offentliga sektorn får vi en så kallad allmän pension. Systemet kan beskrivas som en obligatorisk pensionsförsäkring som vi har betalat till under de år vi haft inkomster och därmed kunnat betala skatt. Pengarna återbetalas sedan under de år vi är pensionärer. Hur mycket vi får i pension beror till stor del på hur mycket vi har betalat in. Man kan börja ta ut pension vid 61 års ålder men ju tidigare man väljer att börja, desto lägre blir pensionen. Den som lever längre än genomsnittet kommer att få ut mer pengar än vad som inbetalats medan den som lever kortare än genomsnittet inte hinner få ut de pengar som betalats in. Det sker alltså en överföring från dem som dör tidigt till dem som lever länge. Detta kan tyckas orättvist men är samtidigt själva försäkringssystemets idé. Hur länge vi har behov av pen Ev. sionen vet vi ju inte, eftersom vi inte vet hur gamla vi blir. privat pension De som haft mycket låga inkomster och därmed betalat in lite får ett tillskott genom garantipensionen, som Tjänstepension staten betalar. Alla är därigenom garanterade en viss lägsta pension. De flesta människor har via avtal mellan fack Allmän pension föreningar och arbetsgivare en pensionsförsäkring som betalas av arbetsgivaren, en så kallad tjänste • Allmän pension från staten. pension. Många har också skaffat sig privata • Tjänstepension från arbetsgivaren. pensionsförsäkringar för att den ekonomiska situationen som pensionär ska bli bättre. • Privat pension som individen själv betalar.
Skydd vid sjukdom Den allmänna obligatoriska sjukförsäkringen infördes 1955 men redan tidigare fanns frivilliga sjukkassor. Dagens sjukförsäkring består av två delar: • Sjuklön eller sjukpenning som ersätter förlorad inkomst vid tillfällig sjukdom. • Sjukersättning som fungerar som en förtidspension om man blir varaktigt sjuk. Blir man sjuk får man sjuklön av sin arbetsgivare de första fjorton dag arna. Efter sju dagar måste man ha ett läkarintyg. Sjuklönen är 80 % av den inkomst man skulle ha haft om man hade arbetat. Den första dagen 108
e k o n o m i
o c h
v ä l f ä r d
Den statliga myndigheten Försäkringskassan ansvarar för en stor del av de offentliga trygghetssystemen t.ex. sjukpenning, sjuk ersättning, barnbidrag och bostadsbidrag.
är dock en så kallad karensdag som man inte får någon ersättning för. När man varit sjuk längre tid än fjorton dagar får man istället sjuk penning från Försäkringskassan. Denna uppgår också till ungefär 80 % av inkomsten, men är begränsad uppåt så att många i praktiken får mindre. Efter 914 dagar kan man i regel inte längre få sjukpenning. Om man är varaktigt sjuk kan man istället få sjukersättning. Sjukförsäkringen finansieras genom arbetsgivaravgifter. Ju större in komst den anställde har desto större avgift betalar arbetsgivaren.
Skydd vid arbetslöshet När man söker medlemskap i en fackförening brukar man också upp manas att gå med i en arbetslöshetskassa. Den som inte vill vara med i en fackförening kan välja att endast gå med i arbetslöshetskassan. Man får ge nom ett sådant medlemskap en viss ersättning om man skulle bli arbetslös. Det är inte gratis att vara med i en arbetslöshetskassa. Avgiften som man betalar täcker knappt hälften av det arbetslöshetsersättningen kostar. Resten betalas av staten. För att få ersättning krävs att man har haft ett arbete. Man kan van ligen inte få ersättning i mer än 300 dagar. Ersättningsnivån ligger på 80 % av den inkomst man hade före arbetslösheten och minskar efter 200 dagar till 70 %. Det finns dock en övre gräns för hur stor ersättningen kan bli, vilket betyder att nästan alla i praktiken får mindre än 80 %. Många fackföreningar erbjuder därför kompletterande försäkringar som höjer ersättningen.
Arbetslöshetskassan De första arbetslöshetskassorna i Sverige dök upp på 1880-talet. Ersättningarna var dock mycket små eftersom kassor nas enda inkomst kom från medlems avgifterna. År 1935 började staten betala stöd till arbetslöshetskassorna. Man har diskuterat att göra arbets löshetsförsäkringen obligatorisk precis
som sjukförsäkringen. Idag avstår en del från medlemskap i arbetslöshetskassan eftersom de anser att det inte finns någon risk för att de ska bli arbetslösa. Genom att lämna arbetslöshetskassan sparar de varje månad lite pengar. Pro blemet med detta är att avgifterna för de personer som är kvar då blir högre.
e k o n o m i
o c h
v ä l f ä r d
109
Socialtjänsten För människor som har särskilda behov eller som inte har rätt till annan hjälp finns socialtjänsten. Det är kommunerna som sköter socialtjänsten. Socialtjänsten kan delas i två områden: • individ- och familjeomsorg • vård och omsorg om äldre och funktionsnedsatta Individ- och familjeomsorgens största utgift är ekonomisk hjälp, så kallat försörjningsstöd (tidigare kallades det socialbidrag). Det betalas ut till människor som saknar annan möjlighet till försörjning. Det kan ses som ett slags sista skyddsnät som ska hjälpa människor under till fälliga svårigheter. Kanske är man arbetslös men saknar rätt till arbets löshetsersättning. Försörjningsstödet är behovsprövat och man får t.ex. ingen ersättning om man har besparingar eller äger en fastighet som går att sälja. I individ- och familjeomsorgen ingår dessutom stöd, rådgivning och vård till drogmissbrukare, människor med psykosociala problem, kvinnor som utsatts för våld och familjer i kris. Vård och omsorg om äldre och funktionsnedsatta är socialtjänstens största utgift. Den står för ungefär 80 % av socialtjänstens totala utgifter. Man kan som äldre få hjälp med bland annat matlagning och städning. Kanske behöver man flytta till särskilt boende för äldre. Personlig assistans och färdtjänst är andra exempel på hjälp som människor kan behöva. Motsvarande behov finns hos funktionsnedsatta. Det rör sig om människor som till följd av sjuk dom, förslitning eller olyckor be höver hjälp av olika slag. Vanligen betalar man en av gift för den hjälp man får. Avgift ens storlek beror på individens ekonomiska situation.
Vård och omsorg om äldre och funktionsnedsatta är socialtjänstens största utgift. Arbete i hemtjänsten innebär ofta obekväma arbetsställningar med risk för förslitningsskador. Vem har ansvaret för sådana skador? Hur kan man utforma arbetsmiljön så att skador så långt som möjligt kan undvikas? Vad tjänar man i hemtjänsten? Jämför med kirurgen och byggnadsarbetaren på s. 103.
110
e k o n o m i
o c h
v ä l f ä r d
Välfärd handlar också om hygien. Ofta saknades rinnande vatten i städernas arbetar bostäder. Bild från Johannesskolans badanläggning i Malmö 1914.
Välfärdssystemets ursprung Behovet av ett välfärdssystem upp kom under 1800-talet när industrial ismen förändrade samhället. I det gamla bondesamhället var flertalet människor knutna till den gård de ägde eller arbetade på. Lönen var till stor del ”in natura” i form av bostad, mat och kläder. Välfärdssystemet vilade på personliga beroendeförhållanden och inte på lagstiftning. Husbonden, det vill säga gårdens ägare, förväntades t.ex. sörja för sina eventuella anställda under de perioder av livet då de inte kunde arbeta. I och med industrialismen och urbaniseringens genombrott i slutet av 1800-talet bröts många av banden mellan arbetsgivare och anställda. Lönen betalades ut kontant men bara om man arbetade. Den anställde fick själv ta ansvar när hen inte längre kunde arbeta. Banden mellan familjemed lemmar blev också svagare framför allt genom att människor flyttade till olika delar av landet och förlorade den nära kontakten med familj och övrig släkt.
I detta skede började många män niskor gå med i olika typer av kassor: sjukkassor, begravningskassor, arbets löshetskassor, pensionskassor med flera. Principen var enkel. Alla betalade men pengarna plockades bara ut vid behov. Man försäkrade sig mot otrygg heten: ”Det är visserligen inte säkert att just jag drabbas av arbetslöshet och sjukdom men skulle olyckan vara framme har jag rätt till ekonomisk hjälp. Blir jag aldrig sjuk eller arbetslös har jag visserligen betalat i onödan men jag har varit försäkrad och kunnat känna mig trygg.” För många människor med mycket små inkomster var det svårt att ha råd med dessa privata försäkringar och det var då den offentliga sektorn kom in. I Sverige skedde det första gången år 1891 genom en lag om bidrag till de frivilliga sjukkassorna. Med hjälp av dessa bidrag från staten blev det billigare att försäkra sig och fler kunde trygga sin ekonomi.
e k o n o m i
o c h
v ä l f ä r d
111
Skatterna Vårt välfärdssystem betalas av den offentliga sektorn. Dessutom sköter den offentliga sektorn mycket annat som sjukvård, vägar, avloppssystem, polis och militär. Allt detta kostar förstås mycket pengar. Pengarna be talar vi alla tillsammans genom vårt skattesystem eller genom avgifter när vi använder den offentliga sektorns tjänster. Huvuddelen av inkomsterna är skatter medan avgifterna är ganska små. Ett exempel på avgifter är de pengar man betalar för att ha barn på förskola. Avgifterna räcker dock inte för att betala vad förskolan kostar utan pengar kommer också från skattesystemet. Vårt skattesystem är progressivt. Det betyder att människor med stora inkomster betalar en större andel av sin inkomst i skatt än människor med små inkomster. Tanken med detta är att jämna ut skillnaden mellan fattigare och rikare. Beroende på hur skatten tas ut talar man om direkta och indirekta skatter. Direkta skatter är sådana som arbetsgivaren eller banken drar från vår lön eller våra konton och skickar till staten, kommunen och landstinget. Medan indirekta skatter, som moms, betalar vi via priset på varor och tjänster vi köper.
Skatter på inkomster För flertalet inkomsttagare är den så kallade kommunalskatten störst. Det är den skatt som går till kommuner och landsting. På sin inkomst gör man först ett allmänt avdrag. Detta varierar något för olika inkomster, men i allmänhet ligger det på ungefär 20 000 kronor. Har man inte några andra avdrag är det belopp som återstår den beskatt ningsbara inkomsten. Det är på denna man betalar kommunalskatt och statlig skatt. Kommunalskatten är olika beroende på i vilken kommun och i vilket landsting eller vilken region man bor. Vanligen betalar man mellan 29 % och 34 % av sin beskattningsbara inkomst i kommunalskatt. Av detta går omkring två tredjedelar till kommunen och en tredjedel till landstinget/ regionen. Men om det rör sig om inkomster från arbete får man sänkt skatt genom de så kallade jobbskatteavdragen. Har man hög inkomst måste man dessutom betala statlig inkomst skatt. Denna ligger på 20 % eller 25 % men bara på den del av inkomsten som överstiger vissa belopp, de så kallade brytpunkterna. Skatterna betalas också på inkomster i form av t.ex. sjuklön och pen sion. Skattesatserna är i dessa fall något högre. Däremot betalar man ingen skatt på det man kallar bidrag, t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Den som har pengar på banken och får ränta eller äger aktier som ger
112
e k o n o m i
o c h
v ä l f ä r d
Marginalskatt % 100 90 80 70
MST
INKO
O NETT
60
56,86 %
51,86 %
50
STATLIG INKOMSTSKATT
40
28,32 %
30
21,28 %
20 10 0
31,86 %
KOMMUNALSKATT
7,0 % 18 800 60 200
Inkomst av arbete 130 500
358 700
615 700 brytpunkt 2
433 900 brytpunkt 1
Marginalskatt i olika inkomstlägen år 2014 i en genomsnittlig kommun. Marginalskatt är den skatt man betalar på den sist tjänade kronan. För den som tjänar 150 000 kronor om året på arbete är marginalskatten 28,32 %. Man får alltså behålla ungefär 72 öre per krona. Den totala skatten blir dock lägre än 28,32 % eftersom man på en del av de tidigare tjänade pengarna betalar ingen eller mindre skatt. Vid brytpunkt 1 börjar man betala statlig inkomstskatt. Skattesystemet är komplicerat och diagrammet ovan stämmer inte riktigt för alla.
utdelning har en så kallad kapitalinkomst. På denna betalar man 30 % i skatt. Ungefär det samma gäller om man gör en så kallad realisations vinst. En realisationsvinst får man när man t.ex. säljer ett hus eller aktier och gör en vinst jämfört med vad man betalade när man köpte. På rea lisationsvinster betalar man vanligen 30 % i skatt. Om man däremot har gjort en förlust kan den användas för att göra avdrag på inkomsten och därmed sänka skatten.
Socialförsäkringsavgifter Arbetsgivaren betalar dessutom så kallade arbetsgivaravgifter som mot svarar drygt 30 % av lönesumman i företaget. Har man en anställd som tjänar 300 000 kronor om året skickar alltså arbetsgivaren en summa mot svarande ungefär 90 000 kronor till staten. Är man egen företagare måste man själv betala in sin egen arbetsgivaravgift. Den kallas då egenavgift. Arbetsgivaravgifter och egenavgifter kallas med ett gemensamt ord för socialförsäkringsavgifter, eftersom pengarna går till pensioner, sjukförsäkringar med mera.
e k o n o m i
o c h
v ä l f ä r d
113
Moms och punktskatt för kläder, livsmedel och tobak Moms 100 kr
Mjölk
Nettopris 400 kr
1L
Mjölk
Moms
1 ,20 kr
Nettopris 10,00 kr
Pris
1 1 ,20 kr
Punktskatt 29,25 kr Pris
500 kr
Moms
CIGARE
TTER
5,35 kr
Nettopris 21,40 kr Pris
56,00 kr
Moms och punktskatter På alla varor och tjänster ska man betala moms (mervärdesskatt). På de flesta varor och tjänster är momsen 25 % av priset före moms. Kostar en vara 125 kronor går alltså 25 kronor till staten. På livsmedel är momsen 12 % och på bland annat böcker, tidningar och persontransporter är momsen endast 6 %. Momsen är vår största indirekta skatt. Utöver moms betalas på vissa varor så kallade punktskatter, det gäller bland annat el-energi, bensin, alkohol och tobak. Punktskatter är inte bara till för att skaffa pengar till den offentliga sektorn. De har också in förts för att minska användning av sådant som anses skada den enskilde eller skada vår miljö.
Skattekvoten För kommuner och landsting är kommunalskatten viktigast medan staten ”tjänar” mest på momsen. Den offentliga sektorns totala skatte intag är ungefär 44 % av vår BNP. Man säger att skattekvoten är 44 % (dvs. skatteintaget dividerat med BNP är 0,44 eller 44 %). Sverige brukar ligga bland topp fem i skattekvotsligan, det vill säga Sverige är ett av de länder som tar ut högst skatt. 114
e k o n o m i
o c h
v ä l f ä r d
Pengarnas historia
Tillbakablick
Från början fanns inga pengar. Hade man en ko som man ville byta mot yxor gällde det att hitta en ”försäljare” av yxor som ville ha just en ko. Detta var förstås komplicerat och handeln blev lättare när det fanns en vara som alla accepterade som bytesvara, en så kallad penningvara. En sådan penningvara behöver ha några viktiga egenskaper: • Den ska ha ett stabilt värde. Ädelmetall erna har dessa egenskaper och allra bäst är guld. Guld har alltid efterfrågats till smycken. Det har alltså ett stabilt värde. • Den ska vara lätt att transportera. Guld är inte skrymmande och man kan lätt transportera en ganska stor förmögen het i fickan. • Dess värde ska inte förstöras med tiden. Guld rostar aldrig sönder och bevarar därmed sitt värde. • Den ska fungera som värdemätare. Genom att ett gram rent guld är precis samma sak överallt på jorden kan guld fungera som värdemätare. När guldet accepterats som pengar behöver man bara hålla reda på priser i guld. Man slipper som koförsäljare fundera på hur många yxor, hur mycket spannmål eller hur mycket virke en ko är värd. De första guldmynten var guldklimpar med en stämpel som visade vikten. Mynten hade fördelen att man slapp väga guldet varje gång man handlade. Därmed var pengarna uppfunna. Sedlar var från början ett kvitto från banken på att man hade lämnat in guld i deras kassavalv. Banken garanterade att man när som helst kunde byta kvittot mot guld igen. ”Det där kvittot kan du betala med”, sa de på banken. Så blev det
Drachmer, silvermynt från antikens Grekland.
sedlar i plånboken istället för en börs med tunga mynt. Idag är det inte längre möjligt att byta sedlarna mot guld. Fram till 1931 kunde man byta sedlar mot guld i Riksbanken. Vi hade så kallad guldmyntfot. Därefter har vi i Sverige så kallad pappersmyntfot. Det betyder att ingen bank växlar våra sedlar mot något annat än andra sedlar. I USA övergav man inte guldmyntfoten förrän 1971. Sedan dess finns inte en enda valuta i världen som är garanterat utbytbar mot guld eller någon annan ädelmetall. Också mynten är sedan länge tillverkade av billiga metaller och därmed nästan värdelösa. Sedlarna, mynten, korten och kontoutdragen fungerar tack vare att vi litar på dem och ytterst tack vare att vi litar på samhället och dess valuta.
? Resonera kring hur framtidens pengar kommer att se ut? Kommer det att räcka med en mobiltelefon för att sköta alla sina ”affärer” eller kommer något annat? ?
e k o n o m i
o c h
v ä l f ä r d
115
Sammanfattning Ekonomi betyder hushållning. Arbetet och arbetslivet är grunden för vår ekonomi. Produktionen och fördelningen av näringslivets produkter sker genom ett ekonomiskt system som kallas marknadsekonomi eller kapitalism. Vad näringslivets produkter ska kosta och hur mycket som kommer att tillverkas bestäms i ett samspel mellan köparna och säljarna eller annorlunda ut tryckt: det bestäms av marknadskrafterna. Men näringslivet är inte bra på allt. Då är det istället genom den offent liga sektorn som produktionen sker. Det ekonomiska systemet kallas då planekonomi och det är genom politiska beslut via våra myndigheter som det bestäms hur mycket som ska produceras och om det ska vara gratis eller kosta något. BNP är förkortning för bruttonationalprodukt. Med det menas värdet av det som produceras i ett land under ett år. Genom att dividera BNP med folk mängden får vi BNP per capita som är ungefär samma sak som vår genom snittliga inkomst. Tillväxt betyder att produktionen, det vill säga BNP, ökar. Högkonjunktur har vi när tillväxten är hög och arbetslösheten låg. Ofta får man problem med inflation. Lågkonjunktur har vi när tillväxten är låg och arbetslösheten hög. Ekonomin är internationell. Ett lands ekonomi påverkas mycket av vad som händer i andra länder. Arbetsmarknaden består dels av alla de företag och myndigheter som anställer arbetskraft, dels av alla de som är anställda. Arbetstagarna är ofta medlemmar i någon fackförening, medan arbetsgivarna har gått samman i olika arbetsgivarföreningar. Arbetsmarknadens parter skriver så kallade kollektivavtal där de kommer överens om löner, arbetstider, tjänstepensioner, försäkringar och andra förhållanden på arbetsplatserna. Sverige har ett av världens mest omfattande välfärdssystem. Det betyder att vi som medborgare har tillgång till ett omfattande ekonomisk stöd under de perioder i livet då vi inte kan försörja oss, t.ex. vid arbetslöshet, sjukdom och ålderdom. För människor som har särskilda behov eller som inte har rätt till annan hjälp finns socialtjänsten. Det är kommunerna som sköter socialtjänsten. Vårt välfärdssystem betalas av den offentliga sektorn som dessutom sköter mycket av infrastrukturen. Allt detta betalar vi alla tillsammans genom vårt skattesystem. För flertalet inkomsttagare är kommunalskatten störst. Det är den skatt som går till kommuner och landsting. En annan viktig skatt är moms som vi betalar varje gång vi köper något.
116
e k o n o m i
o c h
v ä l f ä r d
Uppgifter 1 Förklara skillnaden mellan näringsliv och offentlig sektor. Ge exempel på verksamheter som hör till näringslivet respektive offentlig sektor.
9 a Vad mäter BNP respektive BNP per capita? b Resonera om alternativ till BNP per capita och vilka fördelar dessa kan ha.
2 Förklara hur marknadskrafterna bestämmer hur mycket som ska produceras i ett marknadsekonomiskt system. Försök sedan visa samma resonemang med hjälp av diagram.
10 a Vilka problem finns med hög- respektive lågkonjunktur? b Hur kan man med ekonomisk politik bekämpa dessa problem?
3 Diskutera vad som händer med priset på t.ex. olja om: a Solenergi blir billigare att ta vara på. b Man hittar nya oljekällor. c En stor producent av olja bestämmer sig för att kraftigt minska sin produktion. 4 I ett marknadsekonomiskt system är konkurrensen mellan företag viktig. Varför? 5 Resonera kring hur konkurrensen kan förstöras och vilka problem det leder till, samt vad man från politiskt håll försöker göra för att skydda konkurrensen. 6 Vad menas med konsumentmakt? 7 Vår produktion sker i ett bland ekonomiskt system med inslag av såväl marknadsekonomi som planekonomi. Använd bilden på s. 89 och fundera på vad som hör ihop med marknads ekonomi respektive planekonomi. 8 a Vad handlar man med på kredit- marknaden, arbetsmarknaden respektive aktiemarknaden? b Diskutera vad som motsvarar priset på tomater på dessa tre marknader och om priset bestäms på ungefär samma sätt som priset på tomater i exemplet på s. 83.
11 Vad menas med tillväxt? Hur kan man mäta tillväxt? 12 Vad är ett kollektivavtal och hur tillkommer det. Försök i ditt svar också få med orden: stridsåtgärder, fredsplikt och Arbetsdomstolen. 13 Resonera utifrån bilderna på s. 103 och 110 om de löneskillnader som finns i samhället, vad de beror på och om det är bra respektive dåligt med skillnaderna. 14 Vad innebär ett ”välfärds system”? Ha med ordet transferering i din förklaring och ge exempel på minst två transfereringar. 15 Ge exempel på direkta och indirekta skatter. 16 Låt oss anta att du är finansminister och blir tvungen att sänka skatterna. Vad skulle du spara in på av den offentliga sektorns många utgifter? Motivera dina val. 17 Låt oss anta att det sker en skatte höjning. Vad skulle du vilja använda de extra pengarna till? 18 Ge argument för att skatterna borde vara a högre och b lägre. Försök att argumentera utifrån olika gruppers perspektiv.
e k o n o m i
o c h
v ä l f ä r d
117
STRUKTUR
STRUKTUR Samhällskunskap 7–9
Samhällskunskap 7–9
STRUKTUR är en stadiebok i samhällskunskap för grundskolans årskurs 7–9. Boken är en bra grund för undervisningen i sam hällskunskap och ger stor valfrihet när det gäller pedagogik och upplägg. Boken är också lämplig för de elever som ska läsa samhällskunskap på gymnasieskolans introduktionsprogram. STRUKTUR är indelad i sex kapitel som kan läsas i valfri ordning. Tyngdpunkten ligger på den förklarande texten, som tillsammans med bilder och modeller inspirerar eleverna till diskussion och reflektion kring samhällsfrågor. Frågorna i slutet på varje kapitel tränar eleverna mot kunskapskraven i Lgr 11. På gleerups.se finns fakta- och begreppsfrågor för utskrift.
STRUKTUR Samhällskunskap 7–9
Lars-Olof Karlsson
UNIVERSITET UNIVERSITET
Lars-Olof Karlsson
Lars-Olof Karlsson är lärare i samhällskunskap för högstadiet och gymnasiet. Han har också erfarenhet som redaktör och förläggare av läromedel.
ISBN 978-91-40-68742-5
9
789140 687425