9789144057309

Hälsofrämjande omvårdnad Bekräftande vägledning för att skapa sin egen hälsa

Ania Willman Barbro Gustafsson

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33553 ISBN 978-91-44-05730-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Illustrationer efter förlaga av Wendela Wiik: Lotta Bruhn Foto: Shutterstock Omslagsbild: Shutterstock/Feaspb Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2015

3

INNEHÅLL

Förord 9 Författarpresentation 11 1 Introduktion 13

1 Hälsofrämjande omvårdnad – att skapa sin egen hälsa 15 2 Pedagogisk och praktisk användning av teori- och guidebok 17 2 Livsstil och förändring 21

1 Livsstil – identitet och meningsfullt liv 23 2 Livsstilsproblem – personberättelser 23 3 Livsstilsförändring som en utmaning 29 4 Livsstilsstöd – kompetens och excellens 29 3 Bekräftande vägledning – för att stärka självkompetens 31

1 Bekräftande vägledning baserad på SAUK-modellen 33 2 Värdegrund i SAUK-modellen 36 2.1 Värdegrund – synsätt på människa och hälsa 36 2.2 Människan som handlande subjekt 37 2.3 Hälsa och helhetssyn 41 2.4 Jagrelation – egna krav och förväntningar 42 2.5 Handlingsmotiv och motivation – viljan att förändra 45 2.6 Bekräftelse och självbedömning 47 2.7 Självkompetens – kvalificerade förmågor att förändra 51 3 Personberättelser och värdegrund 54 4 Bekräftande vägledning – via dynamiska processer 57

1 SAUK-Bekräftande vägledning 59 2 Stödformer i Bekräftande vägledning 61 3 SAUK-modellens föregångarrelation 62 4 Interaktiva och intraaktiva bekräftande strategier 63

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

4

I n ne h å l l

4.1 Interaktiva bekräftande strategier för stöd – steg I och steg II 63 4.2 Intraaktiva bekräftande strategier för självstöd – steg III 64 4.3 Från interaktiva strategier till intraaktiva strategier 65 5 Kompetensnivåer i Bekräftande vägledning 65 5 Bekräftande vägledning – utgångspunkter för handling 69

1 Dialog och interaktion 71 2 Personbaserad vägledning och handlingsplan 72 6 Bekräftande vägledning – strategier för stöd och självstöd 77

1 Steg 1 Identifieringsprocess 81 1.1 Sympati och personens trygghet – att vägleda 1 82 1.1.1 Strategier för personstöd i sympati- och utforskningsfasen 82 1.1.2 Självkompetens – att ha omsorg om sig själv 84 1.2 Acceptans och personens frihet – att vägleda 2 85 1.2.1 Strategier för personstöd i acceptans- och utforskningsfasen 85 1.2.2 Självkompetens – att ha acceptans och respekt för sig själv 88 1.3 Upplevelser och personens bedömningsförmåga – att vägleda 3 88 1.3.1 Strategier för personstöd i upplevelse- och utforskningsfasen 88 1.3.2 Självkompetens – att kunna förstå sig själv 91 1.4 Kompetens och personens handlingskapacitet – att vägleda 4 92 1.4.1 Strategier för personstöd i kompetens- och utforskningsfasen 92 1.4.2 Självkompetens – att ha egen kompetens och kapacitet 96 2 Steg II Förändringsprocess 98 2.1 Involvering och jagmotivation – att vägleda 5 100 2.1.1 Strategier för jagstöd i Involverings- och insiktsfasen 100 2.1.2. Självkompetens – att ta ansvar och involvera sig 104

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehåll 5

2.2 Inflytande och jagmakt – att vägleda 6 105 2.2.1 Strategier för jagstöd i Inflytande- och insiktsfasen 105 2.2.2. Självkompetens – att ta ansvar och förvärva inflytande 110 2.3 Individualisering och Jagkännedom – att vägleda 7 111 2.3.1 Strategier för jagstöd i Individualiserings- och insiktsfasen 111 2.3.2 Självkompetens – att ta ansvar och individualisera 117 2.4 Individtilltro och Jagutveckling – att vägleda 8 118 2.4.1 Strategier för jagstöd i Individtilltro- och insiktsfasen 118 2.4.2. Självkompetens – att ta ansvar och ha tilltro 124 3 Steg III Självkompetensprocess 126 3.1 Strategier för självstöd – att skapa sin egen hälsa baserat på jagperspektiv och handlingsplan 126 3.2 Stöd till självstöd – excellent vägledningskompetens 130 3.2.1 Jagrelationsstöd 131 3.2.2 Aktör- och subjektstöd 133 3.3 Målbedömning och självidentitet – självstöd 1 och stöd till självstöd att vägleda 9 134 3.3.1 Strategier för självstöd – att själv skapa mål i handlingsplanen – Att vägleda mig själv 1 134 3.3.2 Stöd till självstöd – att vägleda 9 140 3.3.2.1 Jagrelationsstöd med fokus på personens självbedömning 141 3.3.2.2. Aktör- och subjektstöd – vägledning i livsplanering 142 3.4 Målbestämmande och självkontroll – självstöd 2 och stöd till självstöd – att vägleda 10 144 3.4.1 Strategier för självstöd – att själv bestämma mål i en handlingsplan –att vägleda mig själv 2 144 3.4.2 Stöd till självstöd – att vägleda 10 149 3.4.2.1 Jagrelationsstöd med fokus på självbestämmande och självreflektion 149 3.4.2.2 Aktör- och subjektstöd – repertoarvägledning 151

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

6

I n ne h å l l

3.5 Målintegrering och självsanning – självstöd 3 och stöd till självstöd – att vägleda 11 153 3.5.1 Strategier för självstöd – att själv integrera målen i en handlingsplan – att vägleda mig själv 3 153 3.5.2 Stöd till självstöd – att vägleda 11 159 3.5.2.1. Jagrelationsstöd med fokus på självintegrering och självreflektion 159 3.5.2.2 Aktör- och subjektstöd – Inre och Yttre miljövägledning 161 3.6 Målförverkligande och självmening – självstöd 4 och stöd till självstöd – att vägleda 12 164 3.6.1 Strategier för självstöd – att förverkliga målen i en handlingsplan – att vägleda sig själv 4 164 3.6.2 Stöd till självstöd – att vägleda 12 169 3.6.2.1 Jagrelationsstöd med fokus på självförverkligande och självreflektion 170 3.6.2.2 Aktör- och subjektstöd – livsplane-, repertoar-, inre och yttre miljövägledning 171 Appendix: Guidebok till Hälsofrämjande omvårdnad 175

Steg I Identifieringsprocessen 182 Steg II Förändringsprocessen 203 Steg III Självkompetensprocessen 224 Litteratur 267 Bildförteckning 277 Sakregister 279

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Introduktion

1 Hälsofrämjande omvårdnad – att skapa sin egen hälsa Hälsa är ett centralt begrepp för de flesta professioner inom vård och omsorg, men perspektiv och fokus för de hälsofrämjande insatserna kan skilja sig åt. Det teoretiska begreppet hälsa har utvecklats över tid och begreppsbildningen styrs av filosofiska perspektiv på människan.

Hälsa ses som något naturligt för människan trots att hon i alla tider har utsatts för risker såsom krig, näringsbrist, bristande hygien, skador och sjukdomar.

Litteraturen beskriver ofta två olika huvuddrag av begreppet hälsa.

I det ena fallet beskrivs hälsa som frånvaro av sjukdom och i det andra fallet beskrivs hälsa som något mer än frånvaro av sjukdom. Det första synsättet innebär att vi beskriver sjukdom som hälsans motsats, van­ ligen då ett etnomedicinskt/inifrånperspektiv och ett folkmedicinskt perspektiv. I den västerländska kultursfären beskrivs det folkmedi­ cinska perspektivet ofta som skolmedicin utifrån en biomedicinsk uppfattning. Den biomedicinska uppfattningen har förstärkts av att 1600-talets filosofi förespråkade en syn på människan som innebar en uppdelning i kropp och själ. Kroppen och själen var skilda åt och kroppen fungerade mekaniskt, vilket innebar att den vid behov kunde repareras. Detta är ett synsätt som dominerat den biomedicinska utvecklingen långt in på 1900-talet. I mitten av 1900-talet utmanades detta synsätt, bland annat av Världshälsoorganisationen, WHO som angav att hälsa är något mer än enbart frihet från sjukdom. Hälsa skulle vara ett tillstånd av såväl fysiskt, mentalt som socialt välbefinnande. Även detta synsätt utmanades och under 1970-talet utvidgades synsättet till att inkludera mänskliga beteende (till exempel riskbeteenden) och under 1980-talet inkluderades också sociologiska omgivningsfaktorer som förutsättningar för människans hälsa. Under den här tiden etablerades uttrycket förebyggande hälsovård. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1

16

1 I n t r o d uk t i o n

Innebörden i och tolkningen av begreppet hälsa, och begreppet omvårdnad, vilar på filosofiska antaganden om vad det innebär att vara människa. Synen på människan, eller förståelsen av vad en männi­ ska är, spelar roll för frågan om vad hälsa och omvårdnad är, och för omvårdnadsarbetets utformning, till exempel vid vägledning av en person med livsstilsproblem, eftersom den förståelsen ligger till grund för värderingar och val av åtgärder.

Omvårdnad är vård på personnivå.

Ett grundantagande inom disciplinen är att omvårdnad sker på person­ nivå, forskningen utgår inte från cell- eller organnivån utan från männi­ skan som en enhet. Människan betraktas som en fri individ som har förmåga att göra val och ta ansvar, det vill säga människan beskrivs som ett handlande subjekt och hon förstås både som en generell och unik varelse. Omvårdnadsvetenskapen lyfter fram att människan är unik och att hon därför ska bemötas efter sina unika förutsättningar.

Omvårdnadens huvudsakliga målsättning är hälsa ur den enskilda personens perspektiv och sjuksköterskan har en central uppgift i det hälsofrämjande arbetet. Ett renodlat preventivt hälsoarbete sammankopplas ofta i dagligt tal med ett hälsofrämjande arbete, men det finns betydande skillnader mellan att förebygga sjukdom och att främja hälsa.

Hälsofrämjande omvårdnad handlar om kunskap kring processer som leder till hälsa och avsikten är att förbättra människans upplevda hälsa, till skillnad från prevention som bygger på kunskaper om vad som orsakar sjukdom. Avsikten med prevention är att förhindra att en viss sjukdom bryter ut. Avsikten med promotion är att förbättra människans egenupplevda hälsa.

Hälsofrämjande omvårdnad handlar om kunskap kring processer som leder till hälsa och avsikten är att förbättra människans upplevda hälsa.

Den hälsofrämjande omvårdnaden bygger på en humanistisk syn på människan och inriktar sig på att förstå personens livsvärld i relation till hälsa, sjukdom och lidande istället för att fokusera på problem och diagnoser. De hälsofrämjande insatserna förutsätts utgå från ett förhållningssätt som genomsyras av dialog, delaktighet och jämlikhet i mötet med personen. Hälsofrämjande omvårdnad innebär att vårdaren bekräftar personen och personens upplevelse, fokuserar på personens framtid, anpassar stöd efter personens kapacitet och verbaliserar käns© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1 I ntr oduk tion 17

lor. Alla människor har rätt att avgöra, och är kapabla att avgöra, vad hälsa innebär för den egna personen, det vill säga hälsa relateras till den berörda personen och hennes situation och mål i livet.

Hälsofrämjande omvårdnad handlar om att stödja människor till att ta makten över sina egna liv. Om hälsa ses som en helhet, en samverkan mellan personens mål, förmågor och miljö kan vi också förstå att en livsstilsförändring kan ses som ett hot eller en utmaning. Om vi förstår att det är ett hot mot vår egen identitet är det också rimligen svårare att genomföra än om vi förstår livsstilsförändringen som en utmaning. Vår vilja att anta en utmaning förutsätter att vi ser oss själva som ett subjekt, en aktör i vårt eget liv och att vi tror oss ha resurser att genomföra en förändring. Genom att föreställa oss en tänkt framtid är vi med och skapar denna framtid, och det inger oss hopp.

2 Pedagogisk och praktisk användning av teori- och guidebok Bakgrunden till den här boken var att vi tyckte att vi hade en teori, en SAUK-modell, som utgjorde en möjlig struktur för att skapa sin egen hälsa. Modellen var prövad i olika projekt och empirisk forskning var på gång. Vi ville visa, på ett pedagogiskt vis, hur man kunde använda modellen och därigenom också skynda på möjligheterna att empiriskt testa modellen. Boken kan användas dels av en person som väljer att vägleda sig själv och dels av en person/personal som fungerar som väg­ledare för någon annan. Den handlar om hur man kan stärka motivation, makt och ansvar för att förändra en hälso- och livssituation.

Boken består av två delar: dels en teoribok dels en guidebok.

Den teoretiska delen som beskriver Bekräftande vägledning för att stärka självkompetens är baserad på SAUK-modellen för bekräftande omvårdnad, utvecklad av Barbro Gustafsson (1997; 2004). Bekräftande omvårdnads utgångspunkter är dels en handlingsteoretisk struktur med nu avlidne professor Ingmar Pörns modell för målinriktad handling som grund för utveckling av teorier om bland annat människa, miljö, jagrelation, hälsa och omvårdnad. Den bekräftelseteoretiska strukturen är utvecklad av Barbro Gustafsson som värdegrund för utveckling av teorier om bekräftelse, motivation, jagrelationsstödjande omvårdnad och jagindividualiserande omvårdnad.

De två filosofiska källorna vid utveckling av SAUK-modellen är (1) handlingsteoretiskt synsätt baserat på systemteori, som handlar om att olika komponenter binds samman i en organiserad helhet, och (2) existentiell filosofi som handlar om människans existens, ­upplevelser, © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

18

1 I n t r o d uk t i o n

frihet, ansvarighet för sitt eget liv, samt idén om att människan har möjligheter att skapa sitt eget liv och livsmening.

SAUK-modellen har utvecklats både empiriskt och teoretiskt under en forskningsperiod på cirka tjugo år. Det första utvecklingsstadiet hade fokus på betydelsen av bekräftelse och systematisering av bekräftande relation i SAUK-faser. I den fortsatta utvecklingen har fokus varit på människans ansvar att själv forma och ändra sin egen hälso- och livssituation samt systematisering av självkompetens. SAUKmodellen för bekräftande omvårdnad är validerad genom ”Nio-FältsModellen”, en vetenskapsteoretiskt förankrad modell för utvärdering av omvårdnadsteorier.

SAUK-modellen är implementerad inom olika vårdområden, som exempelvis äldrevård, förlossningsvård, transplantationskirurgisk vård, företagshälsovård, psykiatrisk vård och medicinsk vård. Ett vård­policy­ program finns utvecklat för personer med spelberoendeproblem.

För att fördjupa kunskaperna i Bekräftande vägledning, och för att få kännedom om innehållet i samtliga referenser i utvecklingen av Bekräftande vägledning, rekommenderas läroboken Bekräftande omvårdnad, SAUK-modellen för vård och omsorg (2004), skriven av Barbro Gustafsson, och de vetenskapliga artiklarna av Gustafsson och Pörn 1994; Gustafsson 2000; Gustafsson och Andersson 2001a; Gustafsson och Andersson 2001b; Gustafsson och Willman 1999; Gustafsson och Willman 2003.

SAUK-modellen innehåller teorier om olika kvaliteter som anses värde­skapande i vägledningen. Generellt inrymmer en modell olika teorier, klargör olika begrepp och relationer mellan begreppen. Genom dessa synliggörs kunskapsbasen som poängteras i modellen. Relationerna mellan olika komponenter ger en struktur för helheten, vilket har en avgörande betydelse för modellens användning. Människan som handlande subjekt utgör en sådan helhet, vilket är en förutsättning för att se individen som en person med inneboende resurser i livsplan, repertoar och miljö.

Den bekräftande interaktionen – mellan vägledare och personen som söker stöd – utgör en annan förutsättning för förståelsen av dialog och ömsesidighet. Med Bekräftande vägledning menas att personens självuppfattning stärks på ett positivt sätt i mötet med vägledaren, vilket är en central framgångsfaktor. Detta har betydelse för personens vilja att klara sig själv och att mogna som människa, men också för vägledarens möjligheter att utöva sin kompetens. Att använda en teoribaserad och mål­inriktad vägledning utgör i sig en form av kvalitetsutveckling, i och med att kvali­ teter och mål i vägledningen blir medvetna och eftersträvansvärda. En kvalitetsutveckling medför ständiga diskussioner och utmaningar. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1 I ntr oduk tion 19

Studier visar att personal med positiv självuppfattning är beredda att hålla kvar och utveckla kva­litetsstandarder, men också att denna personal har större intresse av att stärka personens självförtroende, känsla av frihet, integritet och möjlighet att ta ansvar för sitt eget liv.

Frågor jag kan ställa mig för att utveckla en omvårdnadsexcellens är: • Vilken är min syn på mig själv som personal?

• Har jag en positiv uppfattning om mig själv?

• Är mitt arbete en utmaning för mig?

• Har jag vilja, mål och strategier för att stärka personen att vara

aktör och ansvarig för en livsstilsförändring?

• Hur kan vi som vägledare positivt stärka vår självbedömning

(se kapitel 2) i det dagliga arbetet?

I bokens appendix finns Guidebok till Hälsofrämjande omvårdnad, utvecklad av Barbro Gustafsson åren 2007–2010. Reflektionsfrågor och skattningsskalor är baserade dels på det empiriska forskningsprojektet Gapro Care (Gustafsson, 2010) och det vårdpolicyprogram som utvecklades för personer som lever med spelproblematik, dels på erfarenheter av ett implementeringsprojekt av SAUK-bekräftande hälsovägledning inom företagshälsovården Medimar (Medimar Åland 2008–2009). Reflektionsfrågor och skattningsskalor baseras dels på ovanstående empiriska material dels på personliga intervjuer med personer som själva genomfört livsstilsförändringar. Guiderna är direkt baserade på SAUK-faserna, de fyra faserna i de tre stegen i Bekräftande vägledning. Skattningsskalorna baseras på skattning 1–7 poäng, där 1 är den lägsta poängen och 7 den högsta poängen. Ju högre poäng desto bättre resultat av vägledningen.

Guideboken finns också på bokens webbplats. www.studentlitteratur.se.

Tumgreppen, referenshantering och litteratur Bokens teoretiska del är utmärkt med tumgrepp för att du lätt ska hitta de olika stegen i SAUK-modellen. Vår rekommendation är att du först bläddrar igenom boken och skaffar dig en översikt och att du därefter koncentrerar dig på ett steg i taget. När du läser steg I är det lämpligt att du bekantar dig med de guider som hör till. För att åskådliggöra det teoretiska resonemanget har vi vävt in fyra personberättelser. Vi ställer frågor i anslutning till de teoretiska förklaringarna och visar till exempel hur målen i en handlingsplan kan se ut. För att kunskapen ska bli bestående är det lämpligt att du svarar på frågorna, utifrån ditt eget perspektiv. Ska du bli en riktigt bra vägledare är det lämpligt att du själv först försöker stödja dig själv till en livsstilsförändring. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

20

1 I n t r o d uk t i o n

Avslutningsvis vill vi också säga att vi av läsförståelseskäl har valt att inte överlasta texten med referenser. Vi har angett originalkällor i detta kapitel och i slutet av boken har vi en litteraturlista som anger alla de referenser som vi bygger på eller som inspirerat oss. Vi har också valt att skriva om människan i feminin form.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Foto: Tomas Södergren.

Ania Willman (t.v.) är leg. sjuksköterska, filosofie doktor och professor i vårdvetenskap vid Malmö högskola och Blekinge Tekniska högskola samt f.d. ordförande för Svensk sjuksköterskeförening.

Barbro Gustafsson (t.h.) föddes år 1943 på Åland och avled i februari 2012. Hon var leg. sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap med inriktning vårdforskning och professor i vårdvetenskap vid Karolinska Institutet från år 2008.

Hälsofrämjande omvårdnad Bekräftande vägledning för att skapa sin egen hälsa

Hälsofrämjande omvårdnad handlar om kunskap kring processer som leder till hälsa och avsikten är att förbättra människans upplevda hälsa, till skillnad från prevention som bygger på kunskaper om vad som orsakar sjukdom. Alla människor har rätt att avgöra, och är kapabla att avgöra, vad hälsa innebär för den egna personen.

Om hälsa ses som en helhet, en samverkan mellan personens mål, förmågor och miljö kan vi också förstå att en livsstilsförändring kan ses som ett hot eller en utmaning. Vår vilja att anta en utmaning förutsätter att vi ser oss själva som ett subjekt, en aktör i vårt eget liv och att vi tror oss ha resurser att genomföra en förändring.

Bakgrunden till den här boken är SAUK-modellen, som utgör en möjlig struktur för att skapa sin egen hälsa. Innehållet består av två delar; en teoribok och en guidebok.

Boken kan användas både av en person som väljer att vägleda sig själv och av en person som fungerar som vägledare för någon annan. Målgruppen är i första hand blivande eller redan yrkesverksamma sjuksköterskor.

Art.nr 33553

www.studentlitteratur.se